FÖRDJUPNINGSFRÅGOR TILL FUNCAS WEBBUTBILDNING

Relevanta dokument
Funca: ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

Funca: ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

Funca: ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Funca. ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Vad är Funca? Kartläggning

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

Temadag om Downs syndrom och åldrande 18:e maj Kunskapsstöd om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning - Webbutbildningar och skrift -

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande

Reda ut-häfte om våld

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 2 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Validand och valideringshandledare

Om autism information för föräldrar

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar

Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?

Bemötande utifrån ett lågaffektivt perspektiv. Lotta Lindholm Utvecklingsledare, LaB

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Relationell pedagogik Angelica Stäring & Linda Almqvist

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Att leva i en annorlunda värld

Kartläggning av utvecklingsbehov inom området stöd till personer med funktionsnedsättning

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

Reda ut-häfte om våld

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Jörgensgårdens, Eriksgårdens och Lilla dag och natts förskolors Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bemötande vid svåra beteendeproblem.

Verksamhetsuppföljning LSS-boende

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

2018/2019. Plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter. Folkasbo förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Lågaffektivt bemötande Fördjupning och kollegialt lärande med Ulf Lidman. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Uppdragsföreläsningar

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Plan för Funktionsstöd

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Landstinget Kronoberg.

Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Beslut efter kvalitetsgranskning

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hantera besvärliga typer

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lågaffektivt bemötande ger resultat på problematisk skolfrånvaro

Förskolan Bergmansgården

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial

Hälso- och sjukvårdsuppdraget

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Likabehandlingsplan för Berga förskola

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN

Lågaffektivt bemötande ger resultat på problematisk skolfrånvaro

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Skånegatan

Hinder och möjligheter

Läropussel, minikonferens

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Carpes Yrkeskrav & Socialstyrelsens Allmänna råd. Verktyg som kan användas i kartläggning av kompetens

Att tolka och kartlägga smärta hos en person med intellektuell funktionsnedsättning

Validand och valideringshandledare

När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud

JAG & du. En relation byggd på kunskap, förståelse och bemötande. Sanna Stjernenfall och Anna Carlsson ADHDHJÄRTAT

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Närtuna Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 1 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten

Sticklinge förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Förskolan Solrosen/Vitsippan

Skogsgläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola ålder 1-5

Generellt om åldrande. Senare delen av livet. Introduktion Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

Transkript:

FÖRDJUPNINGSFRÅGOR TILL FUNCAS WEBBUTBILDNING Version 1, januari 2017

Att använda Funcas fördjupningsfrågor Funcas fördjupningsfrågor är uppdelade i teman utifrån webbutbildningen. Det finns 7 teman: Maria, Nicole, Sara, Kenneth, Ahmed, Kenneth/Nicole och Magnus. Under varje huvudrubrik finns ord som förtydligar vad varje tema innehåller frågor om. Du kan använda dig av Funcas fördjupningsfrågor både själv och i grupp. Ett tips är att dela upp frågorna på olika tillfällen för att verkligen hinna diskutera igenom varje fråga. Du måste inte använda dig av alla frågor. Fördjupningsfrågorna är tänkta som ett diskussionsstöd. Innehåll Att använda Funcas fördjupningsfrågor... 1 Tema 1: Maria... 2 Att arbeta med Funca. Smärta. Trygghet. Individanpassning. Skydds- och begränsningsåtgärder.... 2 Tema 2: Nicole... 3 Kommunikation. Autism.... 3 Tema 3: Sara... 3 Förvärvade hjärnskador. Självständighet.... 3 Tema 4: Kenneth... 4 Att motivera. Autism. Utvecklingsstörning.... 4 Tema 5: Ahmed... 4 Kroppsliga sjukdomar. Downs syndrom. Delaktighet.... 4 Tema 6: Kenneth/Nicole... 4 Tydliggörande pedagogik. Lågaffektivt bemötande. Att be om hjälp. Rädsla.... 4 Tema 7: Magnus... 5 Svåra situationer. Det goda mötet. Kravnivå. Attityd.... 5 1

Tema 1: Maria Att arbeta med Funca. Smärta. Trygghet. Individanpassning. Skydds- och begränsningsåtgärder. Funca-sammanställningen får du efter att ha genomfört och signerat en kartläggning i arbetsverktyget. Vad kan man använda sammanställningen till? Hur ska den förvaras? Hur drar man ut den (skriver ut)? Teamarbete mellan olika yrkesprofessioner är viktigt. Varför? Hur arbetar ni hos er? En viktig del i Funcas arbetssätt är att observera brukarens utmanande beteende och tänkbara orsaker till beteendet. Hur gör du för att observera beteende? I Funca används NPI-skalan vid observation av utmanande beteenden. Har du kunskap om och kan förklara de olika beteendevariabler som bedöms? Smärta är något som kan vara svårt att upptäcka hos en person som har nedsatt förmåga att uttrycka sig. Hur gör ni vid din arbetsplats för att kartlägga om någon har ont? Trygghet är ett grundläggande behov. Hur vet du om brukaren känner sig trygg? En viktig del i Funcas arbetssätt är individanpassning. Vad är individanpassning för dig? Ge ett exempel från när du arbetat individanpassat. En begränsningsåtgärd är t.ex. när du som personal begränsar en brukares telefontid eller hur mycket personen äter. Vilka skydds- och begränsningsåtgärder (SBÅ) förekommer på din arbetsplats? Vilken roll kommer du att ha på din arbetsplats vad gäller Funca-verktyget? I Funca skriver man bemötandeplaner. Vad tror du kan påverka ett möte? Ge ett exempel från ett möte som har varit bra. Vad gjorde du som gjorde att mötet blev bra? Hur vet man att insatta stödinsatser blir utförda? Vem har ansvar? 2

Tema 2: Nicole Kommunikation. Autism. I Funca skriver man bemötandeplaner. Det kan exempelvis stå att personen föredrar att man undviker beröring eller att man ställer en fråga i taget och inväntar svar. Kan du nämna andra saker som kan stå i en bemötandeplan? Mycket av vår kommunikation sker med ansiktsuttryck och kroppsspråk. Har du någon gång tittat dig i spegeln när du är stressad eller arg? Utstrålar du trygghet då? Vilken känsla förmedlar du till brukaren? Hur låter din röst? Har du någon gång hört dig själv tala? Vilken känsla förmedlar du med ditt tonfall? Hur kan du skapa en god miljö (fysiskt och psykiskt) runt brukaren? Vad kan du tänka på i ditt bemötande? Prova att säga en mening med olika tonfall och diskutera sedan detta i grupp. Vilka alternativa och kompletterande kommunikationssätt (AKK) känner du till? Vilka för- och nackdelar finns det med dem? Känner du dig trygg i dina kunskaper om autism? Om inte, var kan du skaffa dig mer kunskap? Tema 3: Sara Förvärvade hjärnskador. Självständighet. Känner du att din kunskap om förvärvade hjärnskador är tillräcklig? Om inte, vet du var du kan lära dig mer? Sara i webbutbildningen uppmanas att gå upp på morgonen för att tvätta, trots att hon hellre vill sova längre. Varför? Vilka för- och nackdelar finns det? Kan du ge ett exempel på när du stimulerat en brukare till ökad självständighet? 3

Tema 4: Kenneth Att motivera. Autism. Utvecklingsstörning. Det är skillnad på att motivera, begränsa och bestämma. Ge exempel från din vardag som du sett, hört om eller gjort. Annorlunda sinnesupplevelser är vanliga vid autism. Hur kan det här yttra sig? Om det är ett problem, vad kan du göra? Känner du att dina kunskaper om utvecklingsstörning är tillräckliga? Om inte, var kan du skaffa mer kunskap? Tema 5: Ahmed Kroppsliga sjukdomar. Downs syndrom. Delaktighet. Vid vissa funktionsnedsättningar finns en ökad risk för vissa kroppsliga sjukdomar och tillstånd. Hur gör ni för att uppmärksamma det? Hur säkerställer ni att brukaren får behandling när behov finns? Känner du att dina kunskaper om Downs syndrom är tillräckliga? Om inte, var kan du hitta mer kunskap? Hur jobbar ni för att brukaren ska vara delaktig? Ge exempel från din vardag. Tema 6: Kenneth/Nicole Tydliggörande pedagogik. Lågaffektivt bemötande. Att be om hjälp. Rädsla. Tydliggörande pedagogik kan underlätta för personer med kognitiva svårigheter. Arbetar ni med detta på din arbetsplats? Finns det någon situation/plats/annat ni skulle kunna tydliggöra för brukarna på din arbetsplats? Hur? Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt som syftar till att minska stressnivån hos brukaren. Vad vet du om lågaffektivt bemötande? Jobbar ni så på din arbetsplats? Var får du mer kunskap om lågaffektivt bemötande? Att be om hjälp kan ibland vara svårt. Vad har du för tankar kring det? Vad finns det för attityder på din arbetsplats vad det gäller att be om hjälp? 4

En studie visar att rädsla hos personalen leder till minskad inlevelseförmåga, minskad lyhördhet, mer maktutövning och ökat tvång. Pratar ni öppet om er eventuella rädsla på arbetet? Vet alla i personalstyrkan vilka rutiner som gäller vid hot- och våldssituationer i arbetet? Tema 7: Magnus Svåra situationer. Det goda mötet. Kravnivå. Attityd. När man jobbar med människor uppstår det ibland svåra situationer. Någon kan bli arg på dig eller ledsen. Hur hanterar du det? Diskutera i arbetsgruppen. Det finns många olika faktorer som påverkar ett möte med en annan människa. Hur tänker du kring att skapa ett gott möte? Bemöter du alla likadant? Hur vill du själv bli bemött? Att bedöma en persons kravnivå kan vara svårt. Både att ställa för höga eller för låga krav på en person kan göra att situationen blir fel. Vad finns det för saker som påverkar kravnivå för en person? Ser personens kravnivå alltid likadan ut? Vilken attityd du har gentemot dem du arbetar med är viktigt att reflektera över. Ser du din arbetsplats främst som brukarens hem eller din arbetsplats? Vem är det som har ansvaret när det uppstår svåra situationer? Hur ser kulturen ut på din arbetsplats? 5