PLANBESKRIVNING. Tillhörande detaljplan för del av Brunnsvik 1:68 i Ludvika kommun Upprättad i mars 2017

SAMRÅDSHANDLING Tillhörande detaljplan för del av Brunnsvik 1:68 i Ludvika kommun Upprättad i mars 2017 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro 771 82 LUDVIKA Carlavägen 24 0240-863 10 exp 0240-810 26 467-5088 12 45 30-7

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 HANDLINGAR... 4 2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG... 4 3 FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN... 4 4 PLANDATA... 4 4.1 LÄGESBESTÄMNING...4 4.2 AREAL...5 4.3 MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN...5 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 5 5.1 RIKSINTRESSEN...5 5.2 ÖVERSIKTLIGA PLANER...5 5.3 DETALJPLANER, OMRÅDESBESTÄMMELSER OCH FÖRORDNANDEN...5 5.4 PROGRAM FÖR PLANOMRÅDET...5 5.5 BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING...5 5.6 KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT...6 6 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER... 6 6.1 NATUR...6 6.1.1 Mark och vegetation...6 6.1.2 Geotekniska förhållanden...6 6.1.3 Förorenad mark...6 6.1.4 Radon...6 6.1.5 Risk för skred/höga vattenstånd...7 6.1.6 Fornlämningar...7 6.2 BEBYGGELSEOMRÅDEN...7 6.2.1 Bostäder...7 6.2.2 Arbetsplatser, övrig bebyggelse...8 6.2.3 Offentlig och kommersiell service...8 6.2.4 Tillgänglighet...8 6.2.5 Byggnadskultur...8 6.2.6 Gestaltning... 10 2(18)

6.3 FRIYTOR... 11 6.3.1 Lek och rekreation... 11 6.3.2 Naturmiljö... 11 6.4 VATTENOMRÅDEN... 13 6.5 STRANDSKYDD... 13 6.6 GATOR OCH TRAFIK... 13 6.6.1 Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik... 13 6.6.2 Kollektivtrafik... 14 6.6.3 Parkering, varumottag, utfarter... 14 6.7 KVANTITATIV RISKANALYS... 14 6.8 TRYGGHET... 15 6.9 STÖRNINGAR... 15 6.9.1 Buller... 15 6.9.2 Luft... 16 6.9.3 Sanitära förhållanden... 16 6.9.4 Skyddsanordningar... 16 6.9.5 Farligt gods... 16 6.9.6 Räddningstjänstens insatstid... 16 6.10 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 16 6.10.1 Vatten och avlopp... 16 6.10.2 Värme... 16 6.10.3 El... 16 6.10.4 Tele/Bredband... 16 6.10.5 Avfall... 16 6.11 BARNPERSPEKTIV... 16 6.12 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE... 17 7 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR... 17 7.1 BERÖRDA FASTIGHETER OCH MARKÄGOFÖRHÅLLANDE... 17 7.2 FASTIGHETSBILDNINGSFRÅGOR... 17 8 GENOMFÖRANDEFRÅGOR... 17 8.1 KVARTERSMARK... 17 8.2 STRANDSKYDD... 17 9 ORGANISATORISKA FRÅGOR... 18 3(18)

9.1 PLANFÖRFARANDE... 18 9.2 GENOMFÖRANDETID... 18 10 EKONOMISKA FRÅGOR... 18 11 TIDPLAN... 18 12 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN... 18 1 HANDLINGAR Detaljplanen består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning (denna handling) För planprocessen finns dessutom: Samrådsredogörelse (utarbetas efter samrådet) Granskningsutlåtande (utarbetas efter granskningen) Fastighetsförteckning 2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Huvudsyftet är att göra planområdet mer flexibelt för olika sorters användning i jämförelse med gällande detaljplan. Främst ska området utvecklas för fler bostäder och centrumverksamhet med flera. 3 FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN Planförslaget är förenligt med miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. 4 PLANDATA 4.1 Lägesbestämning Planområdet ligger i Brunnsvik, cirka 7 km nordväst om Ludvika tätort, längsmed riksväg 66/länsväg 245. Öster om området breder skogsmark ut sig. I väster begränsas planområdet av den relativt branta lutningen i området. Planområdet 4(18)

4.2 Areal Planområdet är ca 4.3 hektar stort. 4.3 Markägoförhållanden Fastigheten Brunnsvik 1:68 i planområdet ägs av Stora Brunnsvik AB. Se även 7.1 Berörda fastigheter och markägoförhållanden. 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 5.1 Riksintressen Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövård enligt miljöbalken 1. Planområdet och dess byggnader från 1907 och fram till 1980-talet, gränsar till Storgården, vilket är den svenska författaren Karl-Erik Forsslund, en av grundarna till folkhögskolan, hem år 1906. Vid planläggning och iordningställande av planområdet ska hänsyn tas till riksintresset för att värna om den kulturhistoriskt viktiga miljön. 5.2 Översiktliga planer Detaljplanen avviker inte från gällande översiktsplan, laga kraft den 25 september 2013. I översiktsplanen finns ingen föreslagen markanvändning för planområdet. Planområdet ligger längs ett prioriterat utvecklingsstråk. 5.3 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Gällande detaljplan (förslag till stadsplan för Brunnsvik 1:52 med flera (Brunnsviksskolorna) samt upphävande av del av byggnadsplanen för del av Brunnsvik i Ludvika kommun), laga kraft den 29 september 1981, har användningsområdena Cq, Cv och Es. Cq innefattar område för samlings- och föreningslokaler och därmed samhörigt ändamål. På mark med beteckning Cv tillåts värmecentral medan Es betecknad mark för transformatorstation. 5.4 Program för planområdet Detaljplaneprogram har inte upprättats då den nya detaljplanen inte avviker från gällande översiktsplan, laga kraft den 25 september 2013. 5.5 Behov av miljöbedömning Frågan om behovet av miljöbedömning togs upp på startmötet 2 för detaljplanen. De förändringar som detaljplanen medför, jämfört med gällande detaljplan, bedömdes inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Allmän platsmark berörs inte. Någon miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL bedömdes inte behövas. Det är betydande miljöpåverkan 3 som utlöser MKB-kravet. 1 RAÄ (området utpekats som riksintresse för kulturmiljövård, nr W 8554 enligt 3 kap, 6 miljöbalken) 2 Ett möte som enligt rutin hålls med berörda kommunala förvaltningar 5(18)

5.6 Kommunala beslut i övrigt Samhällsbyggnadsnämnden beslutade, den 27 maj 2015 57, att ge planeringsenheten i uppdrag att upprätta en detaljplan för ärendet, med utökat planförfarande. I uppdraget ingår att genomföra samråd. 6 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER 6.1 Natur 6.1.1 Mark och vegetation Planområdet ligger i en södersluttning och sluttar ner mot odlingsmarkerna och sjön Väsman. Planområdet är till stor del bebyggt eller asfalterat. De grönytor som finns runt husen har träd och buskar. I den nordvästra delen av planområdet består området mest av lövskog. Planområdet ligger inom värdefulla odlingslandskap enligt Länsprogram för bevarade av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden, en samlad redovisning av bevarande intressena i ett långsiktligt perspektiv. Men ingen odlingsmark finns inom planorådet. 6.1.2 Geotekniska förhållanden Väsman och Storgården syns i bakgrunden Enligt SGU 4 är den ursprungliga jordarten inom området siltig morän med hög blockhalt. Öster om riksväg 66/länsväg 245 utgörs jordarten av isälvsgrus med rullstensblock. Närbelägna brunnar pekar på ett jorddjup mellan 10-14 meter på den östra sidan om vägen. Jorddjupet på den västra sidan om vägen uppskattas ligga mellan fem och tio meter 5. Berggrunden inom planområdet består av metagranit (urgranit). Det finns inte några större sprickzoner inom området 6. 6.1.3 Förorenad mark Byggnader som numera är rivna kan ha funnits inom planområdet. Av den anledningen kan det därför finnas rivningsavfall i marken. Även oljecisterner kan ha funnits inom området vilket medför att oljeföroreningar kan påträffas i jorden. 6.1.4 Radon Den ursprungliga marken är klassad som normalradonmark, förutom området med isälvsgrus som är klassat som högriskområde. Då det kan förekomma fyllnadsmassor inom området kan det även där finnas partier med högre radonrisk. Detta ska observeras inför nybyggnation av bostadshus. I närområdet finns flera bostäder med mycket höga markradonhalter. 3 Betydande miljöpåverkan är 1 stor påverkan på ett mindre område eller 2 storskalig påverkan eller 3 kumulativ påverkan som leder till 1 eller 2 4 SGU:s karta Serie Aa nr 177 5 SGU:s brunnsarkiv 6 SGU:s karta Serie K nr 30 6(18)

6.1.5 Risk för skred/höga vattenstånd Då jordarterna består av blockrik morän respektive isälvsgrus bedöms det inte föreligga någon skredrisk vid befintliga byggnader. Inför eventuell nybyggnation inom planområdets västra del, mot gång- och cykelvägen, bör geoteknisk utredning göras. Detta för att bland annat bedöma lämplig grundläggning eftersom detta område lutar relativt brant ner mot sjön Väsman. Risken för höga vattenstånd ska vara minimal tack vare lutningen i området. 6.1.6 Fornlämningar Huvudentrén till Brunnsvik och statyn I planområdet finns en staty från ca år 1937 som föreställer två män som spänner en pilbåge 7. Statyn är placerad i huvudentrén till området från parkeringen intill riksväg 66/länsväg 245 i planområdets sydöstra del. Statyn ska bevaras genom skyddsbestämmelse q, se plankartan. 6.2 Bebyggelseområden 6.2.1 Bostäder Flertalet av byggnaderna har tidigare varit bostäder för elever vid folkhögskolan och flera av byggnaderna kommer fortsätta vara bostäder (B). Bostadshusen har äldre faluröda träbeklädda fasader och de äldsta är från 1907 8. Elever från Brunnsvik folkhögskola, 1930- talet 7 Riksantikvarieämbetets fornsök 8 Brunnsviks folkhögskola, utredning om kulturvärde, Ludvika kommun 2017 7(18)

6.2.2 Arbetsplatser, övrig bebyggelse Idag är byggnaderna avsedda, enligt gällande detaljplan, för samlings- och föreningslokaler och därmed samhörigt ändamål (samlingssalar, bibliotek, klubblokaler och liknande, bostäder för t ex föreståndare, vaktmästare och dylikt). Den nya detaljplanen kommer tillåta vandrarhem i området, vilket går under bestämmelsen (O) tillfällig vistelse. Den tillåter också kombinationer av handel, service, samlingslokaler och andra verksamheter som går under bestämmelsen (C) centrum. Övrig bebyggelse i planområdet består utav byggnader för värmecentral (utanför planområdet) och transformatorstation enligt gällande detaljplan. 6.2.3 Offentlig och kommersiell service Offentlig och kommersiell service finns främst i Ludvika centrum, på ca sju km avstånd från planområdet. Förskola och F-6 skola med tillhörande fritidshem finns i Sörvik, ca 1,5 km från planområdet. Möjlighet för förskola i planområdet kommer dock finnas, vilket går under bestämmelsen (S) skola. Högstadium finns i Ludvika. Detaljplanen kommer även tillåta vårdverksamhet som går under bestämmelsen (D). 6.2.4 Tillgänglighet I planområdet finns breda, asfalterade gångvägar och även mindre smalare gångvägar. Terrängen sluttar relativt brant ner mot västra delen av området. Lutningen kan försvåra och förminska tillgängligheten i vissa delar av området för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Gällande regler för tillgänglighet till bostäder ska tillämpas i planområdet. 6.2.5 Byggnadskultur Byggnadsbeståndet består av ett 19-tal byggnader från 1907 och fram till 1980-talet. Byggnaderna har en egen byggnadsstil och stilen bör efterföljas vid ny bebyggelse för att behålla en enhetlig stil på bebyggelsen i området 9. Arkitekten Hakon Ahlberg är den som har haft störst betydelse för utformningen av byggnaderna 10. De flesta husen har faluröda träbeklädda fasader, men tre byggnader skiljer sig från de övriga. Höganloft, som är en timrad loftbyggnad, Vita Huset, en vitputsad stenbyggnad och Röda nästet, som blandar mellan två stilar, faluröda träpaneler och vit puts på andra delar. Här och var framträder de ursprungliga utformningarna i form av äldre dörrblad, fönster och takutformning. Höganloft 9 Ludvika översiktsplan - laga kraft den 25 september 2013 10 Svar till samhällsbyggnadsförvaltningen angående ny detaljplan för del av Brunnsvik 1:68-2016 8(18)

I några av byggnaderna finns interiöra bemålningar av väggar och innertak av kvalité, färg, form, byggnadsstil, arkitektur etc. beskrivs i detalj för varje byggnad 11. Området ligger inom riksintresse för kulturmiljövård. Därför ska stor försiktighet visas till förändringar som påtagligt kan komma att förändra områdets och miljöns karaktär. Byggnaderna har olika användningsområden och förutsättningar då vissa har använts som bostäder och matsalar medan andra har använts till undervisning. En utredning 12 om kulturvärde inom planområdet har genomförts. Utredningen visar att vi kan ordna byggnaderna kronologisk enligt uppförandeår i fyra grupper: 1- Den första gruppen innehåller fyra byggnader, varje byggnad i den här gruppen har egen specifik volym och karaktär vilket gör dem unika, stor försiktighet vid behandling rekommenderas och de ska alla bevaras. De här byggnaderna är: - Höganloft (1907) är den enda bygganden som är kvar från den primära gruppen av skolans byggnader och har egen specifik karaktär även om den har förändrats invändigt. Höganloft ska bevaras utvändigt genom skyddsbestämmelse q3, se plankartan. - Bonnierska (1909) med dess specifika form bevarades med samma form och på samma ställe under årens lopp. Bonnierska ska bevaras utvändigt genom skyddsbestämmelse q3, se plankartan. - Fatburen (1918) som förändrades under ombyggnaden som genomfördes år 1918 och delvis ersatte den gamla byggnaden som uppfördes år 1907. Invändigt har Fatburen unika detaljer särskilt i den gamla matsalen på andra våningen. Fatburens andra våning ska bevaras genom skyddsbestämmelse q2, se plankartan. - Hyttan (1918-1920) och den unika entrén och alla detaljerna som är kvar ska bevaras trots att byggnaden ligger utanför detaljplanegränser. 2- Den andra gruppen innehåller sex byggnader, som alla byggdes under 1920-1930 talen. Alla byggnader i den här gruppen -förutom Mellanstugan- liknar varandra utvändigt och används på samma sätt nuförtiden. Mellanstugan är den enda byggnad i den här gruppen som har annorlunda volym och detaljer, särskilt invändigt, och alla de här detaljerna bör bevaras. Andra byggnader har nästan samma karaktär och material, vi rekommenderar att de bevaras utvändigt i anpassning till omgivningen. De här byggnaderna är: - Mellanstugan byggdes under ca 1920-1930 talen. Mellanstugan ska bevaras in-och utvändigt genom skyddsbestämmelser q2 och q3, se plankartan. - Smedjan byggdes under ca 1920-1930 talen 11 Brunnsviks folkhögskola, utredning om kulturvärde, Ludvika kommun 2017 12 Brunnsviks folkhögskola, utredning om kulturvärde, Ludvika kommun 2017 9(18)

- Folkhemmet byggdes under 1920-1930 talen - Milan byggdes åren 1928-1929 - Laven byggdes åren 1928-1929 - Storstugan byggdes åren 1928-1929. 3- Den tredje gruppen innehåller sex byggnader som byggdes under 1950-1960 talen. Byggnaderna i den här gruppen har varierande volymer och karaktär, även detaljerna. De här byggnaderna är: - Vita Huset (1949-1951), dess vitputsade fasader och entré har unik karaktär, trots att det är ganska nybyggt och inte innehåller några värdefulla detaljer inomhus, bör det bevaras. - Utsikten (1951) har inga värdefulla detaljer, men den bör bevaras i anpassning till omgivningen. - Lillstugan (1950-1960) har inga värdefulla detaljer, men den bör bevaras i anpassning till omgivningen. - Röda nästet (1963) och dess vitputsade och faluröda träbeklädda fasader som blandar mellan två stilar, har egen unik karaktär, även om det är ganska nybyggt och inte innehåller värdefulla detaljer inomhus, bör bevaras. - Matsalen (1965) är ganska nybyggd och ser modern ut, innehåller inga värdefulla detaljer inomhus, bör bevaras i anpassning till omgivningen. - Gruvan (1969) är ganska nybyggd och ser modern ut, innehåller inga värdefulla detaljer inom huset, bör bevaras i anpassning till omgivningen. 4- Den fjärde gruppen innehåller tre byggnader som byggdes under 1980-talet. Byggnaderna i den här gruppen har varierande volymer och karaktär, även detaljerna. De här byggnaderna är: - Bikupan (1981) är nybyggd och ser modern ut, innehåller inga värdefulla detaljer inomhus, bör bevaras i anpassning till omgivningen. - Garaget (1981) Inga värdefulla detaljer i Garaget. - Kolet (1982) är nybyggd, innehåller inga värdefulla detaljer inomhus, bör bevaras i anpassning till omgivningen. 6.2.6 Gestaltning Bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Byggnaderna ska ha en god form-, färg- och materialverkan 13. Alla byggnader inom planområdet bör erhålla fri utsikt och ska i största utsträckning bli solbelysta. Med hänsyn till eldfaran bör byggnaderna uppföras på tillräckligt inbördes avstånd men samtidigt förläggas så, att kommunikationerna 13 Plan- och bygglagen (2010:900) 2 kap 6 pkt 1 och 8 kap 1 pkt 2 10(18)

6.3 Friytor blir de bästa möjliga 14. Då byggnaderna i planområdet har en egen byggnadsstil och planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövård bör eventuella nya byggnader efterlikna befintliga byggnader (eller inte påverka omgivningen negativt). Befintlig bebyggelse är till stor del faluröda träbeklädda fasader. De nya byggnaderna ska utformas med sadeltak, mansardtak, eller valmat tak, och lämpliga material och färger på fasader. Vägnätet, planteringar, äldre större träd samt skulpturer och murar har betydelse för området 15. 6.3.1 Lek och rekreation En allmän badplats finns i närheten av området vid sjön Väsman. Motionsspår finns för både löpning och skidåkning på andra sidan riksväg 66/länsväg 245. Gymnastikhall och bollplan ligger på samma sida av vägen som motionsspåret. Direkt tangerandes med områdets västra del går en gång- och cykelväg som förbinder planområdet med Ludvika i söder och Nyhammar i norr. Lekplats ska finnas i planområdet och miljön runtomkring öppnar upp för naturlig lek och inte endast på lekplats. 6.3.2 Naturmiljö Inom planområdet finns flera olika naturtyper, skog, öppen gräsbevuxen mark, solitära träd och stenmurar. Området Sörvik-Brunnsvik har det varmaste lokalklimatet i hela kommunen, vilket skapar goda förutsättningar för värmekrävande arter. Den gräsmark som finns på naturmark ligger externt i planområdet. Slänten mellan parkeringen och gång- och cykelvägen (GC-vägen) i söder är ett sådant område, område nummer 1 på planen nedan. I slänten står det spridda lövträd. Busk röjs sannolikt då och då. Gräsvegetationen är undanträngd av invasiva arter som kanadensiskt gullris och sommarlupiner, men också tistlar och mjölkört. Kanadensiskt gullris Sommarlupin Mjölkört Tidigare hade slänten en låg vegetation, men med lågintensiv skötsel har röjda vegetation. Ek, asp, sälg, rönn och lönn bör vara kvar, gärna på bekostnad av björk. På den smalaste sträckan från parkeringens slut och norrut bör sälg, asp och rönn gynnas. Flera sälgar som har blivit röjda bör man låta vara för att få nya trädformade sälgar. I slänten står en tät grupp av hägg (?) som bör vara kvar. Om det behövs gallras bland träden bör björk i första hand väljas. På sådant sätt blir det en vackrare insyn mot bebyggelsen från GC-vägen. 14 BRUNNSVIKS FOLKHÖGSKOLA MINNESSKRIFT 1906-1931, STOCKHOLM 1931, sidan 73 15 Svar till samhällsbyggnadsförvaltning angående ny detaljplan för del av Brunnsvik 1:68-2016 11(18)

Asp Sälg Hägg Längre norrut mellan GC-vägen som går upp till huset längst i norr är det tätare mellan träden. Området sträcker sig från GC-vägen på banvallen och blir bara en remsa längs med GC-vägen i planområdet. Mellan GC-vägen och skogen längs med befintliga ledningar i planområdet är det trädfritt och kan så vara. En intressant notis är att blodbock påträffades på 1950-talet i Brunnsvik, vilket var det sista kända fyndet i landet och arten bedöms vara utrotad (RE). Den skulle kunna finnas kvar i varma lägen, som det är i Brunnsvik. Blodbock behöver döda klena lövträdstammar för utvecklingen, som vuxen besöker den blommor, t.ex. hundkäx. Nedanför den öppna ytan väster om gångvägen, finns en tidigare gallrad skog, område nummer 3 på planen Hundkäx nedan, där huvudsakligen tall och björk lämnas kvar. Blodbock Därefter fri utveckling som har lett till ett lägre skikt av lövsly, gran och enar. Området bör utformas för att gynna blodbock och det går ut på att få en skiktad lövskog där träden producerar döende grenar. Viktigast är det inte växer upp någon gran, d v s all gran bör tas bort helt och hållet. Av lövslyet kan man tillåta rönn, asp och sälg växa upp till klena träd, för att senare eventuellt röja bland dem. När träden blir större kanske man kan avverka dem och låta rotskotten växa upp. Några av de äldre tallar som hindrar solinstrålningen bör avverkas. Med andra ord behövs en mycket noggrann planering av röjningen innan den utförs. En detaljerad skötselplan bör upprättas som knyts till detaljplanen. Längs i norr är skogen tät och fullvuxen, område nummer 2 på planen nedan. En lucka finns efter att ett par träd tagits bort. Gamla tallar, granar och lövträd på bördig mark. Skogen kan lämnas utan åtgärd, men om grannfastighetens skog avverkas, bör även delen i planområdet gallras så att den liknar område nummer 3. Den största delen av ytan (CBDOS) som kan bebyggas är glest trädbevuxen med tall och björk. Många enbuskar finns mellan träden. Fältskiktet domineras av piprör. Äldsta/ grövsta tallarna står efter gångvägen, där också en trädformad en finns. 12(18)

Träden värda att bevara inom ytan finns på kartan. I sydöstra hörnet av planområdet (inom den röda cirkeln) finns det flera solitära träd som är anmärkningsvärda och viktiga för biologisk mångfald. Tallar som står solexponerade är intressanta för många insektsarter, t.ex. reliktbock. Det finns ett antal lindar i grönytorna mellan husen. Träden är viktiga för pollinerare när de blommar. Stammarna drar till sig en del lavar och mossor. Här och var står det också fruktträd. Alla solitära träd, utom björk, behöver ett långsiktigt skydd i planen. Slutsatser och rekommendationer Inom planområdet finns det vissa naturvärden. Betydelsefullt är gamla träd, oavsett var de står och trädslag. Gamla träd bör bevaras långsiktigt, eftersom de kan bli flerhundraåriga. Skog som utvecklas naturligt fritt får högre naturvärde än skog som gallras. Arealen skog inom planen är liten och den bör klassas som kvartersskog. Stenmurarna är skyddade som biotopskyddsområde enligt Miljöbalken. 6.4 Vattenområden Det finns inget vattenområde inom planområdet. Däremot ligger planområdet ca 200 meter till sjön Väsman, ca 30 meter till ett litet vattendrag i väster och ca 70 meter till annat vattendrag i sydost. Vattendraget i väster avskiljs delvis från planområdet av en gång- och cykelväg. Inom planområdet till 100 meter avstånd från vatten draget i sydost finns bara parkmark. 6.5 Strandskydd Vattendraget i väster är litet och avskiljs från planområdet av en gång- och cykelväg samt stora ytor av skogsmark. Vattendraget betydelse för strandskyddets syfte bedöms vara litet. Strandskyddet avses att upphävas inom en liten del av kvartersmarken CBDOS, dock ej inom område med beteckningen skog, vilket innebär att strandskyddet blir kvar till ett avstånd av minst 50 meter från vattendraget. Strandskyddet behöver upphävas av Länsstyrelsen enligt miljöbalken 7 kap 18 pkt 2. 6.6 Gator och trafik 6.6.1 Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Genom planområdets östra del går riksväg 66/länsväg 245, vilket är en rekommenderad led för farligt gods. Trafikflödet för vägen är måttligt, cirka 3000 fordon per dygn 16. I sydvästra delen av området finns en lokalgata med litet trafikflöde som leder till en parkering i planområdet. Vägnätet inom området har betydelse för vägområdet enligt den kulturbedömning som har gjorts om planområdet. Breda GC-vägar i området De flesta GC-vägar i planområdet är asfalterade och breda med bra siktlinjer. 16 Beräkning av vägtrafikbuller i 08 april 2016 13(18)

En gång- och cykelväg finns utmed den gamla banvallen mellan planområdet och sjön Väsman väster om planområdet. Gång- och cykelvägen förbinder Brunnsvik med Ludvika i söder och Nyhammar i norr. 6.6.2 Kollektivtrafik Tre busslinjer, 294, 295 och 297, går genom planområdet längs med riksväg 66/länsväg 245. Busshållsplats Brunnsvik ligger i planområdet och alla tre busslinjer stannar vid busshållsplatsen. Linje 294 har 12 turer in till Ludvika varje vardag, tre turer varje lördag och två turer varje söndag. Linje 295 har nio turer till Ludvika varje vardag, tre turer varje lördag och två turer på söndagar. Linje 297 har en tur varje vardag till Ludvika. På helgen går det inga turer in till Ludvika via Brunnsvik med Linje 297. In till Ludvika tar det ungefär 15-20 minuter med buss. Sex turer till Ludvika går en omväg runt Väsman och tar då knappt en och halv timme. 6.6.3 Parkering, varumottag, utfarter I sydöstra delen av området finns parkering med utfart till riksväg 66/länsväg 245 väster om vägen. Från delen öster om riksvägen finns också en utfart till vägen i höjd med värmecentralen. Även i den sydvästra delen av planområdet finns parkeringsmöjligheter med utfart mot lokalgata som leder ut till riksväg 66/länsväg 245. Tillräckliga parkeringsplatser ska uppföras i enlighet med verksamheten som kommer bedrivas inom planområdet, se även 8 kap 9 första stycket 4 plan- och bygglagen. 6.7 Kvantitativ riskanalys Enligt Länsstyrelsens vägledning 17 ska en kvalitativ eller kvantitativ riskanalys genomföras när ny detaljplan tas fram inom 150 meter från farligt gods led. Riksväg 66/länsväg 245 går genom den östra delen av planområdet och är en rekommenderad led för farligt gods. En riskutredning för planområdet har genomförts, se medföljande bilaga Riskutredning i planprocessen. Utredningen har resulterat i bland annat en tabell för rekommenderad verksamhet intill riksväg 66 (se tabell nedan). Tabellen visar att inga byggnader med känsligare användning, såsom bostäder, samlingslokaler, skola, vård etc., bör uppföras eller finnas inom 30 m från vägkanten. Tekniska anläggningar, industrier, mindre handel och liknande verksamheter bör ligga på minst 10 m avstånd från vägkanten. Ett hus ligger mindre än 30 m från vägkanten och lämpar sig ej för verksamheter som kräver mer än 30 m avstånd till vägkanten enligt tabellen nedan. Ett par hus ligger knappt 30 m från vägkanten. Eftersom de här byggnaderna är befintliga och hastigheten inom riksvägen är begränsad till 80 km/h, passar byggnaderna för fler verksamhet bl.a. bostäder eller samlingslokaler. Övriga hus i området ligger mer än 30 m från vägkanten och passar därför för all sorts verksamhet. Det aktuella planområdet ligger ca 7 km norr om räddningstjänstens station i Ludvika och utryckningsfordon kan vara på plats inom tio minuter vid en eventuell olycka med farligt gods inblandat. 17 Farligt gods, riskhantering i fysisk planering. Länsstyrelsen Dalarnas län, 2012 14(18)

6.8 Trygghet Långa siktlinjer som ger god överblickbarhet, samt god belysning på parkeringar, lokalgator och gång- och cykelstråk är viktigt för att ett område ska ha en god upplevd trygghet 18. Byggnader med entréer och fönster vända mot gator och gångstråk ökar känslan av trygghet. I området är entréerna i de flesta fall vända ut mot gångstråken vilket ger en ökad trygghetskänsla tillsammans med den goda sikten som finns i området genom de långa och raka GC-vägarna. En hög grad av funktionsblandning är viktigt för trygghetskänslan. Med bostäder, förskola, vandrarhem, affärer och konferenslokaler är det god variation av funktioner i området. Vilket ökar chanserna att fler människor rör sig i området under dygnets alla timmar. Detta skapar en sorts naturlig övervakning, vilket ökar trygghetskänslan i området. 6.9 Störningar Tabell från riskutredningen (Briab Brand & Riskingenjörerna AB, 2015) 6.9.1 Buller Riksvägen har en hastighetsbegränsning på 80 km/h och ett ungefärligt trafikflöde på 3000 fordon per dygn, av dessa är det ca 10 % tunga fordon. Upp till 38.5 m från vägkant ligger bullernivån över gränsen 55 dba. Det ska dock påpekas att vissa bostäder i norra delen av planområdet skärmas av andra hus som ligger närmare vägen och därför sträcker sig inte gränsen för 55 dba lika långt från vägkanten i detta område. I och med att husen närmast vägen i gällande detaljplans norra del inte ingår i den nya detaljplanen är det vid få byggnader den ekvivalenta nivån överskrider 55 dba. I dessa byggnader är det dock inte aktuellt med bostäder på grund av det korta avståndet till rekommenderad led för farligt gods. 18 Bo tryggt 05, Polismyndigheten i Stockholms län, 2005 15(18)

6.9.2 Luft Inga miljökvalitetsnormer för luft överskrids i planområdet. 6.9.3 Sanitära förhållanden Planområdet är försett med kommunalt vatten och avlopp. 6.9.4 Skyddsanordningar Inga skyddsanordningar bedöms behövas i planområdet. Avståndet och befintliga byggnader som skärmar av bebyggelsen som ingår i den nya detaljplanen anses vara tillräckligt. 6.9.5 Farligt gods Riksväg 66/länsväg 245 som går genom området är rekommenderad led för farligt gods. I de olika klasserna av farligt gods har vägen lägst nivå i statistiken i alla tester 19. Se även 6.5 Kvantitativ riskanalys. 6.9.6 Räddningstjänstens insatstid Räddningstjänsten från stationen i Ludvika centrum beräknas kunna vara på plats inom tio minuter vid en eventuell olycka 20. 6.10 Teknisk försörjning 6.10.1 Vatten och avlopp VA-ledningar finns i området sedan tidigare. 6.10.2 Värme Uppvärmning för byggnaderna finns. 6.10.3 El Området är försett med el. 6.10.4 Tele/Bredband Det finns bredband via fiber i ett antal av byggnaderna med möjlighet till anslutning för alla byggnader. Fiber för bredband, eller åtminstone tomrör för fiber, bör därför läggas i samband med annan ledningsdragning för att underlätta för boende och andra verksamheter i området. 6.10.5 Avfall Återvinningsstation finns närmast i Sörvik, på ca 1.5 km avstånd. Närmaste återvinningscentral ligger i Björnhyttan. 6.11 Barnperspektiv Förskola och F-6-skola med tillhörande fritidshem finns i Sörvik ca 1,5 km söderut. Högstadium finns i Ludvika centrum. Detaljplanen tillåter skola, till exempel en förskola. I planområdet finns få bilvägar. Riksväg 66/länsväg 245, med måttligt trafikflöde, avskärmas från bostäderna av byggnader med andra verksamheter och en stenmur. Lokalgata i planområdet finns bara i områdets sydvästra del. 19 Kartläggning av farligt godstransporter, SCB, 2006 20 Länsstyrelsen Dalarnas län, regionalt underlagsmaterial-lista (RUM-lista) 16(18)

Detta gör området till en säker miljö för barnen. I och i närheten av planområdet finns skog och naturmark, som kan fungera som naturlig lekplats för barn. Inom planområdet bör finnas en lekplats, se 6.3.1 Lek och rekreation. 6.12 Konsekvenser av planens genomförande Området kommer att bli mer flexibelt eftersom den nya detaljplanen öppnar upp för fler användningsområden än gällande detaljplan, laga kraft år 1981. Fler boende i området riskerar medföra att bilturerna från Brunnsvik in till Ludvika tätort ökar. Ett möjliggörande av vandrahem kan komma att öka biltätheten i ytterligare men skapar samtidigt nya arbetstillfällen i planområdet. Användingen mindre handel och service ska förhoppningsvis se till att bilberoendet ökar så lite som möjligt. Trafikflödet för riksväg 66/länsväg 245 är måttligt och även om bilanvändandet i området kommer öka kommer det inte påverka trafikflödet i stort. Det finns bra alternativ till bilen i och med de tre busslinjer som stannar bredvid planområdet och den gång- och cykelväg som förbinder planområdet med Ludvika och Nyhammar. 7 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR 7.1 Berörda fastigheter och markägoförhållande Planområdet berör del av fastigheten Brunnsvik 1:68 som ägs av Stora Brunnsvik AB. Inom planområdet finns det ledningsrätt för kraftledning till förmån för Västerbergslagen Elnät AB. 7.2 Fastighetsbildningsfrågor Då planområdet idag består av en fastighet som är privatägd krävs ingen fastighetsbildning för att genomföra detaljplanen. 8 GENOMFÖRANDEFRÅGOR 8.1 Kvartersmark Byggande och iordningställande av anläggningar och/eller hus inom kvartersmark åvilar den enskilde fastighetsägaren. 8.2 Strandskydd Strandskyddet avses att upphävas inom planområdet till 100 meter avstånd från vattendraget och innefattar en liten del av kvartersmarken CBDOS (ej inom skogsmark). Se även 6.5. 17(18)

9 ORGANISATORISKA FRÅGOR 9.1 Planförfarande Planarbetet kommer att genomföras med utökat planförfarande eftersom planen anses vara av stort allmänt intresse. 9.2 Genomförandetid Enligt 5 kap 5 plan- och bygglagen (PBL) skall anges en genomförandetid inom vilken detaljplanen skall vara genomförd. För denna plan föreslås en genomförandetid av (10) år. 10 EKONOMISKA FRÅGOR Samtliga kostnader som denna detaljplan medför, däribland plankostnaden svarar den privata fastighetsägaren för. 11 TIDPLAN Startmöte april 2015 Samråd mars 2017 Granskning maj 2017 Antagande juli 2017 Laga kraft september/oktober 2017 12 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Detaljplanen har upprättats av planeringsenheten. Kontakter har under planarbetets gång tagits med övriga kommunala förvaltningar och enheter. Louise Nordström planeringschef Anas Skaef planarkitekt handläggare 18(18)