Mjölby kommun Årsredovisning 2014
Sammanfattning Årets resultat Årets resultat uppgår till 39,1 mkr mot budgeterat 16,6 mkr. Allmän återhållsamhet, ökade intäkter och lägre kostnader för el och fjärrvärme var bidragande orsaker. Nämnderna visar ett överskott jämfört med budget på 7,9 mkr och finansieringen ger ett överskott på 14,6 mkr. Resultatet för Mjölby kommunkoncern är 36,8 mkr. Investeringar Årets investeringar uppgick till 102 mkr mot budgeterat 204 mkr. De största investeringarna utgjordes av Skänninge idrottshall, ombyggnad av gamla stadshuset, markförvärv och reinvestering i va-ledningar. Finansiell ställning Kommunens långfristiga låneskuld uppgick vid årsskiftet till 420 mkr. Det samlade framtida pensionsåtagandet var 821 mkr. Soliditeten uppgår till 44 procent när beräkningen görs enligt gällande redovisningsregler. Om hela pensionsåtagandet räknas med på skuldsidan blir soliditeten negativ, -3 procent, vilket är 5 procent högre än 2013. Befolkning 26 428 invånare, +115 invånare, bodde i kommunen vid årets slut, vilket innebär en befolkningsökning för nionde året i rad. Befolkningstillväxten de senaste fem åren, cirka 660 invånare, förklaras av lika delar nettoinflyttning och nettoinvandring. Samhällsbyggnad och infrastruktur Kommunens arbetsmarknad, logistikläge och förmåga att attrahera företag, förbättrades ytterligare efter statens stora infrastrukturinvesteringar. Flera företag har börjat bygga under året och efterfrågan på mark för bostäder är fortsatt hög, 29 villatomter såldes. Även i Skänninge har efterfrågan på villor avspeglat sig i prisstegring och viss nyproduktion. Förhoppningsvis kan byggstart ske för lägenheter på Svartå strand i Mjölby under 2015. Detaljplaner för nya tomter i Mantorp och Mjölby och på mindre orter ska tas fram. Under 2014 färdigställdes fiberbaserad telefoni och internetuppkoppling till Rustorp och Normlösa.
Näringsliv och arbetsmarknad Mjölby kommun rankades som femte bästa kommun i Östergötland i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet i Östergötland. Flera aktiviteter genomfördes för att öka kontaktytorna med företagen. Obalanstalet, det vill säga arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd för 16-64 åringar, låg under större delen av året lägre än både läns- och riksgenomsnittet. Linköpings robusta arbetsmarknad gynnar arbetssökande i Mjölby. Samarbetet med Arbetsförmedlingen har stärkts. Vision 2025 Kommunfullmäktiges 14 kommunmål utgår från Vision 2025 och är gemensamma för alla verksamheter. Målen är långsiktiga och anger en önskad riktning för kommunens utveckling. Kommunmålen tar även sikte på att en god ekonomisk hushållning ska upprätthållas både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett finansiellt perspektiv. Av elva övergripande mål är två uppfyllda, två delvis uppfyllda och sju är inte uppfyllda. Dessutom är två av tre finansiella mål uppfyllda. Kvalitetsutveckling I strategin för verksamhetsutveckling understryks att ständiga förbättringar är en del av vardagen och ska utgå från verksamhetens uppdrag, kommunens värdegrund, kommunmålen och Vision 2025. Varje år följs förvaltningarnas kvalitetsarbete upp. Via synpunkthanteringen kan invånarna lämna beröm, förslag eller klagomål när det gäller kommunens service. Ett digitalt system infördes 2014 för att förenkla synpunkthanteringen. Tillgängligheten för medborgarna förenklas med hjälp av Medborgarservice i stadshuset, kundservice på service- och teknikförvaltningen (tidigare tekniska kontoret), byggnadskontoret och räddningstjänsten. Kommunens medarbetare Kommunen hade vid årsskiftet 1 994 årsarbetare, en minskning med 207 årsarbetare mest orsakat av att två verksamheter inom omsorgs- och socialnämnden övergått till privat utförare. Personalkostnaderna ökade till 1 036 mkr jämfört med 1 026 mkr 2013. Sjukfrånvaron har ökat till 5,5 procent från 5,2 procent Under året infördes en nätbaserad friskvårdsportal för att hantera friskvårdsbidraget. 71 procent utnyttjar möjligheten till en kostnad av 3,1 mkr. Flera utbildningar för nya medarbetare, chefer och arbetsledare har genomförts under året.
Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet...5 Förvaltningsberättelse Utvecklingen inom kommunen...6 Vision 2025 och kommunmål...9 Ekonomisk översikt och analys...13 Kvalitetsredovisning...21 Personalredovisning...23 Hållbar utveckling...28 Verksamhetsberättelser Förskola, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning...30 Social omsorg och stöd...34 Kultur och fritidsverksamhet...40 Teknisk verksamhet fastigheter, gata och park, va- och avfallhantering...44 Intern service...49 Kommunövergripande verksamhet...51 Plan- och byggverksamhet...54 Miljö- och hälsoskydd...56 Räddningstjänst...58 Kommunfullmäktige och politiska organ...60 Verksamhetsberättelser för de kommunala bolagen...61 Räkenskaperna Resultaträkning...64 Kassaflödesanalys...65 Balansräkning...66 Tilläggsupplysningar...67 Särredovisning av Vatten och Avlopp. Resultaträkning...78 Särredovisning av Vatten och Avlopp. Balansräkning...79 Driftredovisning Mjölby kommun...80 Investeringsredovisning Mjölby kommun...81 Detaljerad årsuppföljning, samtliga investeringsprojekt...81 Övrig information 5 år i sammandrag...84 Kommunens pengar...85 Mjölby kommuns organisation...86 Revisionsberättelse...87
Kommunstyrelsens ordförande har ordet Att växa kan betyda att bli fler och mer, att expandera Men att växa kan också handla om att slå rot, spira och frodas. Vi blir alltfler i Mjölby kommun, vår uppgift som politiker eller som kommunmedarbetare, är att skapa förutsättningar för både kommuninvånare och företag att just frodas och växa. Att skapa goda premisser för utveckling, kräver ständigt nytänkande, lyhördhet, långsiktighet och systematik. Den här mandatperioden har vi ett politiskt styre bestående av S, C, KD och MP. Konstellationen är bildad för att tillförsäkra långsiktig stabilitet i beslutsprocesserna. Som politiker har vi att förvalta det förtroende medborgarna ger oss vid varje val. Besluten vi fattar utgör grunden för allt det arbete som utförs av kommunens medarbetare. Utan samspelet mellan medborgare, politiker, tjänstemän och övriga medarbetare stannar verksamheten upp i utvecklingen. Medborgare och kunder är alltid i fokus. Vad vi ska göra, och hur vi ska göra det, styrs av deras rättigheter och behov. Enligt Vision 2025 ska vi skapa utrymme så att människor, företag och naturresurser ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt. Därför måste vi, var och en utifrån sitt uppdrag, arbeta strukturerat med utgångspunkt från Vision 2025, kommunmålen och vår gemensamma värdegrund. Vi ska ständigt arbeta för att bli bättre på det vi gör för medborgare och kunder. Det handlar om allt från att formulera brev så att alla förstår, till att servera god mat på vårdboenden, skapa förutsättningar för företagande, bygga en ny skateanläggning eller se till att förskolelokalerna är funktionella och i gott skick. Vi ska använda vår professionalitet, vår inlevelseförmåga och vår kunnighet för att alla som bor och verkar i Mjölby kommun ska ha de bästa förutsättningar för att slå rot, spira och växa. Cecilia Vilhelmsson Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande har ordet 5
Utvecklingen i kommunen Invånarantal 1990-2014 (antal) 27000 26500 26000 25500 25000 24500 1990 1994 1998 2002 2006 2010 Befolkningsförändringar, 2010-2014 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 2010 Nettoinflyttning inrikes Födelsenetto 2011 Nettoinflyttning utrikes 2012 2013 2014 2014 Befolkningsutveckling För nionde året i rad har kommunen en positiv befolkningsutveckling. Vid årsskiftet var invånarantalet 26 428, en ökning med 115 personer, +0,4 procent. Ökningen i länet var i genomsnitt + 1,1 procent under 2014. Befolkningstillväxten i Mjölby kommun den senaste femårsperioden, har inneburit ett nettotillskott på 658 invånare. Det beror till hälften på inflyttning från andra kommuner och till hälften av inflyttning från utlandet. Födelsenettot, antal födda minus antalet avlidna, var under perioden 22 personer. Den senaste femårsperioden har länet haft en positiv befolkningsutveckling, en ökning med 15 000. Två tredjedelar av ökningen beror på invandring. Födelsenettot i länet har ökat. Samhällsbyggnad och infrastruktur Kommunens arbetsmarknad, logistikläge och förmåga att attrahera företag, förbättrades ytterligare efter statens stora infrastrukturinvesteringar. Intresset för att etablera sig på Viringe är fortfarande stort och flera företag har börjat bygga under året. Efterfrågan på mark för bostäder är fortsatt hög, framförallt när det gäller villatomter. 29 villatomter såldes, det är nästan en fördubbling jämfört med föregående år. Särskilt glädjande är utvecklingen i Skänninge, där efterfrågan på villor avspeglar sig i prisstegring och genom att viss nyproduktion startat. Skänninges pendeltågstation och de förbättrade pendlingsmöjligheterna bidrar till områdets attraktivitet. Kommunen prioriterar detaljplaner för nya tomter i Mantorp och Mjölby, men även på mindre orter som till exempel Hogstad. Under hösten antogs en detaljplan för första etappen av Svartå Strand på kvarteret Rosenkammaren. Planen är överklagad, men byggstart kan förhoppningsvis ske 2015. Det finns byggherrar som är intresserade av Svartå Strand och kommunen för dialog med intressenter inför ytterligare etapper. 6 Förvaltningsberättelse
Allt fler delar av kommunen har nu mobil-, eller fiberbaserad telefoni och internetuppkoppling. Under 2014 färdigställdes Rustorp och Normlösa. Omställningen ska ske på marknadsmässiga grunder och invånare och företag ska ha tillgång till den telefoni- och bredbandskapacitet som krävs (100 Mbit/s). Strategin och handlingsplanen från 2013, behöver revideras under 2015 eftersom de ekonomiska förutsättningarna för kommuner har ändrats. På landsbygden, där marknadens möjligheter är begränsade, krävs numera även statlig finansiering för att kommunala medel ska kunna användas till utbyggnad. Kommunens engagemang kan bara vara konsultativt till dess reglerna ändras igen. Näringsliv och arbetsmarknad Mjölby kommun rankades som femte bästa kommun i Östergötland i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet i Östergötland 2014. Kommunens mål, att tillhöra de 25 procent bästa kommunerna i landet, uppnåddes inte i och med placeringen på 96:e plats. Resultatet beror bland annat på låg placering inom området konkurrens med företag och inom företagarnas åsikter om medias och allmänhetens attityder till företagande. Glädjande är att kommunens infrastruktur var näst bäst i landet när det gäller vägnät, tåg och flygförbindelser. Flera aktiviteter genomfördes för att öka kontaktytorna med företagen. Politiker och tjänstemän deltog i företagarorganisationernas evenemang och gjorde ett stort antal företagsbesök. I en del fall deltog även kommunledningen. Samarbetet med Linköpings Universitet fortsatte och både stora och små företag anlitade studenter för projekt och analyser. Obalanstalet, det vill säga arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd, för 16-64 åringar sjönk till 7,9 procent i december 2014. Mjölby kommun låg hela året lägre än både läns- och riksgenomsnittet, med undantag för mars månad. Under året sjönk obalanstalet för 18-24-åringarna till 16,7 procent. Under hela året var obalanstalet för ungdomarna lägre i Mjölby kommun än i länet men högre än riksgenomsnittet. Näringslivet var starkt under stora delar av året. Linköpings robusta arbetsmarknad gynnar arbetssökande i Mjölby. Samarbetet med Arbetsförmedlingen har stärkts. Öppet arbetslösa i program 16-64 år (procent) 15 12 9 6 3 0 Mjölby 2010 2011 Riket 2012 2013 Länet 2014 Öppet arbetslösa i program 18-24 år (procent) 35 28 Mjölby 21 Länet 14 Riket 7 0 2010 2011 2012 2013 2014 Förvaltningsberättelse 7
Marknadsföring och information Kommunen genomförde flera aktiviteter för att öka kontaktytorna mellan företag och medborgare bland annat arrangerades energimässa, bomässa och Östgötamässan häst. Kommunen gav under året ut fyra tryckta nyhetsblad till näringslivet i kommunen Särskilda kommunikationsinsatser gjordes bland annat kring införandet av Gröna Påsen, bildandet av service- och teknikförvaltningen och i samband med valet. Mjölby kommun genomförde under året kampanjer bland annat för att marknadsföra kommunens villatomter. Här användes Facebook som ny marknadskanal med mycket gott resultat. Kommunens Facebooksida blir allt mer aktiv och hade 1 005 gilla-markeringar vid årets slut. De flesta som gillar sidan är från Mjölby kommun eller andra delar av Östergötland, men det finns också gillare från övriga delar av Sverige och från andra länder. Facebooksidan används för akut information i samband med till exempel vattenläckor, för att informera om kommunens verksamheter och för marknadsföring. Allt fler medborgare använder sidan för att ställa frågor eller komma med synpunkter. Kommunen webbplats hade under året cirka 500 000 unika träffar baserade på ip-adress. De mest besökta toppflikarna är de som handlar om barn och utbildning, boende och miljö, kultur och fritid samt arbete och näringsliv. De i särklass mest besökta enskilda sidorna är de som handlar om barnomsorg, Lundbybadet och om avfall och återvinning. Trygghet och säkerhet Mjölby kommun blir en allt tryggare och säkrare kommun och klättrade ytterligare tio placeringar på SKL:s rankning i Öppna jämförelser - Trygghet och säkerhet 2014, från plats 79 till 69. I samband med valen utfördes en del arbete för att skapa förutsättningar för tryggt och säkert genomförande. Det fanns aldrig någon hotbild mot kommunen och båda valen kunde hållas utan störningar. Under året har kommunens satsning på informationssäkerhet påbörjats, med en ny informationssäkerhetspolicy som ett första resultat. Arbetet för att stärka säkerheten kring kommunens informationshantering ska fortsätta 2015. 2014 var Mjölby kommun pilotkommun i länsstyrelsens projekt för kontinuitetsplanering, en utsedd verksamhet fick möjlighet att prova metoden. Syftet med planeringen är att minska risken för avbrott i verksamheterna och på så sätt bevara kontinuitet i de allra viktigaste funktionerna. Arbetet fortsätter genom att kommunen ska vara delaktig i arbetet med att fram en handbok för processen, målet är sedan att fortsätta med metoden främst i de samhällsviktiga verksamheterna. 8 Förvaltningsberättelse
Vision 2025 och kommunmål Uppföljning av kommunmål Kommunfullmäktiges 14 kommunmål utgår från kommunens vision 2025 och är gemensamma för kommunens alla verksamheter. Målen är långsiktiga och anger en önskad riktning för kommunens utveckling. Kommunmålen tar även sikte på att kommunen ska upprätthålla en god ekonomisk hushållning, både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett finansiellt perspektiv. Kommunmål ur ett verksamhetsperspektiv Uppfyllt, > 50 % positiva indikatorer Delvis uppfyllt, 50 % positiva indikatorer Inte uppfyllt, < 50 % positiva indikatorer En majoritet av indikatorerna ska utvecklas positivt för att målet ska vara uppfyllt. Jämfört med andra avser kommungrupp Kommuner i tätbefolkad region enligt SCB. z 1. Mjölby kommun ska erbjuda attraktiva boendemiljöer och stimulera till ökad inflyttning. 1 av 4 indikatorer visar positiv utveckling målet är inte uppfyllt Indikator Läge 2014 Jämfört med andra 2014 2013 2012 Medborgarnas nöjdhet med bostadssituationen i kommunen î Bättre * 59 % 59 % 66 % Medborgare som kan rekommendera kommunen till andra î Bättre * 65 % 65 % 66 % Befolkningsutveckling ì Sämre 26 428 pers. 26 313 pers. 26 195 pers. Färdigställda lägenheter och villor î Sämre 15 st 16 st 15 st * = Mätning har inte genomförts. Resultat kvarstår från föregående mätning. Pilens riktning anger hur indikatorn utvecklats under året. Kommunen har ett fortsatt positivt inflyttningsnetto även om ökningstakten mattats av de senaste åren. Kommunen har en beredskap för attraktiva tomter och antal byggklara tomter har ökat. Fler tomter såldes jämfört med föregående år. Däremot har nivån på nybyggnationen varit lägre än för fem år sedan. En ny medborgarundersökning genomförs 2015 där medborgarnas attityder till boendemiljön efterfrågas. z 2. Medborgarnas hälsa och levnadsvanor ska förbättras 1 av 2 indikatorer visar positiv utveckling - målet är delvis uppfyllt. Jämfört Indikator Läge 2014 med andra 2014 2013 2012 Medborgare med bra självskattat hälsotillstånd ì Samma 70 % 68 % 72 % Ohälsotalet î Bättre 30 dagar 29 dagar 30 dagar I den nationella folkhälsoenkäten efterfrågas invånarnas hälsa och levnadsvanor. Mjölbys resultat förbättrades jämfört med 2013. Ohälsotalet ökar främst på grund av ökande sjukskrivningar. Ohälsotalet ökar även i riket. Förvaltningsberättelse 9
z 3. Utbildningsnivån ska höjas. 0 av 1 indikator visar positiv utveckling målet är inte uppfyllt. Indikator Läge 2014 Jämfört med andra 2014 2013 2012 Andel som efter avslutat gymnasium studerar vidare på högskola och universitet î Samma 37 % 38 % 40 % Indikatorn visar en långsiktig effekt av skolresultaten i kommunen. Resultatet har sjunkit de tre senaste åren, vilket följer trenden i riket. Mjölbys nivå har dock höjts och överstiger snittet i riket. Indikatorn påverkas av antal utbildningsplatser och även av konjunkturen. I verksamhetsberättelsen för utbildningsområdet redovisas fler resultat. z 4. Näringslivsklimatet i kommunen ska vara bland de 25 procent bästa i landet. 1 av 3 indikatorer är uppfyllda målet är inte uppfyllt. Indikator Läge 2014 Jämfört med andra 2014 2013 2012 Kommunens företagsklimat, Svenskt näringslivs placering i ranking Antal nyregistrerade företag, placering i ranking Placering i Insikts ranking i företagsklimat î ì î Bättre än rikssnitt 96 (290) 73 (290) 68 (290) Bättre än rikssnitt 110 (290) 198 (290) 261 (290) Sämre än rikssnitt 123* (290) 123 (290) 90* (290) Mjölby kommuns ranking av företagsklimat har försämrats. Resultatet beror bland annat på låg placering inom området konkurrens med företag och inom företagarnas åsikter om medias och allmänhetens attityder till företagande. Flera aktiviteter genomfördes för att öka kontaktytorna med företagen. Åtgärder för förbättring är fastställda i handlingsplan. z 5. Andelen sysselsatta i arbetsför ålder ska öka och försörjningsstödskostnaderna ska minska 3 av 3 indikatorer visar en positiv utveckling målet är uppfyllt. z 6. Andelen sysselsatta ungdomar ska öka 2 av 2 indikatorer visar positiv utveckling målet är uppfyllt. Indikator Läge 2014 Jämfört med andra 2014 2013 2012 Utbetalt ekonomiskt bistånd ì Sämre 32 mkr 33 mkr 30 mkr Andel sysselsatta 20-64 år ì Bättre Ingen uppgift 79,9 % 79,6 % Andel arbetslösa eller i program 16-64 år (dec) ì Bättre 7,9 % 8,7 % 9,3 % Indikator Läge 2014 Jämfört med andra 2014 2013 2012 Ingen Andel sysselsatta 20-24 år ì Bättre uppgift 64,6 % 62,1 % Andel arbetslösa eller i program 18-24 år (dec) ì Bättre 16,7 % 21 % 25 % Trenden på arbetsmarknaden har varit positiv. Mjölby har haft den starkaste sysselsättningsökningen i länet med cirka 700 nya arbetstillfällen på två år. Det har självklart gynnat arbetsmarknaden i kommunen. Försörjningsstödskostnaderna har sjunkit något, men målgrupperna inom försörjningsstöd har inte gynnats lika tydligt av konjunkturen. Varselstatistiken för länet visar att varslen ligger på samma nivå som 2013. 10 Förvaltningsberättelse
z 7. Medborgarna ska känna sig alltmer trygga och säkra. 0 av 2 indikatorer visar positiv utveckling målet är inte uppfyllt. Indikator Läge 2014 Jämfört med andra 2014 2013 2012 Ingen Antal anmälda brott î uppgift 9 311 7 306 8 988 Medborgarnas bedömning av hur tryggt det är i kommunen è Sämre 57 % * 57 % 57 % Ökningen av antal anmälda brott förklaras främst av en kraftig ökning av stöld- och bilbrott. Även våldsbrott ökade något. Anmälda skadegörelsebrott har en sjunkande trend. z 8. Medborgarnas möjligheter till inflytande på kommunens verksamheter och beslut ska öka. 0 av 3 indikatorer visar en positiv utveckling målet är inte uppfyllt. Indikator Läge 2014 Jämfört med andra 2014 2013 2012 Medborgarnas nöjdhet med inflytandet i kommunen î Bättre 43 % * 43 % 47 % Delaktighetsindex - Medborgarnas möjligheter till inflytande î Sämre 41 % 46 % Betyg på kommunens webbplats î Bättre 82 % 84 % 80 % Delaktighetsindex från mätningen Kommunens kvalitet i korthet visar att Mjölbys resultat har försämrats. Delaktighetsindex är en självskattning för hur väl kommunen möjliggör medborgarnas deltagande i kommunens utveckling. Det som drar ner betyget är lågt resultat för exempelvis allmänhetens tillgång till politiska sammanträden, dialogmöjligheterna med politiker på webben samt forum för medborgardialog. Betyget på informationen på kommunens hemsida har försämrats jämfört med tidigare år, även om resultatet är bättre än jämförbara kommuner. z 9. Energianvändningen och förbrukningen av icke förnybar energi ska minska. 2 av 4 indikatorer visar en positiv utveckling målet är delvis uppfyllt. Indikator Läge 2014 Jämfört med andra 2014 2013 2012 Andel förnyelsebara bränslen av bränsleanvändning è Bättre Ingen i kommunala fastigheter ì än länet uppgift 91 % 91 % Ingen Andel förnybara drivmedel till fordon i kommunens organisation ì Bättre Bättre uppgift 24 % 21 % Ingen Producerad och inköpt vindkraft, kwh per invånare î än länet Bättre uppgift 874 kwh 836 kwh Ingen Ingen Koldioxidutsläpp ton per invånare än länet uppgift uppgift 2,9 ton/inv Energiförbrukningen i kommunens fastigheter har minskat genom kontinuerliga åtgärder. Investeringar fokuseras på energieffektiviseringar. Bland annat har all kvicksilverbelysning i gatubelysningen bytts ut till led-belysning. Förvaltningsberättelse 11
z 10. Medborgarnas nöjdhet med kommunens verksamheter ska öka. 0 av 1 indikatorer visar en positiv utveckling målet är inte uppfyllt. Indikator Läge 2014 Jämfört med andra 2014 2013 2012 Medborgarnas nöjdhet med kommunens verksamheter î Bättre * 58 % 58 % 60 % Kommunens resultat försämrades jämfört med föregående mätning, men är bättre än jämförbara kommuner. Sedan föregående mätning har kommunen arbetat med flera förbättringsområden, läs mer i kvalitetsredovisningen. Ny mätning genomförs 2015. z 11. Hälsokompetensen i organisationen ska öka. 0 av 3 indikatorer visar en positiv utveckling målet är inte uppfyllt. Indikator Läge 2014 Jämfört med andra 2014 2013 2012 Sjukfrånvaro î Bättre 5,4 % 5,2 % 5,1 % Frisknärvaro î Ingen uppgift 36,7 % 37,5 % 38,4 % Andel förebyggande insatser från företagshälsovården î Ingen uppgift 77 % 81 % 73 % Sjukfrånvaron har dessvärre en negativ trend. Trenden i riket är också negativ. Frisknärvaron, det vill säga andelen medarbetare utan sjukfrånvaro har sjunkit. Läs mer i personalredovisningen. z 12. Årets resultat, ska genomsnittligt under perioden 2014-2017 uppgå till 1 procent av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag. Långsiktigt 2 procent. z 13. Låneskulden för skattefinansierad verksamhet ska uppgå till högst 285 mkr. z 14. Investeringsnivån för all verksamhet utom VA, avfall och markexploatering ska högst uppgå till genomsnittligt 66 mkr per år. Indikator Läge 2014 Jämfört med andra 2014 2013 2012 Kommunens resultat, % av skatteintäkter och generella statsbidrag (skattefinansierat) ì Bättre 3,2 % - 0,8 % 2,7 % Låneskuld, skattefinansierad verksamhet ì Sämre 186 mkr 210 mkr 192 mkr Ingen Investeringar, skattefinansierad verksamhet î uppgift 69 mkr 56 mkr 79 mkr Årets resultat och låneskulden har klarat målvärdet med god marginal. Investeringarna har de tre senaste åren var 68 mkr i snitt, vilket gör att målet inte är uppfyllt. Läs mer i ekonomisk översikt. Process för förbättrad måluppfyllelse Kommunmål och åtaganden som redovisas i årsredovisningen föranleder analys och åtgärder. Analys och förbättringar hanteras i kommunens Årshjul för mål- och budgetprocess. Det finns dialogtillfällen för analys och förbättringar. 12 Förvaltningsberättelse
Ekonomisk översikt och analys Belopp inom parentes avser 2013 Årets resultat Årets resultat uppgår till 39,1 (-8,6) mkr mot ett budgeterat resultat på 16,6 mkr. Nämnderna visar ett överskott jämfört med budget på 7,9 (-35,4) mkr och finansieringen ger ett överskott på 14,6 (24,4) mkr. Nämndernas avvikelser har vid prognostillfällena under året summerat till underskott. Tidigt under året uppmanades till återhållsamhet. Vid årets slut blev avvikelsen positiv. Omsorgs- och socialnämndens underskott slutade på -19,4 mkr. Utbildningsnämnden, som tidigare under året prognosticerat underskott, visade +13,5 mkr. Både gymnasiet och grundskolan fick ett bättre avslut än väntat. Kommunstyrelsens förvaltning fick ett överskott på 6,8 mkr, som i huvudsak kommer från tillväxt/arbetsmarknad. Avvikelser märks på det finansiella området, bland annat i form av ofördelade kostnader som avsatts i budgeten, men inte tagits i anspråk fullt ut, 7,9 mkr, samt genom reavinster från försäljning av tomter, 5,9 mkr. En planskild korsning i Skänninge blev klar under året och samtliga betalningar/regleringar för infrastrukturbidrag till Trafikverket är klara. Den totala utgiften blev 26,7 mkr för kommunens del, vilket är 10 mkr lägre än planerat. Upplösning, det vill säga kostnadsbelastning, sker med 1 mkr per år till och med 2035. 2014 ökade skatteintäkterna med cirka 45 mkr genom att kommunalskatten höjdes med 0,95 kr. Under året överfördes hemsjukvården till kommunerna från Landstinget, vilket medförde en skatteväxling på 0,25 kr. 2014 ökade budgetramen för omsorgs- och socialnämnden med 16 mkr och 2015 med 10,2 mkr. Utbildningsnämnden fick utökad ram 2014 med 12,3 mkr och 2015 med 6,9 mkr. 2015 är det budgeterade resultatet för kommunen 14,0 mkr. Årets resultat (mkr) 40 30 20 10 0-10 -20-30 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Resultatutjämningsreserv (RUR) Från och med 2013 ändrades kommunallagen så att det under vissa betingelser är möjligt att reservera delar av ett positivt resultat från 2010 och framåt, en så kallad resultatutjämningsreserv (RUR). 2013-11-19 107 fattade kommunfullmäktige beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive hantering av RUR. Enligt riktlinjerna får högst 80 procent användas under ett enskilt år. Tabellen RUR, utredning, visar att RUR vid slutet av 2014 är 7,4 mkr vilket även framgår under eget kapital i balansräkningen. Förvaltningsberättelse 13
RUR, utredning mkr 2014 2013 2012 2011 2010 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 32,0-11,6 31,2 25,8 8,1 2 % av kommunalskatt och generella statsbidrag 26,5 24,5 24,0 23,7 23,0 Möjligt till resultatutjämningsreserv 5,5 0,0 7,2 2,1 0,0 RUR enligt beslut 7,4 9,3 Ianspråktagande av RUR 80 % -7,4 Återstår av RUR 7,4 1,9 Balanskravet Årets resultat efter balanskravsjusteringar är 32,0 (-11,6) mkr. Mjölby kommun klarade balanskravet 2000-2012 och 2014. Kommunallagens krav på balans innebär att resultatet inte får budgeteras negativt. Enligt regelverket ska realisationsvinster räknas bort för att komma fram till årets resultat efter balanskravsjusteringar. Medel till RUR på 5,5 mkr reduceras, vilket leder till att årets balanskravsresultat blir 26,5 mkr. För 2014 har en markering gjorts för att ge utrymme för en så kallad social investeringsfond på 1,5 mkr. Utrymmet kommer att få disponeras enligt KF 39 2013, Inrättande av social investeringsfond samt KS 70 2014, Riktlinjer för social investeringsfond. Mjölby kommun har 4,2 mkr att återställa från 2013 som ska återställas inom tre år. I 2014 års resultat efter balanskravsjusteringar finns utrymme att återställa hela 4,2 mkr. Balanskravsutredning mkr 2014 2013 2012 2011 2010 Avvikelser mot årsbudget per nämnd 2014 mkr % Byggnads- och räddningsnämnd/ Byggnad 0,3 6 % Byggnads- och räddningsnämnd/ Räddning -0,2-1 % Miljönämnd 0,1 4 % KF-Politiska organ 0,0 0 % KS-Förvaltning 6,9 9 % KS-Tekniskt kontor, skattefinansierad 5,1 7 % KS-Tekniskt kontor, avgiftsfinansierad -3,9 - Kultur- och Fritidsnämnd 2,4 4 % Omsorgs- och socialnämnd -19,4-4 % Utbildningsnämnd 13,5 2 % Service- och entreprenadstyrelse 3,1 - Summa 7,9 Årets resultat 39,1-8,6 35,2 34,4 15,7 Realisationsvinster -7,1-3,0-3,0-8,6-7,6 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 32,0-11,6 31,2 25,8 8,1 Medel till resultatutjämningsreserv -5,5-7,2-2,1 Medel från resultatutjämningsreserv 7,4 Årets balanskravsresultat 26,5-4,2 24,0 23,7 8,1 Social investeringsfond, markering -1,5 0,0-1,0 0,0 0,0 Resultat att återställa -4,2 Efter återställande och markering 20,8 Nämndernas budgetavvikelser Nämndernas och styrelsernas utfall i förhållande till årsbudgeten, visar ett sammanlagt överskott med 7,9 (-14,2) mkr. Största avvikelserna har omsorgs- och socialnämnd med -19,4 mkr och utbildningsnämnd med +13,5 mkr. De flesta övriga nämnder har positiva avvikelser. Om tidigare års avvikelser räknas in har omsorgs- och socialnämnden ett samlat underskott på drygt 66 mkr. De flesta övriga förvaltningar ligger dock på plus totalt. Här kommenteras kort de största avvikelserna för 2014. 14 Förvaltningsberättelse
Omsorgs- och socialnämnd: -19,4 mkr Nämnd/förvaltning hamnade på -6 mkr. Omställning av bemanningsenheten kunde inte genomföras som planerat. Det berodde delvis på att upphandlingen av personlig assistans överprövades till Kammarrätten. Tillfälliga omställningskostnader och konsultkostnader har också påverkat avvikelserna negativt. Äldreomsorgen står för det största underskottet med cirka 9 mkr. Behovet av insatser för äldre med omfattande vård- och omsorgsbehov fortsatte att öka. Efterfrågan på vårdboende- och utredningsplatser och en ökad vårdtyngd förklarar cirka 3 mkr av avvikelsen. Hemtjänsten i ordinärt boende har ett underskott på 6 mkr, orsakat av en hög volym timmar. Stöd vid funktionsnedsättning visar +1,2 mkr, personlig assistans i egen regi svarar för -1,5 mkr. Stöd och motivation inom LSS har effektiviserats och generat ett överskott på cirka 2 mkr. Personlig assistans utförs sedan november 2014 av Frösunda Omsorg AB. Individ- och familjeomsorg landar på -6 mkr. Förvaltningen har skapat en tydlig behandlingsprocess med kortare tid på behandlingshem till förmån för insatser i öppenvård, vilket gav ett lägre antal vårddygn på HVB (hem för vård och behandling) för både barn, unga och vuxna. Ett överskott på 3 mkr i förhållande till budget uppstod. Kostnaderna för öppenvård visar däremot underskott på 3 mkr liksom familjevård, också underskott på 3 mkr. I båda fallen orsakat av ökade behov och högre ersättningsnivåer vilket sannolikt kommer att kvarstå. Kostnader för försörjningsstöd visar underskott på knappt 3 mkr. Hemsjukvården visar underskott på drygt 2 mkr. Landstingets beräknade volym inför skatteväxlingen var 700 besök per månad men volymen har nästan fördubblats. För att hantera underskottet ska förvaltningen fortsätta arbeta för att korta behandlingstiderna på HVB och ersätta dem med insatser i öppenvård. Utvecklingen av öppenvårdsinsatser i egen regi ska fortsätta. En utökad samverkan med utbildningsförvaltningen är påbörjad. Arbetet fortsätter för att motivera fler försörjningsstödstagare till insatser via arbetsmarknadsenheten och sysselsättning genom Arbetsförmedlingen. I syfte att ge den enskilde stöd och hjälp från rätt instans, ska samverkan med Försäkringskassan utvecklas. I äldreomsorgen har en resursmätning med analys av hemtjänsten, resulterat i en handlingsplan. En översyn av riktlinjerna för biståndsbeslut genomfördes och ska redovisas till nämnden i mars 2015. Ett nytt arbetssätt som ska bidra till sänkta kostnader för sjukhusdygn och frigöra korttidsplatser, ska införas våren 2015. 2014 ökade ramen med 16 mkr. Totalt har nämnden fått 10,2 mkr i utökad budgetram 2015. Nämndernas avvikelser (mkr) 20 10 0-10 -20-30 -40 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utbildningsnämnd: +13,5 mkr Vid årets början befarades ett stort underskott för 2014. Det som främst förklarar det positiva resultatet är stor restriktivitet när det gällt inköp och anställningar och det stora omställningsarbetet i gymnasieskola och vuxenutbildning. Förvaltningen fick högre intäkter än budgeterat tack vare sökta statsbidrag och andra bidrag. Grundskolans resultat, +7 mkr, föranleddes främst av lägre personalkostnader, ökade intäkter genom statsbidrag med cirka 3 mkr och av anställningsstopp. En del vikariat tillsattes inte eftersom det var svårt att hitta personal med rätt kompetens. Förvaltningsberättelse 15
Förvaltningsgemensamt resulterade i +3 mkr på grund av att planerade medel för täckning av underskott inte fördelades. Vuxenutbildning/högskoleutbildning fick ett resultat på +2 mkr. Kursutbudet var minimalt och YH (yrkeshögskoleutbildning) fick högre statsbidrag än budgeterat. Kommunstyrelsens förvaltning: +6,8 mkr Ekonomisk återhållsamhet gällde inom kommunstyrelsens förvaltning 2014. Förvaltningsgemensamt stannade på -2 mkr, till övervägande del beroende på omställningskostnader för bland annat personal. Tillväxt/arbetsmarknads resultat blev +6 mkr. Under året genomfördes en omorganisation för att stabilisera inflödet från samarbetspartners och effektivisera insatserna för deltagarna. Resultatet var positivt. Integrationsverksamheten visar den största avvikelsen. Mottagandet av nyanlända ökade från 49 inskrivna personer hos arbetsmarknadsenheten, till 154 individer vid årets slut. Intäkterna överskred budget med 1,4 mkr. Dessutom minskade vissa introduktionsersättningar med 1,0 mkr. Medborgarservice slutade på 2 mkr. Den största anledningen är lägre kostnader för färdtjänst. Många resor har hänvisats till den anropsstyrda trafiken vilket inneburit färre färdtjänstresor. Efterfrågan på repros tjänster har ökat och genererat överskott. Kostnaden för posthantering har minskat. Kommunstyrelsen, tekniska kontoret, skattefinansierat: +5,1 mkr Väghållningens resultat blev +1 mkr, anledningen är i huvudsak det låga elpriset och byte till LED-lampor för gatubelysningen. Slutregleringen från Trafikverket för infrastrukturbidrag för Idrottsvägen i Skänninge gav lägre årskostnad. Förvaltningsgemensamt redovisar +4 mkr. Flera tjänster har varit vakanta under delar av året. En del av intern fördelningspott kvarstår. Internhyresfastigheter har totalt sett inte någon större avvikelse. Däremot har ett större överskott uppstått bland annat genom lågt elpris och med lägre fjärrvärmekostnader, cirka 5 mkr. Mot detta står underskott på planerat och löpande underhåll på cirka 6 mkr. Verksamhetens nettokostnader i förhållande till kommunalskatt och generella statsbidrag (procent) 100 99 98 Finansieringens budgetavvikelser Till finansieringen samlas bland annat skatteintäkter, generella statsbidrag, räntor, pensioner och vissa poster som inte kan hänföras till någon särskild nämnd. Finansieringens utfall i förhållande till årsbudgeten, visar sammanlagt ett överskott med 14,6 (24,4) mkr. Ofördelade kostnader som avsatts i budgeten har inte tagits i anspråk fullt ut, 7,9 mkr. Reavinster från försäljning av tomter, 5,9 mkr varav 4,1 mkr utgjordes av obudgeterade industritomter. De finansiella kostnaderna är lägre, 5,0 mkr, eftersom både låneskuld och ränta blev mindre än budget. Kommunalskatten och generella statsbidrag har genererat underskott på 3,2 mkr enligt SKL:s senaste prognos. 97 96 95 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utveckling av verksamhetens nettokostnader i förhållande till kommunalskatt och generella statsbidrag En förutsättning för sund ekonomi är balans mellan intäkter och kostnader. För att behålla ett kort- och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme, krävs 16 Förvaltningsberättelse
att det återstår en andel av de löpande intäkterna för att finansiera framtida investeringar och pensionskostnader. Förändringen av verksamhetens nettokostnader mellan 2013 och 2014 är fem procentenheter medan förändringen av skatter och generella statsbidrag är åtta procent. Under 2014 har 96 procent (99 procent) av intäkterna från kommunalskatt och generella statsbidrag förbrukats i den löpande verksamheten, inklusive avskrivningarna. Inom den kommunala sektorn används ofta maximalt 98 procent som riktlinje vid en förenklad bedömning av hur en kommun förhåller sig till god ekonomisk hushållning. Vid en sådan nivå bedöms att en kommun över tid klarar finansieringen av en normal investeringsnivå. Det betyder att normen 98 procent har uppfyllts alla år utom 2008 och 2013 under den senaste 10-årsperioden. I genomsnitt under tio år ligger förhållandet fortfarande på 97 procent (97 procent). Kommunalskatt Utdebiteringen av kommunalskatt var 21,93 (20,73) kr landstingsskatten var 10,67 (10,92) kr. Under året erhölls preliminära kommunalskatteintäkter. De justerades enligt prognosen på slutavräkning som SKL presenterar i december varje år. Justeringen för 2014 blev 0,2 mkr. Dessutom är 2013 års deklarationer färdiga och slutavräkning för 2013 definitiv, vilket medfört en försämring för 2014 på 2,9 mkr. Investeringar och exploateringsverksamhet Utgifter som är större än ett prisbasbelopp (44 400 kr för 2014) och har en varaktighet längre än tre år, räknas som investeringsutgift. Årets investeringar uppgick till 102 (88) mkr mot en total budget på 204 mkr varav 95 mkr är tilläggsbudget, det vill säga oförbrukad budget sedan tidigare år. Avvikelsen från total budget är 102 mkr och utgörs dels av pågående va-investeringar, inköp av maskiner/inventarier samt flera byggprojekt som ännu inte avslutats. Årets investeringar utgörs bland annat av det pågående bygget av idrottshallen i Skänninge, 20 mkr, ombyggnation av gamla stadshuset för Östgötatrafikens beställningscentral, 6 mkr, inköp av Hyveln 6 för omsorgens dagliga verksamhet, 4 mkr. Lokalanpassningar i förskola/skola och omsorg/ social gjordes för 5 mkr. Inomhusmiljön i Skoglunds- och Prästgårdslidens förskolor förbättrades för 5 mkr. Investeringar och större uppgraderingar i it-system gjordes för tillsammans 5 mkr. Större investeringar för utbildningsnämnden utgörs av I-pads till gymnasiet på 2 mkr. Inom exploateringsverksamheten, 13 (8) mkr, har Viringe södra huvudsakligen byggts klart, 7 mkr, och Lillåpark vid Svartå Strand färdigställts, 2 mkr. Utredningar och detaljplanearbete pågår för Mantorp Olofstorp, 2 mkr. Nettoinvestering (mkr) 150 120 90 60 30 Skattefinansierat Avgiftsfinansierat 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Större investeringar under året, mkr 2014 utfall Total budget 2014 Skänninge idrottshall, pågår 20,2 32,8 Ombyggnad G:a stadshuset 6,1 5,4 Totalinvesteringar, mkr 2014 2013 2012 2011 2010 Skattefinansierat 69 56 79 66 66 Exploatering, skattefinansierad 13 8 7 7 9 Avgiftsfinansierat 20 23 46 22 14 Summa 102 87 132 95 89 Fastighetsinköp Hyveln 4,2 4,2 Innemiljö förskolor 5,1 5,0 IT-investeringar 5,2 5,1 Förbättringar i va-ledningsnät 8,5 8,0 Exploatering Viringe södra* 6,7 3,3 * Mer budget 2015 Förvaltningsberättelse 17
Långfristig skuld (mkr) 500 400 Skattefinansierat Avgiftsfinansierat Investeringar när det gäller helt avgiftsfinansierad verksamhet uppgår till 20 (23) mkr och utgörs av det årliga förbättringsarbetet i va-ledningsnätet 9 mkr, förbättringar i va-verk och överföringsledningar, 6 mkr, samt vainvesteringar i exploateringsverksamheten 3 mkr. 300 200 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kreditförfall Mkr % 2015 75 18 2016 100 24 2017 70 17 2018 70 17 2019 55 13 Rörlig ränta* 50 12 Summa 420 100 *ej fast kredittid Långfristig skuld och likvida medel Kommunens långfristiga låneskuld till kreditinstitut uppgick vid årsskiftet till 420 (436) mkr och minskade med 16 mkr jämfört med 2013. Övre gräns för upplåning 2014 var 511 mkr. Ett högt resultat och lägre investeringsnivå än budget orsakade minskningen. Den största långivaren är Kommuninvest, 94 (100) procent. Genomsnittlig ränta vid årets slut var 2,9 (3,1) procent. Snitträntebindningstiden ska enligt finanspolicyn vara ett och ett halvt till fyra år och är för 2014 2,1 (2,2) år. Av de 420 mkr avser 186 (210) mkr skattefinansierad verksamhet och 234 (226) mkr helt avgiftsfinansierad verksamhet, det vill säga va- och avfallshantering. Enligt balansräkningen är den totala långfristiga skulden 433 (449) mkr eftersom erhållna återstående investeringsbidrag från staten, 13 mkr, också ska ingå enligt RKR 18. De likvida medlen är vid årets slut 30 (26) mkr. Kommunen köper el från Nord Pool via mäklaren Bergen Energi. Vid årsskiftet ingick 3 (3) mkr på konton som disponeras av Bergen Energi för handel och säkerhet. I övrigt har likvida medel under året varit placerade på kommunens koncernkonto hos Swedbank och tillfällig överlikviditet hos Lantmännen finans. Årets pensionskostnader Pensionskostnaderna består av flera delar. Löneskatt på 24,26 procent är inkluderad: 1. Pensionsutbetalningar för nuvarande pensionärer, 38 (38) mkr. 2. Premier till avgiftsbestämd ålderspension, 42 (42) mkr. 3. Förändring i avsättning, 3 (4) mkr, för bland annat förmånsbestämd ålderspension (FÅP) och överenskommelse om särskild avtalspension (ÖKSAP). 4. Finansiell kostnad för pensionsavsättningen, som redovisas under finansiella kostnader i resultaträkningen, 2 (12) mkr. Samlat pensionsåtagande (skuld) (mkr) 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2005 2006 2007 2008 Kortfristig skuld Avsättning i BR Ansvarsförbindelse 2009 2010 2011 2012 2013 2014 För 2014 uppgick de totala pensionskostnaderna i resultaträkningen till 85 (95) mkr. Lägre än 2013 då förändringen i diskonteringsräntan räknades som finansiell kostnad och utgjorde cirka 9 mkr. Dessutom tillkom förändring av ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser med -30 (39) mkr inklusive löneskatt. Posten redovisas enligt lag, den så kallade blandmodellen, inte som kostnad/intäkt i resultaträkningen men den kommer i framtiden att belasta resultat och likviditet i samband med att utbetalningar görs. Ansvarsförbindelsen sjönk 2014 från en hög nivå 2013 på grund av diskonteringsräntans sänkning då. Framtida pensionsåtagande Inga pensionsmedel har placerats hos extern förvaltare, hela pensionsåtagandet förvaltas av kommunen som återlån i verksamheten. 18 Förvaltningsberättelse
1. Pensionsavsättningen som redovisas i balansräkningen uppgår till 109 (104) mkr inklusive löneskatt och avser bland annat förmånsbestämd ålderspension, överenskommelse om särskild avtalspension och vissa politikerpensioner. 2. Vid årsskiftet fanns en kortfristig skuld gällande personalens premier 2014 för överföring till individuellt valda förvaltare, avgiftsbestämd ålderspension. Utbetalning ska ske i mars 2015. Skulden uppgår till 42 (42) mkr inklusive löneskatt. 3. Pensionsrätt intjänad före 1998 redovisas enligt lag som ansvarsförbindelse och uppgår till 670 (700) mkr inklusive löneskatt. I princip är det inget som skiljer denna ansvarsförbindelse från en avsättning. Det totala pensionsåtagandet inklusive ansvarsförbindelse, redovisad pensionsavsättning, kortfristig skuld och löneskatt är 821 (846) mkr. Enligt KPA:s prognos beräknas det totala pensionsåtagandet öka till 844 mkr år 2019. Soliditet (procent) 50 40 30 Exklusive ansvarsförbindelse Soliditet Soliditeten, det vill säga eget kapital i förhållande till totala tillgångar, är ett mått som visar kommunens finansiella styrka på lång sikt. Vid bokslutet 2014 uppgår soliditeten till 44 procent (42 procent). Enligt nu gällande redovisningsprinciper är soliditetsmåttet beräknat utan att den del av pensionsavsättningen som redovisas under ansvarsförbindelse är medräknad, vilket medför ett högre redovisat soliditetsmått. Av diagrammet framgår att soliditeten blir negativ när även ansvarsförbindelsen räknats in, -3 (-8) procent. Skillnaden från föregående år beror på årets höga resultat och att låneskulden liksom ansvarsförbindelsen sjunkit. 20 10 0-10 -20 2006 Inklusive ansvarsförbindelse 2008 2010 2012 2014 Borgen och risk Kommunens borgensåtaganden uppgår till 369 (330) mkr. Därav utgör borgen till kommunala bolag 337 (298) mkr medan borgen till bostadsrättsföreningar och egna hem uppgår till 32 (32) mkr. Ett nytt kraftvärmeverk byggs i MSE:s regi. För finansiering krävs kommunal borgen. Kommunfullmäktige beslutade i januari 2013 att bevilja MSE borgen på 192,5 mkr för ändamålet. Utnyttjad borgen för 2014 är 135 (75) mkr. MSE-koncernen har ingen kommunal borgen utöver denna. I december 2011 beslutade kommunfullmäktige att borgensramarna för de helägda bolagen skulle permanentas på 2012 års nivå vilket är 231 mkr för Bostadsbolaget och 10 mkr för FAMI. De kommunala bolagen är stabila och bedöms för närvarande inte utgöra någon stor risk. Kvarvarande borgen till HSB:s bostadsrättsförening i Mantorp utgör en viss risk. På senare år har föreningens ekonomi stärkts och amortering görs årligen med cirka 0,5 mkr. HSB har vid varje låneförfall dialog med föreningens kreditgivare om möjligheten till pantbrev som säkerhet i stället för kommunal borgen vilket ännu inte lyckats. Nästa lån förfaller i juni 2015. Beträffande borgen gentemot egnahem finns också en viss risk för förluster om egnahemsägare kommer på obestånd och inte klarar av kommunens regressfordringar. Risken är beloppsmässigt liten. Känslighetsanalys Resultateffekt mkr Löneökning 1 % 10,4 10 st heltidstjänster 4,5 Förändring av verksamhetens kostnader med 1 % 15,5 Förändring av verksamhetens intäkter med 1 % 3,5 Räntesatsändring 1 % 4,2 Förändrad utdebitering skatt 1 kr 47,6 Förvaltningsberättelse 19
Entreprenader mkr 2014 2013 2012 2011 Aleris 24,4 25,1 Frösunda Omsorg 2,8 Norlandia Care 3,6 Upphandlad trafik 17,5 14,5 12,6 20,1 Sodexo 4,0 4,0 4,1 3,9 Samhall 0,5 0,4 0,5 0,5 Medley 0,0-0,2-0,3 0,1 Stallsnack -0,2 Kommunens samlade verksamhet Kommunens nämnder och förvaltningar Kommunala entreprenader: Aleris (äldreomsorg) Frösunda Omsorg (personlig assistans) Norlandia Care (demensvård) Upphandlad trafik Sodexo (kost) Samhall (hemtjänst) Stallsnack (ridskola) Kommunens koncernföretag: Mjölby Svartådalen Energi AB (55 %) Mjölby Kraftnät AB (MSE 100 %) Bostadsbolaget i Mjölby AB (100 %) Fastighets AB Mjölby Industribyggnader (100 %) Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas både av kommunala beslut och av beslut i omvärlden. Känslighetsanalysen beskriver vilken resultateffekt olika händelser får på kommunens ekonomiska situation. Kommunens samlade verksamhet Kommunen köpte under året extern verksamhet för 195 (182) mkr. Utbildningsförvaltningen köpte interkommunal utbildning och elevresor för 72 mkr. Omsorgs- och socialförvaltningen köpte omvårdnad, kost och tjänster för externa placeringar för 75 mkr. Av den verksamhet som upphandlas av företag, föreningar och övriga, 139 mkr, redovisas entreprenader av betydande omfattning: Aleris driver särskilt boende, hemtjänst och kök på Vifolkagården i Mantorp. Köket på Slomarps särskilda boende drivs på entreprenad av Sodexo. Från november 2014 drivs personlig assistans av Frösunda Omsorg AB och från december 2014 har Slomarps demensboende övergått till att drivas av Norlandia Care AB. Samhall levererar dagligvaruinköp till brukare i hemtjänsten och särskilt boende. Upphandlad trafik i form av färdtjänst och skolskjutsar uppgår till 18 (15) mkr. De upphandlas från ett flertal trafikbolag. Externt köpt huvudverksamhet i mkr från 2014 2013 2012 2011 2010 Inkluderar även stödverksamhet 2010-2012 Kommun, landsting, stat 56 50 48 45 47 Företag, föreningar, övriga 139 132 148 148 153 Summa 195 182 196 193 200 Kommunens koncernbolag, sammanställd redovisning Mjölby kommun äger Mjölby Svartådalen energi AB (MSE) (55 procent), Bostadsbolaget i Mjölby AB (100 procent), Fastighets AB Mjölby industribyggnader, FAMI (100 procent) samt Gillestugan i Skänninge fastighets AB (100 procent) som inte bedrivit verksamhet på 23 år. Sammanställd redovisning med resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys återfinns tillsammans med kommunens redovisning under räkenskaperna i denna årsredovisning. Under avsnittet verksamhetsberättelser finns varje bolags verksamhetsberättelse med nyckeltal redovisade. Resultatet för kommunen och bolagen tillsammans är 37,6 (32,0) mkr. Kommunkoncern 2014 Sammanställd Mjölby Bostadsbolaget MSE FAMI redovisning kommun Ägarandel 100 % 55 % 100 % Resultat (efter skatt) 37,6 (32,0) 39,1 (-8,6) -4,5 (-6,5) 7,8 (26) -0,5 (-1,0) Omsättning 1 938 (1 856) 1 678 (1 594) 171 (165) 227 (237) 15 (15) Investeringar 255 (181) 102 (88) 31 (35) 228 (109) 0,5 (1,0) Soliditet 37 % (35 %) 44 % (42 %) 28 % (22 %) 28 % (33 %) 48 % (45 %) Antal årsarbetare 1 994 (2 201) 50 (52) 67 (65) 0 (0) 20 Förvaltningsberättelse
Kvalitetsredovisning I strategin för verksamhetsutveckling understryks att ständiga förbättringar är en del av vardagen och ska utgå från verksamhetens uppdrag, kommunens värdegrund, kommunmålen och Vision 2025. Varje år följs förvaltningarnas kvalitetsarbete upp. Kundundersökningar och förbättringsarbete De flesta förvaltningar har genomfört någon typ av kundundersökning. Genom enkäter, fokusgrupper, elevråd eller intervjuer har till exempel skolor, bibliotek, Lundbybadet, bygglovsverksamheten och hemtjänsten frågat brukare/elever/ kunder vad de tycker om servicen. Hälften av förvaltningarna är nöjda med resultaten, övriga är till delar nöjda. Åtgärder utifrån undersökningsresultaten har genomförts. Hantering av synpunkter från allmänheten Via synpunkthanteringen kan invånarna lämna beröm, förslag eller klagomål när det gäller kommunens service. Ett digitalt system infördes 2014 för att förenkla synpunkthanteringen. 2014 dokumenterades 1014 synpunkter, drygt 50 procent fler än förra året. Synpunkterna är en källa till förbättringar och ökar invånarnas möjlighet till inflytande och delaktighet. Så gott som alla förvaltningar ger svar till synpunktställaren inom fem arbetsdagar. Synpunkter som behandlades under året gällde bland annat omklädningsrum och duschar på Lundbybadet, café på huvudbiblioteket, maten på äldreboende, gatubelysning, snöröjning och rondellpotatisen. Kvalitetsdeklarationer I kommunen finns 13 kvalitetsdeklarationer som beskriver vad medborgaren/kunden kan förvänta sig av kommunens tjänster. Drygt hälften hör till omsorgs- och socialförvaltningen. Kvalitetsnivån i deklarationerna har till största del uppfyllts under året. Förvaltningsberättelse 21
Tillgänglighet Medborgarservice förenklar medborgarnas kontakter med kommunen och svarar på frågor om våra verksamheter, hjälper till med blanketter, fixartjänst, handlägger färdtjänst, parkeringstillstånd och har hand om konsument-, skuld- och budgetrådgivning. Tekniska kontoret har telefontider för kundservice och felanmälan, byggnadskontoret har infört mobiltelefoner och kultur och fritidsförvaltningen distribuerar årligen en folder om fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Kommunledningskontoret har anpassat hemsidans format även för mindre bildskärmar, till exempel smarta telefoner och fortsatt att utveckla informationen på facebook. Räddningstjänsten har alltid någon på brandstationen som svarar i telefonen och/eller tar emot besökare. Därför finns porttelefoner, hjälptelefon som automatiskt ringer upp SOS Alarm och särskilt telefonnummer till jourhavande befäl. Intern kontroll Internkontrollen ska säkra ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet med tillförlitlig finansiell information om verksamheten, liksom att lagar, förskrifter och riktlinjer följs. Varje år beslutar kommunstyrelsen två gemensamma internkontrollmoment för samtliga nämnder. 2014 kontrollerades synpunkthantering och dokumenthanteringsplaner. Nämnderna bedömde att rutinerna i huvudsak fungerar tillfredsställande. Alla nämnder har och följer en aktuell dokumenthanteringsplan. En fördjupad kontroll av aktgranskning visar att nämnderna följer dokumenthanteringsplanerna. På nämndnivå har de planerade verksamhets- och ekonomiadministrativa processerna internkontrollerats. Exempel på granskade processer är om räddningstjänstens personal uppnår de kompetenskrav som ställs, om kommunens fastigheter underhålls enligt fastslagen plan och om bibliotek och fritidsgårdar följer riktlinjerna för sociala medier. Verksamhetsutveckling och värdegrund Arbetet med att förankra strategin för verksamhetsutveckling fortsatte 2014. En arbetsplatsförlagd utbildning i ständiga förbättringar togs fram och tio utbildningar hölls. Värdegrunden förankrades till exempel på arbetsplatsträffar och vid medarbetarsamtal. I medarbetarundersökningen uppgav 82 procent att de känner till värdegrunden. Ett tjugotal medarbetare gick en utbildning om kommunens projektmodell. Alla it-projekt och investeringar ska genomföras enligt projektmodellen. 22 Förvaltningsberättelse