Relevanta dokument
Roller behövs. Rolldifferentiering vanligare vid målkonflikter. Tomas Jungert 2009

Maktbegrepp. Ledarskap

Samspelet mellan aktörer inom kärnavfallsområdet Hur man påverkar och påverkas

Grupper, roller och normer

Bild 1. Bild 2. Bild 3 KOMMUNIKATION KOMMUNIKATION I GRUPP PROV!!! VAD ÄR EN GRUPP? Onsdagen den 21 november är det prov på kapitel 3 och 4 i boken.

Normer är regler för hur vi ska bete oss. Det finns två olika typer av normer:

Chris von Borgstede

Kursens innehåll. Gruppens struktur processer och ledarskap

Arbetsgruppers funktionalitet

Gruppers utveckling I II III IV. Tillit & Struktur. Arbete & Produktivitet. Opposition & Konflikt. Tillhörighet & Trygghet

Grundläggande perspektiv på grupprocesser. Oksana Johansson

Attributionsteori. Gruppens psykologi. Kulturella skillnader

Dynamik i arbetsgrupper. Christer karlsson

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

Nor o mer e o c o h c h ann n a n t s änn n a n nd n e D u v äl ä j l e j r! Uppgift f s t t s y t per

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Gruppens psykologi. Attributionsteori

Grundläggande perspektiv på grupprocesser. Johan Forsell Doktorand pedagogik

Validand och valideringshandledare

LÄRA AV SVÅRA SITUATIONER

SMART. Moraliskt resonerande. Moraliskt resonerande Moraliskt resonerande. SMART Utbildningscentrum smartutbildning.

Instruktioner. Tänk på situationer där dina önskemål står i motsats till någon annans. Hur beter du dig vanligen i dessa situationer?

Hållpunkter. Kursens innehåll

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Modul 2. Förstå engagemang & åtgärdsstrategier. Arbetsbok

MKB dagen 17 september 2018 Integrering och samverkan. Hanna Bergeå Forskare miljökommunikation, Vicedekan samverkan SLU

Internationell politik 1

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Kommunikation i grupp

Summan av delarna är större än helheten

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Nyfiken i en strut. Nyfiken i en strut. Nyfiken i en strut. Nyfiken i en strut. Namn:

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Konflikthantering. Tänk efter efter. Vill jag vara en en del av lösningen eller en del av konflikten? Konflikthantering: 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14

SLÅ LÅT. Att arbeta i styrelsen. Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen den 29 oktober 2008, Malmö Ansvarig/utbildare Jan Linné.

Värdegrund och policy

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson

Alla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".

Projektets organisation

Organisering. Aida Alvinius.

Etisk problemlösning. Moraliska problem. Moraliska problem

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

En anledning till människans framgång som varelse är förmågan att samarbeta tillsammans är vi starkare


Hur hanterar lärare kontroversiella samhällsfrågor i SO-undervisningen på högstadiet? TORBJÖRN LINDMARK

Regler för studenters behandling av personuppgifter vid Högskolan i Borås

Språket skapar. Ämnesspråk som andraspråk. med avstamp i kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Att hantera motstånd och misstro vid arbetsvärdering

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Världsbilder, elever och naturvetenskap Lena Hansson, NRCF & Högskolan H

STUDIEGUIDE. Socionomprogrammet B-nivå REFELEKTIONSGRUPPER. Malmö högskola Hälsa och samhälle Enheten för socialt arbete

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Exempeluppgift. Miljöproblem

Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010

Konflikthantering. Tieto PPS AH085, 4.0.0, Sida 1

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Lösa konflikter som orsakar skada

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Rollsökning Topp Botten Vem styr båten? IDYLL. Samhörighet Nära - Långt ifrån Hur nära får jag sitta?

Moralisk oenighet bara på ytan?

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Möjligheter och hinder för effektiv dialog och samverkan. Johanna Johansson Grön infrastruktur för alla: från ord till handling Stockholm,

Vad vet vi om inkludering?

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Förbättra er säkerhetskultur med Säkerhetsvisaren. Britt-Marie Larsson

Människors samspel i grupp och ledarskap under stress

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH


Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

OBS! Vi har nya rutiner.

Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt. Mångfald som norm i skola och daghem

Undervisningsformer Föreläsningar, seminarier, litteraturläsning och individuella uppgifter.

Etnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida

Likabehandling. Starten. Våren 2015 lyftes denna situation i medierna utifrån situationer som våra studenter utsätts för under sina praktikperioder.

LA RARUTBILDNING OCH SKOLFRAMGA NG I ETT MA NGKULTURELLT SAMHA LLE

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

SLU, Enheten för miljökommunikation

Mobbning i skolan. Robert Thornberg

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Jämställdhet Genus Ledarskap

Hur reagerar människor i krissituationer?

Konflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson.

Dnr Rev Riskhantering, styrning och intern kontroll, sammanställning. GöteborgsOperan AB

Vi ska undersöka: Att jobba i projektgrupp och leva ihop med andra. Rationellt beslutsfattande

20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare

Vad får oss att ändra beteende?

Plan för likabehandling. på Västmanlands-Dala nation

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Uthållig Förblir effektiv och motiverad trots bakslag och besvikelser. Arbetar tills projektet avslutas eller resultat uppnås.

Islamisk kultur center i Rinkeby

Se människan att stärka och frigöra resurser i vardag och kris. Resursförstärkande möten i arbetslivet Novia Björn Vikström

Nätkulturer. identitet och gemenskaper. Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet

Transkript:

Mål Arbetsmål Kan tolkas olika Kan vara i konflikt med varandra Kan vara skillnad mellan explicita och implicita mål Fas 1: inte säkert alla ställer upp på målet även om det verkar så Fas 2: öppen oenighet om målen Fas 3: måltydlighet, konformitet ökar Fas 4: klarhet och acceptans om målen Grupprocesser Det nödvändiga kittet som håller gruppens byggstenar (strukturens delar) på plats Verkar för att gynna framväxten av en god gruppkultur 1

Socialisation FASER Undersökandefas Socialisationsfas Bevarandefas Omsocialisering Hågkomstfas ROLLFÖRÄNDRING ROLLER Inträde Ny medlem Acceptans Fullvärdig medlem Avvikelse Marginell medlem Utträde Före detta medlem Tomas Jungert Experiment Experimentdeltagare manipulerades så de tyckte att de var fullvärdiga gruppmedlemmar på sina kurser. De fick sedan information om två studenter (a) en på samma kurs (in group)och (2) en på en annan kurs (outgroup). Dessa studenter presenterades som (a) nya och motiverade, (b) fullvärdiga och motiverade, (c) marginella (vill byta grupp). Dessa studenter presenterades ha uttryckt (a) studenter bör gå samman för att nå positiv förändring (normativ) eller studenter är inte mogna nog att nå förändring (avvikande). Experimentdeltagare fick bedöma studenterna på 7 gradig skala (1=negativt; 7 = positivt) 2

Experiment om socialisation Slutsatser av experimentet Gruppmedlemmar som är fullvärdiga bedöms mer positivt än nya medlemmar av övriga medlemmar om de anses dela gruppen mål och värderingar. Gruppmedlemmar som är fullvärdiga bedöms mer negativt än nya medlemmar om de inte anses dela gruppens mål och värderingar. 3

Slutsatser av experimentet Marginella medlemmar bedöms mindre positivt än nya och fullvärdiga medlemmar även när de anses dela gruppens värderingar och mål, och de bedöms mer negativt än nya och fullvärdiga, om de inte anses dela gruppens mål och värderingar. Beslut Grupper söker och behandlar information både kognitivt och socialt. Grupper har mer information än enskilda individer. Information som används vid beslut behandlas ofta grundligt av grupper. 4

Beslutsprocessen 1) Orientering 2) Diskussion 3) Beslutstagande 4) Utförande Olika sätt att fatta beslut Delegera beslut Göra en helhetsbedömning av alla gruppmedlemmars åsikter Rösta Konsensus 5

Vroom Yetton Fem beslutssätt 1) Ledaren beslutar själv 2) Efter info. från gruppen beslutar ledaren själv 3) Efter diskussion med några ur gruppen beslutar ledaren själv 4) Efter diskussion med hela gruppen tas ett beslut av ledaren 5) Problemet presenteras för hela gruppen som får bestämma Processförluster Social loafing Koordineringsproblem Misslyckande att utnyttja tillgängliga kunskaper och förmågor Olikheter i synsätt kan leda till konflikt Negativ Grupptryck Regressivt gruppbeteende 6

Processvinster Social facilitering Ökad kunskap, förmåga & ansträngning Olikhet i synsätt Grypptryck att sluta upp bakom normer Gruppolarisering Grupper tar mer extrema beslut än Genomsnittet av individernas åsikt Risken störst när gruppen är ny Fyra förklaringar: 1) Nya argument övertygar 2) Man söker samtycke från gruppen 3) Man konstruerar polariserad gruppnorm Identifikation av den normen 4) Spridning av ansvar 7

Groupthink Stark sammanhållning Organisations och ledarskapsbrister Isolerad, sluten Homogen Form av hot utifrån Illusion av osårbarhet Överdriven optimism Riskbenägenhet Tro på högre moral Bortser från varningssignaler Ordningsvakt Beslut som baseras på irrationella bedömningar gemensamma vanföreställningar Resultat av groupthink Ofullständig undersökning av alternativ Ofullständig undersökning av målen Undersöker inte riskerna med valt alternativ Dålig sökning av information Selektiv bearbetning av befintlig information Arbetar inte ut alternativ om vald plan skulle misslyckas 8

Sociala kategorier Vi har en benägenhet att skapa kategorier för att inte bli översköljda av information Ett ex. är att vi ser en man, en kvinna, en äldre man, en kort kvinna etc Vi har då kategoriserat enligt kön, ålder, längd och troligen skapat oss föreställningar om dessa personer utifrån vår idé om vad som kan förknippas med man, kvinna, gammal, kort Social kategorisering Vi klassificerar människor enligt de grupper som vi tillhör/inte tillhör: In group = grupp vi tillhör Out group = grupp vi inte tillhör. Vår identitet baseras till stor del på de grupper vi tillhör. Vi har både en personlig identitet och en social identitet. 9

Konflikter Situationer där förväntningar hos en person eller grupp är blockerad eller håller på att blockeras av en annan person eller grupp Egenskaper hos gruppkonflikter Målkonflikt (substantiv konflikt) Oenighet om vilka mål som är viktiga Personkonflikt (affektiv konflikt) Fientlighet mellan individer Kognitiv konflikt Ex. man tolkar situationer på olika sätt Rutinkonflikt (procedural conflict) Oenighet om metod, policy, strategi Tomas Jungert Orsaker till intergruppkonflikt Beroende mellan uppgifter Skillnader i prestationskriterier och belöningssystem Oklar ansvarsfördelning Begränsande resurser Dålig kommunikation Tomas Jungert 10

Strategier för att motverka konflikter Betona organisationsmål Ha väldefinierade, strukturerade och stabila uppgifter Underlätta intergruppskommunikation Undvik vinna förlora situationer Tomas Jungert Att lösa konflikter Förhandlingar Mjuk Hård Fullkomlig Kommunikation Fyra taktiker Tredje part Tomas Jungert 11