Bygg och miljökontoret. Livsmedel 2009:1. Provtagning, analys och redlighetskontroll av malet kött från butik.
|
|
- Viktor Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bygg och miljökontoret Livsmedel 2009:1 Provtagning, analys och redlighetskontroll av malet kött från butik.
2 Projektinriktad livsmedelskontroll, analys och redlighetskontroll av malet kött är utfört av Bygg och miljökontoret, Norrköpings Kommun. Ansvarig för projektet med rapport är Axel Bark, miljö- och hälsoskyddsinspektör. Vid frågor om innehållet kontakta Bygg och miljökontoret på telefonnummer eller e-post
3 Sammanfattning Bygg och miljökontoret genomförde ett projekt i livsmedelsbutiker under början av Syftet var att kontrollera kylförvaring, hållbarhet, märkning och i malet kött som säljs i livsmedelsbutiker i Norrköpings kommun. Vi inriktade kontroll och provtagning på fläskfärs, blandfärs och nötfärs. Projektet omfattade 103 prover i 39 livsmedelsbutiker. Alla prover analyserades mikrobiologiskt och 88 analyserades även kemiskt för att bestämma i färsen. De mikrobiologiska analyserna gjordes av Norrköpings bakteriologiska laboratorium och de kemiska av ett externt laboratorium. Generellt sett är förvaringseraturen i butikerna bra. t var proverna också i stort sett tillfredsställande. Endast fyra prover fick bedömning Godtagbart med anmärkning, på grund av höjd halt av E.coli. Märkningen på färs som förpackats centralt var för det mesta utan avvikelser. De få avvikelser som fanns berodde ofta på att butiker täckt över uppgifter i märkningen med annan märkning. På färs som butikerna själva malt och förpackat saknades ibland vissa obligatoriska uppgifter. Fetthalten i det malda köttet varierade mer eller mindre jämfört med den som stod på förpackningen. I vissa fall bedömdes märkningen som vilseledande. Näringspåståenden som mager färs bedömdes som en avvikelse. Man bör istället använda uttryck som lägre än.. när man anger i malet kött.
4 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte... 1 Metod... 2 Mätning av förvaringseratur i butik... 2 Analys av färsens mikrobiologiska status... 2 Kontroll av märkning på förpackat malet kött... 3 Analys av... 3 Presentation av resultaten... 4 Resultat... 4 Resultatet från respektive butik... 4 jämfört mot angiven Utvärdering Förvaringseratur i butik status Märkning av förpackningar mot angiven på förpackning Slutsatser Bilaga: fakta om mikroorganismer Källförteckning... 17
5 Bakgrund 1 Malning och förpackning av kött i den lokala butiken har minskat på senare tid, många butiker har numera övergått till att sälja centralt mald och förpackad färs. Centralförpackat malet kött har ofta längre hållbarhet jämfört med butiksmald färs med hjälp av annan förpackningsteknik. Exempel på förpackningsteknik som används till centralförpackat malet kött är packning i s.k. skyddande atmosfär. Sammansättningen gas i trågen ändras med syfte att reducera tillväxten av mikroorganismer i färsen. Exempel på gas som används i livsmedelsindustrin vid förpackning är kvävgas (N 2 ), syrgas (O 2 ) eller koldioxid (CO 2 ). Centralförpackat kött har ofta fler transportmoment och längre färdsträcka till butikens kyldisk jämfört med butiksmald färs. En obruten kylkedja från tillverkare till butik, är därför en grundförutsättning för säkra produkter till konsument. En trend är att en för malet kött i allt större utsträckning anges på förpackningarna. Märkning om en för det förpackade malda köttet är frivillig, det är dock vikigt att även frivilliga märkningsuppgifter stämmer överens med innehållet i förpackningen. Många konsumenter gör ett medvetet och aktivt val då de köper sin mat. En angiven låg lockar troligtvis konsumenter som vill köpa en nyttigare produkt. Märkningen på förpackade livsmedel ska vara tydlig och återspegla innehållet i förpackningen på ett bra sätt. Det finns regler som anger att uppgifter i märkning på förpackade livsmedel inte får vilseleda konsumenten, märkningen ska alltså vara redlig och pålitlig. 1 Syfte Syftet med projektet var att kontrollera helheten beträffande malet kött som säljs från livsmedelsbutik. Följande punkter och parametrar kontrollerades: - Förvaringseratur i kyldisk där förpackat malet kött exponeras mot konsument. - a statusen för det malda köttet genom kontroll av eventuellt förhöjda halter mikroorganismer inklusive kontroll av förekomst av salmonella. - Märkningen på förpackat malet kött. Kontroll av att märkningen är redlig samt uppfyller gällande märkningsregler. - Hur angiven i färsen enligt märkning stämmer mot analyserad.
6 2 Metod Provtagning och kontroll av malet kött genomfördes av Bygg och miljökontoret från februari till april Projektet utfördes inom den kommunala offentliga livsmedelkontrollen. Butikerna besöktes oanmält av personal från Bygg och miljökontoret. Prover togs på tre olika malda köttprodukter, fläskfärs av griskött, blandfärs av nötkött/griskött samt nötfärs. Om någon av ovanstående produkt saknades vid provtagningstillfället, ersattes provet om möjlighet med liknade färs, exempelvis lammfärs. Mätning av förvaringseratur i butik Vid provtagning uppmättes eraturen i kyldisken med IR-termometer, eraturen mättes på respektive förpackning. IR-mätningen av eratur genomfördes beröringsfritt. Vid IR-mätning mäts värmestrålningen från livsmedlet dvs eraturen på ytan av produkten. Analys av färsens mikrobiologiska status Proverna transporterades kylt till bakteriologiska laboratoriet, Bygg och miljökontoret, Norrköpings kommun. Proverna förvarades vid förvaringseratur enligt märkning på förpackningen och analyserades på angiven sista förbrukningsdag. Sensorisk status* samt mikrobiologiska parametrar analyserades för respektive prov, följande mikrobiologiska parametrar analyserades: E.coli* Staphylococcus aureus* Aeroba mikroorganismer* Salmonella* * Mer information om ovanstående parametrar finns på sidan 16. Bedömningen genomfördes enligt Livsmedelsverkets vägledning till livsmedelsprovtagning i offentlig kontroll och mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov samt bakteriologiska laboratoriets riktvärden för livsmedel. Följande bedömningar används beroende på analysresultat: Tillfredsställande Provet är utan anmärkning. 2 Godtagbart med anmärkning Analysresultatet tyder på brister i livsmedelshanteringen utan att man kan misstänka direkta hälsorisker för konsument. Korrigerande åtgärder bör vidtas snarast möjligt av ansvarig livsmedelsföretagare. 2 Otillfredsställande Livsmedlet kan vara skadligt för hälsan eller otjänligt som människoföda. Sådant livsmedel får inte släppas ut på marknaden då livsmedlet kan orsaka matförgiftningar. Livsmedelsföretagaren måste agera omedelbart för korrigerande åtgärder. 2
7 Kontroll av märkning på förpackat malet kött 3 Märkningskontroll genomfördes av den förpackade färsen. Malet kött som säljs över disk berörs inte av märkningskraven och bedömdes därför inte i detta projekt. Uppgifter om näringspåståenden kontrollerades mot förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel (EG) nr 1924/2006. Enligt Livsmedelsverkets föreskrift 16 (LIVSFS 2004:27) om märkning och presentation av livsmedel ska förpackningar med malet kött märkas enligt följande Beteckning. 2. Nettokvantitet. 3. Sista förbrukningsdag (hållbarhetstid). 4. Förvaringsanvisning (förvaringseratur). 5. Namn eller firmanamn och adress för tillverkare/förpackare. 6. Ursprungsmärkning av nötkött.* * Ursprungsmärkning av nötkött samt blandfärs med mer än 50 % nötkött ska enligt märkningsreglerna även innehålla följande uppgifter: 1 - Landet/länderna där djuret eller djuren som ingår i gruppen är fött/födda. - Landet/länderna där djuret eller djuren som ingår i gruppen är uppfött/uppfödda. - Landet där djuret/djuren är slaktat/slaktade. Märkningen ska lyda: Slaktat i (landets namn). - Landet där köttet är malet. Märkningen ska lyda: Berett i (landets namn). - Referensnummer, som fastställer sambandet mellan köttet och djuret/gruppen djur. Exempel på ursprungsmärkning för nötkött: Fött i Tyskland Uppfött i Tyskland, Danmark Slaktat i Tyskland Berett (malet) i Sverige Ref: Analys av Proven för analys av, malet kött med tillhörande förpackning, skickades för analys till externt laboratorie och analyserades enligt provmetod SLV 1985:9. Resultaten från analyserna presenteras i viktprocent.
8 4 Presentation av resultaten Resultaten från provtagning och kontroll från respektive butik anges i tabellform enligt följande tabellmodell: Butiksnamn : : Noteringar. 1. Provtyp dvs. fläskfärs/blandfärs/nötfärs samt tillverkare/förpackare 2. Fetthalt som anges 3. i provet. Om analyserad är mer än 10 % från angiven enligt märkning har detta noterats under respektive tabell. 4. eratur vid provtagning i kyldisk med malet kött, eventuell avvikande eratur är noterat under respektive tabell. 5. Resultat från mikrobiologis analys, eventuella mikrobiologiska anmärkningar är noterade under respektive tabell. 6. (UA) Utan avvikelse avseende märkningen på förpackningen. (A) Märkningen bedöms avvika mot märkningsreglerna, eventuella avvikelser är noterade under respektive tabell. Resultat Totat besöktes 39 livsmedelsbutiker, projektet omfattade 103 provpunkter. Alla prover malet kött dvs. 103 st. analyserades mikrobiologiskt. 88 prover där märkning på förpackning innehöll uppgifter om analyserades kemiskt för sbestämning. Resultatet från respektive butik Arkö Livs, Arkösund - - 7,6 C 1 Tillfredställande UA Skönero kött Blandfärs 70/ ,8 C 1 Tillfredställande UA Skönero kött 10 % 8,6 % 7,9 C 1 Tillfredställande UA Skönero kött a eraturer 1 - Enligt märkning på ovanstående förpackningar ska förvaringseraturen inte överstiga +4 C. Citygross Max 23 % 19,0 % 3,6 C Tillfredställande UA Blandfärs 50/50 Max 17 % 19,6 % 1 2,7 C Tillfredställande UA Max 10 % 8,8 % 2,8 C Tillfredställande UA 1 i blandfärs högre jämfört med angiven
9 5 Extra Risängen Fläsk färs 23 % 21,6 % 0,3 C Tillfredställande UA Blandfärs 50/50 Scan, ekologisk 15 % 14,9 % 1,0 C Tillfredställande A 1 A 2 10 % 11,1 % 1,0 C Tillfredställande A 3 Scan, ekologisk A 1 - Obligatorisk märkning avseende kontaktuppgifter täckt med annan märkning, blandfärs. A 2 - Bristfälligt tryck på förpackningen medför att det är svårt att läsa märkningen, blandfärs. A 3 - Obligatorisk märkning avseende kontaktuppgifter täckt med annan märkning, nötfärs. Forum Ingelsta 23 % 25,0 % 1,7 C Tillfredställande UA Blandfärs 50/50 15 % 13,7 % 2,5 C Tillfredställande UA Scan, ekologisk 10 % 13,2 % 1 2,1 C Godtagbart m UA Ostgotha, ekologisk anmärkning 2 1 i nötfärs högre jämfört med angiven enligt märkning på förpackning, nötfärs. analys 2 - Sensoriskt avvikande avseende nötfärsens färg (gråaktig), något ofräsch samt något sur lukt. Konsum Hantverkargatan Blandfärs 50/50 17 % 17,5 % 0,8 C Tillfredställande UA 12 % 13,0 % 0,8 C Tillfredställande UA Konsum Krokek 23 % 20,5 % 1,0 C Tillfredställande UA Blandfärs 50/50 17 % 15,2 % 1,0 C Tillfredställande UA 12 % 12,4 % 1,0 C Tillfredställande UA Konsum Saluhallen 23 % 24,0 % 1,2 C Tillfredställande UA Blandfärs 50/50 17 % 16,9 % 1,4 C Tillfredställande UA 12 % 11,4 % 1,2 C Tillfredställande UA
10 6 Konsum Skarphagen 23 % 22,8 % 2,8 C Tillfredställande UA Blandfärs 50/50 15 % 14,8 % 3,3 C Tillfredställande UA Scan, ekologisk Scan, ekologisk 10 % 11,3 % 3,3 C Tillfredställande UA Konsum Skärblacka 23 % 25,3 % 0,8 C Tillfredställande UA Blandfärs 50/50 15 % 13,3 % 0,8 C Tillfredställande UA Scan, ekologisk 12 % 10,8 % 0,8 C Tillfredställande UA Nära Trozelligatan Blandfärs 70/30 14 % 14,7 % 3,7 C Tillfredställande UA 12 % 10,9 % 3,0 C Tillfredställande UA Konsum Värmlandsgatan Blandfärs 70/30 23 % 23,7 % 3,3 C Tillfredställande UA 14 % 15,5 % 2,3 C Tillfredställande UA 12 % 11,1 % 3,8 C Tillfredställande UA Konsum Åby 23 % 23,2 % 2,0 C Tillfredställande UA Blandfärs 50/50 17 % 14,4 % 2,0 C Tillfredställande UA Scan, ekologisk 10 % 10,8 % 2,0 C Tillfredställande UA
11 7 Hemköp, G:a Lasarettsgatan Tillfredställande UA Blandfärs 50/ ,0 C Tillfredställande A ,0 C Tillfredställande A 2 Märkning A 1 Typ av animalisk råvara saknas exempelvis 50 % gris 50 % nöt i blandfärsen. Märkning A 2 Ursprungsmärkning, uppgifter om land, vart djuret är uppfött i saknas för nötfärsen. Hemköp Kungsgatan Max 20 % 20,3 % 2,2 C Tillfredställande UA Axfood Blandfärs 50/50 17 % 16,5 % 0,4 C Tillfredställande A 1 10 % 6,5 % 0,9 C Tillfredställande UA Axfood Märkning A 1 - Ordet eller motsvarande saknas i efter angiven procenttal, blandfärs. ICA Brasken Blandfärs 50/50 20 % 20,5 % 2,8 C Tillfredställande UA 12 % 10,0 % 2,8 C Tillfredställande UA ICA Delfinen Krokek 10 % 8,8 % 4, 0 C Tillfredställande A 1 ICA mager Blandfärs 50/50 20 % 22,3 % 2 4,0 C Tillfredställande UA 12 % 11,2 % 4,0 C Tillfredställande UA Märkning A 1 Begreppet mager färs för fläskfärs bedöms avvika mot gällande märkningsregler avseende näringspåståenden. 2 i blandfärs högre jämfört med angiven
12 8 ICA, Eneby 20 % 22,7 % 1-0,2 C Tillfredställande UA Blandfärs 50/50 22 % 19,3 % 1,2 C Tillfredställande UA Euroshopper Gris, ursprung Danmark Nöt, ursprung Irland 12 % 11,2 % -0,2 C Tillfredställande UA ICA 1 i fläskfärsen högre jämfört med angiven ICA, Kneippen Blandfärs 70/30 19 % 17,6 % 0,8 C Tillfredställande UA 12 % 10,8 % 1,2 C Tillfredställande UA ICA Kvantum, Hageby 20 % 21,8 % 1,0 C Tillfredställande UA Blandfärs 70/ ,4 C Tillfredställande UA 10 % 5,7 % 2,1 C Godtagbart m UA anmärkning 1 Godtagbart m anmärkning 1 Växt av E.coli påvisad i provtagen nötfärs, antalet E.coli var vid analys log 1,48 per gram färs. ICA, Ljura 20 % 24,3 % 1 3,7 C Tillfredställande UA Blandfärs 50/50 20 % 22,2 % 3,7 C Tillfredställande UA 10 % 8,0 % 3,7 C Tillfredställande UA ICA 1 i fläskfärs högre jämfört med angiven
13 ICA, Maxi 9 20 % 22,9 % 1 3,0 C Tillfredställande UA Blandfärs 70/30 19 % 20,9 % 2,0 C Tillfredställande UA 10 % 9,6 % 2,0 C Tillfredställande UA 1 i fläskfärs högre jämfört med angiven ICA Skärblacka 10 % 7,8 % 1,4 C Tillfredställande A 1 ICA mager Blandfärs 70/ ,2 C Tillfredställande UA Skönero kött 20 % 18,8 % 2,3 C Tillfredställande UA Euroshopper, Irland Märkning A 1 - Begreppet mager färs för fläskfärs bedöms avvika mot gällande märkningsregler avseende näringspåståenden. ICA, Spiralen 20 % 21,0 % 0,9 C Tillfredställande UA Blandfärs 70/30 19 % 19,3 % 1,1 C Tillfredställande UA 5 % 4,5 % 1,2 C Tillfredställande A 1 ICA mager Nyckelhålsmärkt Märkning A 1 - Begreppet mager färs för nötfärs bedöms avvika mot gällande märkningsregler avseende näringspåståenden. ICA Smedby 20 % 22,4 % 1 0,2 C Tillfredställande UA Blandfärs 70/30 19 % 19,6 % 1,4 C Tillfredställande UA 12 % 11,7 % 1,9 C Tillfredställande UA 1 i fläskfärs högre jämfört med angiven
14 10 ICA Strömmen Lammfärs Blandfärs 50/50 Euroshopper Gris, ursprung Danmark Nöt, ursprung Irland % 16,2 % 3,6 C Tillfredställande UA 22 % 19,5 % 3,6 C Tillfredställande UA 12 % 11,6 % 3,6 C Tillfredställande UA ICA Vilbergen 20 % 23,4 % 1 0,5 C Tillfredställande UA Blandfärs 50/50 20 % 22,4 % 2 0,5 C Tillfredställande UA 10 % 7,8 % -0,1 C Tillfredställande UA 1 i fläskfärs högre jämfört med angiven 2 i blandfärs högre jämfört med angiven ICA Östra Husby Blandfärs 50/50 20 % 23,2 % 1 4,0 C Tillfredställande UA 20 % 20,5 % 3,9 C Tillfredställande UA 12 % 11,0 % 3,1 C Tillfredställande UA 1 i fläskfärs högre jämfört med angiven Lidl, Ektorp Blandfärs 50/50 15 % 19,5 % 1 1,8 C Tillfredställande UA Scan finmald 18 % 17,3 % 3,4 C 2 Tillfredställande A 3 Guldgrytan 1 högre jämfört med angiven enligt märkning på förpackning, blandfärs. a eraturer 2 - Enligt märkning på ovanstående förpackning nötfärs ska förvaringseraturen inte överstiga +2 C. Märkning A 3 Dubbla angivna uppgifter om en i nötfärs, 18 % fett enligt näringsvärdesdeklaration samt max 20 % fett märkning på förpackning.
15 Lidl, Lindövägen 11 Blandfärs 50/50 15 % 20,8 % 1 1,4 C Tillfredställande UA Scan finmald 18 % 14,3 % 1,4 C Tillfredställande A 2 Guldgrytan 1 i blandfärs högre jämfört med angiven Märkning A 2 Dubbla angivna uppgifter om en, 18 % fett enligt näringsvärdesdeklaration samt max 20 % fett märkning på förpackning, nötfärs. Mejdan köttaffär, Hospitalsgatan Kalvfärs (nymald) - - 1,0 C Tillfredställande - Märkningsregler ej aktuell då färsen såldes över disk. Mesnik, köttbutik (nymald) Tillfredställande - Märkningsregler ej aktuell då färsen såldes över disk. Netto, Albrektsvägen 23 % 22,4 % 1,2 C Godtagbart m UA Netto anmärkning 1 Blandfärs 50/ ,2 C Godtagbart m UA Netto anmärkning 2 Max 10 % 10,4 % 1,2 C Tillfredställande UA Netto Godtagbart m anmärkning 1 Växt av E.coli påvisad i provtagen fläskfärs, antalet E.coli var vid analys log 2,20 per gram färs. Godtagbart m anmärkning 2 - Växt av E.coli påvisad i provtagen blandfärs, antalet E.coli var vid analys log 1,90 per gram färs. Netto, Bråddgatan Blandfärs 50/ ,2 C Godtagbart m UA Netto anmärkning 2 Max 17 % 19,6 % 1 0,8 C Tillfredställande A 3 Netto 1 i nötfärs högre jämfört med angiven Godtagbart m anmärkning 2 Växt av E.coli påvisad i blandfärs, antalet E.coli var vid analys log 1,48 per gram färs. Märkning A 3 Ursprungsmärkning bristfällig, nötfärs, uppgifter var djuret blev slakad, styckad saknas på förpackningen.
16 12 Rüya Livs, Stockholmsvägen Tillfredställande - Märkningsregler ej aktuell då färsen såldes över disk. Svärtingehallen Blandfärs 15 % 16,9 % 1 4,5 C 3 Tillfredställande UA Scan finmald 10 % 11,4 % 2 4,5 C 3 Tillfredställande UA Scan finmald 1 i blandfärs högre jämfört med angiven enligt märkning på förpackning, blandfärs. 2 i nötfärs högre jämfört med angiven enligt märkning på förpackning, nötfärs. a eraturer 3 - Enligt märkning på ovanstående förpackningar ska förvaringseraturen inte överstiga +4 C. Tempo, Bredavägen - - 4,8 C 1 Tillfredställande UA Blandfärs 70/30, - - 4,8 C 1 Tillfredställande UA - - 4,8 C 1 Tillfredställande UA Temperaturer 1 : Enligt märkning på förpackning innehållande fläskfärs ska förvaringseraturen inte överstiga +4 C. Willys Hemma, Klockaretorpet Axfood Blandfärs 50/50 Axfood Axfood Willys, Hageby 20 % 18,5 % 3,0 C Tillfredställande UA Max 15 % 14,9 % 3,0 C Tillfredställande UA 10 % 6,8 % 3,0 C Tillfredställande UA 20 % 20,1 % 3,3 C Tillfredställande UA Scan finmald Blandfärs 50/50 15 % 15,0 % 3,8 C Tillfredställande UA Axfood 10 % 11,7 % 1 3,3 C Tillfredställande UA Scan, ekologisk 1 i nötfärs högre jämfört med angiven
17 Willys, Ingelsta Blandfärs 50/50 Axfood Axfood % 23,3 % 3,0 C Tillfredställande UA 15 % 14,2 % 3,0 C Tillfredställande UA 10 % 8,4 % 3,0 C Tillfredställande UA jämfört mot angiven Tabell: Fördelning, analyserad jämfört mot angiven fett enligt märkning på förpackning med malet kött. mindre än märkning på förpackning: mer än märkning på förpackning: 8 16 Blandfärs Utvärdering Förvaringseratur i butik Generellt var förvaringseraturen i butikens kyldiskar för malet kött bra, uppmätt eratur vid provtagning var oftast mellan 0 C och +4 C. Att kyldiskarna håller bra eratur styrks även av resultatet från de mikrobiologiska analyserna. status Helheten från den mikrobiologiska statusen ger bilden av att kylkedjan verkar fungera från tillverkare/förpackare till kyldisk i butik. Inga förhöjda eller anmärkningsvärda halter aeroba mikroorganismer dvs. totalantal mikroorganismer i något av de analyserade proverna. Inga prover bedömds som otillfredsställande, ingen förekomst av Salmonella påvisades. Inte heller konstaterades förhöjda halter av bakterien Staphylococcus aureus i något av de analyserade proverna. Några prov som bedömdes godtagbart med anmärkning beroende på att E.coli påvisades. Förekomst av E.coli kan ha sitt ursprung från slaktprocessen. E.coli förekommer i tarmsystemet hos djur och kan i samband med slakt med bristande slaktruiner överföras till köttråvaran som sedan används som råvara för malning av färs. Förekomst av E.coli kan även ha orsaker i brister beträffande hygienrutiner hos personal som mal och förpackar färsen.
18 14 Märkning av förpackningar Märkningen av de centralt förpackade produkterna uppfyller generellt märkningsreglerna. Vissa förpackningar malet kött var märkt som mager färs vilket är att betrakta som ett näringspåstående för produkten. Enligt förordningen (EG) nr 1924/2006, om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel så är begreppet minskat innehåll av fett att föredra för förpackat malet kött med minskat innehåll av fett. Begreppet mager är att jämställa med uttrycket "låg ", där ovanstående förordning anger om max 3g fett/100g. Begreppet mager färs riskerar därmed bli vilseledande då färsen i fråga håller en mellan 5-10g fett/100g. Begreppet mager riskerar även bli urholkat som näringspåstående om företagarna felaktigt använder begreppet på produkter med mer än 3g fett/100g. Begreppet minskat innehåll av fett är därför att föredra om butik avser upplysa konsument att färsen innehåller minskad del fett. Några centralt förpackade förpackningar innehöll dubbla uppgifter om vilket bedöms som vilseledande. Exempelvis 18 % fett enligt näringsvärdesdeklarationen samt max 20 % fett enligt annan märkning på samma förpackning. På vissa butiksförpackade färsprodukter saknades en del uppgifter enligt märkningsreglerna. Exempelvis saknades ordet eller motsvarande efter angivet procenttal för en i färsen. Avvikelser beträffande märkning av centralförpackad färs berodde främst på att den obligatoriska märkningen var täckt med annan märkning. Den täckande märkningen var oftast röd prislapp med information om sänkt pris eller etikett för täckande av streckkod. mot angiven på förpackning Med utgångspunkt från resultatet kan man se att en pendlar jämfört med märkningen. Då malet kött inte kan anses som ett homogent livsmedel som exempelvis mjölk eller margarin är det naturligt att en pendlar, ibland upp, ibland ner. Det är därmed svårt att ange en fastställd för produkten, Bygg och miljökontoret bedömer därför att märkningen borde på bättre sätt återspegla färsens naturliga fettvariation. Då en varierar mer eller mindre är det kan det anses mer redlig att märka produkten med ett fettintervall än en fast procentangivelse. Exempel på mer redlig märkning avseende malet kött kan vara lägre än 17 % eller %. Då många konsumenter eftersträvar livsmedel med lägre är det ur hälsosynpunkt vikigt med redlig märkning och korrekta hälsopåståenden.
19 15 Som exempel på ovanstående i det här projektet: En förpackning malen blandfärs där en anges till 15 % analyserade en till 20,8 %. På ett kilo malet kött motsvar det ~58 gram mer fett jämfört med märkning på förpackningen. Det är vikigt att märkningen är tydlig och ge korrekt information så att konsumenten kan jämföra olika produkter och göra ett medvetet val. Utifrån resultaten observerades att den analyserade en i fläskfärs är högre oftare jämfört med märkningen. Den analyserade en i nötfärsen är oftare lägre jämfört med märkningen. Detta är endast en observation och resultatet ska tolkas med viss försiktighet då mera prover behövs för att eventuellt fastställa någon trend. Slutsatser Förvaringseraturen i butikernas kyldiskar för malet kött är generellt bra. Med bakgrund av resultatet från de mikrobiologiska analyserna verkar även kylkedjan, industri till butik, fungera tillfredställande. Inga av proverna bedömds som mikrobiologiskt otillfredsställande, fyra prover med färs bedömdes dock med anmärkning beroende på förekomst av E.coli. Märkning av centralt förpackade produkter är generellt utan avvikelse. Vissa näringspåståenden såsom mager färs används dock enligt Bygg och miljökontorets bedömning oriktigt. Det är betydelsefullt att begrepp som uttrycker hälsopåstående inte urholkas. Ett magert livsmedel är enligt gällande förordning en produkt som håller mindre än 3 %. Fettinnehåll i malet kött varierar naturligt, både upp och ner, ibland mer ibland mindre. Då fettinnehållet pendlar är det mer redligt att märka förpackningarna med uttrycket lägre än.. eller ett fettintervall jämförelse med en fast procentangivelse.
20 16 Bilaga: fakta om mikroorganismer E.coli E.coli kan orsaka magsjuka om inte livsmedlet hettas upp ordentligt, magsjuka kan även orsakas av korskontamination i köket. Bakterien kommer från tarmen hos djur eller människor och ska överhuvudtaget inte finnas i matvaror. Åtgärder vid avvikelse är att förbättra handhygienen vid toalettbesök, se till att det finns flytande tvål och pappershanddukar där personalen tvättar händerna samt se över rutinerna för skadedjurskontroll. 2 Staphylococcus aureus Stafylokocker finns naturligt i svalget och på huden, i extra stor mängd vid hals- och hudinfektioner. Bakterierna överförs till livsmedel vid direktkontakt, via arbetsredskap samt genom nysningar och hostningar. De kan ibland bilda värmetåligt gift som orsakar matförgiftning. Bakterierna får bara förekomma i låga halter i livsmedel. 2 Åtgärder vid avvikelse beträffande Stafylokocker är att kontrollera att personal inte i onödan hanterar livsmedel med händerna och att handhygienen är god. Personal ska inte arbeta med oförpackade livsmedel när de är förkylda, har sår på händerna eller många finnar i ansiktet. 2 Aeroba mikroorganismer Kallas också totalantal bakterier, bakterierna brukar inte ge matförgiftning men förhöjda halter tyder ofta på fel i livsmedelshanteringen, för lång lagringstid, bruten för hög eratur vid kylförvaring eller dålig hygien. Vid höga halter blir livsmedlet ofta oaptitligt, med otrevlig lukt och smak. 2 Salmonella Salmonellabakterier orsakar främst diarrésjukdom men även allvarligare fall med blodförgiftning och dödsfall. Bakterien kan leva kvar länge i tarmen hos personer som känner sig friska, men som är smittbärare. Det vanligaste är att man blir smittad under utlandssemestern. Salmonellabakterier får inte förekomma i livsmedel. Smittade livsmedel ska omhändertas och förstöras och smittkällan ska spåras. Åtgärd vid fynd av salmonella, kontakta miljö- och hälsoskyddskontoret för hjälp med utredning om smittans ursprung och omfattning. Förebyggande åtgärder: Hygienrutiner för personalen. Personal med symtom på magsjuka ska inte arbeta med oförpackade livsmedel. Vid utlandssemester till länder där salmonella är vanligt förekommande bör salmonellaprovtagning göras innan återgång till arbete med oförpackade livsmedel. 2 Sensorisk undersökning Denna undersökning innebär att man tittar, känner och luktar på livsmedlet. Sensorisk undersökning utförs på prover som tydligt avviker från det normala exempelvis genom dålig lukt. Vid avvikelse kan provet bedömas som otillfredsställande utan att kemisk eller mikrobiologisk undersökning utförts. Åtgärder vid avvikelse, kontrollera hygien- och förvaringsrutiner. 2
21 17 Halter mikroorganismer i logaritmerade värden. För livsmedelsprover redovisas resultatet som antalet bakterier per gram angivet i 10-logaritmerade värden. Man använder sig av 10-logaritmer eftersom man är mest intresserad av att veta storleksordningen på bakterieförekomsten, inte exakt hur många bakterier som provet innehöll. Om man skulle ange analysresultatet med numeriska värden skulle det bli väldigt stora tal att hålla reda på. 2 Tabellen nedan översätter analyssvar i 10-logaritmerade värden till numeriska värden d.v.s. till antal bakterier per gram livsmedel. 2 log/g antal bakt/g log/g antal bakt/g log/g antal bakt/g log/g antal bakt/g log/g antal bakt/g 1, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , log/g antal bakt/g log/g antal bakt/g log/g antal bakt/g log/g antal bakt/g 6,00 1 milj 7,00 10,0 milj 8, milj 9, milj 6,10 1,26 milj 7,10 12,6 milj 8, milj 9, milj 6,20 1,58 milj 7,20 15,8 milj 8, milj 9, milj 6,30 2,00 milj 7,30 20,0 milj 8, milj 9, milj 6,40 2,51 milj 7,40 25,1 milj 8, milj 9, milj 6,50 3,16 milj 7,50 31,6 milj 8, milj 9, milj 6,60 3,98 milj 7,60 39,8 milj 8, milj 9, milj 6,70 5,01 milj 7,70 50,1 milj 8, milj 9, milj 6,80 6,31 milj 7,80 63,1 milj 8, milj 9, milj 6,90 7,94 milj 7,90 79,4 milj 8, milj 9, milj Källförteckning 1. Livsmedelsverket hemsida, Vad säger analysprotokollet? Information om mikrobiologiska parametrar, Bygg och miljökontoret,
22
Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun
Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning
Läs merProjekt Märkning av kött 2009
RAPPORT Projekt Märkning av kött 2009 Miljöförvaltningen 2009 Handledare: Klaus Karlsson Tommy Antonius Utfört av: Anh Duong Sammanfattning Under perioden mars till april 2009, besöktes 31 livsmedelsbutiker
Läs merMiljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. 2008:2 Provtagning och analys av maträtter från julbord
Miljö- och hälsoskyddskontoret Rapportserie 2008:2 Provtagning och analys av maträtter från julbord Inledning Enligt Livsmedelverket matförgiftas betydligt fler människor i Sverige än vad som finns i den
Läs merMikrobiologiska kriterier 2012
Dnr 2012-1671 Mikrobiologiska kriterier 2012 E.coli salmonella Utförd av miljökontoret i Jönköpings kommun Skriven av Maria Sandquist 2012-03-xx Inledning Delar av den planerade livsmedelskontrollen i
Läs merHärlig grillkväll. eller. risk för magont?
Härlig grillkväll eller risk för magont? Ett PIK-projekt inom livsmedelskontrollen i Östergötland om den hygieniska kvalitén hos grillfärdiga köttvaror. PIK-projekt Östergötlands län 2007 Provtagning av
Läs merMiljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys
Miljö- och hälsoskyddskontoret Rapportserie Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys Förord Den här rapporten handlar om ett provtagningsprojekt
Läs merProjekt Märkning butik 2008
Projekt Märkning butik 2008 Utfört av Miljökontoret Jönköpings Kommun Skriven av Anneli Jyrkin och Christer Nissinen Sammanfattning Under en period har det kommit signaler från flera kommuner att livsmedelsbutiker
Läs merProvtagning av semlor
Provtagning av semlor Länsprojekt 2015 Kommunerna i Jönköpings län Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Syfte och mål... 5 Projektets genomförande och omfattning... 6 Kontroll... 6 Provtagning...
Läs merMikrobiologiska kriterier i butik
Sammanfattning SOLTAK är en samverkan mellan kommunerna Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale, Kungälv och Öckerö. Samverkan och nätverk finns inom olika delar av kommunernas verksamhet och ett av
Läs merProvtagning av semlor
2016 Miljö- och byggnadsförvaltningen Provtagning av semlor - På caféer, konditorier och i butik Projektet utfördes under våren 2016 av livsmedelsinspektörerna: Robert Rönngren, Camilla Olsson och Helena
Läs merUndersökning av glass i Landskrona kommun 2008
Miljöförvaltningen Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008 Praktikanter: Nina Heinesson Katerina Katsanikou Handledare: Ingela Pålsson Miljöinspektör Miljöförvaltningen Rapport 2008:11 261 80 Landskrona
Läs merOffentlig kontroll av livsmedel Undersökning av mikrobiologisk kvalitet för färdigförpackade baguetter och blandade sallader i Trelleborgs kommun
Offentlig kontroll av livsmedel Undersökning av mikrobiologisk kvalitet för färdigförpackade baguetter och blandade sallader i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 14/2011 Postadress Gatuadress
Läs merKontroll av salladsbufféer i butik
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Kontroll av salladsbufféer i butik Miljöenheten i Lomma redovisar 2015:1 2015-03-16 Sammanfattning Miljöenheten i Lomma utförde under februari och mars månad 2015 provtagning
Läs merRapport provtagningsprojekt 2010 Vagnar & Restauranger. Miljöförvaltningen
Rapport provtagningsprojekt 2010 Vagnar & Restauranger Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (5) Rapport provtagningsprojekt 2010 Dnr 2010.2397.1 Sammanfattning Under maj månad 2010 utförde miljöförvaltningen provtagningar
Läs merProjekt julbord. Landskrona stad 2009. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen. 261 80 Landskrona. Miljöförvaltningen
1(7) Miljöförvaltningen Projekt julbord Landskrona stad 2009 Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(7) Projekt julbord 2009 Sammanfattning Miljöförvaltningen
Läs merProjekt hållbarhetstester på charkprodukter
1(6) Miljöförvaltningen Projekt hållbarhetstester på charkprodukter Landskrona stad 2010 Elvira Kostovic Miljöinspektör Rapport 2011:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(6) Projekt hållbarhetstester
Läs merVÄLKOMNA! Informationsmöte om nya informationsförordningen. Livsmedelsteamet Miljöförvaltningen Karlstads kommun 20150428
VÄLKOMNA! Informationsmöte om nya informationsförordningen Livsmedelsteamet Miljöförvaltningen Karlstads kommun 20150428 Informationsförordningen (EU) nr 1169/2011 Nya regler för informationom livsmedel
Läs merSåhär utvecklar du ditt system för egenkontroll
MILJÖ- OCH BYGGKONTORET 1 (5) Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll Alla livsmedelsanläggningar ska utveckla ett system för egenkontroll anpassat efter den verksamhet som är aktuell. Systemet
Läs merGrillad kyckling. - Kontrollprojekt om hantering av grillade köttprodukter och märkning av egentillverkade produkter i livsmedelsbutiker
Grillad kyckling - Kontrollprojekt om hantering av grillade köttprodukter och märkning av egentillverkade produkter i livsmedelsbutiker Miljökontoret 2014 Birgitta Iggland Jennie Söderstedt Tedelid Sammanfattning
Läs merProjekt Bacillus cereus
Projekt Bacillus cereus - provtagning av nedkylda/varmhållna livsmedel i Haninge, Tyresö och Nynäshamn 30 januari 2015 Eva Baggström Luis Carvajal Jytte Gard Timmerfors Sammanfattning Bacillus cereus är
Läs merVälkomna! Informationsmöte om Nya informationsförordningen. Miljö- och hälsoskyddskontoret Livsmedelsenheten, 20150121
Välkomna! Informationsmöte om Nya informationsförordningen Livsmedelsenheten i Jönköping 10 miljö- och hälsoskyddsinspektörer Kontrollerar mer än 1000 livsmedelsverksamheter Planerad kontroll Registreringar
Läs merGlassprojekt sommaren 2005
Glassprojekt sommaren 2005 Provtagning av hård- och mjukglass samt milkshake i Norrköpings Kommun Utförd och skriven av Henrik Thollander Sammanfattning Med syfte att kontrollera glassens kvalité i Norrköpings
Läs merIsprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun
Isprojekt 2014 Mikrobiologisk provtagning av is Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Oktober-december 2014 1- Sammanfattning 3 2- Inledning 4 2-1 Avgränsning 4 2-2 Metod 4 2-2-1 Information Bedömning
Läs merProvtagningsprojekt på sushiris 2018
Provtagningsprojekt på sushiris 2018 Utförd av miljö- och hälsoskyddskontoret i Jönköpings kommun Skriven av Ellen Ahlin, 2019-01-18 Dnr 2019-182 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddskontorets livsmedelsenhet
Läs merLagstöd till kontrollrapport
Lagstöd till kontrollrapport 1. Infrastruktur, lokaler och utrustning Planlösning och produkt-/personalflöden Materialval/ konstruktion Vatten, avlopp, handtvätt Belysning Luftkvalitet och ventilation
Läs merMikrobiologiska kriterier vid malning av köttfärs
Miljökontoret 2012-10-24 Mikrobiologiska kriterier vid malning av köttfärs Författare: Lina Lundberg Kalle Tegnestedt Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte och frågeställningar...
Läs merKontroll av mikrobiologiska kriterier (EG nr 2073/2005) - på malet kött i butik
Kontroll av mikrobiologiska kriterier (EG nr 2073/2005) - på malet kött i butik i Haninge, Tyresö och Nynäshamn kommun 26/11 2014 Eva Baggström och Maja Berggren Sammanfattning Under 2014 har Södertörns
Läs merBygg och miljökontoret. Livsmedel
Bygg och miljökontoret Livsmedel 2009:3 Mikrobiologisk- och näringsanalys av portionsförpackade kylda matlådor till enskilt boende. Mikrobiologisk- och näringsanalys av portionsförpackade kylda matlådor
Läs merKontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012
Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte sammanlagt 21 caféer, restauranger och kiosker under sommaren
Läs merLänsprojekt 2010 i Blekinge och Kronobergs län
Länsprojekt 2010 i Blekinge och Kronobergs län PROJEKTINRIKTAD LIVSMEDELS- KONTROLL AV MÄRKNING SAMT TEMPERATURKONTROLL AV BUTIKSFÖRPACKAD VARMHÅLLEN GRILLAD KYCKLING/GRILLADE KYCKLINGDELAR I DETALJHANDEL
Läs merButikshanterade charkuterivaror. www.lansstyrelsen.se/orebro. Livsmedelskontrollprojekt 2008 i Örebro län. Foto: Per Norström. Publ.
Butikshanterade charkuterivaror Livsmedelskontrollprojekt 2008 i Örebro län www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Per Norström Publ. nr 2009:42 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Syfte... 2 Målsättning...
Läs merNya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad
Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist
Läs merMiljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
www.kristianstad.se Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Provtagning av kebabkött 2017 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Genomförande... 4 Analysparametrar... 5 Resultat och bedömning...
Läs merKoll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016. Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun
Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016 Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun Under januari 2016 genomförde livsmedelsavdelningen på förvaltningen
Läs merMikrobiologisk kvalitetskontroll. Malmö stad 1999
Mikrobiologisk kvalitetskontroll av baguetter i Malmö stad 1999 Rapport 20/1999 ISSN 1400-4690 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se 1(3) Rapport om mikrobiologisk kvalitetskontroll av baguetter
Läs merRapport. Kontroll av presentation och artbestämning av fisk från manuell disk, livsmedelsbutik 2014-11-04
Rapport 2014-11-04 Kontroll av presentation och artbestämning av fisk från manuell disk, livsmedelsbutik BYGG OCH MILJÖKONTORET, LIVSMEDELSAVDELNINGEN Kontakt: Vid frågor om rapporten kontakta gärna Axel
Läs merLivsmedelsbutik 2010 Utförd av miljökontoret Jönköpings kommun Skriven av Maria Sandquist
Livsmedelsbutik 2010 Utförd av miljökontoret Jönköpings kommun Skriven av Maria Sandquist 1. Inledning I projektet inspekterades 43 livsmedelsbutiker enligt bilaga 1. Inspektionerna genomfördes under mars
Läs merKontrollhandbok Provtagning. Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov
Kontrollhandbok Provtagning Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov Innehåll Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov... 3 Vem ska bedöma livsmedelsprov?... 3 Bedömningsterminologi... 4 Hur
Läs merTillsynsprojekt. Salladsbufféer. Livsmedelsprojekt i Västerbottens län 2013
Tillsynsprojekt Salladsbufféer Livsmedelsprojekt i Västerbottens län 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Inspektion... 1 Provtagning... 1 Analysmetod... 2 Omfattning och
Läs merÄTFÄRDIGA LIVSMEDEL. Projektinriktad livsmedelskontroll 2009/2010 NORRBOTTENS LÄN
ÄTFÄRDIGA LIVSMEDEL Projektinriktad livsmedelskontroll 2009/2010 NORRBOTTENS LÄN Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE... 3 PROVTAGNING... 3 Parametrar och bedömning... 3 OMFATTNING... 3 RESULTAT I ANTAL
Läs merUrsprungsmärkning av nötkött
Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Ursprungsmärkning av nötkött Avdelning II i förordning (EG) nr 1760/2000 och förordning (EG) nr 1825/2000. Fastställd: Ersätter: 2010-05-17 av avdelningschef Peter
Läs merOffentlig kontroll av kosttillskott i Vellinge kommun 2012-2013
2013-09-19 Tillväxt och samhällsbyggnad Jonas Leo Jonas Andermyr Dnr 2013/1731 Miljö och Byggnadsnämnden Offentlig kontroll av kosttillskott i kommun 2012-2013 Postadress VELLINGE KOMMUN 235 81 Besöksadress
Läs merBakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna.
Livsmedel A-Ö ADI-värden Acceptabelt dagligt intag för livsmedelstillsatser, ADI-värde anger hur mycket en människa kan exponeras för utan att någon risk för hälsan anses uppstå. Aflatoxiner Aflatoxin
Läs merMiljö- och byggnadsförvaltningen. Mjukglassprojekt PROVTAGNING OCH KONTROLL AV RENGÖRINGSRUTINER
2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen Mjukglassprojekt PROVTAGNING OCH KONTROLL AV RENGÖRINGSRUTINER Projektet utfördes under våren 2015 av livsmedelsinspektörerna: Ulrika Andersson, Giovanna Sanchez,
Läs merRAPPORT. Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala 2013. D-nr 2013-4561
RAPPORT Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala 2013 D-nr 2013-4561 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Diskussion... 5 Förslag till åtgärder...
Läs merVad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel?
VÄGLEDNING NR 2 Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel? En vägledning till företagare som är underlagda kontroll enligt livsmedelslagen Lycksele kommun Myndighetsenheten Telefon: 0950-166 00 (vxl)
Läs merMiljöavdelningen. Sammanställning av resultatet från julbordskontrollen 2009
Miljöavdelningen Rapport Sammanställning av resultatet från julbordskontrollen 2009 2 Julbordskontroll 2009 Sammanställning Under december månad kontrollerades sju restauranger som serverade julbord. Rutiner
Läs merMärkning av fisk. Miljökontoret 2014. Kalle Tegnestedt Charlotta Paulsson
Märkning av fisk Miljökontoret 2014 Kalle Tegnestedt Charlotta Paulsson BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 2 METOD OCH GENOMFÖRANDE 2 RESULTAT 4 LAGSTÖD 4 SLUTSATS OCH DISKUSSION 4 1 Bakgrund I takt med globaliseringen
Läs merTillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer
Tillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer Sammanställt av Emma Bäck och Mattias Finell Inledning Under februari månad 2008 utförde hälsoinspektionen inom Malmska hälso-
Läs merNORDISKA ARBETSPAPPER
NORDISKA ARBETSPAPPER Matsvinn och datummärkning Faktorer som påverkar kylvarors hållbarhet http://dx.doi.org/10.6027/na2017-909 NA2017:909 ISSN 2311-0562 Detta arbetspapper är utgivet med finansiellt
Läs merBygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2
Bygg- och miljökontoret Livsmedel 2010:2 Provtagning av is och dricksvatten i livsmedelsanläggningar 2009 Ismaskin Tappställe vid kunddisk Sirupanläggning Projektansvarig: Vesna Karanovic, Bygg och miljökontoret.
Läs merÄtfärdiga livsmedel. www.t.lst.se. Projektinriktad kontroll i Örebro län 2006. Foto: Per Norström, Länsstyrelsen. Publ. nr 2007:22
Ätfärdiga livsmedel Projektinriktad kontroll i Örebro län 2006 www.t.lst.se Foto: Per Norström, Länsstyrelsen Publ. nr 2007:22 Syfte Nio av kommunerna i Örebro län har under 2006 genomfört ett gemensamt
Läs merLivsmedelsprojekt 2012 Projekt - Redlighetsprojektet
Livsmedelsprojekt 2012 Projekt - Redlighetsprojektet Sammanställning av projektet om märkning och presentation av livsmedel som tillverkas och förpackas av livsmedelsproducenter i kommunen Projekttid:
Läs merKontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 2008
MILJÖFÖRVALTNINGEN Kontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 28 En rapport från Miljöförvaltningen Stina Printz 29-4-1 www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Läs merProvtagning av färska kryddor och bladgrönsaker
MILJÖFÖRVALTNINGEN Provtagning av färska kryddor och bladgrönsaker En rapport från Miljöförvaltningen av Frida Lund och Gun Nyström -2-5 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING Projektet är
Läs merNya regler om hygien för säkerhets skull
Nya regler om hygien för säkerhets skull Information till företagare som hanterar livsmedel Ny lag Ingredienser: Ansvar, spårbarhet (öppenhet), egenkontroll (grundförutsättningar, HACCP), flexibilitet
Läs merOffentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B
Offentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg 2011 anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B Miljöförvaltningens rapport nr 16/2011 Offentlig livsmedelskontroll av restauranger i Trelleborgs
Läs merVERSION DIARIENUMMER 2013-10-04 R A PPORT SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2012. Livsmedelskontroll av kosttillskott. Lena Lidö och Haileselassie Yibrah
VERSION DIARIENUMMER 2013-10-04 R A PPORT SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2012 Livsmedelskontroll av kosttillskott Lena Lidö och Haileselassie Yibrah Livsmedelskontroll av kosttillskott Lena Lidö och Haileselassie
Läs merLivsmedelsverkets föreskrifter om märkning av vissa livsmedel; 1
1 Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning av vissa livsmedel; 1 (H 135) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version
Läs merSäker livsmedelshantering för konsumenternas skull
Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information
Läs merLivsmedelskontroll
Livsmedelskontroll 2017-2018 1 Välkomna! Åke Sjöberg (sektorschef för Samhällsutveckling) Miljöenhetens livsmedelspersonal 2018: Olle Ryberg (miljöchef) Lovisa Källgren (inspektör) Thinh Vo (inspektör)
Läs merLivsmedelskontroll av. småbutiker med kötthantering
MALMÖ STAD Miljöförvaltningen Livsmedelskontroll av småbutiker med kötthantering En rapport från Livsmedelshygieniska avdelningen April 1997 1(3) Livsmedelskontroll av småbutiker med kötthantering Denna
Läs merProvtagning av semlor 2014
Dnr 2014-0312 Provtagning av semlor 2014 Utförd av Miljökontoret i Jönköpings kommun Skriven av Karin Berg, 2014-02-06 Sammanfattning Miljökontoret i Jönköpings kommun har under januari 2014 genomfört
Läs merUrsprungsmärkning av nötkött
Ursprungsmärkning av nötkött Projektinriktad livsmedelstillsyn i Västra Götaland hösten 2001 Sammanställt av: Josefine Schön, Miljö- och hälsoskyddskontoret Skövde Innehållsförteckning Sida Sammanfattning
Läs merPIK PROJEKT 2013. Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan
PIK PROJEKT 2013 Västra Götalands län Provtagning av is i livsmedelanläggningar Projektplan Bakgrund Vid länsmöten har det framförts att det vore dags att genomföra ett projekt om is från ismaskiner inom
Läs merVi som jobbar med livsmedelskontroll. Dag Henric Lina Christina Therése
Vi som jobbar med livsmedelskontroll Dag Henric Lina Christina Therése Detta kommer vi prata om Livsmedelskontrollen Skadedjursprojektet På gång Tips Hur styrs kontrollen EU Livsmedelsverket Kungälvs Kommun
Läs merSalladsbufféprojekt. - Kontroll och provtagning av plocksalladsbufféer i Haninge, Tyresö och Nynäshamn. Genomfört 2014 Jytte Gard Timmerfors
Salladsbufféprojekt - Kontroll och provtagning av plocksalladsbufféer i Haninge, Tyresö och Nynäshamn. Genomfört 2014 Jytte Gard Timmerfors Sammanfattning Den 15 och 16 april 2014 genomförde Södertörns
Läs merKontrollhandbok Provtagning
Kontrollhandbok Provtagning Del 6 Provtagning för kontroll av salmonella Foto: Borbála Katona Innehåll Salmonella i livsmedelslagstiftningen... 3 Salmonellakrav i förordning (EG) nr 2073/2005... 3 Nationell
Läs merMÄRKNING NÖTKÖTT Projektinriktad Livsmedelskontroll Norrbottens Län År 2001
MÄRKNING AV NÖTKÖTT Projektinriktad Livsmedelskontroll Norrbottens Län År 2001 1 Innehållsförteckning Sammanfattning i 1 Bakgrund 2 1.1 Gällande regler...2 2 Syfte 3 3 Metod 3 3.1 Utbildning...3 3.2 Informationsmaterial...3
Läs merSchysst vatten i kranen?
Schysst vatten i kranen? Kontroll av icke kommunala dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Miljöskyddskontoret 2013 Sammanfattning Under sommarhalvåret 2013 har
Läs merKontroll av salladsbufféer i Jönköpings län
Kontroll av salladsbufféer i Jönköpings län Länsprojekt 2014 Kommunerna i Jönköpings län Sammanfattning Föreliggande rapport är en sammanställning över resultatet för kommunernas länsprojekt 2014 i Jönköpings
Läs merKemikalieveckan 2015
Miljökontoret Rapport 2015-09-29 Kemikalieveckan 2015 - fokus på barns hälsa och säkerhet Rapporten upprättad av: Linn Andersen Kristin Svee 2 (9) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund
Läs merPizzaprojekt. hösten 2011. Ett samarbetsprojekt mellan livsmedelstillsynen i kommunerna Lomma, Svedala, Kävlinge, Staffanstorp, Burlöv & Landskrona
Pizzaprojekt hösten 2011 Ett samarbetsprojekt mellan livsmedelstillsynen i kommunerna Lomma, Svedala, Kävlinge, Staffanstorp, Burlöv & Landskrona Sammanfattning Under hösten och vintern 2011 har miljökontoren
Läs merLivsmedelslagstiftning Ingela Marklinder, Kost B,VT 08
Livsmedelslagstiftning Ingela Marklinder, Kost B,VT 08 Varför livsmedelslagstiftning Hur är lagstiftningen uppbyggd? Vem har ansvar för att reglerna följs? Vad händer om de inte följs? Ändrade konsumtionsvanor
Läs merSäker livsmedelsverksamhet
Säker livsmedelsverksamhet Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information om vilka krav som ställs.
Läs merSamordnat Listeriaprojekt
Miljöförvaltningen Livsmedelskontrollen Tjänsteutlåtande Dnr 2017-384 Sida 1 (6) 2017-03-11 Handläggare Lena Björklund-Stoehr Telefon: 0850828187 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-04-04 p.13 Samordnat
Läs merVägledning till checklista för butiksmald blandfärs
Projekt: Redlighet kött 2017 Vägledning till checklista för butiksmald blandfärs Presentation, obligatorisk märkning och annan frivillig information Utgångspunkten för checklistan är att mängden nötkött
Läs merLivsmedelsverkets författningssamling
Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2002:47) om märkning av vissa livsmedel; (H 135) Utkom från trycket den 7 april 2003
Läs merFöreskrifter om livsmedelsinformation;
Föreskrifter om livsmedelsinformation; (H 125) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller ändringar och till
Läs merFakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Den mikrobiologiska statusen på köttfärs på pizzor i Uppsala kommun
Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Den mikrobiologiska statusen på köttfärs på pizzor i Uppsala kommun Amelie Gottfridsson Institutionen för mikrobiologi Självständigt arbete 15 hp Avancerad
Läs merTemperaturkontroll i butikskyldiskar
MILJÖFÖRVALTNINGEN Temperaturkontroll i butikskyldiskar Studie på gravad och kallrökt lax En rapport från Miljöförvaltningen Fredrik Larsson, praktikant Frida Kallberg, handledare Juli 2010 SAMMANFATTNING
Läs merKontroll av hygien i Butiksskivade charkprodukter
Kontroll av hygien i Butiksskivade charkprodukter Projektinriktad livsmedelskontroll i Västra Götalands län 2008 Rapport 2008:99 Rapportnr: 2008:99 ISSN: 1403-168X Projektet sammanställt av: Petra Noord
Läs merIs och dricksvatten. Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2011
Is och dricksvatten Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2011 2 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och avgränsning...3 Bedömning och parametrar...3 Resultat...5 Resultat isprover...6
Läs merProjekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker. Miljö- och hälsoskydd
Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Sauli Hautakangas, december 2012 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Falkenbergs
Läs merBakterier i maten. #AntibiotikaSkolan
Bakterier i maten #AntibiotikaSkolan 2 Bakterier i maten Bakterier i maten Finns det antibiotika i maten? Det är bra att veta att det inte finns antibiotika i köttet som vi köper i butik. Ett djur som
Läs merRiktad kontroll livsmedelsbutiker 2008 Med fokus på märkning
Bilaga 1 MILJÖFÖRVALTNINGEN Riktad kontroll livsmedelsbutiker 2008 Med fokus på märkning En rapport från Miljöförvaltningen, Avdelningen för Livsmedelskontroll Therese Grandell Svärd Peter Nurminen Januari
Läs merNya regler om livsmedelsinformation till konsumenterna
Nya regler om livsmedelsinformation till konsumenterna Anna Wedholm Pallas Rådgivare Kontrollavdelningen Livsmedlesverket OBS! Detaljer i presentationen kan ändras efter att vägledningen är fastställd
Läs merKontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna
Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll FÖRDJUPNING HACCP-principerna De sju HACCP-principerna Här följer en genomgång av de sju HACCP-principerna som finns angivna i lagstiftningen 1. Alla
Läs merLivsmedelsverkets föreskrifter om märkning av vissa livsmedel; 1
1 Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning av vissa livsmedel; 1 (H 135) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version
Läs merPROJEKT. Butiker med oförpackade livsmedel
PROJEKT Butiker med oförpackade livsmedel 2011-10-19 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Här
Läs merBageri/konditori 2010
Dnr 2010-4870 Bageri/konditori 2010 Utfört av miljökontoret Jönköpings kommun Skriven av Jessica Svensson, 2010-12-17 Inledning Under 2010 bedrivs delar av den planerade livsmedelskontrollen i Jönköpings
Läs merDu ansvarar för dina kosttillskott
Du ansvarar för dina kosttillskott Till dig som tillverkar eller säljer kosttillskott I detta informationsblad kan du som livsmedelsföretagare läsa om kosttillskott. Informationen ger en överblick om vilka
Läs merExempel 2 av: Christopher Nilsson
Du är en mycket viktig person! Du jobbar ju med livsmedel Livsmedelslagstifning EU förordningen Livsmedelslagen Livsmedelsförordningen Livsmedelsverkets författningar (LIVSFS) Grundförutsättningar Upprättande
Läs merProvtagningsprojekt på emulsionssås 2018
Provtagningsprojekt på emulsionssås 2018 Utförd av miljö- och hälsoskyddskontoret i Jönköpings kommun Skriven av Mattias Bergman, 2018-11-19. Dnr 2018-4794 Sammanfattning Under 2018 har Miljö- och hälsoskyddskontorets
Läs merAtt läsa på. matförpackningar...
Att läsa på matförpackningar... Maj 2011 Märkningen på livsmedel finns för att vi ska ha möjlighet att undvika ingredienser man inte tål eller undvika gammal mat, ha möjlighet att välja hälsosamt mat eller
Läs merRapport om livsmedelstillsyn av julbord i Malmö stad 2005
Rapport om livsmedelstillsyn av julbord i Malmö stad 005 Inspektionerna har genomförts av livsmedelsinspektörerna Elin Viberg, Johann Selles, Maria Svensson och praktikant Susanne Guschel på Miljöförvaltningen.
Läs merKontroll av livsmedelsbutiker hösten 2015 Miljö- och hälsoskydd
Rapport 2015:17 Kontroll av livsmedelsbutiker hösten 2015 Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Annika Gustafsson, december 2015 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Falkenbergs kommun
Läs merPrioritering vid kontroll av information och märkning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen
Prioritering vid kontroll av information och märkning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen Kontroll av livsmedelsinformation ska liksom övrig kontroll vara riskbaserad, ändamålsenlig och effektiv.
Läs merInformation till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring
Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver
Läs merKontroll av hantering av grillade produkter i butiker i Varbergs Kommun 2012
Kontroll av hantering av grillade produkter i butiker i Varbergs Kommun 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte 46 st butiker under tiden 24 juli till 31 augusti 2012 med anledning
Läs mer