Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben



Relevanta dokument
Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Matprat i primärvården

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Prevention före skolåldern riktad och generell

Bakom våra råd om bra matvanor

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Vad påverkar vår hälsa?

pedagogiskt salladskoncept från everfresh foodservice

Aktuella kostrekommendationer för barn

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

Vad räknas till frukt och grönt?

Nationella matvaneundersökningar

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Självkänsla på schemat en del av Salut-satsningen

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Pedagogik kring mat och hälsa

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

Varför har vi en cafeteriapolicy?

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

Socker och hälsa - fakta och myter

TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter?

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Riksmaten ungdom

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Yttrande över medborgarförslag - Låt varje barn i skolan få en frukt per dag

Inspirationsfilm HFS matvanor

10 Livsviktigt! De åtta B-vitaminerna De fettlösliga är vitamin A, D, E och K.

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Måltidsenheten. Alla känner matglädje och mår bra av maten

Kosten kort och gott

VITA SIDOR. United Minds Resultat allmänhetsundersökning 2016

Fyra av tio män i Stockholms län skippar frukten

Fyller kosttillskott någon funktion?

Låt oss hållas starka!

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Vad väljer du till mellanmål?

Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar

Till vårdnadshavare 1

Sockerutställning. För skolor

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Frukta inte grönt! En studie om gymnasieungdomars attityd och konsumtion av frukt och grönsaker

Inledning. Nutrition

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Jämlikhet i hälsa är det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik. Det innebär att alla människor ska ha likvärdiga möjligheter att uppnå bästa

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Mellanmål Här följer tips om bra mellanmål baserat på Livsmedelverkets rekommendationer i "Bra mat i förskolan".

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

Testa dina vanor Hälsotest

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISA-koncept och klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdeln

Okunskap och myter om bröd

HÅLL MAGEN I BALANS FAKTA OM NYA LACTOCARE

INLEDNING. Välkommen att delta i Salut-satsningen och genom samverkan förbättra hälsoläget för barn och unga i Västerbotten. //Processledningen

FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE

Att främja barn och ungdomars hälsa: goda exempel på samverkan

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Familjecentralens matkasse en innovativ hälsosatsning för hälsosamma matvanor hos barnfamiljer

Titta hit! hälsoraketen. Idag är det första dagen på Uppmärksamhetsveckan.

Transkript:

Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben

Öppna jämförelser Frukt och grönt-konsumtion 25% sämsta 50% mittemellan 25% bästa Baseras på Hälsa på lika villkor 2006-08 och Liv & hälsa 2008

Tillhörde merparten av kommunerna 1. de 25% sämsta 2. de 50 % mittemellan 3. de 25 % bästa

Av alla kommuner tillhörde flesta inom Västerbotten till de 25% sämsta Baserad på Hälsa på lika villkor 2006-08 och Liv & hälsa 2008

Västerbottnisk matkultur

Antal frukter & grönsaker? 1. 84 olika sorter 2. 105 olika sorter 3. 214 olika sorter

Rekommendation frukt och grönsaker Barn ½-3 år; varje dag, gärna varje måltid Barn 4-10 år; 400 g frukt & grönt/dag Mycket f&g = mindre söta & feta produkter Vuxna + barn över 10 år; 500 g frukt & grönt/dag Minskad risk hjärt-kärlsjukdom, övervikt och vissa cancerformer Källa: Livsmedelsverket

Hur mycket F&G äter vuxna? 1. 100 g / dag 2. 150 g / dag 3. 200 g / dag 4. 250 g / dag 5. 300 g / dag 6. 350 g / dag 7. 400 g / dag 8. 450 g / dag

Nuläge 4-,8-, och 11-åringen äter i snitt ca 200 g/dag. 10% av barnen äter 400 g Källa: Riksmaten 2003

Nuläge 4-,8-, och 11-åringen äter i snitt ca 200 g/dag. 10% av barnen äter 400 g Vuxna äter mindre än 200 g 10% av vuxna äter 500 g Källa: Riksmaten 2003 Jordbruksverket 2007

F&G-forskning En ökning av konsumtionen till i genomsnitt åtminstone 400 gram per dag skulle kunna minska förekomsten av cancer med 20% i Sverige. En ökning till 600 gram per dag uppskattas kunna resultera in en minskning på 10-20% av förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar.

Varför frukt & grönt? Näringstät = mycket vitaminer och mineraler i förhållande till energiinnehåll bidrar till en balanserad och hälsofrämjande kost främjar järnabsorptionen genom ett ökat intag av vitamin C bidrar till ett ökat intag av folat

BÄR!!!

Räknas till frukt Juice? Rekommendera max 1 dl/dag C-vit fibrer 1 apelsin: 58 mg 2,1 mg 1 dl juice: 35 mg 0,1 mg Frukostkomponent INGEN MÅLTIDSDRYCK

Hälsoformulär till blivande mammor & pappor Hälsoformulär Till dig som väntar barn! mamma Hälsoformulär Till er som väntar barn! Pappa/partner Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten

Intag av frukt och grönsaker bland blivande föräldrar 70 67 Mamma (n2775) Pappa (n2590) 70 62 Mamma (n2778) Pappa (n2574) 60 60 50 50 45 40 39 39 40 % % 30 30 30 20 23 20 20 25 24 13 14 10 10 0 <1 gång/dag 1 gång/dag >1 gång/dag 0 <1 gång/dag 1 gång/dag >1 gång/dag Källa; Salut-satsningen

Äter frukt o grönt 5 ggr per dag.

Enkät till barnet vid 18 månader Datainsamling: maj 2008 - juni 2010 379 barn och 379 vuxna Mammor: medianålder 32 år Pappor: medianålder 34 år 54% av föräldrarna var förstagångsföräldrar Källa: Salut-satsningen 2010

Barnens matvanor vid 1½ år Ca 14 % åt inte en frukt eller grönsak dagligen under fredag-söndag. Källa: Salut-satsningen 2010

Föräldrars frukt & gröntintag - Barn till föräldrar som åt mycket frukt åt mer frukt. - Mammorna åt mer frukt- och grönsaker än deras partners. - Mammornas frukt- och grönsaksintag hade större inverkan på barnens intag. Källa: Salut-satsningen; Faktorer associerade med små barns frukt- och grönsaksintag, Karin Wrangö Kandidatuppsats 2009, Karolinska institutet

Utgångsläge

Faktorer som har samband med fruktoch grönsaksintaget Föräldrars konsumtion & deras roll som förebilder Att barn tidigt får smaka på frukt och grönsaker Tillgänglighet Åtkomlighet Ålder, kön och socioekonomi Prissättning Traditioner Källa: Föräldrastöd till hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet en kunskapsöversikt, Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:29

Rekommendationer Främja ätandet: Köpa hem frukt och förvara den åtkomlig så att det är enkelt att ta för sig Gärna variera bland frukt- och gröntsorter i olika färger och former Låta grönsaker ingå i alla måltider Äta frukt och grönsaker tillsammans med barnen för att vara goda förebilder Källa: Föräldrastöd till hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet en kunskapsöversikt, Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:29

Hur ska vi befrukta Västerbottningen?

Tack för att ni lyssnade! e-post: magdalena.sundqvist@vll.se