Utvärdering. Projekt KomHall

Relevanta dokument
Drivbänk -återkoppling följeforskning

Bild 1. Bild 2. Bild 3 Kursinnehåll. Instruktörskurs med fokus på kunskap och lärande. På uppdrag av KlinSim:

På uppdrag av KlinSim:

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Till/ Sida 1 av 7. Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgården

Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun

Kvalitetsdokument 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tankar & Tips om vardagsutveckling

ATT INTA ETT VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Normer & värden.

Grundnivå. Curriculum. First cycle 180

VALIDERING AV KUNSKAP OCH KOMPETENS SOM LÄNK MELLAN UTBILDNING OCH ARBETE

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2017/18. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Verksamhetsplan. Bonobos förskola

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Lokal arbetsplan. Verksamhet Backens Förskola. Ansvarig för verksamheten Rainer Ericsson

ATT INTA ETT VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN. Konstnärligt kandidatprogram i möbeldesign med inriktning trä, 180 högskolepoäng

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd

Systematiskt kvalitetsarbete

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Verksamhetsplan. Bonobos förskola

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Haga Utbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Slåttergubbens förskola

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Lokal arbetsplan Aspbackens och Silverskattens Förskolor

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Forum jämlik stad Fler i arbete: Forskning och erfarenheter. Sara Martinsson Vad vet vi om. arbetsmarknadspolitikens insatser och effekter?

Systematiskt kvalitets och utvecklingsarbete - Fritidshem. Center för Skolutveckling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Utvärdering av psykologprogrammets examensmål höstterminen 2011

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Redovisning för kalendeåret 2017 av det systematiska kvalitetsarbetet.

Kvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 1 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Silverskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 14/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Studieguide Hej Sverige!

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Likabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

HANDLEDARGUIDE HANDLEDD VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (H-VFU) 28 HP, KURSKOD: 2SC117

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Så utvecklar vi vår kompetens!

Nationell valideringskonferens

Normer & värden.

Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Förskoleområde Trångsund 2016

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kursplanen är fastställd av Programnämnden för masterutbildningar att gälla från och med , vårterminen 2017.

Alla barn får förutsättningar att utvecklas till sitt bästa jag. Vision för Laholm kommuns förskolor

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Ryrsjöns. Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Linköpings universitet

Transkript:

Utvärdering Projekt KomHall

Linköpings universitet och Spetsa John Boman, doktor i medicinsk sociologi john.boman@liu.se 013-281837 Ulrik Lögdlund, doktor i pedagogik med inriktning mot vuxnas lärande. ulrik.lögdlund@liu.se 013-282184 Spetsa är ett bolag som ägs av Linköpings universitet och som förmedlar skräddarsydda tjänster som utförs av oss som forskare och lärare. Externa verksamheter får alltså tillgång till spetskompetens genom allt från föreläsningar, till avgränsade utbildningar och som idag utvärderingar och följeforskning.

Uppdraget Gruppintervjuer med personalgrupperna vid två tillfällen. Intervjuer med och återkoppling till projektledare vid två tillfällen. Enkät till deltagarna vid två tillfällen.

Presentationen 1. Genomgång av projektet och några av de viktigaste resultaten. 2. Genomgång av några lärdomar och erfarenheter.

1. Projektet KomHall

Forsknings- och problemområdet Långtidsarbetslösa Långtidssjuka Socialförsäkringstagare som aldrig varit anställda Unga utan gymnasieexamen Utrikesfödda med kort utbildning Lokala kontexter Samordning och ansvar Skillnad på deltagare Resultat och effekter

Olika vägar till egen försörjning Anställning Subventionerad anställning Praktik Studier

KomHalls huvuduppdrag var att hjälpa deltagarna fram till dessa vägar. Vad gjorde man?

KomHall som vägvisare Praktiska verksamheter Kök Snickeri Skog och röj Trädgård Flytt och transport Stödjande verksamheter Personliga samtal Jobbsökarstöd, praktikstöd Gruppaktiviteter (studiebesök)

Projektdeltagarna 96 deltagare. Samtliga använde vid starten någon form av socialförsäkring. Ungefär hälften var under 30 år. Relativt jämn könsfördelning.

I mitten av maj 2017 68 personer har skrivits ut. Av dessa var: 11 anställda 14 anställda med subvention 8 studerade 4 hade sjukersättning 12 hade annan försörjning (pension, föräldrapenning, flyttat ) 19 hade ekonomiskt bistånd

Viktigt 36 deltagare i åldersintervallet 19-29 år har avslutat projektet. 21 av dessa har förbättrat sin arbetsmarknadsposition. Viktig grupp utifrån flera nyttodimensioner.

Människan: självkänsla, anställningsbarhet, arbetsförmåga. Sociala nätverk: familj, vänner, skola och barnomsorg. Kommunen: ekonomi, medborgarskapsansvaret.

2. Lärdomarna och erfarenheterna

Kunskap, erfarenhet och lärande Grundläggande om kunskap handlar om att kunna handlar om att skapa Frågeställningar Vilken form av kunskap produceras i projektet? Vad är det deltagarna lär sig i projektet? Vilka erfarenheter uppstår och hur förvaltas de?

Olika former av kunskap Epistéme Teoretisk kunskap (att veta, färdigheter) Techne Praktisk kunskap, produktionsinriktad (tillverkning och skapande) Fronesis Etisk och politisk kunskap, att göra det bättre för människan

Handlingsorienterad kunskap Kunskap och lärande uppstår i praktiken, t ex att laga mat, sy eller röja vandringsleder I aktiviteten sker Lär sig språket Lär sig ett enklare hantverk Lär sig att vara social Handlandet är både medel för lärande och samtidigt resultatet av det lärande som sker - att behärska olika tekniker och lösa alltfler problem - Pragmatism (reflekterat handlande) De börjar prata när de gör saker

Pedagogik på pragmatiska grunder Uppfostringsskola Religiösa regler för bön och mathållning Vi har lärt oss mer om acceptans Bilterapi/roddbåt Avskildhet och en miljö för samtal Obligatorisk friskvårdseftermiddag Prata hälsa samt fysisk aktivitet Professionell vänskap (pedagogiskt förhållningssätt) Lära ut, hjälpa och pusha Man är kompis och ledare Krävs tålamod, man kan inte brusa upp Krävs tillit

Humanistisk grundsyn Sympati och empati där man känner för deltagarnas utsatta situation Att se människan Vi lyfter dem som är längst ner Vi ser glädje hos dem som vi får ut i arbete även med lönebidrag Deltagarnas problem går först ( ) inte diskriminera människor, hjälpas åt och acceptera varandra utifrån de olikheter som finns

Metodik Metoder baseras på extrovert kooperation Samarbete (med andra delar av kommunen och landstinget) Dokumentera och kartlägga Trepartsmöten Gemensam frukost och lunch Klientmedverkan. att lyssna på människor. Försöka ta tillvara på deras tankar, erfarenheter och önskemål Vi har ingen metod vi har det sunda förnuftet, erfarenhet av livet ( ) vi är lite skröpliga och vi har varit fattiga, vi har haft skulder, vi vet hur det är med småungar. Det är inga skrivna metoder. Vi är duktiga och det sitter i ryggmärgen.

Lärande och utveckling mellan olika projekt Vikten av att dokumentera erfarenheter Vikten av att sprida kunskap och egna erfarenheter Vikten av att ta lärdom av varandras erfarenheter Vilken övergripande kunskap om projekterfarenhet finns det i regionen? Kompetensbanken en systematisk dokumentation av kompetens hos olika projektaktörer, forskning och utvärdering av projekt

Sammanställning kunskapsformer Kunskapsformer Episteme Techne Fronesis Indikatorer Dokumentation och kartläggning Validering och intyg om färdigheter Lärdomar mellan projekt Aktivitet och interaktion Lärande i praktiken Pragmatiska lärandesituationer Projektets syfte Humanistisk syn Pedagogiska/didaktiska arbetsmetoder