Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang

Relevanta dokument
Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Mål med språksamtalet

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Flerspråkighet i förskolan

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

S K V A L I T E T S G A R A N T I

Språkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

för Rens förskolor Bollnäs kommun

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Arbetsplan läsåret

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Språkutvecklingsprogram

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Tyck till om förskolans kvalitet!

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Sabbatsbergs förskolor

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Flerspråkiga barn i förskolan

Handlingsplan GEM förskola

Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande

HANDLINGSPLAN. Mottagande av barn som inte har svenska som modersmål. För Skinnskattebergs kommuns förskolor

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016

Kvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Blackebergs förskolor

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Språkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift

Johannes förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

UTVECKLINGSPLAN FUXERNA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Ester Ivarsbo Datum: Version: 1.0

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Alviks förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I. Ing re ss

Arbetsplan Äppelbo förskola

Äppelvikens förskolor

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019

Kommentarer till kvalitetshjulet

Västra Vrams strategi för

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Förskolan Smedby. Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling. Pia Ihse

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Vantörs Familjedaghem

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Datum: För revidering ansvarar: Förskolechef May Seffon-Hård Dokumentet gäller för: Förskolan

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Presentation. Gagnef kommuns vision

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5)

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans

Lokal arbetsplan 2014/15

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Beslut och verksamhetsrapport

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Teamplan Ht-10 - Vt 11

Transkript:

Hur språkar vi i förskolan? Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang

Hur språkar vi i förskolan är framtagen utifrån språknyckeln som är ett övergripande dokument i Botkyrka Kommun. Dokumentet är tänkt som ett stöd till förskolorna, där ett antal indikatorer tagits fram för ett språkutvecklande arbetssätt. Ett önskvärt sätt att använda Hur språkar vi i förskolan? är att varje förskola förtydligar dessa indikatorer/områden på ett konkret sätt såsom Hur gör vi detta? På vilket sätt genomför vi detta? Dessa konkretiseringar kan sedan ligga som underlag för uppföljning och utvärdering i verksamheten i exempelvis kvalitetsdialoger och kvalitetsredovisningar.

STÖTTNING Pedagogerna talar med barnen, inte till barnen Verksamheten organiseras så att barn och pedagoger vistas i små grupper under delar av dagen både inomhus och utomhus. Verksamheten organiseras så att observationer och dokumentationer kring nedanstående områden görs kontinuerligt och systematiskt. Dokumentationerna ligger som underlag för reflektion i arbetslaget för att utveckla den språkliga interaktionen mellan barn och vuxna. Observationspunkter och möjliga frågeställningar Pedagogens placering i rummet i relation till barnen Pedagogens delaktighet i barnens lek Hur samtalar pedagogen med barnen? Hur bemöter/utmanar pedagogen barnens idéer och tankar? Servar pedagogen eller får barnen pröva själva? Hur ofta organiseras verksamheten i små grupper? Bjuder miljön in till att gruppera sig i små grupper?

Tillägnande av språket Pedagogerna använder ett rikt språk när de samtalar med barnen Varje vardagssituation blir en situation för språkutveckling Föremål och aktiviteter benämns i ord i stället för bara med det och den Pedagogerna strävar efter att ligga i den närmaste utvecklingszonen, snäppet över. PRODUKTION Språkutrymme Barnen erbjuds nya upplevelser att samtala om Barn får tala och lyssna mycket Barnen organiseras i små grupper så att alla barn får möjlighet till att lyssna och få talutrymme. Sagoläsning och berättande har en stor plats i verksamheten Alla språkliga aktiviteter har fokus på intressant innehåll och inte på korrekthet

RIK INTERAKTION Upplevelser Verksamheten organiseras så att ett tematiskt/projektinriktat arbetssätt möjliggörs. I ett tematiskt/projektinriktat arbetssätt ges barnen möjlighet att sätta in orden i meningsfulla sammanhang och utforska nya begrepp och ord. Barnen har ofta möjlighet till samtal med varandra i liten grupp Genom pedagogisk dokumentation följs pedagogerna och barnen åt i sitt utforskande och lärande. Genom dokumentationen blir också den språkliga interaktionen synlig. Begriplighet Situationsbundet språk, sätta ord på det som sker här och nu. Det lilla barnet kommunicerar med hela kroppen och behöver använda alla sinnen för att uttrycka sig. Bilden som språk

ÅTERKOPPLING Barnet möter tankeväckande genuina frågor Barnet ges tillräckligt med tid att formulera sig Barn får en chans att rätta sig själv genom vuxnas följdfrågor Vuxna omformulerar och utvecklar det barnet säger KONTEXTRIKA SAMMANHANG Miljön uppmuntrar användningen av de hundra språken såsom skapande, dans, digital teknik, musik, konstruktion, naturvetenskap och teater. Miljön återspeglar barnens kulturella bakgrund Miljön utformas med en mångfald av material som inbjuder till spännande samtal Olika böcker har en framträdande plats i alla aktivitetsutrymmen i verksamheten, där boken blir en viktig inspiration till själva aktiviteten. Språkförståelsen förstärks genom bilder och konkret material Miljön utformas så att den är tydlig, självinstruerande, tillgänglig för barnen. Miljön utformas så att barn själva kan organisera sig i smågrupper i olika verkstadsliknande aktivitetsrum.

Modersmål Modersmålet är viktigt och används för att bygga broar mellan språken, där flerspråkiga pedagoger ses som en resurs i verksamheten. Pedagogen har kunskap om barnens bakgrund Flerspråkiga föräldrar har möjlighet att få information om verksamheten på sitt språk De flerspråkiga pedagogerna utvecklar material på sitt språk (böcker, spel, sångkort, sagoband, skyltar ) Det finns böcker på många olika språk på förskolan Flerspråkig pedagog finns tillgänglig vid föräldrasamtal vid behov Pedagogen har ett språkutvecklingssamtal vid inskolningen, där språkdomänanalysen* ligger som ett underlag. Språkdomänanalysens syfte är att se var, när och med vem barnet använder sina språk och hur barnets språkanvändning förändras över tid. Analysen kan sedan ligga som underlag för ett gemensamt ansvarstagande mellan förskola och föräldrar, så att barnen utvecklar ett rikt språk på svenska och på sitt modersmål. * Skolverkets referensmaterial Flerspråkighet i förskolan, sid 85 Vi människor skulle inte kunna använda oss av ord om vi inte först hade fått använda våra kroppar för att kommunicera.

Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA. Besökadress: Munkhättevägen 45, Tumba. Tel 08-530 610 00 Fax 08-530 614 30 E-post: kommun@botkyrka.se www.botkyrka.se