Samverkan. från studentarbeten. Anders Ingwald, anders.ingwald@lnu.se

Relevanta dokument
APL HT ÅK 3. Information om APL (arbetsförlagd lärande)

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

APL HT ÅK 2. Information om APL (arbetsförlagd lärande)

Cecilia Wigerstad Undervisningsråd Stefan Karlsson Kristoffer Nilsson Nationella apl-utvecklare

För dig som är eller ska bli handledare för en elev på gymnasiet

Rekommenderad skola av fastighetsbranschen

En handbok för företaget

Ungas introduktion i arbetslivet. Ing-Marie Andersson Gunnar Rosén

Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel

1. När och hur har du lärt dig ett nytt språk senast? 2. Kommer du ihåg hur lång tid det tog innan du började kunna kommunicera på det nya språket?

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Sammanfattning av Open Space - diskussioner

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum

Nationell satsning på att öka kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet.

Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Arbeta i programråd

Rekommenderad skola av fastighetsbranschen

Branschrekommenderad skola - Fastighet

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

Lärare och skolledare

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av arbetslivsanknytning på yrkesprogram

Skolforum 2013 Viking Cinderella Kvalitetsgranskningar av lärande på arbetsplats

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för elevernas arbetslivspraktik i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen

Handledarguiden. Dokumentation och tips till våra handledare om arbete med APL och elever.

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lärlingsutbildning i Vård och omsorgsprogrammet. Goda exempel. från Luleå

Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL)

Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011

PROGRAMRÅDSGUIDEN. Elbranschens Centrala Yrkesnämnd

Branschrekommenderad skola - Fastighet

Studium Restaurang i Göteborg

Samverkan skola och arbetsliv

Vässa och förbered lönedialogen

Resultat från seminarium 2

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

utifrån huvudmannens perspektiv

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

KGA KOMPETENSGARANTIER FÖR ARBETSMARKNADEN

Rekommenderad skola av fastighetsbranschen

Framtidens medarbetare, framtidens arbetsplats

Lokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet

Med fokus på APL och programråd - Hur kvalitets säkrar Restaurang- och Livsmedelprogrammet kontakten med arbetslivet?

Förslag till förordning (2019:XX) om försöksverksamhet med en inriktning mot handelsområdet på ekonomiprogrammet inom gymnasieskolan

Riktlinjer för arbetsplatsförlagt lärande (APL) inom Vård-och omsorgsutbildningar i Norrbotten

Branschrekommenderad skola - Fastighet

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

Verksamhetsplan Möckelngymnasiet rektorsområde 4

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv

Utredningsmaterial. Strömbackaskolan Delprojekt: 3.1 Näringsliv/Arbetsmarknad

Gymnasial lärlingsutbildning för morgondagens arbetsliv?

Skolverket. Cecilia Hågemark, undervisningsråd. Växjö 9 oktober 2018

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Hur ska vi stärka kvaliteten på APL inom Hantverksprogrammet/Frisör utifrån handledarnas perspektiv

Skolforum Yrkesförarutbildning!

Programguide för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Yrkeslärarprogrammet, 90 hp

Rekommenderad skola av fastighetsbranschen

Handledare. Yrkesintroduktionsanställning (YA) Serviceentreprenad Specialservice. Utgåva 2 1

LULEÅ KOMMUN APL RUTINER Dok: 6 Luleå Gymnasieskola

Sammanfattning Rapport 2011:2. Arbetsplatsförlagd. utbildning i praktiken. en kvalitetsgranskning av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar

Full fart mot Framtiden

Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Arbeta i programråd

Entreprenörskap i skolan

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv

Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Ge oss lärare mer tid. En undersökning om yrkeslärarnas syn på APL i gymnasieskolan

HALMSTAD GYMNASIESKOLA

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum

Arbetsplatsförlagt lärande

Framtidens lärlingsutbildning Inbjudan till konferens i Stockholm den september 2011

Hur kan vi samarbeta lokalt och stärka varandra, skola näringsliv och Ung Företagsamhet i ett längre perspektiv?

Manual för Steg 1 - Översiktlig kompetenskartläggning Steg 1 genomförs av Arbetsförmedlare eller Studie- och yrkesvägledare

Beslut efter kvalitetsgranskning av arbetslivsanknytning på yrkesprogram

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

Lokal arbetsplan Läsåret

Arbetsplatsförlagd utbildning eller gymnasial lärlingsutbildning?

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag

Handledaren idag en av tre nyckelpersoner i AIL och LIA

Entreprenörskap i styrdokumenten

VETENSKAPLIGA ASPEKTER UTIFRÅN EN NATURVETARES PERSPEKTIV

En svensk referensram för kvalifikationer - i praktiken. myh.se

Workshop äldres psykiska hälsa. 4 februari 2016

Minnesanteckningar från Regionalat programråd Restaurang- och livsmedelsprogrammet,

DANS RÖRELSE TILL MUSIK

ARVIKAMODELLEN. Ett projekt med mångfald, integration, kompetens och samverkan

MÅLERI. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet måleri ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Hjärnkraft. Målinriktad gymnasiepraktik. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté

Carin Welinder. Gymnasielärare

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Vi matchar arbetskraft med arbetsplats.

TÄTSKIKT VÅTRUM. Ämnets syfte

Utbildningsråd Skövde 26 april Mariestad 21 dec

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret

KVALITETSRAPPORT 2014

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning och lärare

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

Transkript:

Samverkan från studentarbeten Anders Ingwald, anders.ingwald@lnu.se

Samverkan med näringslivet i form av bl.a. APU/APL har varit ett återkommande tema i enskilda för examensarbeten och enskillda arbeten på yrkeslärarutbildningen. För att något belysa detta följer här två exempel som presenterades under vårterminen 2013. Författaren till det första exemplet kommer från Restaurang och livsmedelsprogrammet och författaren till det andra från industri.

Exempel 1 Jag kommer in som ny yrkeslärare med fräscha branschkunskaper.. Varför är det så? eller är det så? Jag skall skicka ut elever på APU/APL Tittar på de bedömningsunderlag och instruktioner som skickas med ut till arbetsplatsen och upplever att de är för krångliga och kanske inte ens relevanta (stämde med tidigare erfarenhet ) Svårt att översätta till något begripligt för branschen. Restaurang och livsmedelsprogrammet

Exempel 1 (forts) Undersökning av vad som krävs för att bli anställningsbar (geografiskt ganska lokal) och vad som finns i styrdokument. Ta fram ett antal nödvändiga kompetenser (gruppdiskussioner, tidiager kollegor) Rangordna dess i en större undersökning (48 personer i ett programråd)

Exempel 1 (forts) Diskussionsgrupp 1, fem viktigaste: Social kompetens (som i deras definition innefattar kommunikationsförmåga) Förmåga att samarbeta Kreativitet och flexibilitet Yrkesprofessionalitet mot både gäster och medarbetare Servicekänsla Diskussionsgrupp 2, viktigaste Förmåga att fortsätta lära (nyfikenhet) Helikopterseende Stresstålighet Samarbetsförmåga Social kompetens

Exempel 1 (forts) Resultat av rangordning: Samarbetsförmåga Social kompetens Nyfikenhet Stresstålighet Kreativitet & flexibilitet Servicekänsla Yrkesprofessionalitet Helikopterseende

Exempel 1 (forts) Innebär (bl.a.): Branschens krav stämmer tämligen väl med de som formulerats av skolverket. Ger bra förutsättningar för att förbereda eleven för yrkeslivet. Att förmåga att samarbeta sågs som viktigast av branschen stämmer med examensmålen. Skolan och branschen ligger nära varandra i målformulering! Bland annat beroende på GY-11 har inneburit att vikten av samarbetet mellan näringsliv poängteras och nationella programråden har fått mer inflytande.

Exempel 2 Uppfattning: Det finns stora möjligheter till missuppfattningar om vad som skall och kan ingå på en APU-period. Bransch och skola vill olika saker. Finns det brister Handledare kan inte alltid förmedla det som sker under APU-perioden till skolan. Kan leda till stora fel i skolans bedömning av vad eleven uppnått. Känsla: När de gäller APU så sker mycket ganska improviserat! I en del fall blir eleverna utnyttajade. Företagets mål sätts i första rummet! Industri

Exemple 2 (forts) I detta fall ledde uppfattningar och känslor också till frågor. Både till om det brister och i så fall vad kan det bero på? Finns det brister i systemet kring APU/APL? Följs styrdokument och kursmål under APL/APU perioder? (av skolorna) Hur arbetar man med dokumentation och information? (skolor och näringsliv) Vilket ansvar har APL/APU platserna och branschen, hur väl möter man upp skolans önskemål och krav? Känner handledare att de får information och utbildning som krävs?

Exempel 2 (forts) Metod som valdes för att undersöka/belysa dessa frågor (och skapa nya frågor ) blev djupintervjuer med fyra personer, två handledare och två lärare.

Exempel 2 Resultat: Samarbetet mellan skola och näringsliv fungerar. Men det kan bli bättre, lärarna upplever tidsbrist, vill genomföra fler besök, handledare ibland dåligt insatta i kursmål och helhet saknar handledarutbildning skoloarna är ibland tacksamma för att bli av med elever för en tid. bedömning sker på olika sätt. Väl fungerande kommunikation och branschråd är avgörande för att APU skall fungera (svetsar samman) Handledarutbildning

Summering Yrkeslärare från två olika områden, med olika ingångsvinklar för sina studier om samverkan. Naturligtvis har de båda kommit fram till olika resultat, men en gemensam nämnare är att de genom att formulera frågor och verkligen undersöka hur det ligger till fått en mycket mer nyanserad bild och kanske inte bara fastnar i problemen. Det finns alltså mycket som är bra och det kanske är detta som man skall bygga på.

Referenser Bondesson, Johan, Vilka kompetenser ser restaurangbranschen i Jönköping som viktiga hos elever? och ges dessa utrymme i examensmålen för restauran- och livsmedelsprogrammet? Müller, Rickard, APL/APU Skola och arbetsliv, kommunikation och samarbete en studie om arbestplatsförlagt lärande/utbildning, APL/APU, 2013