Välfärdsteknologi till anhöriga som är mitt i livet. erfarenheter från Teknik för äldre

Transkript

1 Välfärdsteknologi till anhöriga som är mitt i livet erfarenheter från Teknik för äldre

2 Foto: Håkan Edvardsson

3 Anhörig och mitt i livet Anhöriga spelar en allt större roll för att göra det möjligt för äldre att leva ett bra liv personer i förvärvsaktiv ålder hjälper en äldre, sjuk eller funktionshindrad närstående dagligen eller flera gånger i veckan, enligt en rapport från Stockholms universitet. Stödet till anhöriga har ofta brustit och de anhörigas situation och behov glöms ofta bort, det gäller inte minst anhöriga som är yrkesverksamma. Men det finns mycket som kan vara till stor nytta och glädje för anhöriga och äldre. Det är allt från hjälpmedel och tjänster som gör det enklare att klara sysslor i vardagen, till mobiltelefoner med larmfunktion och modern kommunikationsteknik som kan användas för att få stöd och råd från personal eller andra anhöriga i samma situation. I den här foldern redovisas tre projekt och utvärderingen av dessa som fått stöd av Teknik för äldre. Det är ett regeringsuppdrag som har gett stöd till information om, och utveckling av, produkter och tjänster som underlättar för äldre och anhöriga. Resultaten från de projekt som beskrivs här, och övriga projekt, går att ta del av via Hjälpmedelsinstitutets och Teknik för äldres webbsida. 3

4 Anhörigstöd i sociala medier Gävle kommuns Anhörigcenter öppnade år 2000 och erbjuder stöd och avlastning till personer som vårdar närstående. Med den nya Anhörigstödsportalen har kommunen flyttat ut anhörigstödet till den virtuella världen. Efter feedback från brukargrupper och en studie som genomfördes förra året, har Anhörigstödsportalen dock ändrat inriktning. Det visade sig att användarna ville få information från kommunen på de platser på nätet där de vanligtvis befann sig. Portalen är till jättestor hjälp för oss anhöriga och ger ett samlat grepp. Åke Eriksson För projektet innebär det här en ny utmaning: informationen ska inte bara visas på portalen utan även anpassas för olika sociala medier som Skype, och för läsplattor och ippi. Målsättningen är att bli klar med arbetet under Då ska det också bli möjligt att se informationsfilmer på portalen. En annan möjlighet är att sälja och köpa hjälpmedel via portalen. Kommunen ska även bygga upp en uthyrningstjänst för hjälpmedel. Portalen skrivs med öppen källkod, vilket innebär att det är enkelt för andra kommuner att kopiera och anpassa den till den egna verksamheten. Förhoppningen är att fler kommuner använder Gävles arbete och erfarenheter. Anhörigstödsportalen tilldelades Vitalis-stipendiet Det är ett årligt stipendium tillägnat nytänkande personal inom vård och omsorg som utvecklat användarnära innovationer. 4

5 Helena Helling, personalchef, Gävle Energi. Foto: Pontus Fall Stöds av arbetsgivarna Projektet har även lyckats engagera de lokala arbetsgivarna Korsnäs och Gävle Energi. BillerudKorsnäs ger anställda möjlighet att gå ifrån arbetet för att logga in på portalen och Gävle Energi har informerat chefer, fackliga ombud och skyddsombud om tjänsten. Vi har medarbetare som är anhöriga och i behov av stöd, säger Helena Helling, personalchef på Gävle Energi. Då såg man kopplingen direkt att det skulle vara bra att vara med. Det här kan du göra på Anhörigstödsportalen * Föra dagboksanteckningar som du kan välja att dela med andra. * Skriva ner en levnadsberättelse för den som vårdas. Det bäddar för ett mer personligt möte på avlastningsboendet. * Få och dela information om vilka mediciner den vårdade använder. * Boka avlösningsvistelser och få detaljerad information om hur den vårdade mår på avlastningsboendet. * Skicka meddelanden och få påminnelser om tidsbokningar via sms. 5

6 Digital mötesplats för anhöriga Hur ska anhörigstödet bättre anpassas efter personer mitt i livet? Alingsås kommuns satsning på en anhörigstödsportal uppstod som ett svar på den frågan. För att slippa uppfinna hjulet på nytt valde Alingsås kommun att använda Gapet, en digital mötesplats som redan var i drift för personer som vårdar, hjälper eller stödjer närstående. Grundaren Maria Cavalli fick som 14-åring uppleva hur alzheimers sjukdom förändrade hennes pappa och har beskrivit mötesplatsen som ett Facebook fast för anhöriga och med inloggning. Och mycket riktigt finns det många liknande funktioner på Gapet. Man kan skapa en egen profil, starta grupper och samtala med andra anhöriga. Portalen ger även kommunen möjlighet att skicka information och meddelanden till användarna. För att komma igång med satsningen har kommunen utbildat 20 kontaktpersoner som kan introducera anhöriga för Gapet. Det rör sig om personal i hemtjänsten, biståndshandläggare och sjuksköterskor yrkesgrupper som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med personer som skulle kunna ha nytta av Gapet. Kommunens kontaktpersoner har även samlat anhöriga för att ge dem träning i att använda tjänsten. Hittills finns det ett 50-tal användare inom kommunen. Målet är att ha användare om ett år. Vi ville skapa ett anhörigstöd som var oberoende av tid och plats Ingela Funegård, anhörigsamordnare 6

7 7 Foto: Stina Olsson

8 Lyssna på anhöriga Projektet Teknikstöd för yrkesverksamma anhöriga har tittat närmare på hur hjälpmedel och ny teknik kan underlätta situationen för anhöriga som vårdar närstående. Studien genomfördes i Stockholm och i Luleå. På vardera ort bildades grupper med ett tiototal anhöriga i arbetsverksam ålder. Det första steget var att intervjua de anhöriga enskilt. För att ta reda på vilka hjälpmedel som nyttjades användes ett bedömningsinstrument, ADL-taxonomin, för att bedöma aktivitetsförmågan. Dessutom ställdes öppna frågor kring vad som skulle kunna ge ökad livskvalitet för den anhörige samt kring livssituationen i allmänhet. Foto: Pontus Fall Förskrivarna nöjer sig allt för ofta med att basbehoven är tillfredsställda; att man kan förflytta sig och få i sig sin mat. Att man sedan glömmer att äta, eller inte hittar i kylskåpet, jobbar man inte lika mycket med. Lotta Olofsson, Demensförbundet 8

9 Foto: Istock Nästa steg var att samla de anhöriga i grupp där de fick berätta om sig själva och sin syn på tekniska hjälpmedel i vardagen. Under den tredje avslutande träffen fick deltagarna möjlighet att prova på olika hjälpmedel som hade valts ut utifrån det de anhöriga sagt under de tidigare samtalen. Rekommendationer Studien har mynnat ut i flera tankar och rekommendationer. Arbetsterapeuterna bör få utbildning i att utbilda anhöriga i frågor som rör hjälpmedel. Genom större samverkan mellan arbetsterapeuter och övrig vårdpersonal kan uppföljningen bli bättre och färre hjälpmedel gömmas i byrålådan. Ofta är man som anhörig ensam om ansvaret att motivera den närstående till att använda hjälpmedlen och den anhörige bör få ett större stöd. Ofta är det också bättre att användaren får hjälp att träna på att använda sin egen smartphone, än att föreskriva ny teknik med samma funktioner. Det är också viktigt att tekniken är snyggt designad. Sajt för uppfinnare? Samtalen visade också att de anhöriga är mottagliga för tips från varandra. I ett fortsättningsprojekt tillfrågades anhöriga om hur man kan skapa en sajt som kan innehålla allt från enkla men smarta tips till regelrätta uppfinningar. 9

10 Projekten får stor betydelse Det är viktigt att kunna erbjuda modern kommunikationsteknik som stöd till yrkesverksamma anhöriga. Genom det ökar möjligheterna att på ett enkelt sätt bli informerade och det gör det enkelt att knyta kontakt och bygga nätverk med andra i samma situation. Det visar den utvärdering som Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) genomfört av de projekt som gäller yrkesverksamma anhöriga och som fått stöd av Teknik för äldre. Nka har utvärderat projekten i Gävle och Alingsås och konstaterar bland annat att det är viktigt att minska teknikrädslan och erbjuda träning och support till både anhöriga och personal. Exempel på området som kan utvecklas kan vara att införa tvåvägskommunikation mellan anhöriga och personal och mellan anhöriga i liknande situation. Vidare är det viktigt att hjälpa nya användare hitta rätt nätverk, t.ex. att matcha anhörigas situation, inte endast utifrån diagnos utan även mot relationen med deras närstående. När det gäller projektet Teknikstöd för yrkesverksamma anhöriga, som genomförts i Luleå och Stockholm, konstaterar Nka i sin utvärdering att de kreativa idéer som genererats av de anhöriga under projektet kan fungera som en inspirationskälla för designers och producenter. Det gäller både för nya produkter som vid förbättring av redan existerande produkter och tjänster inom äldreoch funktionshinderområdena. 10

11 Foto: Istock Fler äldre får stöd av anhöriga Mellan 2001 och 2012 försvann var fjärde plats i äldreboende, det vill säga drygt platser. Anhörigomsorgen har ökat kontinuerligt sedan 1980-talet. Nytt under 2000-talet är att ökningen berör alla grupper av äldre, oavsett utbildningsnivå personer i förvärvsaktiv ålder hjälper en äldre, sjuk eller funktionshindrad närstående dagligen eller flera gånger i veckan personer har gått ned i arbetstid eller slutat arbeta helt för att vårda främst kvinnor med lägre utbildning. Utdrag ur rapporten Åtstramningens pris Hur påverkas de medelålders barnen av äldreomsorgens minskning? av Marta Szebehely och Petra Ulmanen, professor respektive doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet (2012). 11

12 Välfärdsteknologi till anhöriga som är mitt i livet Under senare år har det blivit allt fler som hjälper och ger stöd till en närstående vid sidan av sitt vanliga jobb personer har dessutom gått ned i arbetstid eller slutat arbeta helt för att stödja eller vårda en närstående. Men kan anhörigstödet anpassas bättre efter personer som är mitt i livet? I den här broschyren berättar vi om erfarenheter från tre projekt som fått stöd av Teknik för äldre och som vänder sig till yrkesverksamma anhöriga. Kontakt Ingela Månsson, ansvarig handläggare ingela.mansson@hi.se Hjälpmedelsinstitutet ett nationellt kunskapscentrum Vår kunskap bidrar till ett bättre samhälle för människor med funktionsnedsättning. Våra ägare är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Box Sundbyberg Tfn Texttfn registrator@hi.se Artikelnummer Hjälpmedelsinstitutet Omslagsfoto: Istock Produktion: Svensk Information Tryck: Edita Västra Aros