1(6) Beslutsdatum: 2009-12-07 Senast ändrad: 2009-12-07 Beslutad av: Angeles Bermudez Svankvist Lars Nylén Arbetsförmedlingens och Kriminalvårdens policy för Kramiverksamheterna Bakgrund Arbetsförmedlingen och Kriminalvården har ett gemensamt regeringsuppdrag att samverka för Kriminalvårdens klienters inträde på arbetsmarknaden. Grunden för denna samverkan är en nationell överenskommelse mellan myndigheterna. Syftet är att samarbeta om såväl resurser som kompetens för att gemensamt motverka fortsatt utanförskap för målgruppen. Krami bygger på samverkan och samarbete mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och kommunen. Genom ett tätt samarbete, ett pedagogiskt förhållningssätt samt ett kontrakt med deltagaren säkras möjligheten att nå målet arbete. Kriminalvården och Arbetsförmedlingen har enats om denna policy för att skapa enhetlighet och ge vägledning såväl till etablerade som till nystartade Kramiverksamheter, nedan kallat Krami. Syftet med policyn är att tydliggöra statens roll i Krami. Policyn ska utgöra grund för myndigheternas dialog med kommunen, som är tredje part i samarbetet. Grundförutsättningar för Krami Verksamheten Deltagare - En skriftlig överenskommelse ska upprättas mellan de tre parterna Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och kommunen - Det ska finnas en beslutsmässig styrgrupp där de tre parterna ingår - Verksamheten ska präglas av ett konsekvenspedagogiskt förhållningssätt - Verksamheten ska bedrivas i egen lokal - Krami är i normalfallet en gruppverksamhet. Bedömer personalen det som bättre för individen kan individuella starter förekomma - Riktpunkt för verksamheter med en (1) personal per part är att 30-40 deltagare startinskrivs per år. För större verksamheter är riktpunkten 50-60 startinskrivningar. - Erfarenheten säger att kvinnor har lättare ta till sig programverksamhet där bara kvinnor deltar. På de orter där möjligheten finns bör därför separata verksamheter för män och kvinnor ordnas - Deltagande i Krami är frivilligt och förutsätter en vilja till förändring för att leva ett laglydigt liv, bli självförsörjande och vara fri från missbruk.
2 Personal Lokaler - Drogkontroll arrangeras lokalt av varje Krami - Fullföljer deltagaren sitt åtagande i kontraktet erbjuder Krami honom/henne möjlighet att uppnå målet anställning/reguljär utbildning. - Varje part bidrar med tjänster enligt tilldelade medel. I normalfallet minst en heltidstjänst per part. - Att arbeta i Krami innebär en vilja att samverka och en vilja att ta på sig en pedagogisk roll i sitt arbete. Arbetet innebär nära vägledande kontakt med deltagarna - Varje ny medarbetare i Krami ska under första anställningsåret erhålla grundutbildning i konsekvenspedagogik. Därefter sker påfyllnad av kunskap enligt lokal/nationell planering - All Kramipersonal har möjlighet att delta i Nationella Samverkansgruppens årliga konferens för Krami - Arbetsledning och arbetsmiljöansvar för Kramipersonal är i enlighet med gällande beslutsordning för respektive organisation. Lokalerna ska utrustas så att de är ändamålsenliga för verksamheten. Detta innebär exempelvis att - samtliga medarbetare kan utföra sina myndighetsuppdrag - det finns rum för gruppaktiviteter - det finns utrymme för sociala aktiviteter - deltagare och personal kan äta/tillreda lunch etc. - det finns tillgång till hygienutrymmen Krami-konceptet Mål Deltagarna ska Finna, få och behålla ett arbete Leva ett laglydigt liv Bli självförsörjande och bli delaktiga i nya sociala sammanhang Som ett medel för att nå dessa mål tillämpar Krami konsekvenspedagogik i syfte att öka den sociala handlingskompetensen. Konsekvenspedagogiken bygger på ett betraktelsesätt som innebär att individen är fri i sitt handlande, att deltagaren har möjlighet att välja och att denne har rätt och skyldighet att själv ta ansvar för sina handlingar i mötet med de krav som omgivningen ställer. Deltagarna ska se och förstå konsekvenserna av sina handlingar för att därefter kunna göra medvetna val.
3 Målgrupp Verksamheten riktar sig till kvinnor och män som i normalfallet är aktuella hos samtliga tre organisationer. Gemensamt för målgruppen är sociala svårigheter med kriminellt beteende, alternativt att de befinner sig i kriminella sammanhang. Verksamheten riktar sig till personer från 18 år. Personal Personal från de tre organisationerna arbetar tillsammans i egen lokal och med gemensam programidé och arbetssätt. Arbetet utgår från ett gemensamt förhållningssätt med ett framåtsyftande perspektiv på deltagarnas förutsättningar och resurser. Varje part medverkar med sin kompetens, sina resurser och sina insatser utifrån sina specifika uppdrag. Ledning Styrning Grundförutsättning för gemensam styrning I Nationella samverkansgruppen och lokal styrgrupp sker gemensam beredning. Varje part fattar sedan beslut för sig. Nationell nivå Styrning på nationell nivå sker för Arbetsförmedlingens och Kriminalvårdens del i den Nationella Samverkansgruppen mellan de båda myndigheterna. Nationella samverkansgruppen behandlar frågor om: riktlinjer för lokala överenskommelser personalresurser per verksamhet och år kvantifierbara mål årligen bereder förslag på orter där Krami ska utredas, startas eller avvecklas nästkommande år uppföljning halvårsvis riktlinjer/policydokument Nationella Samverkansgruppens arbetsutskott ska årligen sammanträffa med representanter för de lokala styrgrupperna i gemensamt möte kring aktuella frågor. Arbetsutskottet kommer vid behov att skapa arbetsgrupper med representanter för personal/styrgrupp i aktuella frågor. Lokal nivå Överenskommelse om lokal Kramiverksamhet görs mellan Kriminalvårdens regionchef, arbetsförmedlingschef med områdesansvar (AFO) samt berörd chef inom kommun/kommunerna. (För mall se bilaga 1) I enlighet med den nationella överenskommelsen om samverkan ska den lokala samverkan präglas av långsiktighet. Det innebär att överenskommelsen om Kramiverksamhet kan vara längre än ett år. Resurstilldelning från respektive organisation kan endast bestämmas per budgetår.
4 Lokala styrgruppen ansvarar för: resultat budget och fördelning av kostnader uppföljning samt återrapportering till nationella samverkansgruppen att årligen ta fram verksamhetsplan och verksamhetsredovisning rekrytering av personal gemensamma administrativa rutiner kvalitetssäkring inklusive eventuella lokala kvalitetsmål Den lokala styrgruppen sammanträder minst tre gånger per år. Protokoll förs. Verksamhetsredovisning sänds årligen till Nationella Samverkansgruppen senast 31 mars. (För mall se bilaga 2).I verksamhetsredovisningen ska resultatet framgå. I den mån resultatet avviker från uppställda mål, ska redovisningen innehålla en analys av orsaken till avvikelsen. Fördelning av kostnader Respektive organisation ansvarar för lön och kostnad för kompetensutveckling samt andra kostnader, t.ex. IT-stöd, för den egna personalen. Gemensamma driftskostnader regleras i den lokala överenskommelsen. Driftskostnader för lokaler, inventarier, fritidsaktiviteter, kopiator, resor mm. Arbetsförmedlingen ansvarar för kostnader för arbetsmarknadspolitiska program. Kvalitetssäkring Den lokala styrgruppen är ansvarig för att respektive Krami arbetar i enlighet med riktlinjer/policydokumentet. Varje enskilt Krami ska ha definierade ansvarsområden och befogenheter. För att tillförsäkra en hög kvalitet i arbetet krävs att inte bara Kramipersonalen utan också ledningen för respektive organisation är delaktig i förbättrings- och utvecklingsarbetet. Stöd från och kunskap bland övrig personal i berörda myndigheter och kommuner är viktigt för att undvika missförstånd och motkrafter. Ett bra klimat skapas av goda relationer mellan ledning, personal och deltagare. De olika organisationerna ska verka för att samverkan kan fungera inom den egna organisationen. Verksamhetsuppföljning Lokal styrgrupp ska se till att Kramipersonalen dokumenterar deltagarna i Kriminalvårdens Excel-mall Kriminalvårdens verkställighetsplan (av Kramifrivårdaren) Arbetsförmedlingens dokumentationssystem AIS
5 Kramiprocessen Beslutsordning Respektive personal i Krami beslutar enligt sin myndighets delegationsordning. Konsensus ska gälla i personalgruppen för vilka som ska starta eller inte. Arbetsförmedlingen tar det formella beslutet om inskrivning och avstängning/utskrivning enligt arbetsförmedlingens regler. Före avstängning ska konsekvenssamtal hållas. Startinskrivning i Krami Personalen deltar aktivt i rekrytering av nya deltagare via informationsinsatser till anstalter, frivårdskontor, socialtjänst etc. Förutom personer med övervakning kan även intagna på anstalt med frigång, utökad frigång, halvvägshus och vårdvistelse enligt 54 KvaL bli aktuella. Att söka till Krami är ett steg inom den planering som görs i verkställighetsplaneringen. Deltagarna söker till Krami på eget initiativ, via skriftlig eller muntlig intresseanmälan som sedan följs av informationsträff och/eller intervju. Utgångspunkter för att nå målsättningarna i Krami är att deltagarna har boende, ordnad barnomsorg, inga kända kommande rättegångar som kan leda till fängelsestraff, uppvisa drogfrihet och kan vara heltid på Krami. I syfte att minska väntetiderna mellan gruppstarterna och bygga en relation före gruppstart kan en förberedande aktivitet ordnas med korta träffar. Ett annat sätt är att deltagarna arbetstränar via socialtjänsten före start. Varje deltagare undertecknar ett kontrakt inför start på Krami. (För mall se bilaga 3). I kontraktet förbinder sig deltagaren att avhålla sig från kriminalitet, våld och droger och i övrigt uppträda på sådant sätt att programmet går att fullfölja för honom/henne själv såväl som för andra deltagare. Vid start i vägledningsgrupp skrivs deltagaren in i Arbetsförmedlingens AIS samt registreras i Kriminalvårdens gemensamma Excelmall för Kramiverksamheten. Deltagarnas ekonomi under Kramitiden Vid start i Kramis vägledningsaktivitet erhåller deltagaren normalt aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen. När detta inte är möjligt ska deltagaren ansöka om försörjningsstöd från kommunen. Verksamhetsinnehåll och aktiviteter Kramiprogrammet innehåller två till fyra veckors vägledningsaktiviteter i grupp. Gruppen ger möjlighet att lära och utvecklas i sociala sammanhang. Deltagarna ska ges ökad kunskap om kraven på arbetsmarknaden, yrkesvägledning och allmän information om arbetsmarknadens parter. De ska också få information om sina rättigheter och skyldigheter, budgetrådgivning, skuldsanering och information från kronofogden med flera. Aktiviteterna följs av arbetspraktik. Praktikperioderna varierar över tid i enlighet med gällande regelverk och deltagarens behov. Syftet är att praktiken ska övergå till anställning alternativt utbildning. Som en del av den pedagogiska processen hålls under
6 praktiken kontinuerlig kontakt mellan personal, deltagare och arbetsgivare. Kontakten kvarstår under anställningens första år. Formerna bestäms efter individuella behov och lokala förutsättningar. Om behov och intresse finns har individen möjlighet till fortsatt råd och stöd även efter det första året. Sådana kontakter får ske utanför deltagarens arbetstid. Förutom aktiviteter som är direkt riktade mot arbete/utbildning kan fritidsverksamhet förekomma. I detta arbete kan man med fördel ta hjälp av lekmannaövervakare. Deltagarnas utvärdering Utvärdering görs av deltagarna efter vägledningsaktiviteterna. Utvärdering kan även göras efter praktiktiden. Slututskrivning från Krami Slutlig utskrivning sker till arbete eller reguljär utbildning (vid arbetsmarknadsutbildning har deltagaren fortfarande kontakt med Krami, med syfte att nå målet anställning efter avslutad utbildning). Avstängning/utskrivning kan ske vid kontraktsbrott. Återinskrivning är då möjlig. Framgångsfaktorer en någorlunda sammanhållen grupp som är ålders- och bakgrundmässigt homogen samt har en vilja till att förändra sina handlingar och synsätt. Personalens förmåga att motivera till förändring samt att fungera som förebild i sociala sammanhang är också framgångsfaktorer. En metodisk användning av konsekvenspedagogiken förbättrar resultaten. Det är av stor vikt att personalen är överens om hur de konsekvenspedagogiska begreppen ska tolkas, definieras och användas pedagogiskt. Kontraktet att medverka i Krami ska av deltagarna uppfattas som ett verkligt val. Angeles Bermudez -Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen Lars Nylén Generaldirektör Kriminalvården