Alkohol och droger i den växande hjärnan Ungdomar i riskzonen Charlotte Skoglund M.D PhD Cereb Stockholm Department of Clinical Neuroscience, Centre of Psychiatry Research, Karolinska Institutet
Disclosures Advisory board Shire September 2016 Focus Group ADHD Shire April 2017 Speaker for Shire April 2017 Medical Director at Cereb Neuropsychiatric Clinic, Stockholm 2016- C Skoglund 2017-11-21 2
Agenda Tonåringen En tid av möjligheter och risker Motivation och hjärnans belöningssystem De utsatta tonåringarna Risk- och skyddsfaktorer Samsjuklighet mellan ADHD och missbruk Hur minskar jag risken för att mitt barn får problem? Tidiga tecken på riskbruk Jobba med hjärnan Motiverande samtal Utforskande och samarbete CRAFT Utbilda en förälder, rädda ett barn C Skoglund 2017-11-21 3
Den tonåriga hjärnan En lång historia I would there were no age between ten and three-and twenty, or that youth would sleep out the rest; for there is nothing in the between but getting wenches with child, wronging the ancientry, fighting, stealing (Shakespeare The Winter s Tale, 1623) C Skoglund 2017-11-21 4
Brev till The Guardian Dagboksutdrag från 1969 Went to the arts centre today (by myself!!) in yellow cords and blouse. Ian was there but he didn t speak to me. Got rhyme put in my handbag by someone that apparently got a crush on me. Its Nicolas I think. UGH!! Man landed on moon C Skoglund 2017-11-21 5
Tonåringens hjärnan är storleksmässigt färdigväxt men långt ifrån färdigutvecklad Biologiskt förprogrammerade att tycka tvärtom? à Vad är egentligen den största risken för tonåringen? Det sociala jaget under intensiv utveckling à Grupptryck och risktagande Ungdomen en tid av möjligheter och risker à Känslighet för socialt utanförskap Tidig alkohol-/drogdebut; många har kvar problem i vuxen ålder trots omfattande insatser Psykisk ohälsa har ökat i alla åldrar sedan 1990-talet à Unga önskar och är mest nöjda med samtal kring sin psykisk ohälsa C Skoglund 2017-11-21 6
Skolungdomars alkohol- och drogvanor CAN 2016 Alkoholkonsumtion bland unga är historiskt lågt! à (2016 åk 9: ca 40 %, åk 2: ca 75 %) Stora lokala variationer i användande och attityder I gymnasiet har ca 18 % testat narkotika à Det är vanligare att INTE använda Cannabis (CAN; Skolelevers drogvanor 2016) à Sverige internationellt lågt användande (Folkhälsomyndigheten) Cannabisanvändare fler riskfaktorer; mer psykiatrisk problematik, mer alkohol/tobak (Blanco et al 2016, CAN 2016, Armstrong et al. 2002) Cannabis - ökat utbud och ökad styrka (WHO 2015) C Skoglund 2017-11-21 7
Riskfaktorer på olika nivåer Personlighetsdrag Familjeförhållanden Kamratkretsen Skolan Uppväxtmiljön Normer och värderingar i samhället C Skoglund 2017-11-21 8
Riskfaktorer på olika nivåer - Personlighetsdrag Impulsivitet och emotionell instabilitet Inlärningssvårigheter och begåvningsnivå Aggressivitet Psykiatrisk samsjuklighet Normbrytande beteende Socialt utanförskap C Skoglund 2017-11-21 9
ADHD - Ett exempel där risken för missbruk är ökad ADHD hos 25%-40% hos vuxna som söker vård för missbruk (jmf 2.5%) (van Emmerik-van Oortmerssen et al. 2012) Missbruk > dubbelt så vanligt vid ADHD (Kessler et al. 2007) ADHD växer inte bort Missbruk debuterar i ungdomsåren (Faraone et al 2006; Wilens et al 2011) Ungdomar med ADHD (Barkley 2004; Kousha et al 2012) à Använder alkohol och droger tidigare à Utvecklar mer allvarligt missbruk C Skoglund 2017-11-21 10
C Skoglund 2017-11-21 11
Risk för beroendediagnos -Hos släktingar till ADHD fall vs. släktingar till kontroller Substance use disorder in relatives ADHD N (%) Control N (%) OR (95 % CI) 1 relatives Parent 6805 (8.4) 28 109 (4.0) 2.2 (2.2-2.3) Full sibling 1562 (3.2) 8409 (1.9) 1.7 (1.7-1.8) 2 relatives Maternal half-sibling 1017 (5.1) 5657 (3.7) 1.4 (1.3-1.5) Paternal half-sibling 1050 (4.8) 6228 (3.7) 1.4 (1.3-1.4) Skoglund et al. 2015 Biol Psych C Skoglund 2017-11-21 12
ADHD och beroende har gemensamma ärftliga riskfaktorer C Skoglund 2017-11-21 13
Ungdomar i riskzonen 60% av ungdomar med beroende, möter samtidigt kriterierna för minst en psykiatrisk störning Armstrong & Costello, 2002 180 ungdomar och deras föräldrar på Maria Ungdom: 82% av pojkarna och 90% av flickorna hade en psykiatrisk diagnos förutom beroende 100% av pojkarna och 75% av flickorna hade en uppförande störnings innan beroende diagnos 75% av pojkarna och 70% av flickorna hade en depressions diagnos innan beroende diagnos 80% av mammorna och 67% av papporna > 1 psykiatrisk diagnos förutom beroende Hodgins et al. 2007 Nord J Psychiatry C Skoglund 2017-11-21 14
Finns det risker med ADHD Läkemedel? Läkemedelsbehandling för ADHD i barndomen ökar inte risken för beroende (Humphreys et al, JAMA Psychiatry, 2013; Chang et al, 2013, JCPP) Få allvarliga biverkningar av ADHD-behandling både unga och vuxna (Chang et al, 2014, JAMA Psychiatry; Läkemedelsverket 2016) Läkemedelsbehandling för ADHD minskar risken för negativa livshändelser (kriminalitet, trafikolyckor, missbruk.) (Lichtenstein et al, 2012, NEJM; Chang et al, 2014, JAMA Psychiatry) Obehandlad ADHD kan leda till misslyckanden i skola, sociala svårigheter, utanförskap, kriminalitet, trauma etc (Biederman et al 2006) C Skoglund 2017-11-21 15
Hur minskar jag risken att mitt barn får problem? C Skoglund 2017-11-21 16
Motiverande samtal Vi avbryter varandra inom 11 sek!!! En SAMTALSMETOD! Inte en terapeutisk metod à I grunden handlar det om: Hur du lyssnar Hur du frågar Hur du informerar Metoden baseras på forskning och praktisk erfarenhet Ett alternativ till att vädja, tjata, skrämma, hota eller kräva? à Att hjälpa någon att hitta sin egen vilja och motivation till förändring C Skoglund 2017-11-21 17
Sättet vi bemöter en annan människa på ökar möjligheten att personen tar till sig det vi säger C Skoglund 2017-11-21 18
Förhållningssättet Fyra grundprinciper (Miller & Rollnick, 2010) Välvilja och omsorg à Det viktigaste är inte att få rätt Samarbete och nyfikenhet à Utforska och be om lov Acceptans à Betona autonomi à Samarbete kring lösningar Stöd à Uppmuntra egenkompetens C Skoglund 2017-11-21 19
Fyra Kommunikationsverktyg Bekräftelser à Bejaka positiva beteenden Öppna frågor à Hur?, vad? eller -Berätta. Reflektioner à Istället för frågor Sammanfattningar à Urval av fakta som visar att du lyssnat, kollar att du förstått C Skoglund 2017-11-21 20
Vad kan jag göra när det redan har gått fel? C Skoglund 2017-11-21 21
Honung istället för ättika CRAFT Community Reinforcement Approach and Family Training Funktionsanalys à What s in it for me? Vad vidmakthåller beteendet? à Triggers Positiva och negativa förstärkare à Tillför något och skapar en känsla av välbehag (positiv) à Minskar obehag (negativ) à Alkohol och droger kan vara både positiv och negativ förstärkare beroende på situation och person à Time-out från positiva förstärkare istället för bestraffning
CRAFT Utbilda en förälder - Rädda ett barn! Bryt ner större problem i mindre delar Hitta den personliga motivationen till förändring Se och uppmärksamma alla positiva förändringar Be om hjälp (sök hjälp) Du är inte ensam och du är inte galen som inte ger upp Man får hur många försök man vill Att du hjälper dig själv kan hjälpa hela familjen Världen är sällan svart eller vit Ha tålamod Du är både rollmodell och ställföreträdande frontallob C Skoglund 2017-11-21 23
Tack! Charlotte Skoglund MD, PhD Överläkare Cereb, Stockholm Inst för klinisk neurovetenskap (CNS), Karolinska Institutet charlotte.skoglund@ki.se 24