Landstinget i Uppsala Län. Granskning Patientsäkerhet och avvikelsehantering. Advisory KPMG AB 27 september 2016 Antal sidor: 23

Landstinget i Uppsala Län Granskning och avvikelsehantering Advisory KPMG AB 27 september 2016 Antal sidor: 23

Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 4 3. Syfte och revisionsfrågor 4 4. Revisionskriterier och utgångspunkter 5 5. Metod 5 6. Ansvarig nämnd 5 7. sarbete 6 8. Tidigare revisionsgranskning 7 8.1 Landstingets beslut och insatser inom patientsäkerhetsarbete. 8 8.1.1 Budget 2016 8 8.1.2 Landstingsövergripande strategier inom patientsäkerhetsområdet 8 8.1.3 Landstingsövergripande handlingsplaner 8 8.1.4 Organisation och ansvar för landstingets övergripande patientsäkerhetsarbete 9 8.1.5 Uppdrag till sjukhusen 11 8.1.6 Primärvård 11 8.1.7 Organisation och ansvar för patientsäkerhetsarbete vid hälso- och sjukvårdsförvaltningar 11 8.1.8 Struktur för uppföljning och utvärdering 14 9. Iakttagelser utifrån de formulerade revisionsfrågorna 16 9.1 Mål och riktlinjer för patientsäkerhetsarbete 16 9.2 Riskanalys 17 9.3 Implementering av riktlinjer 18 9.4 Avvikelsehantering och anmälan 18 9.5 Vårdskador kostnader 20 9.6 Anmälan och rapportering av vårdskador 21

1. Sammanfattning KPMG har genom tecknat ramavtal med revisorerna i haft i uppdrag att genomföra revisionsprojektet, granskning av patientsäkerhet och avvikelsehantering. Granskningen ingår i den av revisorerna fastställda revisionsplanen för år 2016. Nästan var tionde patient i hälso- och sjukvården drabbas av vårdskador. Det innebär stort lidande för patienten och höga kostnader för vården. I en nationell översyn av landstingens systematiska patientsäkerhet som genomfördes av SKL våren 2014 var bedömningen att Landstinget i Uppsala län hade det minst utvecklade systematiska patientsäkerhetsarbetet jämfört med övriga landsting. Även i den granskning som revisorerna genomförde om landstingets arbete med att förbygga vårdrelaterade infektioner år 2014 konstaterades att framförallt det landstingsövergripande patientsäkerhetsarbetet hade brister. I den granskning som nu genomförts kan det konstateras att patientsäkerhetsarbetet väsentligt har förstärks sedan våren 2015. Den övergripande bedömningen blir därför är att landstingsstyrelsen, vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen har större förutsättningar än tidigare att säkerställa att det i förvaltningar och verksamheter bedrivs ett ändamålsenligt aktivt och systematisk patientsäkerhetsarbete i enlighet med patientsäkerhetslagen och Socialstyrelsens föreskrifter. Utifrån granskningens resultat lämnas följande rekommendationer. - För att säkerställa att satsningen inom patientsäkerhet som genomförts de senaste året får hållbara konsekvenser för patientsäkerhetsarbetet bör en uppföljning av själva implementeringsarbetet utformas och genomföras. - Goda exempel inom patientsäkerhetsarbetet bör spridas i större utsträckning. - Liknande utbildningssatsningar om patientsäkerhetsarbete som den som sker vid Akademiska sjukhuset bör även genomföras vid övriga hälso- och sjukvårdsförvaltningar inom landstingets. - Uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom de verksamheter som landstinget har avtal med inom vårdvalet bör förstärkas. - De proaktiva arbetet bör förstärkas, ett viktigt instrument för detta är att riskanalyser utifrån patientsäkerhetsperspektiv genomförs i större utsträckning. 1

Sammanfattande svar på de formulerade revisionsfrågorna Finns det övergripande mål, mål och delmål formulerade för patientsäkerhetsarbetet? Granskningens bedömning är att det finns övergripande mål formulerade för patientsäkerhetsarbetet i landstingets styrande dokument. I handlingsplaner, uppdragen till sjukhusen och regelboken för vårdcentral finns övergripande mål, mål och delmål formulerade. I dessa dokument beskrivs också hur uppföljningen av målen ska ske. Baseras patientsäkerhetsarbetet på en dokumenterad riskanalys? Bedömningen är att riskanalys används som en del i patientsäkerhetsarbetet men skulle kunna användas i större utsträckning i landstingets proaktiva patientsäkerhetsarbete. Hur har hälso- och sjukvården inarbetat Socialstyrelsens föreskrifter? Granskningens bedömning är att hälso- och sjukvården i stor utsträckning inarbetat Socialstyrelsens föreskrifter vilket framgår i regelbok för primärvård och uppdragen till sjukhusen. Även kvalitetshandboken, som är ett dokumenthanteringssystem där rutiner och styrande dokument samlas, säkerställer att föreskrifter är inarbetade i riktlinjer och rutiner. Finns det skriftliga ändamålsenliga rutiner för avvikelsehantering och anmälningar? Det finns skriftliga rutiner för avvikelseanmälan och anmälningar som vi bedömer vara välkända i verksamheterna. Följs rutinerna för avvikelsehantering och anmälningar enligt Lex Maria? Granskningens bedömning är att rutiner för avvikelsehantering följs och att dessa följs upp i bl.a. den årliga patientsäkerhetsberättelsen. Även om antalet avvikelser ökat så är antalet anmälda avvikelser allt för lågt inom vissa verksamheter t.ex. i primärvården. Hur omhändertas lärdom från avvikelsehantering och anmälningar i verksamheten? Återkoppling ska ske på bl.a. arbetsplatsträffar. Avvikelser fångas också upp i patientsäkerhetsberättelsen. Det ska enligt rutin upprättas lokala handlingsplaner när förbättringsbehov finns men vi har i denna granskning inte kunnat verifiera i vilken omfattning detta görs. När det gäller allvarligare händelser så beskriver våra respondenter att det alltid återkopplas till berörd avdelning. Finns det beräkningar avseende kostnader förknippade med vårdskador? Det finns inga lokala beräkningar för vad vårdskador kostar. Om de nationella beräkningarna överförs till Uppsala län skulle kostnaden för landstinget vara 250-290 miljoner kronor årligen. Till detta ska läggas kostnader för vårdskador som uppkommer utanför landstinget. Görs anmälningar i tillräcklig omfattning och skyndsamt (inom två månader)? Att bedöma om anmälningar görs i tillräcklig omfattning är grannlaga. Alla vårdskador anmäls inte som avvikelser, t.ex. anmäls VRI i mycket liten omfattning. När däremot Infektionsverktyget blir fullt ut implementerat kan det utgöra ett viktigt instrument för att följa utvecklingen av vårdskador avseende VRI. Vår bedömning är att kunskapen om skyldighet att anmäla avvikelser har ökat framförallt vid sjukhusen. Inom primärvården är uppfattningen att det sker för få anmälningar. 2

Vilka typer av vårdskador är vanligast i Uppsala län och vilka har anmälts till IVO? Att huvudparten av vårdskador är VRI råder det inget tvivel om. I avsnitt 9.6 redogörs för hur vårdskador fördelar sig nationellt och i Landstinget i Uppsala Län. Hur många Lex Maria-anmälningar har gjorts år 2015 och första halvåret 2016? Hur står det sig i förhållande till landet i övrigt? Antalet Lex Maria-anmälningar i var år 2015 51. IVO:s statistik skiljer sig något från landstingets statistik men om antalet anmälningar räknas om per 100 000 invånare så var antalet Lex Maria-ärenden i 24,7 per 100 000 invånare jämfört med rikets 24,2. År 2016 har det till och med mitten av september skett 34 anmälningar enligt Lex Maria i de granskade förvaltningarna. 3

2. Bakgrund KPMG har genom tecknat ramavtal med revisorerna i haft i uppdrag att genomföra revisionsprojektet, granskning av patientsäkerhet och avvikelsehantering. Granskningen ingår i den av revisorerna fastställda revisionsplanen för år 2016. Nästan var tionde patient i hälso- och sjukvården drabbas av vårdskador. Det innebär stort lidande för patienten och höga kostnader för vården. För att förhindra vårdskador ska personalen enligt patientsäkerhetslagen rapportera alla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Enligt samma lag ska hälso- och sjukvården utreda alla rapporterade händelser. Hälso- och sjukvården är även skyldig att informera den patient som har drabbats av en allvarlig vårdskada att det har gjorts en anmälan till IVO. Enligt patientsäkerhetslagen definieras en vårdskada som en händelse när en patient i sin kontakt med hälso- och sjukvården drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits. Socialstyrelsens har utarbetat föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria (SOSFS 2013:3). Hälso- och sjukvårdsverksamheterna är därutöver skyldiga att bedriva ett aktivt och systematiskt patientsäkerhetsarbete. Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att varje vårdgivare ska ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs. Sedan den 1 april 2015 har ett centralt patientsäkerhetsteam inrättats vid Landstingets ledningskontor för att arbeta övergripande med patientsäkerhet. Syftet med granskningen är att ge revisorerna i underlag för ett uttalande i revisionsberättelsen. 3. Syfte och revisionsfrågor Den övergripande revisionsfrågan är på vilket sätt säkerställer Landstingsstyrelsen, Vårdstyrelsen och Sjukhusstyrelsen att det bedrivs ett ändamålsenligt aktivt och systematisk patientsäkerhetsarbete i enlighet med patientsäkerhetslagen och socialstyrelsens föreskrifter? Granskningen ska förutom den övergripande revisionsfrågan bland annat besvara följande frågor: Finns det övergripande mål, mål och delmål formulerade för patientsäkerhetsarbetet? Baseras patientsäkerhetsarbetet på en dokumenterad riskanalys? Hur har hälso- och sjukvården inarbetat Socialstyrelsens föreskrifter? Finns det skriftliga ändamålsenliga rutiner för avvikelsehantering och anmälningar? Följs rutinerna för avvikelsehantering och anmälningar enligt Lex Maria? 4

Hur omhändertas lärdom från avvikelsehantering och anmälningar i verksamheten? Finns det beräkningar avseende kostnader förknippade med vårdskador? Görs anmälningar i tillräcklig omfattning och skyndsamt (inom två månader)? Vilka typer av vårdskador är vanligast i Uppsala län och vilka har anmälts till IVO? Hur många Lex Maria-anmälningar har gjorts 2015 och första halvåret 2016? Hur står det sig i förhållande till landet i övrigt? 4. Revisionskriterier och utgångspunkter Granskningen har utgått från regelverk och styrdokument som finns inom organisationen och gällande författningar samt jämförbar praxis och teoribildning inom området. I denna granskning utgör även hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria (SOSFS 2013:3) samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd avseende systematiskt patientsäkerhetsarbete (SOSFS 2011:9) utgångspunkter. Utöver ovan beskrivna revisionskriterier, syfte och revisionsfrågor används även nedanstående modell/ramverk som utgångspunkt i granskningen. 5. Metod Granskningen har genomförts genom studier av gällande lagstiftning, granskning av dokumentation, intervjuer med chefsläkare och patientsäkerhetssamordnare vid landstingets ledningskontor, patientsäkerhetsteamet, chefsläkare vid sjukhusen och inom primärvården, samt verksamhetsföreträdare vid vårdcentraler, och sjukhusen. Totalt har cirka 25 intervjuer genomförts. Granskningen har genomförts av Kristian Damlin (konsult, KPMG) samt Örjan Garpenholt (konsult, KPMG). Rapporten har sakgranskats av patientssäkerhetssamordnaren vid landstingets ledningskontor samt chefsläkarna vid de granskade förvaltningarna. 6. Ansvarig nämnd Granskningen omfattar landstingsstyrelsen, vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen. 5

7. sarbete Det läggs idag stort fokus på patientsäkerhetsfrågor, både på nationell nivå och inom landstingen. I grunden finns hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som innehåller grundläggande bestämmelser för hälso- och sjukvården. En lag med särskilt fokus på patientsäkerhet är slagen (2010:659) som trädde i kraft 1 januari 2011. Lagen syftar till att främja hög patientsäkerhet och innebär bland annat att vårdgivare får ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Vårdgivarna får också en utökad skyldighet att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada. Ansvaret för att pröva klagomål från patienter flyttas från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) till Socialstyrelsen (numera IVO). En annan lag som har stor betydelse för patientsäkerhet är patientdatalagen (2008:355) som trädde i kraft 1 juli 2008. Lagen ska skapa förutsättningar för en ökad patientsäkerhet och patientnytta, garantier för skydd av den enskildes integritet och förbättrade möjligheter till uppföljning. Lagens syfte är att informationshantering inom hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den tillgodoser patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet, att personuppgifter ska utformas och i övrigt behandlas så att patienters och övriga registrerades integritet respekteras. Staten och SKL träffade under perioden 2011 2014 en överenskommelse i syfte att med hjälp av ekonomiska incitament stärka landstingens patientsäkerhetsarbete. I samband med den nationella satsningen på patientsäkerhet har SKL tillsammans med representanter från landsting och kommuner 1 tagit fram ett nationellt ramverk för patientsäkerhet. Syftet med ramverket är att skapa en helhetsbild över patientsäkerhetsområdet och en struktur för patientsäkerhetsarbetet. Ramverket tydliggör de förhållningssätt och aktiviteter som behövs för att öka patientsäkerheten och kan då även fungera som stöd vid prioritering av det fortsatta patientsäkerhetsarbetet. Ramverket beskriver tre perspektiv för en säker vård. De tre perspektiven illustreras i nedanstående bild. 1 Nationellt ramverk för patientsäkerhet, Sveriges Kommuner och Landsting, 2015. 6

Kunskapsbaserat Patientfokuserat Organiserat Med patientfokuserat patientsäkerhetsarbete avses att patienten har kunskap, förståelse och insikt, vilket är förutsättningar för patientens delaktighet i och inflytande över sin hälsa, vård och behandling. Kunskapsbaserat patientsäkerhetsarbete innebär ett systematiskt lärande där kunskap och erfarenheter från patienter, profession och forskning vägs samman. Organiserat patientsäkerhetsarbete innebär att det finns utarbetade rutiner och en tydlig struktur med ansvar och rollfördelning. För att patientsäkerhetsarbetet ska bli framgångsrikt krävs enligt ramverket insatser på olika nivåer i hälso- och sjukvårdsorganisationen. De olika nivåerna måste förstå sin roll i patientsäkerhetsarbetet och känna till hur andra aktörer på samma eller annan nivå påverkar patientsäkerheten. I ramverket har perspektiven delats in i tre nivåer: Hälso- och sjukvårdpersonalen Verksamhetsnära ledningen Högsta strategiska ledningen 8. Tidigare revisionsgranskning I den granskning som KPMG genomförde år 2014 på uppdrag av revisonen avseende landstingets arbete med att minska VRI 2 beskrevs att det fanns en otydlighet om mandat och organisation för det landstingsövergripande förebyggande arbetet för att minska VRI. Det fanns ett beslut från landstingsstyrelsen från år 2011 om att ta fram ett uppdrag och riktlinjer för arbete med VRI i landstinget. I granskningen från år 2014 konstaterades att de inte hade tagits fram något sådant uppdrag eller riktlinjer. Även om granskningen avseende VRI-arbetet inte hade patientsäkerhetsarbete som huvudfokus gavs rekommendationerna att landstingets arbete inom patientsäkerhet i högre grad borde samordnas på en landstingsövergripande nivå. Granskningen lyfte också fram att det saknades 2 Uppföljning av tidigare granskning av landstingets insatser för vårdrelaterade infektioner. Revisionsrapport,, 2015 7

landstingsövergripande riktlinjer för VRI-arbetet inom och att sådana borde tas fram. 8.1 Landstingets beslut och insatser inom patientsäkerhetsarbete. 8.1.1 Budget 2016 I landstingsplanen för åren 2016-2018 med budget för år 2016 beskrivs att Landstinget i Uppsala län ska ligga bland de bästa i Sverige när det gäller patientsäkerhet. Målet är att antalet vårdskador ska minimeras i samtliga vårdprocesser inom ramen för en kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. I budgeten skrivs även att strävan mot optimal patientsäkerhet, inte minst arbetet med vårdrelaterade infektioner, är en grundläggande del av landstingets arbete. Därför ska möjligheten att stärka arbetet som sker på sektionen för vårdhygien vid Akademiska sjukhuset ses över under planeringsperioden. I landstingsfullmäktiges styrkort, under perspektivet medborgare och kund, formuleras det strategiska målet att landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Framgångsfaktor för detta är bl.a. hög säkerhet med målet att VRI ska minska med 10 procent jämfört med år 2015. 8.1.2 Landstingsövergripande strategier inom patienssäkerhetsområdet I november år 2015 beslutade landstingsfullmäktige att anta en strategi för att minska VRI i 2016-2018 ( 141). Strategin följer i stora delar de framgångsfaktorer för ett effektivt förbyggande arbete avseende VRI som SKL i samverkan med flera landsting identifierat (bl.a. ) 3. I februari år 2016 beslutade landstingsfullmäktige att anta Strategi för patientsäkerhet 2016-2018. I strategin formuleras strategier, metoder och metoder för uppföljning för att uppnå målet att ständigt minska antalet vårdskador genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. 8.1.3 Landstingsövergripande handlingsplaner Landstingsstyrelsen antog i mars år 2016 ( 55) Landstingets handlingsplan för att minska VRI under 2016-2018. I handlingsplanen finns vision och mål för landstingets arbete för att minska VRI, se textruta nedan: Vårt landsting har antagit en nollvision vad gäller undvikbara VRI och strävar att antalet vårdskador ska minimeras inom alla förvaltningar och verksamheter. Målet är att förekomsten av VRI har minskat under tidsperioden 2016 2018. 3 Vårdrelaterade infektioner framgångsfaktorer som förebygger. SKL, 2014. 8

I handlingsplanen finns det organisatoriska ansvaret för det VRI-förbyggande arbetet beskrivet. Ansvaret är detsamma som för det övergripande patientsäkerhetsarbetet, se nedan. I handlingsplanen finns även strategier, metoder och aktiviteter specificerade. I april 2016 antog landstingsstyrelsen Handlingsplan för patientsäkerhet i Landstinget i Uppsala län 2016-2018. Handlingsplanen följer samma struktur som handlingsplanen för att förebygga VRI med strategier, metoder och aktiviteter (se vision nedan). I handlingsplanen finns även vägledande tabeller för hur arbetet bör utformas i verksamheterna. De vägledande tabellerna utgår från de tre perspektiv som ingår i det nationella ramverket för patientsäkerhet d.v.s. ett patientfokuserat-, kunskapsbaserat- och organiserat patientsäkerhetsarbete. har fastställt en nollvision för undvikbara vårdskador. Det övergripande målet är att minska antalet vårdskador och erbjuda patienten en god vård och säker vård genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete 8.1.4 Organisation och ansvar för landstingets övergripande patientsäkerhetsarbete I handlingsplanerna för patientsäkerhet och VRI beskrivs organisationen för patientsäkerhetsarbetet i. Ansvar och uppdrag inom patientsäkerhet följer landstingets linjeorganisation. Landstingsfullmäktige beslutar om övergripande mål för patientsäkerhetsarbetet som framgår av landstingsplan och budget. Fullmäktige ger uppdrag till landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen är vårdgivare och har det övergripande ansvaret för patientsäkerheten. Sjukhusstyrelsen respektive vårdstyrelsen fastställer och följer upp uppdraget till sjukhusen respektive primärvården. Landstingsdirektören är förvaltningschef för landstingets ledningskontor och ansvarar för att landstingets organisation säkerställer kvalitet och patientsäkerhet. Hälso- och sjukvårdsdirektören ansvarar för att samordna patientsäkerhetsarbetet på ledningskontorets hälso- och sjukvårdsavdelning och övergripande inom landstinget. Chefsläkare vid ledningskontoret är medicinsk rådgivare i patientsäkerhetsfrågor till landstingets ledning. Smittskyddsläkaren har ett ansvar enligt smittskyddslagen att följa att vårdgivare vidtar de åtgärder som behövs för att förebygga smittspridning. Patientnämndens förvaltningschef ansvarar för att patientnämndens iakttagelser återförs till landstingets ledning och till förvaltningarnas ledning. 9

Som stödfunktioner för landstingets arbete med patientsäkerhet finns följande funktioner: Chefsläkarnätverket består av ledningskontorets och förvaltningarnas chefsläkare samt patientsäkerhetssamordnaren. I gruppen diskuteras aktuella patientsäkerhetsområden och samordning sker av landstingets patientsäkerhetsarbete. Landstinget läkemedelskommitté samarbetar med enheten för kunskapsstöd, klinisk farmakologi och läkemedelsavdelningen på Akademiska sjukhuset. Landstingsövergripande styrgrupp för smittskydd och vårdhygien arbetar på uppdrag av landstingsdirektören. Uppdraget innebär att upprätta länsövergripande handlingsplaner för hantering av epidemier och att sprida kunskap om dessa inom vården och till andra berörda aktörer i länet. Vidare ingår att upprätta landstingsövergripande vårdhygieniska riktlinjer och rutiner samt att kommunicera dessa med förvaltningarna som ser till att implementering sker i verksamheterna. Styrgruppen upprättar även riktlinjer för egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring och sätter mål för att minska VRI som är relaterade till riskfaktorer. Smittskyddsenhetens arbete syftar till att minimera spridningen av smittsamma sjukdomar bland befolkningen i Uppsala län. Arbetet består också av övervakning av anmälningspliktiga sjukdomar, smittspårning, utbildning och information till både offentliga och privata aktörer inom vården samt till allmänheten i länet. Strama Uppsala län arbetar för en rationell användning av antibiotika och analyserar antibiotikaanvändningen i förhållande till rådande behandlingsrekommendationer samt återkopplar till berörda inom förvaltningarna. Avdelningen för Vårdhygien har ett länsövergripande uppdrag som omfattar all hälso- och sjukvård och tandvård oavsett utförare. Uppdraget innebär att medverka till att landstingets hälso- och sjukvård är av god kvalitet och god hygienisk standard vilket inkluderar att arbeta förebyggande mot VRI. Vårdhygien samarbetar med länets Smittskyddsenhet och Landstingsservice samt med landstingets patientsäkerhetsteam. Förvaltningarnas hygienombudsorganisation förtydligar roller och ansvar i det vårdhygieniska arbetet för sjukhusledning, verksamhetschefer, hygienansvariga läkare, avdelningschefer och hygienombud. Kliniskt träningscentrum (KTC) är landstingets utbildningsavdelning där personal och studenter kan träna praktiska färdigheter i en trygg miljö vilket skapar förutsättningar för att uppnå medicinsk kvalitet och patientsäkerhet. Vid KTC ges även möjlighet att träna samarbete, kommunikation och ledarskap. Kvalitetshandboken är ett dokumenthanteringssystem där rutiner och styrande dokument finns. Verksamheterna har en egen handbok, som ingår i kvalitetshandbokens organisatoriska struktur och där publiceras verksamhetsunika dokument. För närvarande pågår införande av ett nytt stödsystem som ska ersätta kvalitetshandboken - DocPlus. 10

8.1.5 Uppdrag till sjukhusen I januari år 2016 fastställde sjukhusstyrelsen uppdrag för Akademiska sjukhuset och Lasarett i Enköping. I verksamhetsuppdraget fastställs mål för patientsäkerhetsarbetet i avsnittet kvalitet genom god vård inom målområdet säker hälso- och sjukvård. Av den totala målrelaterade ersättningen på 100 mnkr för Akademiska sjukhuset avser 14 mnkr målområdet säker hälso- och sjukvård. Vid Lasarettet i Enköping utgör den målrelaterade ersättningen för målområdet säker vård 1,8 mnkr av totalt 8,5 mnkr. 8.1.6 Primärvård I förfrågningsunderlaget Regelbok för vårdcentral fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen 20 oktober 2015 framgår krav gällande patientsäkerhet för de leverantörer som driver vårdcentral i Uppsala län. Vårdgivaren har skyldighet att bedriva ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) och Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Vårdgivaren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av hos vårdgivaren anställd personal. 8.1.7 Organisation och ansvar för patientsäkerhetsarbete vid hälso- och sjukvårdsförvaltningar Förvaltningschefer har det samlade ansvaret inom förvaltningen och ansvarar för att tillhandahålla förutsättningar för att bedriva en patientsäker vård. Chefsläkare vid förvaltningarna deltar i och följer det systematiska patientsäkerhetsarbetet och kvalitetsarbetet vid den egna förvaltningen. Chefsläkarna inom förvaltningarna verkar för att förvaltningens patientsäkerhetsarbete överensstämmer med landstingets patientsäkerhetsstrategi. Verksamhetschefer ansvarar för säker hälso- och sjukvård genom ett aktivt riskförebyggande arbete inom sitt verksamhetsområde och ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls genom att medverka i det systematiska kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Personalen ska i detta syfte rapportera risker för vårdskador till vårdgivaren samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. 8.1.7.1 Akademiska sjukhuset Chefsläkarna vid Akademiska sjukhuset har i samråd med chefssjuksköterska ansvaret för att samordna patientsäkerhetsarbetet vid Akademiska sjukhuset. Chefsläkarna har anmälningsansvar till IVO. Det är chefsläkarna som ansvarar för utredning och åtgärder vid allvarliga händelser. Det finns ett händelseanalysteam för utredning av allvarliga händelser. Den del av patientsäkerhetsarbetet som avser läkemedel sker i samverkan med sjukhusets läkemedelschef. 11

Som ett stöd till sjukhusets ledningsgrupp finns Rådet för patientsäkerhet och vårdkvalitet. Rådet består av verksamhetschefer, avdelningschefer, patientsäkerhetssamordnare/ kvalitetssamordnare, chefssjuksköterska och chefsläkare. Vid sjukhuset finns även en enhet för vårdkvalitetsutveckling som utgör en resurs inom patientsäkerhetsarbetet i sjukhusets verksamheter. I patientsäkerhetsberättelsen 4 redogörs för hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under år 2015. I patientberättelsen lyftes bl.a. fram att: Under år 2016 kommer den handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner som togs fram år 2015 uppdateras med bl.a. ett nytt fokusområde om att förbättra följsamheten till basala hygienrutiner. Projekten med att minska kateterrelaterade urinvägsinfektioner och att minska infektioner orsakade av centrala venkatetrar kommer att fortsätta och intensifieras under år 2016. En storsatsning på en patientsäkerhetsutbildning vid sjukhuset har initierats och upphandlas. Utbildningar har startat i januari år 2016. Utbildningen består av 2-3 dagars chefsutbildning i seminarieform. För alla medarbetare kommer en e-utbildning att genomföras. Avsikten är att utbildning ska pågå fortlöpande. Ett intensivare arbete gällande fallprevention kommer att starta på sjukhuset under år 2016. Landstingets framtagna policydokument Styrning av vårddokumentation kommer att implementeras under år 2016. Syftet är att skapa en gemensam struktur som bidrar till att information lätt kan dokumenteras och återfinnas. Målet är bl.a. att öka patientsäkerheten och patienternas delaktighet i vården. 8.1.7.2 Lasarettet i Enköping Lasarettet har en patientsäkerhetsorganisation bestående av en övergripande styrgrupp och flera arbetsgrupper för riktade insatser kring bland annat vårdhygien, trycksår, fall, nutrition och vårddokumentation. Förutom en chefsläkare finns även funktioner för samordning av patientsäkerhets- och kvalitetsarbete på både övergripande nivå och på alla centrum som bedriver sjukvård. Styrgruppen består av hela sjukhusledningen. Syftet med att hela ledningsgruppen ingår i styrgruppen är att stärka ledningens engagemang och prioritering av patientsäkerhetsfrågor vid lasarettet. Förvaltningsdirektören leder genom sin stab och linjeorganisation arbetet avseende övergripande patientsäkerhet vid Lasarettet i Enköping. Vid förvaltningsdirektörens stab finns bl.a. chefsläkare, patientsäkerhets- och kvalitetssamordnare och utvecklingsenhetens chef. 4 sberättelse för Akademiska sjukhuset år 2015 12

Styrgruppen för patientsäkerhet anger inriktning, fastställer mål och följer upp det lasarettsövergripande patientsäkerhetsarbetet och lasarettets handlingsplan för patientsäkerhet. Det vårdhygieniska arbetet styrs separat av den lokala styrgruppen för smittskydd och vårdhygien där representanter för lasarettets ledningsgrupp och landstingets enheter för smittskydd och vårdhygien ingår. Centrumcheferna ansvarar för patientsäkerheten inom respektive verksamhetsområde. De tillser att egenkontroll sker enligt lasarettets interna kontrollplan. På både Medicinskt och Kirurgiskt centrum inrättades under 2015 patientsäkerhetssamordnarfunktioner. I patientsäkerhetshetsberättelsen 5 för år 2015 beskrivs att en viktig strategi för Lasarettet i Enköping inom patientsäkerhetsarbetet är att revidera befintliga handlingsplaner utifrån resultaten från år 2015 och de landstingsövergripande handlingsplanerna. Fokusområden inom patientsäkerhetsarbetet kommer även år 2016 bl.a. innefatta fall, trycksår, vårdrelaterade infektioner, läkemedelshantering och undvikbara återinläggningar. 8.1.7.3 Primärvården landstingets vårdcentraler Primärvårdsdirektören har det samlade ansvaret för patientsäkerhet i Primärvården. Verksamhetscheferna ansvarar för det operativa patientsäkerhetsarbetet på vårdcentralsnivå. Primärvårdens patientsäkerhets- och kvalitetsråd är ett internt kunskapsforum för stöd till verksamhetschefer och medarbetare. I rådet ingår primärvårdsdirektör, chefsläkare, utvecklingschef, kommunikationschef och representant för verksamhetschefsgruppen. Primärvårdsdirektören fastställer prioriterade patientsäkerhetsmål och aktiviteter som sammanfattas i ett kvalitetsbokslut. Primärvården utarbetar centrala handlingsplaner som stöd till verksamhetscheferna i arbetet med att ta fram handlingsplaner för vårdcentralen. Målen på vårdcentralsnivå följs upp i samband med årsbokslutet. Verksamhetscheferna ansvarar för att avvikelser utreds och åtgärdas på respektive enhet, och att återkoppling till medarbetarna sker på bl.a. arbetsplatsträffar och yrkesträffar. I patientsäkerhetsberättelsen för primärvården för år 2015 beskrivs att övergripande mål och strategier för kommande år inom patientsäkerhetsarbetet är: Struktur i arbetet med primärvårdens vanligaste diagnoser. Under år 2015 har processerna diabetes, KOL och artrosbesvär beskrivits och det har sedan införts på vårdcentralerna under år 2016. Processarbetet fortsätter år 2016 med beskrivning av astma, hjärtsvikt, urinvägsinfektioner, ryggbesvär, luftrörsproblem och depression. Att uppnå kvalitetsmålen - kvalitetsbokslutet kommer under år 2016 får en tydligare koppling till ordinarie verksamhetsuppföljning avseende prioriterade kvalitetsmål. 5 sberättelse för Lasarettet i Enköping 2015. 13

Minska undvikbara vårdrelaterade infektioner genom den beslutade landstingsövergripande handlingsplaner ger ett tydligt ansvar att fortsätta pågående aktiviteter med hygienronder, egenkontroll av basal hygien och klädregler samt åtgärder för att minska antibiotikaförskrivningen. Rätt och säker läkemedelslista. Hösten år 2016 införs en ny journalversion, med ny läkemedelslista. Målet är att alla patienter alltid ska ha en aktuell och komplett läkemedelslista i journalen. Lära av misstag. Patientsynpunkter är av stor vikt i det systematiska förbättringsarbetet och återföring av lärande från genomförda händelseanalyser till verksamheterna fortsätter 8.1.8 Struktur för uppföljning och utvärdering Landstingets uppföljning av patientsäkerhetsarbetet I den landstingsövergripande patientsäkerhetsberättelsen för år 2015 beskrivs strukturen för uppföljning/ utvärdering av patientsäkerhetsarbete i som sammanfattas nedan. Uppföljning av det systematiska patientsäkerhetsarbetet. sarbetet följs upp av den politiska ledningen genom förvaltningarnas resultatredovisning i tertial-, delårs- och årsrapporter samt de årliga patientsäkerhetsberättelserna. Landstingets ledning och politiska styrelser får även månatliga rapporter som en del av uppföljningen av det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Vid ledningskontoret finns även ett team som utför fördjupade medicinska och ekonomiska uppföljningar. Uppföljningar görs dels enligt en fastlagd planering men även vid indikationer om avvikelser. Resultat från lokala och nationella mätningar analyseras och sammanställs av förvaltningarnas kvalitets- och patientsäkerhetsfunktioner. Det återkopplas sedan till verksamhetsledningen som i sin tur återkopplar till förvaltningsledningen. sronder För att följa upp verksamheternas patientsäkerhetsarbete har patientsäkerhetsronder/patientsäkerhetsdialoger tagits fram som verktyg. De som deltar vid ronderna är förvaltningschef, chefsläkare och lokala funktioner för patientsäkerhetsarbetet och det som diskuteras är patientsäkerhetsrisker och avvikelsehantering samt patientsäkerhetskulturen. Förslag på förbättringar införs av förvaltningarnas vårdkvalitets- och patientsäkerhetsorganisation som också är med som ett stöd i förbättringsarbetet. De följer även upp att vidtagna åtgärder har haft avsedd effekt. Vårdskador Vårdskador uppmärksammas främst genom patientklagomål, patientsäkerhetsronder, avvikelserapportering, markörbaserad journalgranskning och punktprevalensmätningar av andra relevanta faktorer. 14

Markörbaserad journalgranskning Markörbaserad journalgranskning (MJG) innebär att dokumentationen granskas från ett slumpmässigt urval av avslutade vårdtillfällen. Vid respektive sjukhus granskas journaler varje månad av ett granskningsteam som består av sjuksköterska och läkare. Resultatet analyseras och återförs till berörd ledning som använder informationen i förbättringsarbetet. Flera verksamhetsområden på Akademiska sjukhuset genomför dessutom en egen strukturerad journalgranskning. Avvikelsehantering och händelseanalyser Alla anställda i landstinget har behörighet att skriva en avvikelse sedan det webbaserade avvikelsesystemet MedControl infördes år 2003. Avvikelseprocessen inleds med att en avvikelse skickas till en ärendeansvarig på den avdelning där händelsen upptäcktes och efter det fördelar den ärendeansvarige handläggningsroller i systemet. När ärendet är av allvarligare karaktär finns det handläggningsroller för verksamhetschefer och Lex Maria-ansvariga. All dokumentation i systemet är samlat och alla som har en roll i ärendet kan följa utredningen. Genom utdata från landstingets informationssystem LIS ska varje verksamhet göra en sammanställning av sina egna avvikelser. Därmed identifieras risker och åtgärder i den egna verksamheten som sedan följs upp och återkopplas vid arbetsplatsträffar och patientsäkerhetsronder. Vid ärenden av allvarligare karaktär sker möten mellan berörd verksamhet, chefsläkare och händelseanalysteam. Händelseanalyser som har en komplicerad karaktär initieras av verksamhetschef eller chefsläkare och genomförs av sjukhusgemensamma händelseanalysteam. Infektionsverktyget För uppföljning av VRI och antibiotikaordinationer finns ett infektionsverktyg som är ett nationellt IT-stöd på verksamhetsnivå. Syftet med IT-stödet är att möjliggöra ett kontinuerligt förebyggande arbete. Dock anses det inte ännu vara fullt tillförlitligt för att utgöra en säker mätning av VRI. Nationella punktprevalensmätningar Landstinget deltar i de nationella punktprevalensmätningar såsom; basala hygienrutiner och klädregler (PPM-BHK), vårdrelaterade infektioner (PPM-VRI), PPM-trycksår. Landstinget genomför även egna punktprevalensmätningar avseende nutrition och smärta. Inom sjukhusen och primärvården genomförs även lokala BHK-observationer varje månad och inom folktandvården mäts följsamheten till BHK enligt checklista. Resultat från PPM samt lokala mätningar analyseras och sammanställs i IT-verktyget för beslutsstöd (SAS) vilka visar mätresultat för respektive enhet. Förvaltningarnas kvalitets- och patientsäkerhetsfunktioner 15

återkopplar analys och sammanställning till förvaltnings- och verksamhetsledning för att skapa en diskussion om det förebyggande arbetet. Smittskydd, Strama och Vårdhygien Smittskyddsenheten, Strama och Vårdhygien samverkar med sjukhusledningarna samt primärvårdens ledning genom att analysera resultat från nationella och lokala mätningar och utifrån det utvärdera det strategiska arbetet samt komma med förslag på förbättringar. Strama Uppsala län analyserar förskrivningsmönstret av antibiotika i länet för att få en ökad följsamhet till Stramas 10-punktsprogram. Analysen återkopplas till förvaltningsledningarna och andra berörda inom slutenvården och vårdcentralerna. Vart fjärde år genomför avdelningen för Vårdhygien systematiska hygienronder vid sjukhusens vårdavdelningar och inom primärvården. Utöver detta ska verksamheterna årligen utföra en egenkontroll och vid eventuell upptäckt av brister ska avdelningen för Vårdhygien genomföra en vårdhygienisk konsultrond. Avdelningen för Vårdhygien genomför två gånger per år nätverksträffar med hygienombudsgrupper och med förvaltningens hygienombud. Även privata vårdcentraler deltar vid dessa träffar. 9. Iakttagelser utifrån de formulerade revisionsfrågorna 9.1 Mål och riktlinjer för patientsäkerhetsarbete Revisionsfråga: Finns det övergripande mål och delmål formulerade för patientsäkerhetsarbetet? I ovanstående avsnitt (8) sammanfattas de riktlinjer, uppdrag, mål som finns formulerat i inom området patientsäkerhet. Kommentarer och bedömning Vår bedömning är att det finns övergripande mål i de beslutade handlingsplanerna, som landstingsstyrelsen antagit år 2016, avseende arbete med patientsäkerhet och för att minska VRI. Verksamhetsuppdragen som fastställdes av sjukhusstyrelsen i januari år 2016 för åren 2016-2018 innehåller mål och delmål som berör patientsäkerhet. Däremot har av naturliga skäl inte handlingsplanerna för landstingets patientsäkerhetsarbete inarbetats i verksamhetsuppdragen för år 2016. Även regelboken för vårdcentraler innehåller krav på ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och formulerade mål. Bristerna i patientsäkerhetsarbetet som påpekades i SKL:s genomgång år 2014 handlade för Landstings Uppsala läns räkning i stor utsträckning om att det saknades ett landstingsövergripande strategiskt patientsäkerhetsarbete. Med de beslutade strategierna och handlingsplanerna har detta förbättras väsentligt. Även den samordningsfunktion som skapats och det centrala 16

patientsäkerhetsteam som bildats ger större förutsättningar till ett mer strategiskt och hållbart patientsäkerhetsarbete än tidigare. Målen inom och riktlinjer för patientsäkerhetsarbete är enligt våra intervjupersoner kända i verksamheterna. En orsak till detta beskrivs bl.a. vara den information som ges i den pågående patientsäkerhetsutbildningen. Även de mål som finns i regelbok för primärvård är välkända vid de intervjuade vårdcentralerna. Den viktigaste utmaningen är att handlingsplanerna inarbetas i förvaltningarnas arbete och följs upp på det sätt som beslutats. Det kan konstateras att målet att minska VRI år 2016 med 10 procent jämfört med år 2015 har uppnåtts utifrån den punktprevalensmätning som genomfördes under våren 2016. Observera dock att förändringar utifrån punktprevalensundersökningar ska tolkas med försiktighet och har varierat över åren. 9.2 Riskanalys Revisionsfråga: Baseras patientsäkerhetsarbetet på en dokumenterad riskanalys? Riskanalys är en beprövad metod för säkerhetsarbete i sjukvård och andra högriskverksamheter. Genom en noggrann och systematisk kartläggning av hur en verksamhet fungerar i praktiken kan risker och brister identifieras och analyseras. Riskanalysen ger kunskap om vilka åtgärder som behövs för att öka säkerheten. Analysarbetet ska också bidra till en hög riskmedvetandet hos alla medarbetare i verksamheten att "tänka efter före beslut tas. I samband med genomförda intervjuer har representanter från verksamheter påpekat att det kliniska arbetet i stora delar handlar om en riskanalys där insatsens risker kontra positiva konsekvenser vägs mot varandra innan beslut fattas. Individuell riskbedömning för trycksår, nutrition och fall ska genomföras för patienter som är 65 år eller äldre som underlag för förebyggande insatser. I primärvårdens förvaltning genomfördes under år 2015 riskanalyser gällande införande av de kliniska processerna KOL, diabetes och artros höft/knä. I dessa analyser observerades bl.a. bristen på specialutbildade sjuksköterskor. Årligen genomförs riskanalyser för hälso- och sjukvården i samband med sommarperioderna vid Akademiska sjukhuset och Lasarett i Enköping. Därtill kan läggas att det i samband med organisationsförändringar genomförs riskanalyser som t.ex. när lasarettsansluten hemsjukvård infördes i Enköping. 17

Kommentarer och bedömning Även om Socialstyrelsens modell för att genomföra riskanalys inte alltid används är vår bedömning att riskanalyser genomförs i viss omfattning. Dock bör framhållas att begreppet är något svårfångat då det t.ex. på verksamhetsnivå ofta genomförs någon form av riskanalys/ konsekvensbedömning i den kliniska vardagen. Övergripande anser vi att angreppsättet som landstinget har i övergripande strategier och handlingsplaner inom patientsäkerhetsarbetet grundar sig på de riskanalyser som genomförts nationellt. Vår bedömning är att riskanalyser utifrån den metod som tagits fram av Socialstyrelsen skulle kunna användas i större utsträckning. 9.3 Implementering av riktlinjer Revisionsfråga Hur har hälso- och sjukvården inarbetat Socialstyrelsens föreskrifter? Se genomgången i avsnitt 8. Kommentarer och bedömning Vår bedömning är att Socialstyrelsens föreskrifter är inarbetade i styrdokument och riktlinjer/ rutiner både på den övergripande nivån och på verksamhetsnivå. ses som en integrerad del av hälso- och sjukvården. De handlingsplaner som tagits fram för att minska vårdrelaterade infektioner och patientsäkerhetsarbete utgår i hög grad från nationella riktlinjer och föreskrifter. Även kvalitetshandboken, som är ett dokumenthanteringssystem där rutiner och styrande dokument samlas, ska säkerställa att föreskrifter är inarbetade i riktlinjer och rutiner. 9.4 Avvikelsehantering och anmälan Revisionsfråga Följs rutinerna för avvikelsehantering och anmälningar enligt Lex Maria? Görs anmälning i tillräcklig omfattning och skyndsamt inom två månader? Som nämns ovan finns det rutiner för att hur en medarbetare ska anmäla avvikelser i MedControl (se ovan). Det finns även rutiner för hur Lex Maria-anmälningar ska ske. Enligt de vi intervjuat finns en god kännedom kring förfarandet gällande anmälningar både avseende avvikelser och Lex Maria. Däremot påpekas det från några håll att avvikelsesystemet MedControl inte är användarvänligt och svårt att hantera. Å andra sidan finns det andra som menar att systemet fungerar väl. Primärvården lyfter fram som mål att öka antalet anmälda avvikelser då de gör bedömningen att avvikelser anmäls i för liten omfattning. Ny modul inom MedControl är under framtagande och avsikten är att den ska vara mer användarvänlig. Framförallt är målet att det ska bli lättare att rapportera en avvikelse. Planeringen är att modulen ska driftsättas under hösten 2016. 18

I mera komplicerade ärenden där en händelseanalys bedöms nödvändig kan detta ta mer än två månader. Oftast är orsaken att det kan vara svårt att få tag i medarbetare som ska intervjuas (tillfälligt anställda och ledigheter etc.). Oftast hanteras avvikelser internt inom verksamheterna. År 2015 anmäldes totalt 10 093 avvikelser i MedControl. Av dessa anmäldes 462 från primärvården, 722 från Lasarettet i Enköping, 258 från Hälsa och habilitering och resterande 8 651 från Akademiska sjukhuset. I nedanstående tabell presenteras antalet anmälda avvikelser under år 2016. Antal anmälda avvikelser och kategorisering av avvikelser vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och primärvårdsförvaltningen, 1 januari till 12 september år 2016. Organisation regler och resurser Vård och behandling Övrigt Totalt Akademiska sjukhuset 2 372 5 147 10 14 8 533 Lasarettet i Enköping 0 418 0 304 34 0 756 Primärvården 0 089 0 077 153 0 319 Totalt 2 879 5 528 1 201 9 608 Kommentarer och bedömning Det finns ingen genomförd uppföljning om hur anmälningar sker i förvaltningarna. Vi kan dock konstatera att det finns rutiner som väl beskriver hur anmälan och uppföljning av avvikelser ska ske. Detsamma gäller för Lex Maria-anmälningar. Att bedöma om anmälningar görs i tillräcklig omfattning är grannlaga. Alla vårdskador anmäls inte som avvikelser: t.ex. anmäls VRI i liten omfattning. Vilket enligt vår bedömning är rimligt mot bakgrund av att det är svårt att avgöra vad som är samhällsförvärvade infektioner och vad som är VRI. När däremot Infektionsverktyget blir fullt ut implementerat kan det utgöra ett viktigt instrument för att följa utvecklingen av vårdskador avseende VRI. Även om de flesta som vi har intervjuat anser att anmälan av avvikelse i MedControl fungerar bra beskriver några att systemet har bristande användarvänlighet. En avvikelse bör vara enkel att hantera då den enskilde medarbetaren kanske endast gör någon enstaka avvikelseanmälan. I våra intervjuer lyfter våra respondenter vid Akademiska sjukhuset fram, som har störst andel anmälningar, att de genomförda utbildningssatsningen inom patientsäkerhet har stärkt kunskapen om hur en Lex Maria-anmälan ska gå till och vikten av att anmäla avvikelser. 19

9.5 Vårdskador kostnader Revisionsfråga: Finns det beräkningar avseende kostnader förknippade med vårdskador? Flertalet undersökningar gör slutsatsen att en stor del av vårdens resurser åtgår för att behandla vårdskador. Till detta ska läggas det personliga lidandet som t.ex. extra vårddygn på sjukhus innebär för den enskilde. Enligt SKL:s beräkningar 6,7 och uppskattningar utifrån tillgängliga data skulle cirka 1,3 mnkr extra vårddagar kunna härledas till vårdskador. Enligt utredningarna motsvarar detta en kostnad av 11,5 mdkr årligen i Sverige. För de vårdskador som undersökningarna bedömde som undvikbara beräknades att kostnader för hela riket var mellan 6,9 mdkr till 8,1 mdkr årligen. Observera att detta endast avser sjukvårdens kostnader. Till dessa beräknade kostnader ska läggas andra samhällskostnader som t.ex. sjukfrånvarons kostnader för företag och sjukförsäkring samt vård- och omsorgskostnader från kommunerna. Till detta ska även läggas det personliga lidandet som är svårt att omsätta i monetära enheter. Det finns inga specifika beräkningar om vad undvikbara vårdskador kostar Landstinget i Uppsala län. Om ovanstående beräkningar överförs till Uppsala län uppskattas den årliga kostanden för undvikbara vårdskador bli mellan 250 till 290 mnkr för landstinget. Kommentarer och bedömning Så länge det inte finns datakällor som kan identifiera undvikbara vårdskador totala konsekvenser anser vi inte att det är rimligt att varje enskilt landsting själv försöker beräkna vårdskadornas kostnader. Vår bedömning är att sådana beräkningar skulle bli alltför osäkra. Vi anser att de nationella beräkningarna som görs av experter på området ger tillräckliga incitament och motiv för ett proaktivt arbete för att förhindra vårdskador. Detta kan exemplifieras i bl.a. hur svårt det är att ta fram valida data om VRI i Infektionsverktyget. Det bör även noteras att när vårdskadorna minskar, som visas i SKLs rapport 8, torde även kostnaderna minska. 6 Skador i vården skadeöversikt och kostnad, SKL, 2013. 7 lönar sig - kostnader för skador och vårdskador i slutenvård år 2013, SKL, 2014. 8 Ibid. 20

9.6 Anmälan och rapportering av vårdskador Revisionsfrågor: Vilka vårdskador är vanligast i Uppsala län och vilka har anmälts till IVO? Hur många Lex Maria-anmälningar har gjorts under år 2015 och första halvåret 2016? Mätning av vårdskador inom hälso- och sjukvården sker fortlöpande med hjälp av markörbaserad journalgranskning Journalgranskningen har genomförts vid drygt 60 sjukhus under åren 2013 2015 och omfattar över 52 000 granskade vårdtillfällen. I nedanstående figur vissas fördelning av vårdskador utifrån den genomförda undersökningen 9. Vårdrelaterade infektioner är som väntat den klart största gruppen av vårdskador och nästa störst är samlingsgruppen andra skador 21% Vårdrelaterade infektioner 34% Kirurgiska skador Läkemedelsrelaterade 5% 8% Blåsöverfyllnad Trycksår 9% 10% 13% Fallskador Övrigt Fördelning av vårdskador vid 60 svenska sjukhus 2013-2015 10 Vårdgivaren har enligt patientsäkerhetslagen (PSL 3 kap. 5 ) skyldighet att anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till IVO och det ska göras inom två månader enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28). Vårdgivaren ska så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som har påverkat, och vidta åtgärder som förhindrar att händelsen upprepas eller som begränsar effekterna om sådana händelser inte helt går att förhindra (3 kap. 3 PSL). År 2015 inkom enligt IVO:s statistik 87 Lex Maria-anmälningar (24,7/100 000 invånare) för Uppsala län. För riket som helhet inkom år 2015, 2 273 Lex Maria-anmälningar (24,2/100 000 invånare). Under år 2015 behandlade IVO 106 beslutsärenden avseende Lex Maria för Uppsala län. Av dessa avsåg 44 anmälningar vård och behandling, 21 anmälningar självmord och 20 anmälningar läkemedelsbehandlingar. Landstingets statistik skiljer sig från IVO:s. Detta beror på att anmälningar till IVO även görs av andra vårdgivare än landstinget. Handläggning vid IVO är också kraftigt fördröjd vilket innebär att IVO:s statistik även innehåller anmälningar från tidigare år. Enligt patientsäkerhetsberättelserna gjordes 51 anmälningar enligt Lex Maria under år 2015. Av dessa skedde 38 vid Akademiska sjukhuset och fem vardera vid Lasarett i Enköping och inom primärvårds- 9 Skador i vården utvecklingen 2013-2015. SKL 2016. 10 ibid 21