Du sier i bilen på väg ill räningen. När du svänger in på vägen som leder fram ill räningsplanen reser sig din hund upp med e ryck och börjar snar fläma. Efer io sekunder piper hon och när du kör in på parkeringen hoppar hela bilen av glädje. Och de skälls och de ylas. Men de är väl jäekul a din hund ycker a de är så rolig a få räna! Eller? Tema i de här numre handlar om av och på eller on off. Vad innebär de a hunden kan gå från hög inensie ill låg och värom? När har du nya av de? Och hur hiar du din hunds av-knapp även när den känns som a den har rilla av? Vi har låi vå kompeena och erfarna hundränare och insrukörer beskriva vad av- och på-räning handlar om och varför de är så vikig. Hundens AV- & PÅ-KNAPP TEXT: LENA GUNNARSSON FOTO: ANNA WEDIN ANDERSSON & ISTOCK PHOTO 8
Jan Gyllensen har e förflue som hundförare och ubildare inom polisen, där han bland anna lämplighesesa blivande polishundar. Han är menaldomare och ubildar menalesdomare och ävlar själv inom brukse med sina hundar. När han ska beskriva vad on-off är börjar han i hundars menalie. Om vi ska reda u de här med vad on-off eller av och på är så är de e fenomen som är sark koppla ill hundens nerver. Nerverna bärs upp av fyra hörnpelare, som benen på e bord, säger Jan. De fyra benen är: 1. Hundens förmåga a vara lugn i passivie. 2. Hundens beeende i förhållande ill den rening den usäs för. 3. Hundens koncenraionsförmåga under press och anspänning. 4. Hundens avreakionsförmåga. Hundens medfödda förmåga a vara lugn och a de lugn när inge händer är en bra grund för en fungerande avknapp. Om ine hunden har den medfödda förmågan (bra nerver) får vi försöka lära vår hund a vara lugn i passiva siuaioner. Men hur hunden olkar de som sker i omgivningen och hur den agerar uifrån den reningen den usäs för är en annan vikig komponen. Ju mer rädd och osäker hund deso sörre risk för felolkningar av de som händer run omkring hunden. För en rygg hund kan samma rening vara hel beydelselös den gör en annan olkning än den osäkra hunden, säger Jan. Som exempel ar han e av esmomenen i menalese; lilla bye. Lilla bye innebär a en lien rasa dras iväg i full far framför hunden. Rörelse är en nyckelsimulus för kamp och lek och a förfölja. De flesa hundar springer också efer men en del sannar kvar och sår med full ragg och morrar. Då har hunden läs siuaionen hel fel. Föruom förmågan a vara passiv och hur hunden beer sig uifrån den rening den usäs för iar Jan även noga på vilken yp av rening som skapar en inre anspänning hos hunden. När hunden har en inre anspänning, kan den då koncenrera sig på de som är vikig? Dea är försås en egenskap Om dessa fyra ben finns på plas kommer vi få e sabil bord; en rygg hund som sår säker med alla fyra assar på jorden. JAN GYLLENSTEN Insrukör och ubildare sam förfaare ill boken Din hunds beeende i vardag och räning ema: hundens av- & på-knapp Tänk på de som a du ränar dygne run I många momen behöver hunden a i och springa i full far och de går ine uan e viss sresspåslag. som är väldig vikig för en polishund a ha. Den ska kunna göra si jobb och följa sin förares insrukioner ros a den är mi i e upplopp. Men precis lika vikig är de a en ävlingshund kan koncenrera sig på sin uppgif, oavse vad som händer run omkring den. De sisa bene hänger ihop med de föregående och handlar om hundens förmåga a avreagera a släppa de som precis hän när någo vari sressande för den. Om dessa fyra ben finns på plas kommer vi få e sabil bord; en rygg hund som sår säker med alla fyra assar på jorden. Den kommer klara a hanera sress och påfresningar bra. OCH ENLIGT JAN HANDLAR ON-OFF OM STRESS Sress är kroppens sä a förbereda sig på de som ska komma. Jag ser sarblocken på en 100-meersbana framför mig och brukar säga a de är hur, när och varför hunden går in i sarblocken som inresserar mig. Om hunden ser en skyddsärm, en boll, en apporbock eller någo anna som den gillar förbereder den sig på a de ska komma en akivie den går in i sarblocken med e posiiv påslag av sress. Men de kan bli för mycke av de goda. Och för lie! Om vi ävlar med våra hundar behövs e påslag av sress för a de ska hända någo. I många momen behöver hunden a i och springa i full far och de går ine uan e viss sresspåslag. Umaningen för oss hundförare är a hia rä sresspåslag för rä akivie. Jan ar inkallning som e exempel: Om du lämnar hunden för en inkallning vill du ju ine a den ska komma mo dig i promenadak. Du vill ine heller a den ska juvsara med e vrål Foo: Priva 9
Vi ska fundera över ifall vi bygger minnesbilder kring belöningar och akivieer som vi ine är medvena om. och springa 50 meer förbi dig. Men hur hänger de här ihop med hundens av- och på-knapp? Jan menar a när hunden går in i sarblocken är den på. Inför en övning där den ska a i eller springa är de adekva. Men om den är på av fel anledning får vi problem: när hunden är beredd a agera oavse om den verkligen behöver göra de eller ine. När den missolkar en siuaion som gör a den kasar sig in i påläge fasän den ine bör göra de. Uanför ävlingsbanan kan de ill exempel handla om a hunden blir rädd för en människa eller en sopunna och PANG så är den i sarblocken, redo a möa eller för den delen fly angriparen. JU SÄMRE NERVER DESTO FLER FELTOLKNINGAR En av de vikigase uppgiferna när vi ävlar är a anpassa hundens nivå ill vad den ska göra. Många gör missage a de nöer ekniken i olika momen och änker ine på a sressnivån är fel. Då hjälper de ine med eknisk skicklig uförda momen, de blir fel ändå. Allså; bra nerver ger en bra grund för en hund som ska räna, ävla eller arbea ihop med sin förare. Den kommer ha lä a både kasa sig i sarblocken när de behövs men också a de lugn när de behövs och när du ber hunden om de. Men om min hund ine har så där fanasisk bra nerver, eller om jag har räna den så a den blivi alldeles för uppdragen och den där avknappen verkar vara mer eller mindre ur funkion, hur gör jag då? Jan ar sin egen hund som exempel. Min hund har ine särskil bra nerver och har svår a gå från väldig hög akiviesnivå ill lugn. När jag har kampa och lek mycke med honom behöver han i vissa lägen upp ill femon sekunder för a varva ner innan han kan gå in i off-läge. Om jag ine ger honom den id som behövs och hjälper honom a komma ur påläge börjar han bia och slia i mina kläder isälle. Ger jag honom iden han behöver och övningar där han får samla sig, ill exempel genom förbudsövningar där jag alar väldig lugn med honom, då klarar han av a lugna sig. Jag känner många hundränare som skulle vara lyckliga över a de bara og femon sekunder. Vad säger du ill de som knapp ens hiar hundens avknapp? Har din hund väldig svår för a hia sin avknapp kan du hjälpa den på olika sä; a bor de simuli som hunden går igång på, bry hundens förvänningar, gör koncenraionsövningar, var oförusägbar i din räning och ge aldrig avkall på a vara lugn och rygg illsammans med din hund. Särskil de sisnämnda vill Jan undersryka beydelsen av. Om du ränar en halvimme om dagen beyder de a du har 23,5 immar kvar av dygne då du mer eller mindre umgås med din hund. Vad du har för relaion ill hunden när ni umgås i vardagen är a och o, menar han. Tänk på de som a du ränar dygne run. Jag accepera ine a hunden kasar sig i sarblocken redan när jag ar u den ur bilen vid räningsplasen eller när vi går u genom dörren hemma. Hallå vem har kalla u dig ur omklädningsrumme? Loppe är i efermiddag, in med dig i omklädningsrumme igen! Här kommer den goda relaionen in enlig Jans sä a se de. Han grälar mil på sina hundar om de slår på sin egen påknapp i fel siuaion. De är ine änk som en korrigering uan mer som en mild förebråelse, han vill a de ska skämmas lie för a de förivrade sig och bli lie mer angelägna om a göra husse glad. Har man en fin relaion så lugnar sig hunden och samlar ihop sig i de läge. Hundar som har svår a hia sin avknapp har ofa en högre grad av energi och Jan ycker a de ofa vill leda händelseuvecklingen som i exemple ovan a hunden kasar sig u genom dörren med hög förvänan. Men i samma sekund du som förare låer hunden göra de har du fakisk agi e seg längre bor från en bra avknapp. De här är e förhållningssä som måse genomsyra all samvaro med hunden. Jan ycker a de vikigase för oss som ränar hundar är a aldrig ge avkall på a vara lugna och rygga. Han ycker a vi ska fundera över ifall vi bygger minnesbilder kring belöningar och akivieer som vi ine är medvena om. När vi ränar bygger vi menala minnesbilder hos hundarna: om hunden hoppar över e hinder får den en leksak. Har jag bygg en bra minnesbild hos hunden säger jag hopp och hunden hoppar för minnesbilden är bra. Frid och fröjd så lång allså. Probleme är a hunden bygger egna menala minnesbilder som vi ine alls hade för avsik a den skulle göra. Jan ar e exempel när vi har få hem en lien valp: Alla kommer och vill leka med och hälsa på den lilla valpen. När de ringer på dörren får valpen hoppa och jua av upphesning. Den kanske skickar massor av aggressionsdämpande signaler efersom den är osäker i siuaionen och den är överdrive insällsam du är väl snäll mo mig?. A bee sig så lönade sig inge hemsk hände allså gör valpen samma sak i forsäningen. De flesa som har räna mycke på e viss sälle som ill exempel på sin brukshundsklubb ve a räningsplanen kan bli oerhör laddad för hunden. Eller bara vägen ill brukshundsklubben! Många hundar går i sarblocken redan i bilen på vägen di. Ofa är dea hundar som har en högre grad av energi ofa vill de leda händelseuvecklingen. Tack vare sin energi är de på redan när de hoppar ur bilen eller går u genom dörren. Om jag som förare acceperar a hunden är de har jag redan 10
ema: hundens av- & på-knapp överlåi regleringen av hundens sress å hunden. När de gäller den fakiska räningen av ill exempel olika lydnadsmomen gäller de a vara noga med a hunden under e räningspass växlar mellan on- och offlägen de vill säga olika sressnivåer. Jan ycker även a de är väldig vikig a se den hundindivid han har framför sig och ine försöka göra samma sak med alla hundar. De som är rä för en hund kan vara hel fel för en annan. Du ar apporbocken i handen. Du kasar den och låer hunden apporera varje gång. Behöver du höja en hunds sressnivå kan du göra så. Men om du har en laddad hund så kan de här vara hel fel sä. Kasa isälle apporbocken, säg fo och vänd höger om marsch. Den får aldrig vea med säkerhe vad som ska hända. Lyssna på de jag säger så får du de du vill och ro ine a du ve och kan. Enlig Jan är andra sressdämpare förvänning på passivie och krav på koncenraion. Om vi åker ill hundklubben och dricker en kopp kaffe uan a a hunden ur bilen, för a sedan köra ill e sälle där den har noll och ingen förvänan på akivie och räna där kan de hjälpa a hålla sressen lägre. Oförusägbarhe kan funka på vissa hundar: En hund som ine ve vad som kommer hända härnäs har av förklarliga skäl svår a förbereda sin kropp inför de som ska komma. Om jag på rä sä i en fin relaion kan säga skärp dig uan a vara arg när hunden börjar varva upp för mycke kan jag a hunden ur förvänansläge. Då inser den a belöningen var ydligen ine så nära som jag rodde. A försöka lära en hund någo när sressnivån är fel är döm a misslyckas, menar Jan. När han får elever som vill ha hjälp med a hia hundens avknapp börjar han allid med a försöka få ner hunden i en sressnivå där föraren kan börja kommunicera med sin hund. Förarens kroppsspråk och nyanser i onfalle är vikiga verkyg i de arbee. De vikigase när du jobbar med din hunds av- och påknapp är a se siuaioner som kan bli reningar för hunden innan de händer, syra upp dem och a konroll över hunden medan du forfarande kan. När väl sressen har börjar skena är de omöjlig a nå hunden och de är väldig svår a lära en sressad hund någoning alls. Foo: Paulina Weserlind Vi kan omöjlig få våra hundar a gå in i offläge så länge vi själva är på Eva Bodfäld har i många år arbea som hundkonsul och undervisar ofa med inrikning mo inlärningspsykologi och samspele mellan hund och människa. Eva har ävla på hög nivå inom bruks, lydnad och jak. Hon är också delägare i Sveriges sörsa hundpodd Vår Bäsa Vän som sänds i P4 i Sveriges radio. När hon ska beskriva vad on-off är börjar hon i samspele mellan hund och människa: EVA BODFÄLDT Hundkonsul och förfaare ill Konakkonrake och Hur svår kan de va?. Den senare boken illsammans med Åsa Nilsonne, psykiaer och förfaare. Delägare i hundpodden Vår bäsa vän som sänds i Sveriges Radio P4. On-off innebär a jag kan besämma när vi ska vila och a de lugn. Men vad har jag för möjlighe a få ill de uan sress och konflik? Onoff innebär a vi är vå som måse kunna gå ner i varv i olika siuaioner, säger Eva Bodfäld. Vi kan omöjlig få våra hundar a gå in i offläge så länge vi själva är på, enlig Eva. Och de är de vikigase a ha i åanke när vi ska räna våra hundar a slappna av. Jag måse lära mig hur jag ska agera både menal och fysisk. Alla som har ridi ve a om du sier på en sökig häs som du vill lugna ner är de försa du ska göra a hålla händerna silla och lugna och sia ung i sadeln. Eva ycker a vi är experer på a åka med våra hundar så for de ökar i akivie. Isälle borde vi a e djup andeag och göra precis väremo den uppsressade hunden. Hon ar e exempel från rereiverjaken när Eva og si andra 1:a pris i Öppen klass med sin förra hund Zakk. De var e lång prov, vi höll på i 45 minuer och domaren gick mellan mig och Zakk och vår parkamra. All hade gå bra och vi hade bara söke kvar. Jag visse då a jag hade 1:a prise i min hand för Zakk var orolig bra i söke. För a a sig ill sökområde ska de båda ävlande förflya sig 200 meer ihop med domaren. 11
ema: hundens av- & på-knapp Plöslig hör jag hur Zakks andning blir söigare. Jag änker direk Oh, no och känner hur min oro ökar. Jag kan ine säga någo ill honom, ine röra honom, domaren går bredvid och ser och hör all. Men jag finner mig efer bara några sekunder och börjar sia ung i sadeln. Eva börjar gå med längre och yngre seg, ändrar sin andning så den blir lugn och ung. De ar io sekunder så har all lag sig. Har man upplev de, a genom sin kropp och sin andning nå sin hund, då ve man vad on-off är. De är en magisk känsla! Vissa människor och hundar har en naurlig avknapp. Vissa ränare verkar också kunna a vilken hund som hels och ge den en avknapp. De handlar om a känna - och lia på - a du kan påverka din hund När vi bygger vår relaion behöver vi änka på a vi medvee och omedvee påverkar hundens känslor. Till exempel måse vi vila ihop med våra hundar i andra siuaioner än hemma i soffan om vill kommunicera med dem på e lugn sä även i skarpa siuaioner. Hunden kommer allid a gå upp i varv när vi gör de men vi behöver ine följa hunden när den gör desamma. De är en färdighe som behöver ränas för den är ine självklar. Både i vardagslive och i räning behöver en hund kunna hämma sig inför en akivie, ycker Eva. De innebär ine a hunden ska hålla ihop sig all vad den kan uan verkligen gå ner i varv för a kunna vila. Lär sig hunden de i vardagen kan vi ha användning av de i de flesa grenar vi ränar och ävlar våra hundar i. I rerieverjaken är on-off oerhör relevan efersom den ill sor del handlar om a så och väna uan a agera. En hund som ine har lär sig a hämma sig inför en belöning från föraren eller en exern belöning som jak, skyddsransporer, arbee på sigen vid e sök ec. kommer vara hel slu innan de är dags för den a jobba, säger Eva som väldig medvee börjar lära sina hundar de redan när de är valpar. Grunden är ryggsäcken där Eva låer hundföraren säa sig ner i en lugn miljö, gärna inomhus, med hunden mellan sina knän eller i knäe. En eller flera godbiar placeras framför hunden uom räckhåll för hunden men inom räckhåll för hundägaren. Hunden får a godbien på signal eller så ger föra- ren godbien ill hunden så for den går ner i akivie och har blicken framå. Människan har allid sina händer på hunden samidig som hen blundar. De ger dig en möjlighe a i en lugn och rygg miljö räna dig i a agera på e lugn sä och uan a ia på hunden. De kan vara en sor umaning ill en början efersom vår kommunikaion ofa är visuell och ine akil. Förmågan a a i våra hundar på e lugn sä uan a ia på dem behöver vi generalisera ill olika siuaioner, miljöer och belöningar. Då förs funderar de även i skarpa siuaioner. A kunna behärska sig inför någo man vill ha är en egenskap som Eva ycker är bra för både människor och hundar a kunna. Någon kan invända a de ine är a slappna av de är en fokusövning. Men vem har lag e barn i sängen och de somnar i samma ögonblick som de lägger huvude på kudden? Du börjar där, sedan kan de uvecklas. När du har prova all är de anagligen dags a fundera på din egen känsla. Där har du lösningen. När Eva lär sina elever a hia av- och påknappen på både sig själva och sina hundar brukar hon skicka u dem i skogen där de får säa sig ner, blunda och lägga händerna på hunden och känna. De uppäcker a de kan få samma puls som sina hundar, a de andas med dem. Vi borde göra yoga ihop med våra hundar, säger Eva. Men a sia ner med sin hund i flera immar och bara räna på off ger hon ine mycke för. De är växlingen mellan onoff som är de svåra och de som behöver ränas. Eva gör de med hjälp av leken. Jag kampleker, eller låer hunden jaga leksaken, och avsluar leken genom a blixsnabb hala in leksak och hund. Sedan ar jag hunden i halsbande med höger hand och lägger vänser hand vid hundens ljumske. Hon är hel ys och blundar för a ine falla i fällan a möa hundens blick och för a själv bli lugn. Så for hunden blir silla om de så är för vå sekunder börjar hon leken igen. Från början är krierie a hundens huvud ska vara silla och uan ögonkonak, sedan assarna och så småningom kommer leken förs igång om även svansen är silla. Eva jobbar på de vise i olika siuaioner och miljöer. 12
de ofa värre, de blir en konflik. Ylig se, om du är väldig skicklig, kan du nog få ill någo som liknar lugn. Men i själva verke lägger du bara locke på och hunden är ine lugn i grunden. De finns ingen quick fix yvärr. När belöningsbaserad räning började växa sig sor lä många sina hundar gå från belöning ill a jobba igen i en sändig loop och de menar Eva är a ge sig själv och hunden problem. Jag börjar idig a göra de i olika miljöer och förlänger ine iden som hunden ska vara i offläge så mycke inledningsvis. Principen är allså a när hunden blir lugn får den omedelbar illbaks akivieen. A kunna reglera hundens sressnivå på de här vise har vi nya av i många olika siuaioner, ine mins i den ypen av räning som många hundsporer innebär. Jag hade en kompis som ävlade med sin hund på SM-nivå. Hunden var väldig på årna inför krype och de resulerade i fel känsla och därmed blev ekniken dålig. - Kom ihåg a ekniken aldrig blir bäre än känslan bakom, säger Eva. Eva provade a dra upp hunden ordenlig i lek, snodde sedan leksaken, la handen på honom och lugnade sin andning. Hunden följde med henne och lugnade sig for. Då lade hon honom ner och kommenderade e kryp och ekniken blev väldig fin. Kom ihåg a ekniken aldrig blir bäre än känslan bakom, säger Eva. A många upplever a de är svår a hia sin hunds avknapp ror Eva beror ill sor del på a man använder en blandeknik i räningen. A blanda belöningar, korrigeringar och ovanpå de ha en hund med all för sora förvänningar på sin belöning är ingen bra kombo. Säger vi ill hundar som ligger för hög i akivie så blir ema: hundens av- & på-knapp Hundens förvänningar blir skyhöga. Och då kan du ine lära hunden någoning. Den sressen som dessa förvänningar ger handlar om a vi som förare har för dålig kunskap om bra belöningsärning, säger Eva. Bra belöningsräning ar hänsyn ill hundens känslor och låer ine hunden jobba när den har fel känsla. Bra belöningsräning bygger ine heller enbar in en enda känsla associera ill belöningen, påpekar Eva. Exempelvis a boll beyder springa uan boll kan även beyda hälsning och kel. Föruom alla andra fördelar med a vi kan reglera hundens sressnivå ycker Eva a de även bygger relaion. De är ill och kan ill och med på vissa hundar vara vikigare än ögonkonak och leder ill a du får en följsam hund. I jakräningen leder följsamhe ill en exernbelöning a hunden får jobba. Om jag som förare isälle beer mig som en salker och bevakar hunden så den ine ska sicka, vad gör de med hundens känsla och för den delen förarens? Kom ihåg a andra sidan av e nej är varsågod. Eva ycker a vi ska ia mer på vad hundarna säger ill oss. Jag får ibland elever som kommer ill mig och säger jag har prova all, inge funkar. Då är de anagligen dags a fundera på din egen känsla. Där har du lösningen. n TRÖTT? ETT ÅR ÄLDRE?... ELLER STEL? För sunda och flexibla leder idag och imorgon Ta fram leken och glädjen hos hundarna på ny! Flexadin Advanced, unik dieisk foderillsko som ger excepionell söd ill leder drabbade av arros. ros. Unik och innovaiv formula med odenaurera kollagen yp II (UCII), viamin E och omega-3-fesyror. r. Flexadin Advanced för alla hundar. Smakliga uggableer, endas en per dag oavse vik. Du köper Flexadin Advanced hos din veerinär. www.myhappype.se 13