22 Reportage. Notan för avhoppen

22 Reportage. Notan för avhoppen

23 För en stor del av dem som hoppar av skolan väntar ett liv i utanförskap. Notan för samhället blir dyr. Med tidigare insatser menar nationalekonomen Ingvar Nilsson att vi kan spara både pengar och liv. text & foto Johanna Senneby

24 Reportage. Notan för avhoppen Sociala projekt och insatser lanseras allt oftare med hjälp av socioekonomiska analyser, en kalkyl som visar hur mycket en samhällsaktör har att tjäna på att i ett tidigt stadie hjälpa människor som hamnat snett i stället för att ta kostnadskonsekvenserna i ett senare skede. Att visa var samhället kan göra vinst har visat sig vara en slagkraftig argumentation. Ingvar Nilsson är en gammal räv i samman hanget. För 35 år sedan gjorde han en första analys för Statens ungdomsråds, i dag Myndigheten för ungdoms- och civil samhällesfrågor, räkning. Men det var inte förrän för drygt fem år sedan som socio ekonomiskanalys slog igenom på allvar. Vi gjorde en beräkning för en stiftelse som ledde till ett explosionsartat intresse. Människor nära utsatta, folkhälsoplanerare, behandlare, människor lågt i beslutssystemen helt enkelt, ringde och ville att vi skulle göra beräkningar på deras verksamheter, säger Ingvar Nilsson. DE VAR, OCH är fortfarande, bara två personer som jobbar på företaget Institute for Socio Ecological Economics och de kunde långt ifrån möta den ökade efterfrågan. Lösningen blev att ta fram en förenklad modell som vem som helst i en organisation kunde lära sig att använda. I stället för att utföra beräkningarna åkte vi runt och utbildade offentligt anställda att själva göra socioekonomiska beräkningar på verksamheternas insatser. Runt 75 kommuner, landsting och regio ner kan nu göra dessa kalkyler och intres set har knappast svalnat. 30 kommuner står i kö och Ingvar Nilsson får minst två förfrågningar om utbildning eller föreläsningar per dag. Han ser också lite av ett paradigmskifte: Från att personalen på golvet ofta varit initiativtagare hör nu fler och fler högre chefer av sig. Det är bra. Även om projektet måste vara förankrat i hela organisationen är det i slutändan tre personer som måste vara med på båten för att det ska få genomslag: Kommunstyrelsens ordförande, kommundirektören och ekonomidirektören. VARJE ÅR BÖRJAR cirka 100 000 elever gymnasiet. Ungefär 25 000 av dem går ut med ofullständiga betyg eller hoppar av skolan. Hälften av gruppen reder ut sin situation på egen hand och de övriga, omkring 13 000 unga, hamnar ofta i utanförskap. Det är tillräckligt många för att fylla hela Globen och kostar samhället runt 260 miljarder kronor per årskull. I en svensk stad med cirka 110 000 invånare hamnar prislappen på 2,5 miljarder per årskull. Ingvar Nilsson förklarar hur kostnaderna uppstår när unga personer inte kommer in i samhället: Vi tappar deras produktionsvärde, vi måste försörja dem och merparten utvecklar någon form av problematik som kostar samhället massor. Det kan vara missbruk, psykisk ohälsa, ätstörningar och depressioner som gör att vi måste sätta in många olika insatser från den offentliga sektorns sida. Men exakt hur mycket en individ i utanförskap kostar handlar om vilken typ av problematik personen utvecklar, säger han. En person som»bara«hamnar utanför arbetsmarknaden kostar mellan sex och tio miljoner kronor under en livstid. Med en sidoproblematik kan kostnaden stiga till 15 miljoner och för en person som utvecklar ett allvarligt missbruk kan prislappen ligga på 40 miljoner. Detta är 60 000

25 Varje år börjar cirka 100 000 elever gymnasiet. Ungefär 25 procent av dem går ut med ofullständiga betyg eller hoppar av skolan. 13 000 eller Hälften av gruppen reder ut sin situation på egen hand och de övriga, omkring 13 000 unga, riskerar att hamna i mer mindre utanförskap. Det är tillräckligt många för att fylla hela Globen och kostar samhället runt 260 miljarder kronor. I en svensk stad med cirka 110 000 invånare hamnar prislappen på 2,5 miljarder per årskull. 000 000 kronor kostar avhoppen samhället.

26 Reportage. Notan för avhoppen UTANFÖR SAMHÄLLET Med relativt billiga insatser under skolgången kan många avhopp undvikas och stora kostnader i ett senare läge undvikas. alltså kostnader som kan und vikas bland annat genom tidiga insatser i skolan. Det kan vara något så trivialt som en dyslexi som inte är upptäckt. Generellt kan man säga att det inte är brist på resurser i skolan, problemet är att vi stoppar in resurserna alldeles för sent i de här ungdomarnas uppväxt. INGVAR NILSSON BESKRIVER hur ett fall skulle kunna se ut. Patrik är en vild liten kille med mycket spring i benen. Så småningom upptäcker man att han har adhd. Som en följd av detta kommer han tidigt att misslyckas i skolan. I de senare tonåren dras han in i social problematik. Han fungerar inte i gruppsammanhang och socialtjänsten får kasta in mängder av resurser kring honom. Har han riktig otur kommer han i vuxen»det är inte brist på resurser i skolan, problemet är att vi stoppar in resurserna alldeles för sent.«ingvar Nilsson, nationalekonom. ålder att hamna i kriminalitet. På grund av sitt asociala beteende kommer han att ha oerhörda problem att ta sig in på arbetsmarknaden och med viss sanno likhet kommer han att utveckla någon form av missbruk. Merparten av händelserna i denna kedja är onödiga. Det finns i dag evidensbaserade metoder för att förhindra att situationen uppstår men problemet är att resurserna kommer in för sent inte förebyggande när Patrik går i trean utan för att reparera det han ställt till med när han är 23 eller 35 år. Han kanske hade behövt en elevassistent, en speciallärare eller stöd i familjen. Men billiga tekniska hjälpmedel, som en läsplatta med rätt applikationer, kan också vara till stor hjälp. Till en kostnad av 22 000 kronor kan hela hans liv ta en annan väg, hjälpa honom att få struktur på dagen och att schemalägga sin tid, säger Ingvar Nilsson och berättar att barn och ungdomar i denna situation inte är obegåvade det är pojkar och flickor som har en hanterbar funktionsnedsättning. Vårt problem är att vi inte hanterar det. För de miljoner som Patrik kostar

27 sam hället under sin livstid skulle vi kunna få upp till 40 lärartjänster under ett år. PÅ REGERINGENS UPPDRAG drev Hjälpmedelsinstitutet under år 2012 och 2013 ett projekt om teknikstöd till unga i gymnasie skolan med kognitiva svårigheter i kommunerna Halmstad, Växjö och Kalmar sund. Problem bilden bestod bland annat av att en stor andel unga med svårigheter i skolan gick direkt från utbild ning till arbetslöshet eller andra stödformer. Att dagens arbetsmarknad är så svår att slå sig in på gör just den situationen särskilt allvarlig. Kopplingen mellan framgång i skolan och framgång i arbetslivet är mycket högre i dag än vad den var för bara tio år sedan. Till exempel visar Statistiska centralbyråns, SCB:s, välfärdsundersökningar att av dem som hoppar av skolan står 20 procent utanför arbetsmarknaden, att jämföra med 5 procent av dem som full följer gymnasiet. Risken för utanförskap är med andra ord fyra gånger högre hos avhopparna. I TCO:s rapport»vägar till arbete«från 2010 får man reda på att över två tredjedelar av dem mellan 20 och 24 år som får ekonomiskt bistånd av något slag har ett skolmisslyckande bakom sig. En annan studie från TCO visar att det hos gruppen finns en underrepresentation på arbetsmarknaden med 25 procent. Unga inom den här gruppen är också överrepresenterade bland dem som erhåller socialbidrag med 505 procent. I rapporten kommer fackförbundet också fram till att de som inte snabbt efter ungdomstiden får arbets livserfarenhet riskerar lägre framtida inkomst och får svårare att få heltidsanställning eller tillsvidareanställning. Risken för att misslyckas på arbetsmarknaden är fyra till åtta gånger högre för dem som misslyckas i skolan än de som har en lyckad skolgång i baga get. Det finns alltså en väldigt stark koppling mellan livsmisslyckande och skol misslyckande. Det här gör det ju oerhört ange läget att minska antalet unga som misslyckas. I synnerhet som det faktiskt är möjligt om vi bara gör rätt, säger Ingvar Nilsson. Hjälpmedelsinstitutet ville därför ta reda på hur olika tekniska hjälpmedel kunde underlätta skolarbetet för ungdomar med inlärningssvårigheter, förbättra deras skolresultat och öka SÄTTER EN PRISLAPP PÅ UTANFÖRSKAP Socioekonomiska beräkningar görs med hjälp av socioekonomisk analys. Det är en metod för att redovisa vad personer i utanförskap kostar samhället jämfört med om de är aktiva. Socioekonomiska analyser och bokslut görs främst kring målgrupper som långtidssjuka, missbrukare, unga arbetslösa och personer med psykiska funktionsnedsättningar.

28 Reportage. Notan för avhoppen EFFEKTIVT STÖD Tilliga tekniska hjälpmedel som läsplatta och smartphone med rätt applikationer kan vara ett billigt och effektivt stöd. sannolik heten för ett lyckat arbetsliv. I projektet använde sig verksamheterna av ett begränsat antal relativt billiga tekniska hjälpmedel bland annat läsplatta, smartphone, applikationer till dessa och tidsstöd. Nästan fyra femtedelar av eleverna som var med i projektet tyckte att de blivit bättre eller mycket bättre på att hantera besvärliga situa tioner i skolan och tre fjärde delar hade förbättrat sina studieresultat. Nästan 95 procent kände sig nöjda med användningen av teknikstöd i skolan och ungefär lika stor andel angav att de skulle fortsätta att använda stödet. Ingvar Nilsson stod för den socioekonomiska beräkningen i projektet. En svaghet är att de flesta projekt av denna typ är väldigt kortsiktiga. Vi kan inte med 100 procents säkerhet säga exakt vilka utslag de tekniska hjälp medlen kommer»barn och unga är inte en samhällskostnad, de är en investering. Och investeringar gör man tidigt.«ingvar Nilsson, nationalekonom. att ge på lång sikt. Men när vi intervjuar elever och lärare får vi en väldigt positiv bild av hur elever med grav dyslexi har gått från att vara fullständigt hjälplösa till att allting bara släppte med hjälp av en applikation till exempel. HJÄLPMEDELSINSTITUTETS PROJEKT kostade 3,5 miljoner kronor per kommun och räckte till att identifiera, behovsanalysera, köpa in hjälpmedel och introducera dem för 100 200 elever per kommun. För att det ska gå på jämnt upp rent ekonomiskt räcker det att en enda av eleverna kan undvika att hamna i upprepad arbetslöshet och sjukskrivning. Men om de socioekonomiska beräkningar visar så positiva resultat hur kommer det sig då att barn i skolan står utan stöd, hjälpmedel, specialpedagoger och att de inte får de resurser de behöver för att lyckas i skolan? Att kommuner, landsting och företag ofta bara ser de kort siktiga kostnaderna är en av de huvud sakliga anledningarna. Ofta är kommunen den offentliga aktör som får stå för den större delen av utan förskapets kostnader. Detta är

Reportage. Brunnbyskolan 29 Möt ungdomarna som Sverige sviker. Sänds på UR.se med start 27 maj. Foto: Mattias Bardå ur.se

30 Reportage. Notan för avhoppen VILL INVESTERA Nationalekonom Ingvar Nilsson vill se tidigare investeringar för att undvika skolavhopp och på så vis spara pengar i slutänden.»en fråga till beslutsfattare runt om i landet blir naturligtvis: Har vi råd att avstå från att agera?«ingvar Nilsson, nationalekonom. särskilt intressant eftersom det sannolikt är den som via skolan står för kostnaden vid en teknikinsats för den enskilde eleven. Vi får alltså den gynnsamma situationen att den som har det sociala investeringsuppdraget också är den aktör som har mest att vinna på det. Detta faktum leder in på den andra centrala förklaringen aktörernas bristande förmåga att agera utanför det egna stupröret och att se att en billig kostnad på ett ställe kan förhindra en hög kostnad på ett annat. För kostnader i skolan blir till vinster i en annan kommunal verksamhet, exempelvis socialtjänsten. Skolans investering ger vinst i andra verksamheter. Det borde leda till en diskussion om omfördelning av kommunernas resurser. För att man ska se vins terna krävs också att beslutsfattarna kan se effekterna, vilka i dagsläget i princip är osynliga i kommunernas beslut och uppföljningssystem, säger Ingvar Nilsson och menar att det inte är brist på resurser kring dessa ungdomar. Pengarna används på fel ställen. Barn och unga är inte en samhällskostnad, de är en investering. Och investeringar gör man tidigt, man kastar inte in jästen efter degen. En avslutande fråga till beslutsfattare runt om i landet blir naturligtvis: Har vi råd att avstå från att agera? SAMTIDIGT POÄNGTERAR INGVAR Nilsson att en socioekonomisk beräkning är ett stöd för ett resonemang om var en offentlig aktör bör lägga sina resurser. Det är inte en beräk ning för att nära en samhällssyn där vi ska tjäna pengar på varenda individ. Det är en jätteviktig diskussion, för det som är mest socioekonomiskt lönsamt är inte alltid det bästa. Och vi ska inte jobba med att göra alla lönsamma. Då skulle vi få ett förfärligt samhälle. Det vi ska göra är att använda våra resurser så effektivt som möjligt. Victor Ganguly och Angelica Gunnarsson fann vägen till framgång trots skolavhopp.