Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Relevanta dokument
MAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

Vad påverkar vår hälsa?

Tio steg till goda matvanor

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Vad räknas till frukt och grönt?

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Diabetesutbildning del 2 Maten

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

WHO = World Health Organization

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Råd om mat till dig som ammar

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Bra mat för seniorer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor.

Råd för en god hälsa

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Matprat i primärvården

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Råd om mat till dig som ammar

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Bakom våra råd om bra matvanor

En riktig må bra-kasse!

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Läsa och förstå text på förpackningar

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Maten under graviditeten

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Mat och dryck för dig som har diabetes

Allt du behöver veta om smart viktminskning

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Anna-Karin Jälminger

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Bra mellanmål på fritids

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Matvanor hos elever i årskurs 5

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Namn: Anders Andersson Datum:

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

o m m at och m otion?

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Inspirationsfilm HFS matvanor

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

MÅLTIDSPLANERING. Av: Julia Kleiman & Ylva Hägg PASTA MED RÄKSALLAD

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

RÅD OM BRA MATVANOR LÄTTLÄST SVENSKA. Hitta ditt sätt. Att äta grönare, lagom mycket och röra på dig

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

Maria Svensson Kost för prestation

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

6 h &udtips l 4 frukostar

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Dina levnadsvanor din hälsa

Transkript:

Mer information om mat Mat www.1177.se Sjukvårdsupplysningen www.slv.se Livsmedelsverket 1 1 Gilla nyckelhålet AUGUSTI 2015

Vad du äter verkar din hälsa och tandstatus. Med en hälsosam vikt och hälsosamma matvanor som ger dig alla de näringsämnen som din kropp behöver kan du förebygga diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom, vissa cancersjukdomar och dålig tandstatus. Så här räknar du ut ditt BMI BMI = 10 2 En bra start Vikt i kg längd m x längd m BMI (18 70 år) Undervikt 18,4 Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25,0 29,9 Fetma 30 Matdagbok Med hjälp av en matdagbok kan du bli uppmärksam dina matvanor och måltider. Skriv ner allt du äter och dricker under hela dygnet. Beskriv mängderna och var någonstans du äter och om du gör något annat samtidigt t ex tittar tv, kör bil, pratar i telefon. Ta med matdagboken till din vårdgivare om du vill diskutera dina matvanor, livsmedelsval och måltider. Du kan skriva matdagbok det sätt som passar dig, lösblad, anteckningshäfte, dator, mobil, appar osv Klockan Måltid Plats (livsmedel, maträtt och mängder) 11 En god frukost är en bra början dagen, du ger kroppen energi till en ny dag. Det kan vara bra för dig att fortsätta äta regelbundet under dagen. Många upplever att svängningarna i blodsockret minskar och att de blir mindre sugna och småhungriga när de äter regelbundet ca var tredje Ett timma. ökat midjeomfång Med regelbundna innebär matvanor en ökad risk får för du sjukdom också lättare att planera dina matinköp och göra medvetna livsmedelsval. Att Midjeomfång laga mat från grunden kvinnor med råvaror Midjeomfång är en självklarhet män för många men kunskapen Låg risk finns < 80 inte cm hos alla. Vill Låg du risk börja laga < mat 94 cmså kan en baskokbok Ökad risk eller matkassar 80-88 cm med råvaror Ökad och risk recept för 94-102 en vecka cm vara en god Kraftigt hjälp vägen. I butikerna finns Kraftigt också färdigmat som är bra. ökad risk > 88 cm ökad risk > 102 cm Bra baskokböcker Vår kokbok, COOP provkök, Nordstedts förlag Rutiga kokboken, Ica bokförlag Så här kan du äta 500 g frukt/bär och grönsaker 3 frukter, 2 portioner grönsaker, 2 dl bär = 1 frukt, 1 port grönsaker = 1 näve

Vad du äter verkar din hälsa och tandstatus. Med en hälsosam vikt och hälsosamma matvanor som ger dig alla de näringsämnen som din kropp behöver kan du förebygga diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom, vissa cancersjukdomar och dålig tandstatus. Så här räknar du ut ditt BMI Grönsaker, frukt och bär BMI = Vikt i kg längd m x längd m Med grönsaker, frukt och bär i och till varje måltid och mellanmål blir maten färgglad, god och hälsosam. Antioxidanter som har en skyddande effekt kroppen finns naturligt i färgerna, ät frukt, bär och grönsaker med olika färger. Om man äter 500 g frukt, bär och grönsaker varje dag kan det också vara lättare att hålla en bra vikt. 10 BMI (18 70 år) Undervikt 18,4 Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25,0 29,9 Fetma 30 Vet du att fibrer, antioxidanter, vitaminer och mineraler i frukt/bär och grönsaker. Har en positiv verkan blodsockret Sänker blodfetterna Sänker blodtrycket Har en positiv verkan bakteriefloran i tarmen Stärker immunförsvaret 3 Förutom att du kan äta grönsaker, frukt och bär naturellt så kan du använda de i matlagningen. Woka, koka, ugnsbaka, steka och grilla. Frysta grönsaker är lika bra som färska. Prova gärna nya sorter. Ett ökat midjeomfång innebär en ökad risk för sjukdom Midjeomfång kvinnor Midjeomfång män Låg risk < 80 cm Låg risk < 94 cm Ökad risk 80-88 cm Ökad risk 94-102 cm Kraftigt Kraftigt ökad risk > 88 cm ökad risk > 102 cm Så här kan du äta 500 g frukt/bär och grönsaker 3 frukter, 2 portioner grönsaker, 2 dl bär = 1 frukt, 1 port grönsaker = 1 näve

Mellanmål 50 1 frukt eller 2 dl bär 1 mjuk smörgås med lägg och grönsak, 1 frukt 1 knäckebröd med färskost, 2 knäckebröd med lägg och grönsak grönsak, 1 dl yoghurt, 1 frukt 48 8 9 Ta dig tid att sitta ner och ta det lugnt även när du äter mellanmål. Om man äter något i farten så är det inte alltid man är medveten om vad och hur mycket man äter. Med hjälp av planerade måltider och mellanmål kan det vara lättare att undvika småätande och att äta lagom mycket vid kommande huvudmåltid. Hur mycket du ska äta beror vilket energi/kaloribehov du har, mellan 50-200 kilokalorier () per mellanmål kan vara lagom mängd för de flesta. Tänk att socker vare sig är bra för dina tänder eller din kropp. Även små mängder godis, kakor, glass och söta drycker ger dig mycket socker och många tomma kalorier (kalorier utan näring). Måltider och mellanmål under dagen är tid för mat ta dig tid att sitta ner. Njut av maten och upplev nya smaker. 200 1 dl yoghurt 2 dl yoghurt, 1,5 dl flingor 1 litet ägg 1 smal korv med bröd 1 chokladfyllt kex ½ muffins från kiosk/café 2 kex, typ Mariekex 1 dl glass 10 g choklad 50 g plockgodis Vad du väljer till mellanmål har betydelse för din hälsa! I vilka livsmedel får du bara kalorier men ingen näring?

Fisk 8 Mellanmål Ta dig tid att sitta ner och ta det lugnt även när du äter mellanmål. Om man äter något i farten så är det inte alltid man är medveten om vad och hur mycket man äter. Med hjälp av planerade måltider och mellanmål kan det vara lättare att undvika småätande och att äta lagom mycket vid kommande huvudmåltid. Hur mycket du ska äta beror vilket energi/kaloribehov du har, mellan 50-200 kilokalorier () per mellanmål kan vara lagom mängd för de flesta. Tänk att socker vare sig är bra för dina tänder eller din kropp. Även små mängder godis, kakor, glass och söta drycker ger dig mycket socker och många tomma kalorier (kalorier utan näring). Måltider och mellanmål under dagen är tid för mat ta dig tid att sitta ner. Njut av maten och upplev nya smaker. Har du provat sill, makrill, sardiner, lax eller skaldjur som lägg? Fisk och skaldjur kan tillagas och serveras många sätt t ex kokt fisk med äggsås, stekt fisk med kall sås, fiskgratäng, skaldjurssallad, wokad fisk med grönsaker och nudlar eller varför inte prova sushi. Fisk och skaldjur är rikt D-vitamin samt mineralerna jod och selen. Fet fisk, som lax, strömming, sill och makrill innehåller också DHA det särskilda omega-3-fett, som kan minska risken för hjärtoch kärlsjukdom. Ät gärna fisk och skaldjur som huvudrätt 2-3 gånger i veckan. Det är bra att välja olika sorters fisk både för hälsans och för miljöns skull. Insjöfisk och fisk från Östersjön kan innehålla höga halter av miljögifter. På Livsmedelsverkets hemsida finns råd om hur ofta olika fisksorter kan konsumeras. www.slv.se 50 1 frukt eller 2 dl bär 1 mjuk smörgås med lägg och grönsak, 1 frukt 1 knäckebröd med färskost, 2 knäckebröd med lägg och grönsak grönsak, 1 dl yoghurt, 1 frukt 1 dl yoghurt 2 dl yoghurt, 1,5 dl flingor 1 litet ägg 1 smal korv med bröd 1 chokladfyllt kex ½ muffins från kiosk/café Kött och chark 200 2 kex, typ Mariekex 1 dl glass Kött innehåller många viktiga näringsämnen och är en betydelsefull källa till järn, speciellt för kvinnor i barnafödande ålder, ungdomar och barn. Om man varje vecka äter stora portioner rött kött och mycket charkprodukter ökar risken för vissa former av cancer samt risken för hjärt- och kärlsjukdom. Livsmedelsverkets råd är att man inte bör äta mer än 500 gram rött kött och chark i veckan, och att endast en mindre del av det bör vara chark. 500 gram rött kött och chark (tillagad vikt) motsvarar till exempel tre normalstora portioner i veckan och lite köttlägg. Med rött kött menas kött från gris, nöt, lamm och vilt. En normalstor portion motsvarar storleken av din handflata. Det är bra om du varierar mellan olika sorters kött, fågel, fisk och vegetariska rätter, både för hälsans och miljöns skull. 10 g choklad 50 g plockgodis Vad du väljer till mellanmål har betydelse för din hälsa! I vilka livsmedel får du bara kalorier men ingen näring? 5

Fett Fullkorn 6 Det är bra för din kropp om fettet i maten kommer från olika livsmedelsgrupper. Fet fisk, nötter, rapsolja, olivolja och mejerivaror är exempel livsmedel med olika fettsammansättning. Mättat, omättat och fleromättat fett har olika funktioner i kroppen, därför är det bra med variation. Fett ger din kropp förutsättningar att ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K, samt bygga upp och reparera celler och tillverka hormoner. När du lagar mat är fettet en viktig smakbärare. Lagom är bäst, för mycket fett förstärker inte smaken ytterligare. Fettet i maten ger dig också en mättnadskänsla som gör att du blir mindre sugen. Fett innehåller mycket kalorier. Även om du äter en väl sammansatt kost kan det vara svårt att gå ner i vikt om mängden kalorier är för stor. Omega-3-fettsyror som framförallt finns i fet fisk och rapsolja är livsnödvändiga. Dessa kan kroppen inte bilda själv, utan du måste tillföra dem via maten eller via kosttillskott. Med fullkorn menas att alla delarna av kornet finns med, både frövita, grodd och kli. Det kan vara både hela korn och korn som krossats eller malts. Fullkornsprodukter innehåller mycket kostfibrer och är även rika järn, kalium, magnesium, folsyra och antioxidanter som E-vitamin och fenoler. Knäckebröd, havregrynsgröt, matvete och råris är exempel produkter som innehåller mer än 70% fullkorn. Välj gärna livsmedel med hög halt fullkorn. Salt Joderat koksalt är en viktig källa till jod som behövs för ämnesomsättningen. I örtsalt, flingsalt, grovsalt kan jod saknas. Det är viktigt att det salt som du använder innehåller jod. Generellt äter vi dubbelt så mycket salt som vi borde. Av allt salt som vi får i oss kommer 60 70% från färdiga livsmedel som charkprodukter, ost, flingor, bröd, matfett och färdigmat. Det är bra om du äter livsmedel som innehåller mindre salt. Titta efter Nyckelhålet när du handlar. Dryck Vatten är en utmärkt dryck och passar bra till alla måltider och då man är törstig. I kaffe och te finns antioxidanter som har hälsosamma effekter, någon/några koppar per dag är bra. Saft, läsk, lättdryck, nyponsoppa och söt yoghurt innehåller mycket socker, ca 8 sockerbitar per glas (2 dl). Lightdrycker som smakar sött men som inte innehåller socker kan lura kroppen och göra att man blir sötsugen. 7