2010-08-24 1(9) Kvalitetsredovisning för Förskolan Ekorren och dagbarnvårdare i Mehedeby. Dokumentnamn Kvalitetsredovisning läsåret 2009-2010



Relevanta dokument
(7) Kvalitetsredovisning för Förskolan Ekorren och dagbarnvårdare i Mehedeby. Dokumentnamn Kvalitetsredovisning läsåret

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Arbetsplan för Ängen,

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017

Kvalitetsarbete i förskolan

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Lokal arbetsplan för förskolan

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Arbetsplan. Killingens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Kvalitetsredovisningen pedagogisk omsorg Barnlyckan Ur & Skur 2014

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017

Arbetsplan för Violen

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Kvalitetsredovisning

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Orrvikens förskola. Arbetsplan 2017/2018. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: NORMER OCH VÄRDEN. Avd. Sjösidan

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Rubinens förskola. Lek är utveckling och barnets arbete. Genom lek utvecklar barn sin fantasi och. problem eller konfl ikter.

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Mjölnargränds förskola

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Arbetsplan. Ljusne förskola Avd Skogen 2014/2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Arbetsplan Skogssidan 2017/2018

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan. Läsåret:

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Arbetsplan för Östra förskolan

Lokal arbetsplan 14/15

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal Arbetsplan för VALEN

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Stockens förskola ALINGSÅS

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Transkript:

Dokumentnamn Kvalitetsredovisning läsåret 2009-2010 Datum 2010-08-24 Diarienummer 1(9) Adress Förskolan Ekorren, Mehedeby Söderforsvägen 9 A 815 93 Tierp Kvalitetsredovisning för Förskolan Ekorren och dagbarnvårdare i Mehedeby Handläggare Ekorren E-post: ekorren@utb.tierp.se

2(9) 2 Innehållsförteckning: 1. Framsida 2. Innehållsförteckning 3. Grundfakta om Förskolan Ekorren och Dagbarnvårdare i Mehedeby. 3:1Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen. 3:2 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 4. Arbetet i verksamheten 4:1 Grankotten 4:1 Tallkotten 4:1 Dagbarnsvårdare. 5. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 5:1 Utveckling och lärande 5:2 Samverkan med förskoleklass 5:3 Normer och värden 5:4 Barns inflytande och förskola hem 5:5 Vi arbetar vidare med likabehandlingsplanen genom att. 6 Måluppfyllelse i verksamheten som helhet 6:1 Åtgärder för förbättring

3(9) 3 Fakta om förskolan Ekorren och dagbarnvårdaren i Mehedeby. Mehedeby är ett litet samhälle som ligger vid Dalälven mellan Tierp och Gävle. Vi har bra pendlingsmöjligheter bla upptåg och E4 till Gävle/ Uppsala. Förskolan ligger i skolans lokaler med naturen runt knuten. Ekorren består sedan hösten 2009 utav två stycken avdelningar; Grankotten och Tallkotten. Grankotten är en småbarnsavdelning som har 15 inskrivna barn. Tallkotten är en storbarnsavdelning med 16 barn. Arbetslaget består av 2 förskollärare, 3 barnskötare och 1 dagbarnvårdare. Dagbarnvårdaren bor i närheten av förskolan och har 3 barn i åldrarna 2-4 år. Ekorren och dagbarnvårdaren samarbetar och har viss verksamhet ihop. Fritidshem och förskoleklass finns även i skolan. Detta möjliggör och förenklar vårt nära samarbete tillsammans med dem. Steget till skolans värld blir inte lika stort när barnen vid en tidig ålder är bekant med personal och lokaler. Att ha närheten till skolan möjliggör även lättsamma inskolningar till förskoleklass då vi kan besöka skolans värld ofta. Vi skiljer oss lite ifrån andra förskolor, eftersom vi har ett nära samarbete med dagbarnvårdaren och fritids. Vi är tillsammans med dagbarnvårdaren ett arbetslag. Hon är vår arbetslags- ledare och hon täcker upp på förskolan vid behov. När dagbarnvårdaren är på möten, är sjuk eller har semester tar vi hand om hennes barn. Vid semesterveckor slår vi ihop avdelningarna( fritids, förskolan och dagbarnvårdaren) till en verksamhet och på så vis får personalen lättare ut sin ledighet. 3:1 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen. Vi arbetar och planerar vår verksamhet utifrån: Lpfö 98 Vår lokala arbetsplan Förskoleområdets Likabehandlingsplan Våra egna utvärderingar och planeringar Föräldrarsamtal Ecers, alla kommunens förskolor arbetar med Ecers som utvärderingsmodell. Ecers är en planerings-uppföljning och utvärderingscykel som pågår året runt.

4(9) 3:2 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Ekorrens förskola ligger beläget med skogen och naturen alldeles runt knuten. Vår önskan är att utveckla vår utegård men den är fungerande i dagsläget. Ekorrens förskola ligger nära Dalvälven. Därför valde Tallkotten att under hösten och våren bygga båtar som sjösattes i sommras. På Tallkotten finns det ett flertal mindre rum vilket gör att rumsindelningen är tydlig. Grankotten återfinns i bibliotekets gamla lokaler vilket gör att rummet är en enda stor yta. Grankotten har arbetat med att skapa rum i rummet med hjälp utav rumsavdelare. Mellan avdelningar återfinns skolans matsal vilket har gjort att avdelningar ligger en bit ifrån varandra. Personaltätheten på förskolan Ekorren är fördelat med 2,6 heltidstjänster på Grankotten och 2,5 heltidstjänster på Tallkotten. Under hösten fick en i personalen gå kursen Lek och lärande matematik i naturen. Den nya kunskapen har sedan förts vidare till de andra i arbetslaget. I december månad besökte vi pedagoger på Ekorren en annan förskola i Gävle, Björngården. Där fick vi se hur de arbetade med TAKK ( Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation )., hur de arbetat fram en utmanande utemiljö för barnen samt se hur de utformat sin innemiljö. En i arbetslaget har mycket kunskap i TAKK. Detta har gjort att resten av arbetslaget har intresserat sig utav TAKK. I vårt dagliga samtal med barnen använder vi oss utav tecken som en förstärkning utav det verbala språket. I vår barngrupp har vi ett barn med behov av särskilt stöd inskrivet. Vi har vid tre tillfällen/vecka arbetat med specialpedagogiskt material som vi fått låna av språkoteket. Under senare delen av våren utvecklade vi den enskilda träningen med detta barn till att arbeta i större grupp. Träningen togs ut till gruppen istället för att barnet togs ur gruppen. Detta resulterade i att barnets självförtroende stärktes och övningarna blev roligare och mer av ett naturligt inslag. 4 Arbetet i verksamheten 4:1Grankotten; P.g.a ett stort barnantal inskriva och många barn på kö blev Ekorren hösten 2009 två stycken avdelningar. 2 barnskötare och 1 förskollärare arbetar på Grankotten som har 15 småbarn inskriva. Under hösten ville pedagogerna på avdelningen arbeta ihop barngruppen. Avdelningen ville då skapa en stressfri och harmonisk miljö för barnen, personalen samt föräldrarna.

5(9) Personalen ville även skapa goda förutsättningar för en bra hälsa. Dessa mål skapades då barn idag lever i ett stressat samhälle och behöver få landa i ett lugn. Utevistelse var av stor betydelse då barnen fick utveckla sin grovmotorik. Grankottens barn fick uppleva skogspromenader varje vecka och även där fick barnen utmaningar motoriskt. Ur Lpfö98 står följande; förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelsen för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande Då detta fick en positiv utgång så valde personalen att arbeta ännu mer aktivt för att skapa en harmonisk miljö som inbjuder till lek och samförstånd mellan barnen under våren. Grankotten valde även att vara i gymnastiksalen i den mån som gymnastiksalen var tillgänglig. Detta för att träna barnens motorik. Genom att vara delaktiga i barnens lek och närvarande ville Grankotten skapa trygghet hos barnen och minimera konflikter. Då det var en ny barngrupp med många nyinskolade barn skapades trygghet och förtroende och förståelse mellan barnen då personalen var närvarande. 4:2 Tallkotten; Tallkotten hade under året 16 barn inskrivna. Avdelningen valde att i höst introducera Skrivlek som ett återkommande inslag i verksamheten. I skrivleken fick barnen arbeta med arbetsblad, baka bokstäver i play doh, trycka bokstäver, göra sitt namn i salt deg, bygga alfabetet med hjälp av kroppen och kompisar med mera. Att skriva och kunna känna igen bokstäverna har barnen tyckt varit roligt. Barnen har också letat efter bokstäver i naturen, exempelvis en kotte ser ut som ett o och den pinnen ser ut som ett y osv. Under detta år har Tallkotten utvecklat användandet av TAKK kombinerat med bilder som introducerades när Ekorren var en enda stor avdelning. Tallkotten använder tecken som stöd i tal och vid sång. Bilder som förstärks genom tecken sitter på avdelningen samt så har vi introducerat aktivitetstavlor. Barnen kan se vad man kan göra i de olika rummen som avdelningen har. I målarummet finns exempelivis bilder på flaskfärg, klippa, limma etcetera.

6(9) I Lpfö 98 står det att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sitt ord och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner. Tallkotten har även gjort en teckenpärm som barnen kan sitta och läsa i. Detta har gett en positiv respons från många barn genom att de har börjat använda sig av tecken och de frågar oss pedagoger hur man tecknar nya ord. En i personalen på avdelningen fick under hösten tillfälle att gå på en kurs i Leka och lära matematik ute. Genom denna kurs fick personalen mycket färdigt material som sedemera användes under utflykter som avdelningen gick på. Tallkotten har arbetat mycket utifrån likabehandlingsplanen med den gemensamma värdegrunden. I första hand har avdelningen arbetat med att stärka barnens självkänsla samt motverka mobbning och kränkande behandling. I Lpfö 98 står följande, förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Personalen har haft många diskussioner med barnen om hur olika känslor upplevs i kroppen, vad som gör en ledsen och glad, samt hur man är en bra kompis. Under våren fick Tallkotten ytterligare en personal. Avdelningen kunde då dela in barnen i mindre grupper som sedan arbetade med Skrivlek ena veckan för att sedan ha gymnastik den andra veckan. Det har fungerat bra och även de blygare barnen har fått chans att komma fram i den mindre grupperna. Aktiviteter som vi haft har varit mycket uppskattade av barnen som tex samling, gymnastik, skrivlek, skapande, massage, experiment, Tok tisdag och besök på Järnvägsmuseét. 4:3 Dagbarnvårdare; Som dagbarnvårdare har man en liten barngrupp och arbetar ensam hela dagen vilket ger en bra kommunikation med föräldrarna. En liten barngrupp blir också mer familjär och barnen månar om varandra. Som personal hinner man se alla barn. Färre barn ger också mer helhet på dagarna utan hämtningar och lämningar ideligen, vilket gör att barnen inte blir avbrutna i leken och det finns tid för längre utflykter. Matsituationen blir en lugn och trevlig stund med lite småprat.

7(9) 5 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 5:1 Utveckling och lärande I Lpfö 98 står det att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar. På Tallkotten har vi haft återkommande samtal i vår samling kring hur viktigt det är att vara lyhörd gentemot varandra när exempelvis en kompis ramlat. Man springer inte förbi utan man stannar och frågar hur det gick. Vi har på ett medvetet vis arbetat med att stärka våra barns olika färdigheter i vår konstverksram. Alla barn har fått sin legobil, målning eller sitt kaplabygge uppvisat för kompisarna i denna ram och fått beröm. När en aktivitet har fungerat bra så har vi samtalat med barnen om varför det gick så bra. Barnen har då fått reflektera över sitt eget agerande och ge sin bild av hur de upplevt aktiviteten. Likaså har vi gjort då en aktivitet fungerat mindre bra. På Grankotten har pedagogerna tillbringat mycket tid i samvaron med barnen på golvet. Pedagogerna har funnits nära till hands vid konfliktlösningar och på så sätt kunna hjälpa barnen att förstå rätt och fel, snällt och dumt samt att barnen fått öva sig i att reflektera och sätta ord på händelser. 5:2 Samverkan med förskoleklass I Lpfö 98 står det att förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Under läsåret 09/10 har vi haft ett bra samarbete med förskoleklassen. Våra barn som ska börja ht 2010 i förskoleklass har haft stora möjligheter att bekanta sig med den nya miljön samt nya pedagoger. Våra barn har ätit både lunch och mellanmål med kommande skol och fritidshem pedagoger. Vi har haft överinskolningssamtal tillsammans med de blivande skolbarnen, föräldrar, fritidshem och skolpersonal. I vårt nära samarbete med förskoleklass och fritidshem får vi en mjuk övergång till de nya verksamheterna. Det ger även oss en möjlighet att avrunda förskoleperioden på ett bra sätt. Barnen bekantas tidigt med personalen i förskoleklass och fritidshem. Detta skapar en trygghet hos barnen och den nya miljön blir mindre skrämmande för barnen.

8(9) 5:3 Normer och värden I Lpfö98 står det följande under avsnittet Normer och värden 2:1; förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. För att uppnå detta mål har vi uppmärksammat att alla barn inte har samma förutsättningar. På grund utav det får barnen behovsanpassat stöd i våra aktiviteter. Då barnen har funderingar kring detta så ger vi förklaringar till varför. Exempelvis vid våra massagestunder så har vi lärt barnen att man alltid måste fråga sin kompis om det är okej att ge massage. På så sätt lär man barnen att ha respekt för varandras vilja och integritet. 5:4 Barns inflytande samt förskola hem I Lpfö98 står det att ;förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Barnen har visat intresse att kunna sitt namn och de har själva på olika sätt gett uttryck för hur den pedagogiska verksamheten skulle se ut. Vi pedagoger har varit lyhörda och följt deras önskemål. Vi har haft en öppen dialog med föräldrarna och försökt komplettera hemmet genom att skapa de bästa förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas i sin takt. Varje barns föräldrar skall erbjudas ett föräldrasamtal en gång per år. Mötet i hallen är viktig då det vid dessa tillfälle ges möjlighet till att samtala om det är något speciellt föräldrarna vill berätta som kan ha påverkan under dagen samt hur barnets dag har varit. Ur Lpfö98 står det att; förskolan skall visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. 5:5 Vi arbetar vidare med likabehandlingsplanen genom att: 1. Vara goda vuxna förebilder. 2. Ge alla barn lika förutsättningar så långt det är möjligt. 3. Arbeta med barns olikheter på ett positivt sätt. 4. Tillåta barnen att visa känslor(man får bli arg/ledsen). 5. Delge föräldrar information kring Likabehandlingsplanen vid inskolning, föräldramöte och utvecklingssamtal. 6. Lyfta upp problem och konflikter med barnen. 7. Bemöta varandra hänsynsfullt. 8. Lära barn social kompetens.

9(9) 6 Måluppfyllelse i verksamheten som helhet Detta år är det första året som vi har arbetat på två avdelningar. Vi vill till hösten skapa ett bättre och tydligare samarbete mellan avdelningarna. Vi vill fortsätta utveckla vårat arbete med att skapa en trygg miljö för barnen där de utvecklas. Vi har planer på att förändra våran gård med hjälp utav färg, diskbänk och vägskyltar. Detta kommer vi att arbeta med när vädret tillåter (målning av träd exempelvis). Vi vill fortsätta uppmärksamma barnen och deras känslor. Hur kan man känna sig om man blir retad eller om någon slår någon annan. Tallkotten vill även utveckla sina mindre grupper som har funnits under våren. Målet med mindre grupper är att vi verkligen vill kunna se, höra och förstå varje enskilt barn. 6:1 Åtgärder för förbättring 1. Inneha en öppen dialog mellan avdelningarna. Vi står enade i beslut som tas. 2. Besöka andra förskolor för idéer och tips. 3. Vi fortsätter att ha en öppen dialog med föräldrarna. 4. Utveckla våran gård. Ordna ett land, måla träd, höra om diskbänk. 5. Vi fortsätter vårat arbete med att skapa en harmonisk förskola. Barnen lär sig att lyssna på varandra samt ta hänsyn till varandra. Mehedeby 100901 Malin Hammarlund Cissi Honkonen Maria Lund Maggan Hammarling Ulrika Brandt Åsa Norell Åsa Hillgren