En anledning till människans framgång som varelse är förmågan att samarbeta tillsammans är vi starkare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En anledning till människans framgång som varelse är förmågan att samarbeta tillsammans är vi starkare"

Transkript

1 1

2 2

3 3

4 En anledning till människans framgång som varelse är förmågan att samarbeta tillsammans är vi starkare Tillsammans skapar vi samhällen och kulturer civilisationen I yrkeslivet är vi många gånger beroende av varandra Vi är beroende av varandra och med samhället förenade med varandra 4

5 Kan man egentligen vara helt oberoende från andra och samhället? Vi befinner oss alltid ett socialt sammanhang No man is an island, som poeten John Donne en gång skrev. Vi är medlemmar av mängder av grupper. Vi formar vår identitet utifrån andra. Vi fattar beslut utifrån andra. Till och med eremiten Bertil Enstörings beslut att vara ensam står i relation till andra. Att vara själv är en sak men hur oberoende kan en människa egentligen vara? 5

6 Vad händer med människan vid isolering då vi inte har möjlighet att kommunicera undersökte de kanadensiska forskarna Bexton, Heron och Scott vad som händer vid total isolering. Runt 20 manliga studenter deltog. De blev inlåsta i en cell där det inte fanns mer än en bekväm säng. Försökspersonerna avskärmades från synintryck, ljudintryck samt skydd för händer och armar för att dämpa beröringsintryck. Till början sov personerna mycket. Sedan nådde de en fas av uttråkning. Försökspersonerna försökte skapa omväxling. De pratade med sig själva och visslade. Sedan kom en fas av irritation och spändhet. Sist uppstod en fast där deltagarna började hallucinera. Experimentet avbröts efter två till tre dagar. 6

7 Det är lätt att förstå att fängelse och isolering används som straff. 6

8 Vad är en grupp enligt bilderna? Social grupp eller icke social grupp. Ömsesidigt beroende skiljer dessa grupper från varandra. En grupps kritiska element enligt Kurt Lewin det ska finnas ett beroende av varandra hos medlemmarna. Forsyth definierar gruppen som två eller flera individer, beroende av varandra, som har inverkan på varandra genom social interaktion. Hur skulle människorna i första bilden kunna bli en social grupp? (Naturkatastrof, yttre hot) 7

9 Konkurrens brukar utmålas som motsatsen till samarbete. Stensaasen & Sletta listar fem negativa följder av konkurrens: 1. Konkurrens leder till misstänksamhet vilket gör att man inte kommunicerar öppet och ärligt med varandra. Kanske ger konkurrenter till och med vilseledande information till varandra. Konkurrens kan leda till bristande kommunikation. SvD intervjuar studenter på juristprogrammet som vittnar om konkurrens: - Böcker kan försvinna inför tentorna och sidor kan vara utrivna. Man vägrar dela med sig av anteckningar eller hjälpa varandra. 2. Överdriven konkurrens kan leda till fientlighet mellan parter. 3. Konkurrens kan leda till att de som behöver stöd blir åsidosatta och känner sig värdelösa. 4. Lågpresterande elever i skolan kan få svårt att hävda sig i konkurrens. 5. Högpresterande elever kan minska sin insats eftersom de får uppfattningen om sig själva som bäst. 8

10 Grupparbete är inget nytt och det finns gott om forskning om effekten med arbetsformen. Forskarna Johnson & Johnson gjorde 1989 en metastudie som sammanfattade resultatet av forskning gjord på området de senaste hundra åren. Sammantaget visade 375 studier att arbete tillsammans för att nå ett gemensamt mål skapar i högre grad måluppfyllelse och högre effektivitet. En grundtanke med att arbeta i grupp är att gruppen i sig ska kunna skapa något tillsammans. En utgångspunkt blir Kurt Lewins citat : The whole is greater than the sum of all parts. 9

11 10

12 Alla som grupparbetat har säkert även mindre positiva erfarenheter, vilket också forskningen visar. Hur undviker man att detta sker? Hur skapar man då harmoni i kaoset? Hur skapar man bra förutsättningar för lärande i grupp? Vi ska titta på en teori. Social interdependence theory 11

13 12

14 Hur får man en grupp att arbeta tillsammans? Social interdependence theory handlar om att strukturera en grupp för att få den högpresterande som en grupp. Samarbete är nyckeln för framgång. Konkurrens enligt Johnson & Johnson är direkt skadligt för en grupps arbete. För att strukturera en hög presterande grupp menar Johnson & Johnson att fem grundbultar måste beaktas. 13

15 Positive interdependence råder när en individ har uppfattningen av att hen endast kan nå sitt mål när den andra individen/individerna som hen är sammanlänkad med också når sitt mål. På så sätt motiveras individen att uppmuntra sina samarbetspartners att också nå sina mål. Den negativa formen har motsatta förhållanden, en individ upplever att hen endast kan uppnå sitt mål om dess konkurrenter misslyckas nå sina mål. Bygger på Kurt Lewin och Morton Deutsch forskning om gemensamma mål. Johnson & Johnson beskriver positive interdependence som hjärtat i att samarbeta. Konkurrens enligt Johnson & Johnson är direkt skadligt för en grupps arbete. Samarbete är nyckeln för framgång. Positive interdependence, kan beskrivas som känslan av att sink or swim together. Detta kan struktureras på olika sätt, - genom ett gemensamt mål, - Gemensam belöning, om hela gruppen lyckas får alla en belöning - Att ha en roll i gruppen. Egen reflektion att det handlar om att vara behövd. - genom gemensamma medel för att nå målet 14

16 Det är viktigt att varje person i gruppen hålls ansvarig för sitt bidrag till gruppen. Detta uppnås genom att alla gruppmedlemmar är beroende av varandras resultat. Gruppens deltagare måste veta vem som behöver mer hjälp för att gruppen ska nå framgång. Det måste också klargöras att det inte går att lifta sig igenom arbetet. Att se till att varje elev tar ansvar för sin del av arbetet kan läraren: - Ge individuella test - Att slumpmässigt välja en elev som får representera hela gruppen - Att varje elev i gruppen måste återge inför en klasskamrat vad han/hon lärt sig i arbetet 15

17 Promotive interaction handlar om de sätt som gruppen kan uppmuntra och underlätta för varandra i sitt arbete. Det kan handla om att assistera varandra, utbyta material och information, ge varandra återkoppling, utmana varandras slutsatser och resonemang, få varandra att arbeta vidare mot gruppens mål, influera varandra och även att agerandet inom gruppen är tillitsfullt. Det handlar om interaktion ansikte mot ansikte. Att diskutera, förklara att uppmuntra, dela med sig av sin kunskap och att delta är viktigt. Detta skapar ett personligt engagemang gentemot varandra och sitt gemensamma mål. Det är viktigt att få alla att delta i samtal och diskussionerna. Tysta elever bidrar inte till eget eller andras lärande. På så sätt bli gruppens storlek av betydelse. Johnson & Johnson rekommenderar 2-4 i varje grupp. 16

18 Att arbeta i grupp kräver sociala färdigheter. Att placera elever i en grupp och be dem samarbeta garanterar inte att de gör det. Deltagarna i gruppen måste lära sig att leda, fatta beslut, bygga tillit, kommunicera, hantera konflikter. Allt detta tränas genom att arbeta i grupp. Forskaren Robyn Gillies visade exempelvis i en klassisk studie att mycket goda effekter på att arbeta i grupp kan ges genom en relativt kort utbildningsinsats. Utifrån detta kan det vara en god idé innan man grupparbetar att prata igenom hur man vill ha det. Gruppkontrakt är ett verktyg som kan hjälpa till med detta. 17

19 Group processing. Det handlar om att kunna reflektera över vad som sker i gruppen och synliggöra gruppens process. Vilka handlingar är till hjälp, vilka beslut leder till förändring. Handlar om att utvärdera, diskutera och reflektera över hur väl gruppen når sitt mål. Att prata om hur man arbetar effektivt Att prata om vilka handlingar som gruppens medlemma gör som är hjälpande eller stjälpande Att prata om vilka beteenden som måste förändras eller vilja som är positiva och gärna får fortsätta Att prata om dessa saker kan förstärka gruppens effektivitet, menar Johnson & Johnson 18

20 Som grupp sitter man ju i samma båt och hur gör man då för att ro åt samma håll. Hur ska Bengt Ingvars göra? För att tillämpa social interdependence theory: 1. Ömsesidigt beroende Gemensamt mål (bli ett bra dansband, spelningar och dansbandsveckan i Malung) Gemensam belöning i form av gage och beröm Alla har en roll och är behövd 2. Individuellt ansvarstagande Alla i Bengt Ingvars måste ta ansvar att lära sig låtarna, öva, dyka upp på rep och spelningar 3. Stödjande interaktion Att underlätta och uppmuntra varandra. Byta material och information. Dela med sig av noter. Ge varandra återkoppling. Att man får veta vad som är bra och inte bra. Interaktion ansikte mot ansikte fika är viktigt. 4. Sociala färdigheter 19

21 Att vara duktiga på att fatta beslut Skapa tillit till varandra Kommunicera och hantera konflikter Allt detta kan behöva tränas! 5. Gruppens processer Viktigt att kunna reflektera kring gruppens processer. Reflektion kring hur målet uppnås eller inte. 19

22 Finns många teorier om gruppens utveckling men många av dem beskriver ett liknande flöde. Vi ska titta på tre av dessa teorier. 20

23 21

24 22

25 23

26 Medlemmarna söker tillhörighet. Fogar sig i planerna. Ofta får ledaren eller en stark medlem utrymme att bestämma. Kommunikationen kan upptas av sådant som inte rör arbetet. Konflikter sällsynta. Konformiteten är stark. 24

27 Frigörelse från ledaren. Medlemmar strider sinsemellan om gruppens mål och procedurer. Konflikter blir en naturlig del av stadiet. Dessa gällande värderingar, mål och uppgifter. En del fastnar i konflikter mellan medlemmar och rör sig inte vidare från stadiet. Andra viker tillbaka och gör sig åter beroende av ledaren. Forskning visar att konflikter är viktiga för att göra grupper effektiva och produktiva. När konflikter blir personliga påverkar det dock tilliten och tryggheten i gruppen. Ett råd är att hålla fokus på arbetsuppgifterna. Genom att lösa konflikterna kan gruppen röra sig vidare. 25

28 Tillit, engagemang och viljan att samarbeta uppstår. Det råder konsensus om mål. Kommunikationen är öppen och riktad mot uppgiften. Förhandlingarna om roller, organisation och procedurer är mognare. Ledarens roll blir mindre styrande och mer konsultativ. 26

29 Gruppen är ett högpresterande team med fokus på målet. Öppen kommunikation där alla gör sin röst hörd. Använder metoder i beslutsfattandet som gör alla delaktiga. Inte alla grupper når hit. 27

30 Omständigheter kan göra att grupper pendlar. Exempelvis byte av medlemmar, yttre krav eller ledarskapsbyte kan påverka gruppens arbete. Hör personalomsättning, omfördelning av uppgifter och nya chefer på högre nivå skapar ofta regression. Kultur och strukturer måste ombildas. Kunskap om gruppers utveckling visar sig hjälpa grupper att hantera olika stadium bättre. Insikt att faserna tillhör det normala. För att bli ett högpresterande team krävs tålamod. Minst ett halvår krävs för en grupp ska bli toppresterande. 2-3 månaden: stadium månaden: stadium månaden: stadium 4 Detta om grupper inte kör fast. 28

31 Det finns gott om oskrivna regler om hur vi ska uppföra oss mot varandra för att vara artiga, om vad som är rätt och fel, hur vi ska klä oss hur vi ska uppföra oss efter rådande kultur. Det står inte i lagboken att du ska hälsa när du möter någon du känner. Det står inte heller att det är fel att vara otrogen i ett förhållande och det är inte heller förbjudet att gå omkring med byxor på huvudet. Men vi vet ändå att dessa saker går emot det man förväntas göra. Dessa uttalade och outtalade regler och bestämmelser kallas för normer. Till skillnad från lagar är de inte inskrivna i lagboken. Normerna finns och lever kvar för att vi socialt efterföljer dem och vet att de gäller. Dessa normer har blivit strukturer, regler som vi rättar oss efter då de är en produkt av en sorts gemensamt bestämmande. Det kan vara svårt att se men vi har faktiskt skapat de sociala normerna gemensamt i samhället. Genom socialisation internaliseras normer in i oss. Genom normer förenas vi med samhället. Normer är alltså regler för hur medlemmar i en grupp, nation eller annan social samhörighet förväntas tänka eller handla eller vilka egenskaper de ska ha för att passa in i samhället. Det är normerna som talar om vad som är rätt och fel. Det finns normer som gäller i stort och för hela riken, men det finns också normer som kan vara avgränsade till grupper, arbetsplatser eller en skola. Säkert har du i din familj eller på din skola regler som gäller just där. 29

32 Normen bygger på och uppstår genom den rådande kulturens värderingar och därför blir det precis som med kulturer svårt att sätta tydliga gränser för var normerna gäller och inte. Exempelvis kan det i den ena familjen vara en norm att alltid äta maten vid middagsbordet och aldrig framför tv:n medan i andra familjer kanske fredagsmiddagen alltid äts framför tv:n. Säkert skiljer det sig mellan skolor också huruvida du får ha mössa på dig i skolmatsalen. Detta är ytterligare ett exempel på hur normer skiljer sig mellan platser och sammanhang. Normer leder till gruppkänsla, det vill säga ökad kohesion. Därför är normer viktiga på gott och ont kan sägas. 29

33 Formell/informell norm Sanktion följd av beteende. Kan vara både positiv och negativ. Normer och sanktioner utövar en social kontroll på oss och vårt beteende. Social kontroll betecknar processer och mekanismer som reglerar individers och gruppers beteende så att de handlar i enlighet med samhällets eller den socialagruppens regler, normer och värderingar. (Wikipedia) 30

34 En av de viktigaste faktorerna att göra sig medveten om i gruppsammanhang är vikten av kohesion i en grupp som också kan vara användbart för att skapa positive interdependence Kohesion banden mellan medlemmar i gruppen, solidaritet, känslorna gentemot varandra. Graden av kohesion kan variera från grupp till grupp. Visar sig exempelvis genom upplevelsen av vi-känsla. Gruppens medlemmar gillar gruppen och varandra. En grupp med hög kohesion presterar bättre än de med mindre kohesion. Uppgiften är grundläggande för gruppen ska ha ett gemensamt mål. Beroende av varandra är viktigt. Interaktion är viktigt gruppen gör saker tillsammans. Ofta handlar interaktionen om gruppens uppgift. Struktur i form av roller och normer. Roller handlar om att medlemmarna i gruppen riktar förväntningar på beteende på medlemmar i gruppen. På så sätt uppstår en roll. Om beteendet inte följs korrigeras beteendet med sanktioner. 31

35 Normer är reglerna i gruppen för hur man gör och inte gör. Värderingar. Normer kan fungera harmoniserande. 31

36 För hög grad av kohesion i gruppen leder till konformitet i tänkandet. Konformitet handlar om att hålla sig till rådande normer. Konsekvensen blir ett likriktat tänkande. Finns fler aspekter där gruppens inverkan är stark. Exempelvis grupptryck. Konformitet är ett annat begrepps om visar i hur medlemmarna i grupper skapar liksidigt tänkande. Sociologier som Durkheim har också visat hur strukturer inverkar på individen. Hur ett kollektiv exempelvis kan förklara självmordsstatistik. 32

37 1950 gjorde psykologen Solomon Asch ett experiment för att undersöka konformitet. Människor i grupp fick studera linjer. En standard linje och en tre jämförelser där en var lika lång. Försöket utfördes i grupp där alla deltagarna utom en var del i experimentet. Alla andra svarade med flit fel på frågan om vilka linjer som var lika långa. Det visade sig att en tredjedel av försökspersonerna svarade med flit fel och en tredjedel började tvivla på sina svar. 33

38 Group think uppstår vid för hög grad av konformitet. Olikheter i gruppen är viktiga för att beslut och perspektiv värderas och ifrågasätt. Exempelvis hur Hitler kunde styra. Hur sektledare kunna driva igenom kollektiva självmord. Ett annat exempel är sagan om kejsarens nya kläder. Vad säger oss då exemplen. Jo, att förvisso krävs en viss konformitet för att nå en vikänsla men samtidigt blir den skadlig och ogynnsam i för hög grad. 34

39 Den som inte följer konformiteten blir en avvikare. Ibland ter sig denna avvikelse som en protest, som motkonformitet. Inom sociologin blir också den som inte följer normer intressant, den så kallade avvikaren. Vad händer alltså när vi inte gör som alla andra? Som vi tidigare sett har vi både formella och informella normer i samhället. En avvikare bryter mot dessa och vägrar följa spelreglerna som gemensamt satts upp. Att bryta en norm kan vara att inte hälsa, rapa efter maten, svära i kyrkan eller gå med byxorna på huvudet. En avvikare kan man också vara på grund av ett visst stigma, något som utmärker avvikaren, exempelvis ett handikapp eller sjukdom. 35

40 Inkludering betyder att bli accepterad i en grupp och få tillträde. Stensaasen & Sletta lyfter fram två vägar till exludering: Utagerande beteende och tysthet/blyghet. Prosocialt beteende inkluderar. Samarbetsvilja, vänlighet och hjälpsamhet. Humor visar forskning kan bidra till vänskap och inkludering. Vad har ni för erfarenheter? Själv tror jag att det är viktigt med medvetenhet kring sociala processer. Man måste kunna se det för att kunna lösa det. Jag tror också Johnson & Johnsons teori innehåller delar som är viktiga att beakta. Ömsesidigt beroende är viktigt. Själva syftet med denna föreläsning är just att göra er medvetna om grupprocesser och för att kunna medvetet styra dem. 36

41 37

Grupper, roller och normer

Grupper, roller och normer Grupper, roller och normer En grupp kan definieras som ett antal människor som alla känner samhörighet med varandra på något sätt. Människan är en social varelse och hon ingår i flera grupper i sitt liv.

Läs mer

Grundläggande perspektiv på grupprocesser. Oksana Johansson

Grundläggande perspektiv på grupprocesser. Oksana Johansson Grundläggande perspektiv på grupprocesser Oksana Johansson Innehåll Gruppen Gruppens grundantagande Social interdependence theory Två sätt att beskriva en grupps utveckling Roller i gruppen Gruppdynamik

Läs mer

Organisation Individ och grupp

Organisation Individ och grupp Organisation Individ och grupp Gruppdynamik och kommunikation IEI / Företagsekonomi Linköpings universitet Birgitta Sköld HT- 2011 Dagens föreläsning Syfte: Att ge förståelse för gruppdynamik och kommunikation

Läs mer

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare. Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett

Läs mer

Gruppers utveckling I II III IV. Tillit & Struktur. Arbete & Produktivitet. Opposition & Konflikt. Tillhörighet & Trygghet

Gruppers utveckling I II III IV. Tillit & Struktur. Arbete & Produktivitet. Opposition & Konflikt. Tillhörighet & Trygghet Gruppers utveckling Gruppers utveckling The Integrative Model and Group Developement, IMGD Susan A. Wheelan I II III IV Tillhörighet & Trygghet Opposition & Konflikt Tillit & Struktur Arbete & Produktivitet

Läs mer

Grundläggande perspektiv på grupprocesser. Johan Forsell Doktorand pedagogik

Grundläggande perspektiv på grupprocesser. Johan Forsell Doktorand pedagogik Grundläggande perspektiv på grupprocesser Johan Forsell Doktorand pedagogik Innehåll Gruppen Gruppens grundantagande Gruppdynamik Social interdependence theory Två sätt att beskriva en grupps utveckling

Läs mer

Varför ska vi prata om grupper?

Varför ska vi prata om grupper? Gruppdynamik Varför ska vi prata om grupper? Psykologi vad är det? Psykologi är läran om människors beteende Människans beteende i grupp Gruppens perspektiv Individens perspektiv Vad är då nyttan av detta

Läs mer

Rollsökning Topp Botten Vem styr båten? IDYLL. Samhörighet Nära - Långt ifrån Hur nära får jag sitta?

Rollsökning Topp Botten Vem styr båten? IDYLL. Samhörighet Nära - Långt ifrån Hur nära får jag sitta? 1 (6) FIRO Gruppens utveckling Will Schultz, en amerikansk psykolog, utvecklade denna teori, som han kallade FIRO, Fundamental Interpersonal Relationship Orientation, när han gjorde en studie för bl a

Läs mer

Frågor som en grupp kan ställa sig om sig själva är:

Frågor som en grupp kan ställa sig om sig själva är: IMGD - Integrated Model of Group Development. Integrerad Modell för Grupputveckling. Susan Wheelan beskriver att en grupps utveckling omfattar fem faser. Hennes modell, IMGD, som hon formulerade år 2005,

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

Normer är regler för hur vi ska bete oss. Det finns två olika typer av normer:

Normer är regler för hur vi ska bete oss. Det finns två olika typer av normer: Normer Gruppmedlemmarnas gemensamma förväntningar på hur man bör/ska bete sig kallas för normer. De kan sägas vara oskrivna regler, vilkas efterlevnad regleras genom att gruppen uttrycker gillande respektive

Läs mer

Gruppdynamik. Will Schutz FIRO-modell

Gruppdynamik. Will Schutz FIRO-modell Institutet för Räddningstjänstens Ledarskapsutveckling Sida 1 (7) Gruppdynamik Inom gruppsykologin finns två centrala aspekter vilka oftast benämns innehåll respektive process (Olsson 1998). Med detta

Läs mer

Mål Arbetsmål Kan tolkas olika Kan vara i konflikt med varandra Kan vara skillnad mellan explicita och implicita mål Fas 1: inte säkert alla ställer upp på målet även om det verkar så Fas 2: öppen oenighet

Läs mer

Föreningstränare - Ledarskap

Föreningstränare - Ledarskap 1. Ledarskap Du tillhör säkert en del olika grupper: Jobbet, familjen, skytteföreningen, konstklubben mm. Det är säkert så att de grupper du tillhör har kommit olika långt i sin utveckling. De fungerar

Läs mer

Att ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva. Bengt Kallenberg

Att ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva. Bengt Kallenberg Att ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva Bengt Kallenberg Vi kommer att prata om... - Grupp och team, vad och varför? - Nycklar för att lyckas - Ledarskapet - Sammansättningen - De olika faserna,

Läs mer

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1 Socialpsykologi GRUPPER OCH REGLER Scen 1 Du kliver in i en hiss där det står en annan person. Det är gott om plats med du går och ställer dig bredvid den andra så att era ärmar nuddar varandra. Scen 2

Läs mer

Kursens innehåll. Gruppens struktur processer och ledarskap

Kursens innehåll. Gruppens struktur processer och ledarskap Hållpunkter 3 föreläsningar (31/8, 4/9, 21/9) 1 seminarium (24/10) Gruppdagbok: första preliminärt utkast laddas upp senast 12/9. Ska innehålla hur ni tänker gå till väga för att skriva gruppdagboken (ex.

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Nor o mer e o c o h c h ann n a n t s änn n a n nd n e D u v äl ä j l e j r! Uppgift f s t t s y t per

Nor o mer e o c o h c h ann n a n t s änn n a n nd n e D u v äl ä j l e j r! Uppgift f s t t s y t per Normer och annat spännande Du väljer! Additiva uppgifter Uppgiftstyper - Styrs av den sammanlagda ansträngningen Disjunctiva uppgifter - Styrs av den mest kompetente i gruppen Conjunctiva uppgifter - Styrs

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Feedbackrapport. Antal respondenter: 13 st. Datum:

Feedbackrapport. Antal respondenter: 13 st. Datum: Feedbackrapport Ledare: Anders Andersson Antal respondenter: st Antal svar: st Administratör: Ledarskapscentrum Datum: 0--0 Om LEAD FORWARD Denna rapport sammanfattar resultaten från en feedbackkartläggning

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

En grupp. varandra. gruppen, normer

En grupp. varandra. gruppen, normer En grupp en samling individer som står i dynamiskt samspel med varandra - Ett eller flera gemensamma syften med sin existens - Mer eller mindre uttalad organisation där olika deltagare fyller olika funktioner

Läs mer

LEDARVERKSTAN. Dag 2. Berätta om en bra grupp och hur den utvecklades över tid OO LAGUPPSTALLNINGEN

LEDARVERKSTAN. Dag 2. Berätta om en bra grupp och hur den utvecklades över tid OO LAGUPPSTALLNINGEN LEDARVERKSTAN Dag 2 3 OO LAGUPPSTALLNINGEN Berätta om en bra grupp och hur den utvecklades över tid WHEELANS FEM FASER Susan Wheelan, forskar i grupprocesser f d professor i psykologi, Temple University

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Redo att lära bokmärke

Redo att lära bokmärke AIDE MEMOIR Redo att lära bokmärke Känner jag till varje elevs individuella utbildningsbehov? Inkluderar jag? VÄLKOMNANDE Välkomnar jag varje elev? Välkomnar jag varje elev på samma sätt? Har jag välkomstritualer?

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Hållpunkter. Kursens innehåll

Hållpunkter. Kursens innehåll Hållpunkter 3 föreläsningar (6/9, 22/9, 23/9) 1 seminarium (1/10) Gruppdagbok: första preliminärt utkast laddas upp senast 11/9 Utkast till slutlig analys av gruppdagbok klar och skickad till läraren 1

Läs mer

Hitta drivet i livet!

Hitta drivet i livet! Hitta drivet i livet! om drivkraft, motivation, fokus och inställning Vad är det som får oss att ticka och gå? Vilka parametrar är det som gör att vi tar de stora eller små besluten som förändrar våra

Läs mer

Grupprocessen. Kapitel ur Ledarskap i vår tid

Grupprocessen. Kapitel ur Ledarskap i vår tid Grupprocessen Kapitel ur Ledarskap i vår tid Annika Ryman Studieförbundet Vuxenskolan 2014 För att kunna vara en bra ledare och utöva ett gott ledarskap gäller det att ledaren har kunskap om gruppers utveckling

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Jämförelserapport. För Christina Jonsson som samarbetar med Lars Andersson Denna rapport tillhandahålls av:

Jämförelserapport. För Christina Jonsson som samarbetar med Lars Andersson Denna rapport tillhandahålls av: Jämförelserapport För Christina Jonsson som samarbetar med Andersson 07.09.2018 Denna rapport tillhandahålls av: Lambertson Consulting Riddarvägen 42 184 51 Österskär E-mail: urban@u-lab.se Mobil: +46

Läs mer

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson 22 september 2017 FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman Minnesanteckningarna

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Intervjuer i granskning av undervisning

Intervjuer i granskning av undervisning 2013-02-20 1 (10) Intervjuer i granskning av undervisning Vad är en intervju? En intervju kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis observationer. Med andra ord så interagerar

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Syndabockar och konflikter eller

Syndabockar och konflikter eller ledarskap Syndabockar och konflikter eller Har du någon gång jobbat i en grupp som inte fungerar? Där ni inte är så effektiva och produktiva som ni skulle kunna vara? Eller du kanske har varit med i en

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Intuition som ledarskapsverktyg För att kunna använda intuition som färdighet inom ledarskap bör vi tänka på tre saker:

Intuition som ledarskapsverktyg För att kunna använda intuition som färdighet inom ledarskap bör vi tänka på tre saker: Intuition kommer från latin och definieras av Nationalencyklopedin som "förmåga till omedelbar uppfattning eller bedömning utan (medveten) tillgång till alla fakta; ofta i motsats till logiskt resonerande

Läs mer

Dills Erbjudande. En unik möjlighet för ägarledda medlemsföretag i Företagarna Göteborg med 2 15 anställda. Ett erbjudande för att öka lönsamheten.

Dills Erbjudande. En unik möjlighet för ägarledda medlemsföretag i Företagarna Göteborg med 2 15 anställda. Ett erbjudande för att öka lönsamheten. Dills Erbjudande En unik möjlighet för ägarledda medlemsföretag i Företagarna Göteborg med 2 15 anställda. Ett erbjudande för att öka lönsamheten. Erbjudandet ger företaget möjlighet att öka hastigheten

Läs mer

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan Verksamhetsplan 2016/2017 Brotorpsskolan Sammanställd Augusti/september 2016 Utvecklingsområden för Brotorpsskolan Grundskola Trygghet Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger

Läs mer

Vår gemensamma värdegrund.

Vår gemensamma värdegrund. Vår gemensamma värdegrund. Dynamiskt engagemang Bemötande Personligt mod Gemensamt arbete Kunskapstörst På vår skola visar vi ett positivt och varmt engagemang i varandra och i skolan. Vi visar vilja att

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Projektgruppens utveckling

Projektgruppens utveckling Projektgruppens utveckling Sida 1 Om projektgruppens utveckling En grupp med ett gemensamt mål genomgår huvudfaserna osäkerhet, rollsökning och mognad. Mellan huvudfaserna finns de konfliktlösa övergångsfaserna

Läs mer

Leda Birgitta Bisholt Karlstads universitet

Leda Birgitta Bisholt Karlstads universitet Leda Leda är ett fornsvenskt ord som betyder föra Ledarskap ett förtroende från sina medarbetare uppstår i interaktionen För att kunna utöva ett ledarskap är det nödvändigt att ledaren har mandat från

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Uthållig Förblir effektiv och motiverad trots bakslag och besvikelser. Arbetar tills projektet avslutas eller resultat uppnås.

Uthållig Förblir effektiv och motiverad trots bakslag och besvikelser. Arbetar tills projektet avslutas eller resultat uppnås. 22 januari 2018 Kompetenslista Haninge kommun använder kompetensbaserad rekrytering. Denna mall innehåller de kompetenser som valts ut och definierats vara viktiga för Haninge kommun. Kompetensmallen används

Läs mer

2.2 Aktuella mål för Skutan- våren 2016

2.2 Aktuella mål för Skutan- våren 2016 2.2 Aktuella mål för Skutan- våren 2016 Under hösten har vi på Skutan valt att arbeta med följande mål, baserat på barnens behov och intresse; Normer och värden o Förskolan ska sträva efter att varje barn

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

Arbetsgruppens dimensioner

Arbetsgruppens dimensioner Gruppdynamik Arbetsgruppens dimensioner Relationsdimension Hur viktig är den enskilda människan och hennes välbefinnande Arbetsuppgiftsdimension Hur viktigt är själva arbetet och effektiviteten Målet:

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Ny chef mental och praktisk beredskap för ledare

Ny chef mental och praktisk beredskap för ledare Ny chef mental och praktisk beredskap för ledare Civilekonomerna Frukostseminarium 11 maj 2017 Eva Norrman Brandt Socionom, leg. Psykoterapeut, konsult, författare och forskare Institutet för Personal

Läs mer

Coachande ledarskap - få dina anställda att växa och nå sin fulla potential.

Coachande ledarskap - få dina anställda att växa och nå sin fulla potential. Coachande ledarskap - få dina anställda att växa och nå sin fulla potential. Del 1. Onsdagen den 12 oktober, kl 8.30-10.30 När är det kraftfullt att använda ett coachande ledarskap? Effektiva team - Susan

Läs mer

Effektiva team. Arbetsteam som fungerar på högre

Effektiva team. Arbetsteam som fungerar på högre Effektiva team Arbetsteam som fungerar på högre utvecklingsnivåer: Slutför sina projekt snabbare Producerar varor och tjänster med högre kvalitet Genererar större avkastning Högre utvecklingsnivåer?! En

Läs mer

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5 tränare fokus Hur samverkar gruppens och ledarens egenskaper? Vad är motivationsklimat? Vilka skillnader finns mellan prestations- och resultatorienterat

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Avdelning Fantasiresan Stigens Friskola Innehållsförteckning Fokus under 2016-2017 Åtgärder enligt föregående utvärdering Mål och riktlinjer Normer och värden Utveckling

Läs mer

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan

Läs mer

Grupphandledning HLU Ericastiftelsen 19/ Lena Wennlund Socionom och leg. psykoterapeut Handledare och lärare i psykoterapi

Grupphandledning HLU Ericastiftelsen 19/ Lena Wennlund Socionom och leg. psykoterapeut Handledare och lärare i psykoterapi Grupphandledning HLU Ericastiftelsen 19/11 2015 Lena Wennlund Socionom och leg. psykoterapeut Handledare och lärare i psykoterapi En handledning i grupp kan aldrig ses som en enskild företeelse utan ingår

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling När vi i Rörelse & Utveckling startade 1996 var det med en stark drivkraft att vilja medverka till utveckling bland organisationer, grupper och verksamheter.

Läs mer

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Ett instrument för att förverkliga familjecentralen som idé Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Sofia Kjellén Innehållsförteckning Inledning Användarguidens

Läs mer

Konkreta åtgärdsförslag från må bra- utredningen.

Konkreta åtgärdsförslag från må bra- utredningen. Konkreta åtgärdsförslag från må bra- utredningen. Följande frågeställningar avses besvaras: 1. Finns det någon form av mobbing i Sveroks organisation? 2. Råder ett onödigt hårt diskussionsklimat i organisationen?

Läs mer

Gruppens psykologi. Attributionsteori

Gruppens psykologi. Attributionsteori SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Attributionsteori. Gruppens psykologi. Kulturella skillnader

Attributionsteori. Gruppens psykologi. Kulturella skillnader SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Din lön Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet?

Din lön Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet? Din lön 2016 - Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet? Tidsplan för löneprocessen 1. Ordningen för 2016 års löneöversyn fastställs av parterna. (protokoll 2015-09-

Läs mer

Kompetens för teamarbete i palliativ vård

Kompetens för teamarbete i palliativ vård Kompetens för teamarbete i palliativ vård kunskap, färdighet och förhållningssätt Anna Klarare Fråga - roller På min arbetsplats: A. Sköter var och en sitt, och sina arbetsuppgifter. B. Uppmuntras vi arbeta

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013 Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla Vårterminen 2013 Beskrivning av elevgruppen: Västermålas Fritidshem i år 30 st. förskoleklasselever, 28 st.1:or, 28st. 2:or och 6 st. Fritidslärare har som tradition

Läs mer

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION ÖVERSIKT 1. Verbal kommunikation 2. Effektiv kommunikation Definition Muntlig kommunikationinnebärkommunikationvia

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Starta fortsätt - håll ut. Kursledare: Lisa Alsèn Björneke Kurator vid Studenthälsan

Starta fortsätt - håll ut. Kursledare: Lisa Alsèn Björneke Kurator vid Studenthälsan Starta fortsätt - håll ut Kursledare: Lisa Alsèn Björneke Kurator vid Studenthälsan JUNE 21, 2016 2 Våga möta obehaget Problemet är inte studierna utan obehaget. Ibland hamnar vi i situationer där vi skjuter

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Ledarskap och medarbetarskap

Ledarskap och medarbetarskap Ledarskap och medarbetarskap Innehåll i vårt avsnitt Våra tankar om ledarskap Hur kvalitetssäkrar vi individuell vård- och omsorg på natten Sveriges bästa äldreboende Vår vision: Ditt val, ditt hem, ditt

Läs mer

Kommunikation i grupp

Kommunikation i grupp DD1393 Mjukvarukonstruktion Kommunikation i grupp Linda Söderlindh, ECE/Språk Universitetsadjunkt i Retorik & teknikvetenskaplig kommunikation Frågor sedan sist? Om muntlig presentation? - Övningarna -

Läs mer

Definition av begrepp

Definition av begrepp Gruppdynamik Definition av begrepp En grupp är en samling människor som upplever sig ha ett gemensamt mål, ömsesidigt påverkar varandra, är psykologiskt medvetna om varandra och uppfattar sig själva som

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

INTRODUKTION HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP?

INTRODUKTION HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP? INTRODUKTION Deltagare: Tid: Ni behöver: HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP? Helst alla i gruppen 1 till 3 timmar Det här aktivitetsbladet, en plats att träffas på Varför ska vi göra det

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder

Läs mer

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan Violen Ht 2013 Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Checklista för handledning vid praktik

Checklista för handledning vid praktik Checklista för handledning vid praktik Innan praktikanten börjar Innan praktikanten börjar behöver verksamheten vara förberedd. Det är viktigt att utse roller, vem eller vilka som är handledare och vilken

Läs mer

Systemperspektiv på grupputveckling och processledning

Systemperspektiv på grupputveckling och processledning Systemperspektiv på grupputveckling och processledning Syfte Syftet med dagen är att utveckla förståelse och metodik för gruppers utveckling Program 08.30 Syfte och agenda Check in Systemisk perspektiv

Läs mer

Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det?

Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det? Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det? Prestation Sammanbrottspunkt 0 10 20 30 40 50 Tid Återhämtning Prestation Maximum Utmattad Optimum mår dåligt Trött Välbefinnande Sjuk Arbetsoförmåga Arbetsbelastning

Läs mer