Miljö- och hälsoskyddskontoret Rapportserie 2008:2 Provtagning och analys av maträtter från julbord
Inledning Enligt Livsmedelverket matförgiftas betydligt fler människor i Sverige än vad som finns i den officiella statistiken. Antalet matförgiftade personer kan enligt livsmedelverket vara så många som en halv miljon människor per år. Ungefär hälften av dessa tros bli matförgiftade vid restaurangbesök och hälften av egen mat tillagad i hemmet. De vanligaste orsakerna till matförgiftning är ofta kunskapsbrist, slarv eller andra brister i livsmedelshygienen exempelvis felaktig nedkylning, dålig kylförvaring, otillräcklig uppvärmning eller att den som hanterat livsmedlet är smittbärare eller slarvar med hygienen 1. Julbord, liksom bufféer och smörgåsbord, innehåller ofta extra känsliga maträtter då många rätter ska serveras samtidigt som livsmedel riskerar åka ut och in ur kylutrymmen. All mat kräver bra hantering, men vissa maträtter där bakterier lätt kan växa till är känsligare än andra, särskilt kalla maträtter som exempelvis innehåller skalade ägg eller majonnäs 1. Sammanfattning Provtagning av maträtter från julbord genomfördes av miljö- och hälsoskyddskontoret, Norrköpings kommun, under början av december 2008. Totalt togs 77 st livsmedelsprover från 20 restauranger. Temperaturen noterades för respektive prov vid provtagningen. Proven analyserades därefter mikrobiologiskt av Norrköpings bakteriologiska laboratorium. Inga av proverna bedömds som otillfredsställande, antal prov med anmärkning var 6 stycken därutöver 6 stycken prov där analysresultatet bör uppmärksammas. Resultat kan ses som en förbättring mot miljö- och hälsoskyddskontorets provtagning av livsmedel från julbord 2006.
Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Metod... 1 Bedömning av prov... 2 Resultat... 2 Utvärdering... 7 Slutsatser... 8 Bilaga: fakta om mikroorganismer... 9 Källförteckning... 12
1 Bakgrund Under 2006 genomförde miljö- och hälsoskyddskontoret provtagning på maträtter från julborden i Norrköping. Då togs 119 livsmedelsprover, resultatet från provtagningen visade att ca 15 % bedömdes som tjänlig med anmärkning. För att följa upp provtagningen av julbord 2006 genomförde miljö- och hälsoskyddskontoret 2008 en ny provtagningsserie på maträtter från julborden med syftet att Norrköpings kommuninnevånare alltid ska ha tillgång till säkra livsmedel. Metod Provtagning av färdiga maträtter från julbord genomfördes under början av december 2008. Provtagningen utfördes inom miljö- och hälsoskyddskontoret offentliga kontroll av restauranger. Livsmedelsproven togs direkt från julbordet. Temperaturen dokumenterades och kopplads till prov och analysresultat. Typ av livsmedelsprov varierade beroende på vilka maträtter som fanns tillgängliga på julborden. Provtagningen fördelades till en varm maträtt och tre kalla maträtter. Då varm maträtt saknades provtogs ytterligare en kall maträtt. Proverna analyserades av bakteriologiska laboratoriet, miljö- och hälsoskyddskontoret, Norrköpings kommun. Vilka mikrobiologiska parametrar som analyserades berodde på typ av maträtt samt typ av förvaring dvs. varmhållning eller kylförvaring. Följande mikrobiologiska parametrar analyserades beroende på typ av prov. Salmonella Bacillus cereus Staphylococcus aureus Aeroba mikroorganismer Enterobacteriaceae Mögelsvampar Jästsvampar Listeria Totalt togs: 77 prover från 20 stycken restauranger. 62 av proverna bestod av kalla maträtter. 15 av proverna bestod av varma maträtter. Medelvärdet på temperaturen för provtagna kalla och varma maträtter beräknades.
2 Bedömning av prov Bedömningen genomförs enligt Livsmedelsverkets Vägledningen till livsmedelsprovtagningen i offentlig kontroll och mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov samt bakteriologiska laboratoriets riktvärden för livsmedel. Tillfredsställande provet är utan anmärkning. Tillfredsställande men resultatet bör uppmärksammas Jästsvamp eller mögelsvamp förekommer i halter som tyder på att det kan vara brister i livsmedelshanteringen. Godtagbart med anmärkning Analysresultatet tyder på brister i livsmedelshanteringen men utan att man kan misstänka direkt hälsorisk. Korrigerande åtgärder bör vidtas snarast möjligt av livsmedelsföretagaren. Otillfredsställande Livsmedlet kan vara skadligt för hälsan eller otjänligt som människoföda. Sådant livsmedel får inte släppas ut på marknaden då livsmedlet kan orsaka matförgiftningar. Livsmedelsföretagaren måste agera omedelbart. Resultat Livsmedelsprov togs från följande restauranger: Arkösunds Hotell Ris a la Malta +11,4 C Tillfredställande, bör uppmärksammas Mögelsvamp log 3,36/g Halten mögelsvamp bör vara mindre än log 3/g Notering: Endast Ris a la Malta fanns att provta från Arkösund hotells julbord. Bacchus Restaurang Janssons frestelse, varmhållen +78 C Tillfredställande Julskinka +12,4 C Tillfredställande Gravad lax +12,6 C Tillfredställande, bör uppmärksammas Jästsvamp log 4,45/g Ägg med skagenröra och + 12,7 C Tillfredställande citron Halten jästsvamp bör vara mindre än log 4/g. Varmhållna maträtter bör vara +60 C eller varmare.
3 Bomullsfabriken Restaurang Janssons frestelse, varmhållen +71,1 C Tillfredställande Lax- och skaldjursterrin +11,4 C Tillfredställande Ägg med skagenröra och citron +9 C Tillfredställande, bör uppmärksammas Jästsvamp log 4,18/g Potatissallad +11,7 C Tillfredställande Halten jästsvamp bör vara mindre än log 4/g. Bråvikens golfklubb ½ portion Köttbullar, varmhållna +58 C Tillfredställande Rökt ål +8,9 C Tillfredställande Rullströmming +16 C Tillfredställande Gravad lax +12 C Tillfredställande Varmhållna maträtter bör vara +60 C eller varmare. Eklunden Restaurang Strutskorv, varmhållen +67 C Tillfredställande Paté +8,5 C Tillfredställande Sillröra, majonäsbaserad +8 C Tillfredställande Gravad lax +10 C Tillfredställande Elit Grand Hotel Janssons frestelse, varmhållen +57 C Tillfredställande Thaimarinerad lax +14,6 C Tillfredställande Ägg med räkor +16,9 C Tillfredställande Potatissallad +14,1 C Tillfredställande Varmhållna maträtter bör vara +60 C eller varmare. Fredgagården Sylta +9,8 C Tillfredställande Gravad lax +9,6 C Tillfredställande Fiskpaté +9,1 C Tillfredställande Mimosasallad + 9,8 C Tillfredställande
4 Getå Turist och konferenshotell Janssons frestelse, varmhållen +83 C Tillfredställande Paté +9,5 C Tillfredställande Gubbröra +3,5 C Tillfredställande, bör uppmärksammas Mögelsvamp log 3,43/g Jästsvamp log 4,05/g Varmrökt lax +6,1 C Tillfredställande Halten mögelsvamp bör vara mindre än log 3/g. Halten jästsvamp bör vara mindre än log 4/g. Knäppingen Restaurang provtagning C Köttbullar, varmhållna +43,3 C Tillfredställande Wienerfärspaté +12,8 C Tillfredställande Potatis och grönsaksfritata +15 C Tillfredställande, bör uppmärksammas Mögelsvamp log 5,70/g Kallrökt laxtartar +16,9 C Godtagbart med anmärkning Enterobacteriaceae log 4,90/g Halten mögelsvamp bör vara mindre än log 3/g. Halten Enterobacteriaceae bör vara mindre än log 4/g. Varmhållna maträtter bör vara +60 C eller varmare. Lous de Geer konsert och kongress Janssons frestelse, varmhållen +63 C Tillfredställande Gravad lax +13 C Tillfredställande, bör uppmärksammas Jästsvamp log 5,62/g Ägg med räkor och majonnäs +11,4 C Tillfredställande Fiskpaté + 8,6 C Tillfredställande Halten jästsvamp bör vara mindre än log 4/g. Kolmårdens djurpark, Restaurang Safari Leverpastej +4,1 C Tillfredställande Gravad lax +3,4 C Godtagbart med anmärkning: Aeroba mikroorganismer log 8,4/g Bör uppmärksammas: Jästsvamp log 4,32/g Ägg med skagenröra +3,7 C Tillfredställande Marinerade räkor +4,8 C Tillfredställande Halten Aeroba mikroorganismer 30 bör vara mindre än log 7/g Halten jästsvamp bör vara mindre än log 4/g
5 La Manision Köttbullar, varmhållna +50,6 C Tillfredställande Skaldjurspaté +10 C Tillfredställande Ägg, majonnäs med räkor +10,3 C Godtagbart med anmärkning Enterobacteriaceae log 5,70/g Inlagd strömming +7,3 C Tillfredställande Halten Enterobacteriaceae bör vara mindre än log 4/g. Varmhållna maträtter bör vara +60 C eller varmare. Löfstads Slott, värdshus Janssons frestelse, varmhållen +70 C Tillfredställande Gravad lax +12 C Tillfredställande Inlagd strömming +9 C Tillfredställande Potatissallad +9,2 C Godtagbart med anmärkning Aeroba mikroorganismer log 7,52/g Halten Aeroba mikroorganismer 30 bör vara mindre än log 7/g Pappa Grappa - Provnova Janssons frestelse, varmhållen +57,4 C Tillfredställande Pestomarinerad ryggbiff +9,8 C Godtagbart med anmärkning Aeroba mikroorganismer log 7,04/g Ägg med löjrom/creme fraiche +9,9 C Tillfredställande Gravad lax +9,3 C Tillfredställande Halten Aeroba mikroorganismer 30 bör vara mindre än log 7/g Varmhållna maträtter bör vara +60 C eller varmare. Restaurang Borgen Janssons frestelse, varmhållen +74 C Tillfredställande Strömmingslåda +10 C Tillfredställande Julskinka +10 C Tillfredställande Gravad lax +10 C Tillfredställande Skandiateatern Janssons frestelse, varmhållen +61,3 C Tillfredställande Julskinka +12,3 C Tillfredställande Ägg med skagenröra +11,9 C Tillfredställande Gravad lax + 9,8 C Godtagbart med anmärkning: Aeroba mikroorganismer log 7,51/g Bör uppmärksammas: Jästsvamp log 5,7/g Halten Aeroba mikroorganismer 30 bör vara mindre än log 7/g Halten jästsvamp bör vara mindre än log 4/g
6 Stegeborgsgården Janssons frestelse, varmhållen +71 C Tillfredställande Silltårta +12,4 C Tillfredställande Paté +12 C Tillfredställande Gravad Lax +14 C Tillfredställande Vilbergens Bowlingcenter Janssons frestelse, varmhållen +64 C Tillfredställande Ägg med räkor +13 C Tillfredställande Citronpepparlax, rökt +13 C Tillfredställande Kokt skina +13 C Tillfredställande Villa Fridhem Gravad liax +11,6 C Tillfredställande Sylta +10,6 C Tillfredställande Paté +11,5 C Tillfredställande Potatissallad +7,6 C Tillfredställande Östgöta kök Gravad lax +8,2 C Tillfredställande Ägg med räkor och majonnäs +11,3 C Tillfredställande Silltårta +10,9 C Tillfredställande Paté +9,9 C Tillfredställande Medelvärde, temperaturmätning: Medelvärde för temperatur, provtagna varmhållna maträtter: +64,6 C.Medelvärde för temperatur, provtagna kalla maträtter: +10,5 C
7 Utvärdering Inga prover bedömds som otillfredsställande, ingen salmonella eller Listeria påvisades. Prov som bedömdes med anmärkning berodde på förhöjda halter Enterobacteriaceae eller för stort antal aeroba mikroorganismer. Prov med förhöjda halter Enterobacteriaceae kan ses som en indikator på exempelvis bristfällig hygien hos personalen, bristfälliga råvaror, otillräcklig värmebehandling eller bristfälliga förvaringstemperaturer. Aeroba mikroorganismer brukar inte ge matförgiftning men förhöjda halter tyder ofta på någon brist i livsmedelshanteringen, exempelvis för lång lagringstid, bristfällig kylförvaring, bristfällig värmebehandling, bristfällig upphettning, bristfällig avsvalning eller brister avseende hygienrutiner. Mögelsvampar och jästsvampar finns överallt i vår omgivning. Mögelsvampar växer till ganska långsamt och ett högt antal tyder på att livsmedlet kan ha lagrats för länge. Mögel kan också vara ett tecken på brister i rengöringsrutin beträffande kylrum och andra förvaringsutrymmen. Stort antal jästsvampar tyder på att livsmedlet kan vara gammalt eller har förvarats vid fel temperatur. Mögelsvampar och jästsvampar är att betrakta som matförstörare som ger livsmedel och maträtter av sämre kvalitet. Medelvärde för varmhållna maträtter var +64,6 C vilket är ett bra resultat, Generellt ska varmhållna maträtter vara +60 C eller varmare för att inte mikroorganismer ska riskera att tillväxa. Analysresultatet bekräftar att varmhållningen generellt var god på julborden då det inte var några anmälningar för varmhållna maträtter. Medelvärde för kalla maträtter livsmedel var +10,5 C. Generellt ska kylda livsmedel vara +8 C eller kallare. För att hålla kalla maträtterna kalla kan man förkorta omsättningstiden samt se till att det är god kylkontakt mellan serveringsfat och kylblock eller kylplatta. Kylförvaringen på julborden kan bli bättre. Gemensamma åtgärder att vidta för de restauranger med maträtter med förhöjda halter mikroorganismer är förbättrad hygien, upprätthållande av kylkedjan samt övrig styrning av temperaturer som exempelvis kylförvaring.
8 Slutsatser Med bakgrund av provtagningsresultatet kan man inte se några direkta hälsorisker beträffande provtagna julbord 2008. Inga av proverna bedömds som otillfredsställande, antal prov med anmärkning var 6 stycken dvs. ca 8 % därutöver 6 stycken prov där analysresultatet bör uppmärksammas. Resultatet är en förbättring mot provtagningen december 2006 då 15 % av proverna bedömdes med anmärkning. Resultatet av årets provtagning går dock inte helt att jämföra med provtagning 2006, provtagningen för två år sedan genomfördes från kylutrymmen dagtid. Årets provtagning genomfördes direkt från julbordet. Prover med analysresultat med anmärkning samt analysresultat som bör uppmärksammas kan tyda på att följande förbättringsmöjligheter för restauranginnehavaren: - Bättre rutin vid varumottagning, livsmedel ska snabbt in i exempelvis kylrum. - Kallare temperaturer i verksamhetens kylar och kylutrustning. - Bättre nedkylning av livsmedel efter värmebehandling. - Bibehålla kylkedjan och undvika att livsmedel åker ut och in ur exempelvis kylrum. - Minska omsättningstiden för kalla maträtter på julbordet. - Se till att kylblock finns och att de fyller sin funktion. - Hygieniska förbättringsmöjligheter vid beredning exempelvis god handhygien och bra rengörningsrutiner av lokal och utrustning. Att livsmedelsföretagaren ständigt arbetar att förbättra exempelvis ovanstående ger inte bara säkrare livsmedel utan även livsmedel av bra kvalitet vilken är en förutsättning för nöjda och återkommande gäster.
9 Bilaga: fakta om mikroorganismer Enterobacteraceae Denna grupp av bakterier används som indikator på dålig hygien hos personalen, dåliga råvaror, dålig värmebehandling, för hög förvaringstemperatur eller andra hygienbrister i hanteringen av livsmedlet. De får bara förekomma i lågt antal. Åtgärder vid avvikelse är förbättrad hygien, korrigerad förvaringstemperatur/förvaringstid samt tillräcklig uppvärmning. 2 E.coli Dessa bakterier kan orsaka magsjuka. De kommer från tarmen hos djur eller människor och ska överhuvudtaget inte finnas i matvaror. Åtgärder vid avvikelse är att förbättra handhygienen vid toalettbesök, se till att det finns flytande tvål och pappershanddukar där personalen tvättar händerna. Se över rutinerna för skadedjurskontroll. 2 Enterokocker Bakterier som tyder på dåliga råvaror, otillräcklig värmebehandling, ohygienisk hantering, fel förvaringstemperatur eller för lång förvaringstid. Åtgärder vid avvikelse, se enterobacteriacea. 2 Bacillus cereus Bacillus cereus är en jordbakterie som finns naturligt på många råvaror, främst ris, grönsaker och rotfrukter. De bildar sporer som tål kokning. Sporerna kan, vid förvaring i felaktig temperatur, växa ut till nya bakterier och orsaka matförgiftning. Bakterien får bara finnas i mycket små mängder i livsmedel. Åtgärder vid avvikelse är att kontrollera att varmhållen mat förvaras över +60 C och att nedkylning av mat som ska sparas går snabbt (max 4 timmar från +60 C till +8 C). Kontrollera också att förvaringskylar håller rätt temperatur. Jordiga rotfrukter och grönsaker ska hanteras åtskilt från andra livsmedel. 2 Staphylococcus aureus Stafylokocker finns naturligt i svalget och på huden, i extra stor mängd vid hals- och hudinfektioner. Bakterierna överförs till livsmedel vid direktkontakt, via arbetsredskap samt genom nysningar och hostningar De kan ibland bilda värmetåligt gift som orsakar matförgiftning. Bakterierna får bara förekomma i låga halter i livsmedel. 2 Åtgärder vid avvikelse beträffande Stafylokocker är att kontrollera att personal inte i onödan hanterar livsmedel med händerna och att handhygienen är god. Personal ska inte arbeta med oförpackade livsmedel när de är förkylda, har sår på händerna eller många finnar i ansiktet. 2
10 Clostridium perfringens Denna bakterie finns i jord, orenat vatten och i tarmen. Den kan lätt följa med råvarorna in i köket, t.ex. med jordiga rotfrukter. Bakterien bildar sporer som är mycket tåliga och överlever kokning. Nya bakterier växer fram ur sporerna i syrefri miljö och om temperaturen är lagom. Höga halter med Clostridium perfringens hittas oftast om nedkylning av varma livsmedel går för långsamt eller om varmhållning av livsmedel sker vid för låg temperatur. Bakterien är en vanlig orsak till matförgiftning. Åtgärder vid avvikelse, se Bacillus cereus. 2 Aeroba mikroorganismer Kallas också totalantal bakterier. Bakterierna brukar inte ge matförgiftning men förhöjda halter tyder ofta på fel i livsmedelshanteringen, t.ex. för lång lagringstid, för hög temperatur vid kylförvaring, dålig upphettning/avsvalning, eller dålig hygien. Vid höga halter blir livsmedlet ofta oaptitligt, med otrevlig lukt och smak. Syrade livsmedel kan innehålla höga halter aeroba mikroorganismer utan att det är något problem. Det är därför ingen idé att använda denna analys för syrade produkter. Åtgärder vid avvikelse, se enterobacteriaceae. 2 Salmonella Salmonellabakterier orsakar främst diarrésjukdom men även allvarligare fall med blodförgiftning och dödsfall. Bakterien kan leva kvar länge i tarmen hos personer som känner sig friska, men som är smittbärare. Det vanligaste är att man blir smittad under utlandssemestern. Salmonellabakterier får inte förekomma i livsmedel. Smittade livsmedel ska omhändertas och förstöras och smittkällan ska spåras. Åtgärd vid fynd av salmonella, kontakta miljö- och hälsoskyddskontoret för hjälp med utredning om smittans ursprung och omfattning. Förebyggande: Hygienrutiner för personalen. Personal med symtom på magsjuka ska inte arbeta med oförpackade livsmedel. Vid utlandssemester till länder där salmonella är vanligt förekommande bör salmonellaprovtagning göras innan återgång till arbete med oförpackade livsmedel. 2 Mögelsvamp En grupp av mikrosvampar som finns överallt omkring oss. De kan växa i torra livsmedel, t.ex. bröd. Mögelsvamp växer till ganska långsamt, och är ett tecken på att livsmedlet lagrats för länge. Mögel kan också vara ett tecken på dålig rengöring i kylrum och andra förvaringsutrymmen. Det är ovanligt med matförgiftning på grund av mögel. Däremot kan vissa mögelsvampar bilda gifter som kan vara skadliga vid upprepad förtäring. Mögel bör bara förekomma i mycket låga halter i färdiglagad mat. Åtgärder vid avvikelse, kontrollera rengöring av arbetsbänkar och förvaringsutrymmen samt förvaringstemperatur och ålder på livsmedlen. 2
11 Jästsvamp Jästsvamp finns överallt i vår omgivning. Ett högt antal tyder på att varan är för gammal eller har förvarats fel. Man blir inte sjuk av att äta jästsvamp, men jäst fungerar som produktförstörare. Jästsvamp bör därför bara förekomma i låga halter. Jäst finns ibland tillsatt i livsmedel t.ex. kefir och bröd, och därför är det ingen idé att analysera jästsvamp i dessa livsmedel. Åtgärder vid avvikelse, se mögelsvamp. 2 Listeria 2 Listeriabakterier finns i naturen och kan om de hamnar i livsmedel orsaka allvarliga problem med bl.a. fosterdöd hos gravida kvinnor. Bakterien växer till i kylskåpstemperatur och i förpackningar med ändrad atmosfär (t.ex. vakuum). Livsmedel som ska ätas direkt får bara innehålla mycket låga halter av Listeria-bakterier. Bakterien dör vid upphettning. Åtgärder vid avvikelse, kontrollera att kylförvaringstemperaturen är lägsta möjliga, helst inte över +4 C för livsmedel där Listeria kan trivas. Kylvaror som är förpackade i vakuum eller annan modifierad atmosfär ska inte lagras längre än 3 veckor. 2 Campylobacter Campylobacter finns i tarmen hos däggdjur och fåglar. Den hittas oftast i fjäderfäkött, men också i opastöriserad mjölk och förorenat dricksvatten. Bakterien ger ofta kraftiga maginfektioner. Den får inte finnas i livsmedel som är färdiga att konsumeras, men kan accepteras i livsmedel som ska upphettas. Åtgärder vid avvikelse, kontrollera hygien i samband med hantering av fjäderfäkött. Använd separata verktyg till råa och värmebehandlade livsmedel. Var noggrann med handhygienen. 2 Sensorisk undersökning Denna undersökning innebär att man tittar, känner och luktar på livsmedlet. Sensorisk undersökning utförs på prover som tydligt avviker från det normala exempelvis genom dålig lukt. Vid avvikelse kan provet bedömas som otillfredsställande utan att kemisk eller mikrobiologisk undersökning utförts. Åtgärder vid avvikelse, kontrollera hygien- och förvaringsrutiner. 2
12 Halter mikroorganismer i logaritmerade värden. För livsmedelsprover redovisas resultatet som antalet bakterier per gram angivet i 10-logaritmerade värden. Man använder sig av 10-logaritmer eftersom man är mest intresserad av att veta storleksordningen på bakterieförekomsten, inte exakt hur många bakterier som provet innehöll. Om man skulle ange analysresultatet med numeriska värden skulle det bli väldigt stora tal att hålla reda på. 2 Tabellen nedan översätter analyssvar i 10-logaritmerade värden till numeriska värden d.v.s. till antal bakterier per gram livsmedel. 2 log/g antal bakt/g log/g antal bakt/g log/g antal bakt/g log/g antal bakt/g log/g antal bakt/g 1,00 10 2,00 100 3,00 1 000 4,00 10 000 5,00 100 000 1,10 13 2,10 126 3,10 1 260 4,10 12 600 5,10 126 000 1,20 16 2,20 158 3,20 1 580 4,20 15 800 5,20 158 000 1,30 20 2,30 200 3,30 2 000 4,30 20 000 5,30 200 000 1,40 25 2,40 251 3,40 2 510 4,40 25 100 5,40 251 000 1,50 32 2,50 316 3,50 3 160 4,50 31 600 5,50 316 000 1,60 40 2,60 398 3,60 3 980 4,60 39 800 5,60 398 000 1,70 50 2,70 501 3,70 5 010 4,70 50 100 5,70 501 000 1,80 63 2,80 631 3,80 6 310 4,80 63 100 5,80 631 000 1,90 79 2,90 794 3,90 7 940 4,90 79 400 5,90 794 000 log/g antal bakt/g log/g antal bakt/g log/g antal bakt/g log/g antal bakt/g 6,00 1 milj 7,00 10,0 milj 8,00 100 milj 9,00 1 000 milj 6,10 1,26 milj 7,10 12,6 milj 8,10 126 milj 9,10 1 260 milj 6,20 1,58 milj 7,20 15,8 milj 8,20 158 milj 9,20 1 580 milj 6,30 2,00 milj 7,30 20,0 milj 8,30 200 milj 9,30 2 000 milj 6,40 2,51 milj 7,40 25,1 milj 8,40 251 milj 9,40 2 510 milj 6,50 3,16 milj 7,50 31,6 milj 8,50 316 milj 9,50 3 160 milj 6,60 3,98 milj 7,60 39,8 milj 8,60 398 milj 9,60 3 980 milj 6,70 5,01 milj 7,70 50,1 milj 8,70 501 milj 9,70 5 010 milj 6,80 6,31 milj 7,80 63,1 milj 8,80 631 milj 9,80 6 310 milj 6,90 7,94 milj 7,90 79,4 milj 8,90 794 milj 9,90 7 940 milj Källförteckning 1. Livsmedelsverket hemsida, http://www.slv.se, 2008-12-17 2. Vad säger analysprotokollet? Information om mikrobiologiska parametrar, miljö- och hälsoskyddskontoret, 2007-12-01 Rapporten är sammanställd och skriven av Axel Bark, miljö- och hälsoskyddsinspektör vid miljö- och hälsoskyddskontoret, Norrköpings kommun den 19 december 2008.