Provtagningsprojekt på restauranger i Malmö stad under 1999
|
|
- Sven Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Provtagningsprojekt på restauranger i Malmö stad under 1999 Rapport 7/000 ISSN Mer rapporter kan hämtas på
2 1(9) Provtagningsprojekt på restauranger i Malmö stad under 1999 Projektet var upplagt med provtagning spridd över hela året för 8 restauranger och har genomförts av Malmö Miljöförvaltning, Livsmedelshygieniska avdelningen. Rapporten är sammanställd av livsmedelsinspektörerna Johanna Stiernstedt och Eva Olsson. Bakgrund och syfte Syftet med provtagningen var att undersöka skillnader i livsmedlens mikrobiologiska kvalitet, beroende på årstid och belastning hos verksamheten. Livsmedel är organiska produkter från växt- och djurriket. Varje livsmedel utsätts både som råvara och i olika behandlingsstadier för varierande former av påverkan. Viss påverkan kan leda till att livsmedlet får sådana förändringar att det inte längre anses ätligt. De flesta livsmedel är i sitt ursprungliga tillstånd i allmänhet fria från eller innehåller endast ett fåtal mikroorganismer. Under behandling av den ursprungliga råvaran utsätts produkterna för en mikrobiell exponering. Överföringen av mikroorganismer (MO) sker i huvudsak från jord, vatten, luft, djur eller människa. Jordens mikroflora är varierande. Ett stort antal aeroba (kräver syrerik miljö) och anaeroba (kräver syrefri miljö) bakterier som till exempel bacillusarter och clostridier har i jorden sin naturliga ekologiska miljö. En del av dem har patogena (sjukdomsframkallande) egenskaper och utgör således en risk om de överförs till livsmedel. Utöver de normalt jordbundna mikroorganismerna måste man ta hänsyn till mikroorganismer med fekalt (avföring) ursprung, som tillförs jorden via gödsel eller förorenat vatten. Vattnets innehåll av mikroorganismer bestäms i huvudsak av den omgivande markmiljön. Bakterier kan tillföras via urlakning, ytflöde och dränage. I luften förekommer partiklar, t.ex. damm, som transporterar mikroorganismer vidare. Sjuka individer kan överföra avsevärda mängder bakterier till livsmedel vid exempelvis nysningar. Den normala mikrofloran av betydelse för livsmedel från människa och djur överförs via andningsvägarna, huden och mag-, tarmkanalen. Vid sjukliga tillstånd i huden kan specifika infektioner etablera sig. Den vanligaste infektionen vid hantering av livsmedel orsakas av stafylococcer. Bakterierna överförs lätt till livsmedel vid manuell hantering. Tarmen innehåller ett stort antal mikroorganismer som även återfinns i avföringen. Den övervägande delen tillhör familjen enterobacteriaceae. Förutom enterobakterier förekommer även lactobacillusarter (mjölksyrajäsande), fekala streptococcer och vissa clostridier i tarmen. Vid sjukliga tillstånd utsöndras via avföringen olika salmonella arter, virus och parasiter.
3 (9) Överföringen av mikroorganismer till livsmedel sker i princip på två olika sätt. 1. Genom direktkontakt, t.ex. från jord på rotfrukter, genom kontakt mellan hud eller tarminnehåll eller i kontakt med infekterat vatten.. Genom indirekt kontakt, t.ex. blandning av olika råvaror, genom kontakt med redskap, maskiner, emballage eller händer som tidigare infekterats. Livsmedlets sammansättning samt hur det hanteras och förvaras påverkar vilken typ och mängd av mikroorganismer som kommer att utvecklas och därigenom vilket slag av förändringar som uppstår i livsmedlet. En bakterie förökar sig var 0 minut vid gynnsamma förhållanden och på så sätt kan en bakterie bli till en miljard på 10 timmar. Faktorer som påverkar mikroorganismernas tillväxt är kontaminationsgrad, temperatur, vattenaktivitet, ph och salthalt. Kontaminationsgrad är den mängd organismer som tillförs ett livsmedel under olika hanteringsmoment. Grunden för all produktion är att försöka minimera den infektion som varorna utsätts för, genom noggrann sköljning och putsning av vegetabilier samt att hantera råa och beredda livsmedel åtskilt, god personalhygien och rena maskiner och redskap. Den enskilda faktorn som spelar störst roll för den mikrobiella aktiviteten i ett livsmedel är temperatur. Temperaturen har betydelse för vilken mikroflora som utvecklas samt för tillväxthastigheten. Bakterier växer bäst i temperaturintervallet +0 C till +40 C. Under +8 C växer bakterier långsamt. Över +60 C avdödas bakterier i en allt högre takt. Vid kokning avdödas alla bakterier utom deras sporer och toxiner (gifter). Det är därför av stor vikt att förvara kylvaror vid högst +8 C, förvara frysvaror vid 18 C eller kallare. Upphetta vid tillagning till minst +7 C. Varmhålla vid lägst +60 C i högst en till två timmar. Avsvalna på mindre än fyra timmar ner till +8 C. För att mikroorganismer ska kunna tillväxa krävs vatten. Vattenaktiviteten i olika livsmedel kan vara mer eller mindre åtkomligt för organismerna. En vara där vattnet binds av exempelvis salt har därför en längre hållbarhet än livsmedel där vattnet är lätt åtkomligt för mikroorganismerna. Mikroorganismerna tillväxer inom ett relativt snävt ph-område. Genom att förskjuta ph mot surt (under ph 7) eller mot alkaliskt (över ph 7) kan man hämna tillväxten av mikroorganismer. Saltning bygger på att natriumklorid binder vatten och på så sätt minskar vattenaktiviteten vilket hämnar eller omöjliggör bakterietillväxt.
4 3(9) Mikroorganismer som analyserades vid provtagningarna Total antal aeroba mikroorganismer Utgörs av bakterier som behöver syre för att tillväxa. Ger en indikation på renlighet, förvaringstemperatur och hanteringsrutiner. Enterobacteriaceae och enterococcer Härstammar huvudsakligen från människors och djurs magtarmkanal. Vissa arter kan ge upphov till mag- och tarmsjukdomar. Indikation på otillräcklig värmebehandling, för hög förvarings- och lagringstemperatur eller bristfällig handhygien. Stafylococcus aureus Vanligt förekommande bakterie på hud och slemhinnor. Ger upphov till matförgiftning med symtom som kräkning, magkramp och diarré efter kort inkubationstid. Sjukdomsförloppet är kort. Bakterien kan bilda gift (toxin) som är mycket stabilt mot värme och kan därför finnas kvar i upphettade livsmedel. Med god handhygien och snabb nedkylning av mat som inte ska ätas omedelbart kan matförgiftning förhindras. Bacillus cereus Bakterien förekommer normalt i jord och vatten, därför finns de regelbundet i livsmedelsprodukter som har haft kontakt med jord såsom färska och torkade grönsaker, ris, bönor, kryddor och i mjölk och mejeriprodukter. Släktet bacillus kännetecknas av att de bildar sporer, en överlevnadsform som är motståndskraftig mot upphettning, uttorkning samt mot sura miljöer där vanliga bakterier inte överlever. De värmetåliga sporerna är livskraftiga även efter flera timmars upphettning i +100 C. Detta medför att i ett värmebehandlat livsmedel där de flesta bakterier är avdödade kan sporer av Bacillus övergå till växande bakterier som vid gynnsam temperatur obehindrat ökar i antal utan konkurrens från andra bakterier. Bacillus cereus kan orsaka två olika typer av matförgiftningar, kräkningsvarianten som karaktäriseras av kort inkubationstid (0,5 6 timmar), symtomen utgörs av illamående och kräkningar. Diarrévarianten utmärks av längre inkubationstid (8 timmar eller längre), symtomen består i diarré, magsmärtor och ibland illamående. För att förhindra tillväxt av Bacillus cereus ska ett upphettat livsmedel så snabbt som möjligt avsvalnas och förvaras i +8 C. Clostridium perfringens Förekommer i jord, damm och vatten samt i tarmen hos däggdjur och människa. Bakterien växer i syrefri miljö. Vid ogynnsam miljö bildar bakterien sporer. Bakterien bildar enterotoxiner i tunntarmen då bakterien åter omvandlas till sporer. Vid förtäring av livsmedel med höga halter av enterotoxinproducerande bakterier drabbas man efter 8 4 timmar av buksmärtor, illamående och kraftiga diarréer. Matförgiftningar orsakade av denna bakterie undviks genom att livsmedlet upphettas till minst +7 C, varmhålls till minst +60 C samt kyls ned så snabbt som möjligt till minst +8 C.
5 4(9) Mögelsvampar Mögelsvampar förekommer överallt i vår miljö. I allmänhet kräver inte mögelsvampar så mycket fritt tillgängligt vatten som bakterier för att kunna växa. Mögel är därav ett större problem än bakterietillväxt i torra, söta och salta produkter. Mögel kan bilda gift som är allergi och cancerframkallande. Förekomst av mögelsvampar ses oftast i livsmedel som blivit för gamla eller som lagrats felaktigt. Jästsvampar Förekommer normalt i små mängder i mat. Höga tal indikerar på dålig förvaring och dålig hygien. Vid riklig förekomst ger högt antal jästsvampar lukt- och smakförändringar. Salmonella Salmonella är ett släkte tillhörande familjen Enterobacteriaceae. De bakterier som kan orsaka sjukdom hos människan tillhör undergruppen Salmonella enterica. Den vanligaste sjukdomen orsakad av Salmonella är en lokal tarminfektion. Salmonella kan förutom hos människa orsaka sjukdom hos tama och vilda djurslag, bland annat däggdjur, fåglar och reptiler. Vid sjukdom förökar sig bakterien i tarmen och sprids via avföringen. Den vanligaste spridningsvägen till människan är via mat eller vatten. De viktigaste smittkällorna är fjäderfä, ägg och svinkött, kryddor, böngroddar, konditorivaror, anka och nötkött. Direktspridning från människa till människa eller från djur till människa förekommer också. Salmonella växer i både syrerika och syrefria miljöer. Den överlever under +8 C och över 18 C samt i torkade produkter. För att undvika sjukdom orsakad av Salmonella ska man vara mycket noga med att upphetta alla livsmedel till minst +7 C då bakterien dör. God hygien samt säkra hanteringsrutiner är grundläggande för att förhindra tillväxt av salmonellabakterier. Bedömningen av prover kan utfalla på tre sätt: Tjänligt (T) ur mikrobiologisk synpunkt, ingen risk att förtära livsmedlet. Tjänligt med anmärkning (TA) en eller flera halter av analyserade mikroorganismer överstiger uppsatta gränsvärden. Indikation på felaktig hantering. Otjänligt (OT) att förtära livsmedlet förenas med risk för matförgiftning.
6 5(9) Genomförande Projektet utfördes under vintern, sommaren och hösten 1999, d.v.s. i tre omgångar. Prov togs på 8 lunch- och kvällsrestauranger. Totalt analyserade 51 mikrobiologiska prover. Provtagningarna på restaurangerna var ej föranmälda. Miljöförvaltningen valde att ta prov på livsmedel som efter värmebehandling kylts ner, för att på så sätt få en överblick av hur avsvalningsrutinerna fungerat hos verksamheterna. Det togs också ut ett prov på en kallberedd produkt för att kontrollera hanteringen av produkter som inte värmts upp och därmed inte har någon avdödning av mikroorganismer. Överlag togs två prover på varje verksamhet, en avsvalnad och en kallberedd produkt, vid varje provtagningstillfälle. Sterila provtagningsburkar från laboratoriet användes vid provtagning. Rena redskap för att ta proverna med tillhandahölls av restaurangen. Efter provtagningen förvarades proverna i kylväska under +8 C för att sedan transporteras till laboratoriet, Svelab AB i Malmö. Livsmedelsproverna analyserades enbart för antalet mikroorganismer i provet. Vid analysresultat som visade på tjänligt med anmärkning eller otjänligt uttogs ett omprov som verksamheten fick bekosta. Vid en del tillfällen kunde inte prover och/eller omprover tas ut p.g.a. att verksamheterna hade stängt av någon anledning, t.ex. semester, eller att de slutade med viss hantering då analyserna visade på resultatet tjänligt med anmärkning eller otjänligt. Resultat Provtagningarna skedde i tre omgångar under 1999; första, andra och tredje provtagningsomgången. I tabellerna och diagrammen nedan ges en sammanfattning över analysresultaten. En sammanställning över vilka verksamheter som ingått i provtagningsprojektet samt resultaten från de första proverna i de tre olika omgångarna, redovisas i bilaga 1 /1 Tabell 1. Sammanställning av resultaten från 1:a provtagningsomgången Tjänligt Tjänligt med anmärkning Otjänligt Antal 1:a prov Antal 1:a omprov Antal :a omprov Antal 3:e omprov Antal 4:e omprov Antal 5:e omprov Totalt antal prover Resultaten från första provtagningsomgången, se tabell 1, visade att 81% av proverna var tjänliga, 18% tjänliga med anmärkning samt 1% av proverna gav otjänligt resultat.
7 6(9) I diagram 1 redovisas en sammanställning för vilken typ av mikroorganismer som var anledningen till att analysen av provet blev tjänligt med anmärkning eller otjänligt. Flertalet av analyserna som gav resultatet tjänligt med anmärkning berodde på förhöjda värden av total antalet aeroba mikroorganismer samt enterobacteriaceae både för avsvalnad och kallberedd provtagen livsmedelsprodukt. De otjänliga proverna återfanns bara hos avsvalnade produkter och orsakades av Bacillus cereus samt Clostridium perfringens. Antal prover (st) Tjänligt med anmärkning Otjänligt 4 0 1A 1K A K 3A 3K 4A 4K 5A 5K 6A 6K 7A 7K 8A 8K Mikroorganism Diagram 1: Sammanställning av vilka mikroorganismer som orsakat TA respektive OT vid 1:a provtagningsomgången Förklaring till Diagram 1, och 3: A: Avsvalnad produkt K: Kallberedd produkt 1A: Total antal aeroba mikroorganismer 5A: Staphylococcus aureus 1K: Total antal aeroba mikroorganismer 5K: Staphylococcus aureus A: Enterobacteriaceae 6A: Clostridium perfringens K: Enterobacteriaceae 6K: Clostridium perfringens 3A: Enterococcer 7A: Mögelsvamp 3K: Enterococcer 7K: Mögelsvamp 4A: Bacillus cereus 8A: Jästsvamp 4K: Bacillus cereus 8K: Jästsvamp
8 7(9) Tabell. Sammanställning av resultaten från :a provtagningsomgången Tjänligt Tjänligt med anmärkning Otjänligt Antal 1:a prov Antal 1:a omprov Antal :a omprov Antal 3:e omprov Antal 4:e omprov Antal 5:e omprov Totalt antal prover Resultaten från andra provtagningsomgången, se tabell, visade att 83% av proverna var tjänliga, 15% tjänliga med anmärkning samt % av proverna gav otjänligt resultat. Diagram visar vilken typ av mikroorganismer som var orsaken till att analyserna av livsmedelsproverna blev tjänliga med anmärkning eller otjänliga i det andra provtagningstillfället. Precis som vid första provtagningstillfället var det antalet totala aeroba mikroorganismer samt enterobacteriaceae som var orsaken till resultatet tjänligt med anmärkning i både avsvalnade och kallberedda produkter. Bacillus cereus i avsvalnade livsmedel gav analysresultaten otjänligt. Antal prover (st) Tjänligt med anmärkning Otjänligt 4 0 1A 1K A K 3A 3K 4A 4K 5A 5K 6A 6K 7A 7K 8A 8K Mikroorganismer Diagram : Sammanställning av vilka mikroorganismer som orsakat TA respektive OT vid :a provtagningsomgången
9 8(9) Tabell 3. Sammanställning av resultaten från 3:e provtagningsomgången Tjänligt Tjänligt med anmärkning Otjänligt Antal 1:a prov Antal 1:a omprov 7 - Antal :a omprov Antal 3:e omprov 1 - Antal 4:e omprov Antal 5:e omprov Totalt antal prover Resultaten från tredje provtagningsomgången, se tabell 3, visade att 89% av proverna var tjänliga, 9% tjänliga med anmärkning samt % av proverna gav otjänligt resultat. Sammanställningen över mikroorganismerna som var orsaken till att analysresultaten vid tredje provtagningstillfället visas i diagram 3. Vid denna omgången var det inte någon speciell typ av mikroorganismer som dominerade och medförde att analysresultaten blev tjänliga med anmärkning, varken för avsvalnad eller kallberedd produkt. Precis som för andra provtagningstillfället var det Bacillus cereus som gav resultaten otjänligt i avsvalnade produkter. Antal prover (st) Tjänligt med anmärkning Otjänligt 4 0 1A 1K A K 3A 3K 4A 4K 5A 5K 6A 6K 7A 7K 8A 8K Mikroorganismer Diagram 3: Sammanställning av vilka mikroorganismer som orsakat TA respektive OT vid 3:e provtagningsomgången
10 9(9) Kommentarer Provtagningsprojektet visar på en genomgående trend att de tjänliga resultaten ökar successivt över de tre provtagningstillfällena, d.v.s. flest tjänliga prover finns i den tredje provtagningsomgången. Detta medför att antalet analysresultat tjänligt med anmärkning minskar. De otjänliga proverna ligger på en konstant låg nivå. Endast en restaurang har otjänligt resultat vid två av provtagningstillfällena. Första omgångens resultat tjänligt med anmärkning beror på höga antal totalantal aeroba mikroorganismer och enterobacteriaceae. Dessa parametrar ger en indikation på att hanteringsrutinerna, främst förvaringen av livsmedel samt avsvalning, inte fungerar tillfredsställande och att det kan finnas brister i handhygienen. Även vid det andra provtagningstillfället dominerade totalantalet aeroba mikroorganismer och enterobacteriaceae i resultaten tjänligt med anmärkning. Däremot kan man se en trend att enterobateriaceae var högre i de avsvalnade produkterna. Detta kan tyda på att hanteringen vid avsvalning och kylförvaring fungerar sämre under årets varmare period. Vid den tredje och avslutande provtagningsomgången kan man se en minskning av prover med resultat tjänligt med anmärkning. Detta indikerar troligen på en förbättring i verksamheternas hanteringsrutiner jämfört med de tidigare provtagningstillfällena. Dock kan en liten ökning av jäst- och mögelsvampar konstateras. Detta kan tyda på för långa förvaringstider av produkten. Spridningen av de olika mikroorganismerna i avsvalnade och kallberedda produkter var likartade i resultaten tjänligt med anmärkning. I de fall då otjänliga resultat kan konstateras beror detta på förekomst av Bacillus cereus och Clostridium perfringens i avsvalnade produkter. Detta ger en indikation på hur viktigt det är med en väl fungerande avsvalning. Däremot kan de förbättrade provresultaten under provtagningsprojektet visa på hur betydande det är att Miljöförvaltningen frekvent inspekterar verksamheterna och påtalar vikten av en god livsmedelshantering. Någon skillnad i livsmedlens mikrobiologiska kvalitet beroende på årstid och belastning kan inte påvisas i provtagningen genomförd under Miljöförvaltningen avser att följa upp projektet med provtagningar på samma verksamheter under sommaren år 000.
11 Bilaga 1 (Sidan 1 av3) Restaurang (Namn och adress) Restaurang Sturehof Adelgatan 13 Scandic Crown hotel Amiralsgatan 19 Nanny s Kitchen Amiralsgatan 88 Garden Hotel Baltzargatan 0 Vår Tids Mat Baltzargatan 1 M/S Scania Box 61 Brogatan Brogatan 1 Restaurang Kajutan Bryggövägen Slagthuset Carlsgatan 1 E Ikea Restaurangen Cederströmsgatan Centr. Rest. Centr Coffee-Shop Centralstationen Via Veneto Davidshallsgatan 14 Restaurang Aten Davidshallsgatan 3 Restaurang La Barca Davidshallsgatan 7 Restaurang Gröna Fisken Engelbrektsgatan 16 Restaurang Årstiderna Frans Suellsgatan 3 Restaurang G 1 Gustav Adolfs Torg Wok Kitchen 1 Gustav Adolfs Torg Café & Restaurang Gustav Adolf Gustav Adolfs Torg Efes Kebabspecialisten Hamngatan 4 Café Stairs Hamngatan 4 Restaurang Yasso Isak Slaktaregatan 6 Johan P Isak Slaktaregatan 6 Restaurang B&B Isak Slaktaregatan 6 Rinaldos Isak Slaktaregatan 6 Restaurang Cornelia Isak Slaktaregatan 6 Restaurang Target Isak Slaktaregatan 6-8 Jägersro Travrestaurang Jägersro Malmö 1:a Provtagningsomgång :a Provtagningsomgång 3: e Provtagningsomgång T TA OT T TA OT T TA OT
12 Bilaga 1 (Sidan av3) Restaurang (Namn och adress) EK Peppar och Salt AB Jägersro Center Restaurang Peder Hans Jägersrovägen 1 Hotel Jägersro Jägersrovägen 160 Veras Krog & Bar Kanalgatan 3 Tröls Jins Kru Karlskronaplan 1 Restaurang Rådhuskällaren Kompanigatan 5 JP S Bar & Restaurang Köpenhamnsvägen 7 Restaurang Victors Lilla Torg 1 Indian Side Lilla Torg 7 Restaurang Steakhouse Lilla Torg 7 Restaurang Natalie på Pers Limhamnsvägen Restaurang Ribersborg Limhamnsvägen, Ribersborg Restaurang Cutty Sark Linnégatan 5 Kropp & Själ Malmborgsgatan 6 Restaurang Mascot Möllevångstorget 6 Restaurang Anno 1900 Norra Bulltoftavägen 7 Grand Hotel Savoy AB 1 Norra Vallgatan 6 Petri Pumpa 1 Norra Vallgatan 6 Restaurang Arken Per Albin Hanssons väg 40 Olgas Restaurang Pildammsvägen Restaurang Översten Regementsgatan 5 Restaurang Vi Två Salleruppsvägen 1 Café Konsthallen Sankt Johannesgatan 7 Scandic Hotel Segesvängen Restaurang Skeppsbron Skeppsbron Restaurang Mando Skomakaregatan 4 Oxie Bykrog Stengodsvägen 155 Restaurant Mongolian Stora Nygatan 1:a Provtagningsomgång :a Provtagningsomgång 3: e Provtagningsomgång T TA OT T TA OT T TA OT
13 Bilaga 1 (Sidan 3 av3) Restaurang (Namn och adress) Restaurang Spot Stora Nygatan 33 Scandic Hotel S:T Jörgen Stora Nygatan 35 Värdshuset Lugnet Storgatan 0 Två Krögare Storgatan 35 Hotel Kramer Stortorget 7 Norell s Nr3 Wine, Bar & Café Stortorget 17 Centiliter & Gram Bar och Matsal Stortorget 17 1 Piccolo Mondo Stortorget 19 Restaurang Mike s Corner Strandgatan 50 Meaning Green Södergatan 1 Restaurang Beckys Södergatan 3 Restaurang Casa Mia Södergatan 1 Harrys Restaurang Södergatan 14 Jensen s Böfhus Södra Förstadsgatan 1 Restaurang Kryddhyllan Södra Förstadsgatan 58 Indian Haweli Södra Förstadsgatan 88 Restaurang Eclipse Södra Promenaden 63 Scandic Hotel AB Triangeln Restaurang Brofästet Utsiktsvägen 10 Öresunds Catering Västra Varvsgatan 10 Restaurang Fritiden Västra Varvsgatan 10-1 Café Sankt Gertrud Östergatan 7B SAS Royal Hotel Östergatan 10 Carolus Restaurang Östergatan 1 Big Bowl Sverige AB Östra Förstadsgatan 3 Teaterrestaurangen Östra Rönneholmsvägen 0 1 Ägarbyte 1:a Provtagningsomgång :a Provtagningsomgång 3: e Provtagningsomgång T TA OT T TA OT T TA OT
Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016. Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun
Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016 Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun Under januari 2016 genomförde livsmedelsavdelningen på förvaltningen
Läs merKontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012
Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte sammanlagt 21 caféer, restauranger och kiosker under sommaren
Läs merLivsmedelstillsyn av medelstora restauranger i Malmö stad sommaren hösten 2002
Malmö stad, Miljöförvaltningen. Rapport 33/2002. ISSN 1400-4690. Rapporten är anpassad för utskrift från Internet. 1(2) Livsmedelstillsyn av medelstora restauranger i Malmö stad sommaren hösten 2002 Livsmedelsinspektionerna
Läs merUndersökning av glass i Landskrona kommun 2008
Miljöförvaltningen Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008 Praktikanter: Nina Heinesson Katerina Katsanikou Handledare: Ingela Pålsson Miljöinspektör Miljöförvaltningen Rapport 2008:11 261 80 Landskrona
Läs merMiljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys
Miljö- och hälsoskyddskontoret Rapportserie Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys Förord Den här rapporten handlar om ett provtagningsprojekt
Läs merPROJEKT. Salladbufféer
PROJEKT Salladbufféer Självplock Rapport avseende tillsynsprojekt 2015 Syfte Undersöka hantering och hygien på salladsbufféer med självplock främst med avseende förvaringstemperatur, redskap, rengöring
Läs merGlassprojekt sommaren 2005
Glassprojekt sommaren 2005 Provtagning av hård- och mjukglass samt milkshake i Norrköpings Kommun Utförd och skriven av Henrik Thollander Sammanfattning Med syfte att kontrollera glassens kvalité i Norrköpings
Läs merLivsmedelstillsyn av större restauranger i Malmö stad hösten 1999
Livsmedelstillsyn av större restauranger i Malmö stad hösten 1999 Rapport 29/1999 ISSN 1400-4690 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se 1(2) Livsmedelstillsyn av större restauranger i Malmö stad
Läs merRengöringskontroll och livsmedelstillsyn av större restauranger i Malmö stad februari 2002
Malmö stad, Miljöförvaltningen. Rapport 12/2002. ISSN 1400-4690. Rapporten är anpassad för utskrift från Internet. 1(3) Rengöringskontroll och livsmedelstillsyn av större restauranger i Malmö stad februari
Läs merLivsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Livsmedelshygien Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Viktig livsmedelshygien Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar i Sverige ca 500 000 fall/år Livsmedelsburna sjukdomar kan leda till dödsfall Rapporterade
Läs merRapport. Restauranger tillsynsprojekt 2013. Åsa Fredriksson Joakim Johansson
Rapport Restauranger tillsynsprojekt 2013 Åsa Fredriksson Joakim Johansson SAMMANFATTNING Under år 2013 har miljökontoret i Luleå utfört offentlig livsmedelskontroll på restauranger och pizzerior inom
Läs merLivsmedelskontroll av kinarestauranger i Malmö och Burlövs kommuner 1998
Livsmedelskontroll av kinarestauranger i Malmö och Burlövs kommuner 1998 Rapport 26/1998 ISSN 1400-4690 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se 1(3) Livsmedelskontroll av kinarestauranger i Malmö
Läs merProjekt hållbarhetstester på charkprodukter
1(6) Miljöförvaltningen Projekt hållbarhetstester på charkprodukter Landskrona stad 2010 Elvira Kostovic Miljöinspektör Rapport 2011:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(6) Projekt hållbarhetstester
Läs merRapport provtagningsprojekt 2010 Vagnar & Restauranger. Miljöförvaltningen
Rapport provtagningsprojekt 2010 Vagnar & Restauranger Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (5) Rapport provtagningsprojekt 2010 Dnr 2010.2397.1 Sammanfattning Under maj månad 2010 utförde miljöförvaltningen provtagningar
Läs merLivsmedelskontroll av julbord i Malmö stad 2007
RAPPORT Livsmedelskontroll av julbord i Malmö stad 2007 Antagen av Miljönämnden 2008-01-29 Rapportnr 01/2008 ISSN 1400-4690 Rapporter (ISSN 1400-4690) utgivna fr.o.m. 2004: 01/2004 Livsmedelstillsyn av
Läs merPROJEKTINRIKTAD KONTROLL I NORRBOTTEN 2015. Kontroll av salladsbufféer
PROJEKTINRIKTAD KONTROLL I NORRBOTTEN 215 Kontroll av salladsbufféer Sammanfattning I samband med en länsträff för Norrbottens län den 18 februari 215 beslöts att ett projekt skulle utföras i syfte att
Läs merVatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009
MILJÖFÖRVALTNINGEN Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 En rapport från Miljöförvaltningen, Avdelningen för Livsmedelskontroll Frida Kallberg Carolina Svavar Augusti 2009 1 Sammanfattning
Läs merLivsmedelskontroll av restauranger med 4-10 anställda i Malmö stad
Livsmedelskontroll av restauranger med 4-10 anställda i Malmö stad 1998-1999 Rapport 21/1999 ISSN 1400-4690 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se 1(4) Livsmedelskontroll av restauranger med 4
Läs merJulbordsprojekt 1997. Rapport 2/1998 ISSN 1400-4690. Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se
Julbordsprojekt 1997 Rapport 2/1998 ISSN 1400-4690 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se 1(5) Julbordsprojekt 1997 Sammanfattning Under december månad 1997 har 17 restauranger som serverat julbord
Läs merProvtagning av sallader
MILJÖFÖRVALTNINGEN Provtagning av sallader En rapport från Miljöförvaltningen Susann Andersson, Dan Lennartsson 2010-03-18 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING Sallader är en produkt som
Läs merMikrobiologisk undersökning av skop- och mjukglass i Malmö stad sommaren 2004
1(7) Malmö stad, Miljöförvaltningen. Rapport 12/2004. ISSN 1400-4690. Rapporten är anpassad för utskrift från Internet Mikrobiologisk undersökning av skop- och mjukglass i Malmö stad sommaren 2004 Inledning
Läs merLivsmedelskontroll av julbord i Malmö 2015
Livsmedelskontroll av julbord i Malmö 2015 Sammanfattning Miljöförvaltningen har som de senaste två åren under december 2015 utfört kontroll på restauranger som arrangerar julbord eller serverar julmat.
Läs merMiljö- och byggnadsförvaltningen. Mjukglassprojekt PROVTAGNING OCH KONTROLL AV RENGÖRINGSRUTINER
2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen Mjukglassprojekt PROVTAGNING OCH KONTROLL AV RENGÖRINGSRUTINER Projektet utfördes under våren 2015 av livsmedelsinspektörerna: Ulrika Andersson, Giovanna Sanchez,
Läs merÄtfärdiga livsmedel. www.t.lst.se. Projektinriktad kontroll i Örebro län 2006. Foto: Per Norström, Länsstyrelsen. Publ. nr 2007:22
Ätfärdiga livsmedel Projektinriktad kontroll i Örebro län 2006 www.t.lst.se Foto: Per Norström, Länsstyrelsen Publ. nr 2007:22 Syfte Nio av kommunerna i Örebro län har under 2006 genomfört ett gemensamt
Läs merProjektrapport 2011: Salmonella i grönsaker
Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker September 2012 Social- och hälsovårdsverket Hälsoinspektionsbyrån Sammanställt av t.f. hälsoinspektör Emma Bäck INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 1.1. SALMONELLA...1
Läs merKontroll av salladsbufféer i butik
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Kontroll av salladsbufféer i butik Miljöenheten i Lomma redovisar 2015:1 2015-03-16 Sammanfattning Miljöenheten i Lomma utförde under februari och mars månad 2015 provtagning
Läs merHistorien om Ingemars Whiskeysenap
M AT i K a l m a r 2007 (Årgång 13) Information till livsmedelsbranschen Historien om Ingemars Whiskeysenap Ingemar Andersson i Rinkabyholm började med att tillverka senap genom att prova ut recept, och
Läs merLivsmedelskontroll på julbord i Malmö 2012
RAPPORT Livsmedelskontroll på julbord i Malmö 2012 Antagen av Miljönämnden 2013-01-22 Rapportnr 1/2013 ISSN 1400-4690 Rapporter (ISSN 1400-4690) utgivna fr.o.m. 2008: 01/2008 Livsmedelskontroll av julbord
Läs merPizzaprojekt. hösten 2011. Ett samarbetsprojekt mellan livsmedelstillsynen i kommunerna Lomma, Svedala, Kävlinge, Staffanstorp, Burlöv & Landskrona
Pizzaprojekt hösten 2011 Ett samarbetsprojekt mellan livsmedelstillsynen i kommunerna Lomma, Svedala, Kävlinge, Staffanstorp, Burlöv & Landskrona Sammanfattning Under hösten och vintern 2011 har miljökontoren
Läs merVÄNLIGEN FYLL I FÖLJANDE UPPGIFTER, TEXTA TYDLIGT ELLER ANVÄND VERSALER, TACK. Kompetenstestarens namn Kompetenstestarens betekcning Testdatum
HYGIENKOMPETENSTEST / MODELLSERIE I Observera: bara ett svarskryss / fråga. Svarstiden är 45 minuter. Man får avlägsna sig från testtillfället tidigast 30 minuter efter att testet började. Man godkänns
Läs merProjekt Bacillus cereus
Projekt Bacillus cereus - provtagning av nedkylda/varmhållna livsmedel i Haninge, Tyresö och Nynäshamn 30 januari 2015 Eva Baggström Luis Carvajal Jytte Gard Timmerfors Sammanfattning Bacillus cereus är
Läs merIsprojektet 2012. Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN
MILJÖFÖRVALTNINGEN Isprojektet 2012 Mikrobiologisk provtagning av is En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand Juni 2012 1 Syfte 1 SYFTE Syftet med projektet är att med hjälp av provtagning
Läs merProvtagningsprojekt på sushiris 2018
Provtagningsprojekt på sushiris 2018 Utförd av miljö- och hälsoskyddskontoret i Jönköpings kommun Skriven av Ellen Ahlin, 2019-01-18 Dnr 2019-182 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddskontorets livsmedelsenhet
Läs merProjekt julbord. Landskrona stad 2009. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen. 261 80 Landskrona. Miljöförvaltningen
1(7) Miljöförvaltningen Projekt julbord Landskrona stad 2009 Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(7) Projekt julbord 2009 Sammanfattning Miljöförvaltningen
Läs merEgentillsyn. med haccp
Egentillsyn med haccp Du som driver ett livsmedelsföretag måste utöva tillsyn på din verksamhet. Den så kallade egentillsynen. Det som ingår i egentillsynen ska finnas beskrivet i ett egenkontrollprogram.
Läs merIs i livsmedelsanläggningar
Is i livsmedelsanläggningar Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter Syfte Syftet med projektet är att med hjälp av provtagning undersöka den mikrobiologiska kvaliteten på
Läs merProjekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun
Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning
Läs merGenerell riskanalys för hantering av livsmedel i bostad för vuxna barn mfl enligt LSS 1 2. Förebyggande åtgärd
Generell analys för i bostad för vuxna barn mfl enligt LSS 1 2 Varumottagning sjukdomsframkall ande pga av för hög temperatur på kyl- och frysvaror Förorening på grund av trasigt eller smutsigt emballage
Läs merDel 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus
Del 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus Foto: Per Nilsson, Profox 7 Produktbladen I produktbladen finns olika verksamheter beskrivna. Du kan kopiera, plasta in dem och ha med dem som checklistor när
Läs merEgenkontrollprogram i Stöd och Service 2016-04-22
Säker mat All mat som serveras ska vara säker att äta och våra kunder ska kunna känna sig trygga i att inte bli sjuka av maten. Personalen ska ha kompetens inom livsmedelssäkerhet och det ska finnas rutiner
Läs merFÖRORD... 3 INLEDNING...4
6 FÖRORD.... 3 INLEDNING....4 LIVSMEDELSLAGSTIFTNING OCH HISTORIK....11 FALLET TYPHOID MARY MALLON....11 LAGSTIFTNINGEN HAR TVÅ HUVUDSYFTEN I FÖRSTA HAND....13 ANMÄLDA FALL ENLIGT SMITTSKYDDSLAGEN ÅR 2003....14
Läs merExempel 2 av: Christopher Nilsson
Du är en mycket viktig person! Du jobbar ju med livsmedel Livsmedelslagstifning EU förordningen Livsmedelslagen Livsmedelsförordningen Livsmedelsverkets författningar (LIVSFS) Grundförutsättningar Upprättande
Läs merIsprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun
Isprojekt 2014 Mikrobiologisk provtagning av is Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Oktober-december 2014 1- Sammanfattning 3 2- Inledning 4 2-1 Avgränsning 4 2-2 Metod 4 2-2-1 Information Bedömning
Läs merVad kan finnas under ytan?
Vad kan finnas under ytan? Smittämnen i livsmedel och vatten Margareta Edvall November 2011 1 Några exempel på rmikoorganismer som kan smitta via livsmedel och vatten Bacillus cereus Calicivirus Campylobacter
Läs merButikshanterade charkuterivaror. www.lansstyrelsen.se/orebro. Livsmedelskontrollprojekt 2008 i Örebro län. Foto: Per Norström. Publ.
Butikshanterade charkuterivaror Livsmedelskontrollprojekt 2008 i Örebro län www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Per Norström Publ. nr 2009:42 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Syfte... 2 Målsättning...
Läs merMiljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
www.kristianstad.se Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Provtagning av kebabkött 2017 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Genomförande... 4 Analysparametrar... 5 Resultat och bedömning...
Läs merRisk/faroanalys för hantering av livsmedel, MICASA mottager varm lunch och tillagning av lättare lunch 1. Förebyggande åtgärd
/faroanalys för, MICASA mottager varm lunch och tillagning av lättare lunch 1 Ankomst kontroll Varumottagning Upptining/ Kylförvaring/ Hälso och sjukdomsframkalla nde pga av för hög temperatur på kyloch
Läs merGlassprojekt 2010. Utfört av miljökontoret Jönköpings kommun. Skriven av Therese Mattisson
Glassprojekt 2010 Utfört av miljökontoret Jönköpings kommun Skriven av Therese Mattisson Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat... 4 Slutsats och rekommendation...
Läs merLaboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn
Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn
Läs merMiljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. 2008:2 Provtagning och analys av maträtter från julbord
Miljö- och hälsoskyddskontoret Rapportserie 2008:2 Provtagning och analys av maträtter från julbord Inledning Enligt Livsmedelverket matförgiftas betydligt fler människor i Sverige än vad som finns i den
Läs merVattenverk i Askersund kommun
Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-
Läs merEGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING
INFORMATION OM EGENKONTROLLPROGRAM med HACCP 2009-09-25 EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING I livsmedelslagstiftningen anges de krav på hygieniska förhållanden som skall råda (grundförutsättningar ) och
Läs mer1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7
1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...
Läs merFÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003
SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2004 FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 3/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet
Läs merLivsmedelstillsyn av storhushåll med orientalisk tillagning i Malmö stad vintern 2003
1(3) Malmö stad, Miljöförvaltningen. Rapport 01/2004. ISSN 1400-4690. Rapporten är anpassad för utskrift från Internet. Livsmedelstillsyn av storhushåll med orientalisk tillagning i Malmö stad vintern
Läs merSlutrapport för projekt Is i livsmedelsanläggningar 2013. Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter
Slutrapport för projekt Is i livsmedelsanläggningar 2013 Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter oktober 2013 Slutrapport för projekt Is i livsmedelsanläggningar 2013 Miljösamverkan
Läs merMikroorganismernas storlek och snabba förökning medför, att de kan uppnå stort antal i livsmedel under för mikroorganismerna gynnsamma betingelser.
Bilaga Mikrobiologi 1. Allmänt om mikroorganismer Mikro betyder liten. Mikroorganismerna är så små, att de inte kan ses med blotta ögat. För att kunna studeras måste bakterier därför förstoras i mikroskop
Läs merTillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer
Tillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer Sammanställt av Emma Bäck och Mattias Finell Inledning Under februari månad 2008 utförde hälsoinspektionen inom Malmska hälso-
Läs merKontrollhandbok för storhushåll. Del 3 Hälsorisker och prioriterade kontrollområden inom olika typer av storhushåll
Kontrollhandbok för storhushåll Del 3 Hälsorisker och prioriterade kontrollområden inom olika typer av storhushåll Innehåll Inledning... 3 1 Skolor och förskolor... 4 1.1 Tillagningskök på förskola och
Läs merKalmar Kebab. - ett nytt företag. Vi har bytt namn. Märk rätt! Kalmar kommun Samhällsbyggnadskontoret. Information till livsmedelsbranschen
Kalmar kommun Samhällsbyggnadskontoret 1999 (Årgång 5) Information till livsmedelsbranschen Selahattin Tassin och Mustafa Tassin framför en av tillverkningsmaskinerna Kalmar Kebab - ett nytt företag Det
Läs merLivsmedelstillsyn av butiker med förpackade varor med < 3 årsarbetskrafter i Malmö stad våren 2002
Malmö stad, Miljöförvaltningen. Rapport 19/2002. ISSN 1400-4690. Rapporten är anpassad för utskrift från Internet. 1(2) Livsmedelstillsyn av butiker med förpackade varor med < 3 årsarbetskrafter i Malmö
Läs merSmitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?
Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom
Läs merEgenkontroll ger bättre koll
Egenkontroll ger bättre koll Vill du ha säkrare livsmedelshygien och nöjdare kunder? Säker mat tjänar både du, kunden och samhället på. En fungerande egenkontroll hjälper till att ge kontroll på hanteringen
Läs merLivsmedelstillsyn av orientaliska restauranger i Malmö stad våren 2003
1(1) Malmö stad, Miljöförvaltningen. Rapport 24/2003. ISSN 1400-4690. Rapporten är anpassad för utskrift från Internet. Livsmedelstillsyn av orientaliska restauranger i Malmö stad våren 2003 Inspektionerna
Läs merRestauranger våren 2011
Dnr 2011-2432 Restauranger våren 2011 Utförd av miljökontoret i Jönköpings kommun Skriven av Maria Sandquist 2011-07-07 Inledning Under 2011 bedrivs delar av den planerade livsmedelskontrollen i Jönköpings
Läs merProjekt 2010 Kontroll av tillagningen av mat till födoämnesöverkänsliga konsumenter inom förskola, skola och äldreomsorg. Miljö- och hälsoskydd
Projekt 2010 Kontroll av tillagningen av mat till födoämnesöverkänsliga konsumenter inom förskola, skola och äldreomsorg Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Sauli Hautakangas, januari 2011 Postadress
Läs merSammanställning. Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008
Sammanställning Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008 DISKUSSION Butiker som grillar ska, i egenkontrollen, bland annat kontrollera de viktiga parmetrarna; värmebehandling, varmhållning, nedkylning
Läs merFastställd 2016-01-28 Gemensam provtagningsplan för Samverkan inom livsmedelkontrollen i Stockholmsregionen (SILK) 2016
Provtagningsplan Fastställd 2016-01-28 Gemensam provtagningsplan för Samverkan inom livsmedelkontrollen i Stockholmsregionen (SILK) 2016 Bakgrund Under våren 2014 bildades nätverket SILK (Samverkan Inom
Läs merDel 3 Anmälan till myndigheten, eget kök hemma, olika goda hygieniska rutiner, lagstiftning
Del 3 Anmälan till myndigheten, eget kök hemma, olika goda hygieniska rutiner, lagstiftning Foto: Per Nilsson, Profox 8 Allmänt om livsmedelssäkerhet Hög livsmedelssäkerhet innebär i första hand att människor
Läs merGrundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.
Grundförutsättningar Med grundförutsättningar menas: Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan. Syftet är både att
Läs merPROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap
Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Den sökandes namn: Personbeteckning: För essäsvaren 1-3 kan
Läs merRapport om livsmedelstillsyn av julbord i Malmö stad 2005
Rapport om livsmedelstillsyn av julbord i Malmö stad 005 Inspektionerna har genomförts av livsmedelsinspektörerna Elin Viberg, Johann Selles, Maria Svensson och praktikant Susanne Guschel på Miljöförvaltningen.
Läs merSmittspårningsutbildning 2011
Smittspårningsutbildning 2011 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Fyra grundfrågor Vilken sjukdom? Smittvägar? Yrke/sysselsättning? Inhemsk- eller utlandssmitta? Allmänfarliga
Läs merAnolytech Disinfection System
Anolytech Disinfection System Disinfection for healthier businesses ill st e ld al y va ent pan h ec nm om 2 lyt viro y C 201 o An En olog ear Y n ch he Te of t Bakterier kostar Bakterier, virus, svampar
Läs merBAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER
För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning
Läs merMikrobiologisk kvalitetskontroll. Malmö stad 1999
Mikrobiologisk kvalitetskontroll av baguetter i Malmö stad 1999 Rapport 20/1999 ISSN 1400-4690 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se 1(3) Rapport om mikrobiologisk kvalitetskontroll av baguetter
Läs merABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank
ABC I TRYGG MATLAGNING Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank & Åt föräldrar En kock, som har bråttom glömmer lätt hur livsmedel skall hanteras. Denna broschyr innehåller viktiga råd åt
Läs merEGENKONTROLLPROGRAM FÖR LIVSMEDELSBUTIK
EGENKONTROLLPROGRAM FÖR LIVSMEDELSBUTIK Butik Adress Kundnummer Telefonnummer Ansvarig person Miljönämndens/Miljöhygienschefens beslut datum Om ändringar sker i verksamheten eller ägaren/innehavaren byts,
Läs merManus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler
Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,
Läs merFrån vattenprov till analys i laboratoriet snabba och säkra analyser, går det?
Från vattenprov till analys i laboratoriet snabba och säkra analyser, går det? Lena Tryggvason Eurofins Food & Agro Jönköping 2013-09-11 www.eurofins.com Vatten tillväxt, risk för smitta Försämring av
Läs merSäker livsmedelshantering
Miljö- och byggnadsförvaltningen informerar Säker livsmedelshantering Det är stora krav på kunskap som krävs för att kunna starta och driva en livsmedelsverksamhet. Du som livsmedelsföretagare är fullt
Läs merLivsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska,
Livsmedelshygien Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Varför är livsmedelshygien viktig? Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar ca 500 000 fall/år i Sverige Dödsfall kan inträffa hos små barn äldre personer
Läs merTillsynsprojekt. Salladsbufféer. Livsmedelsprojekt i Västerbottens län 2013
Tillsynsprojekt Salladsbufféer Livsmedelsprojekt i Västerbottens län 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Inspektion... 1 Provtagning... 1 Analysmetod... 2 Omfattning och
Läs merJulbordsprojekt Rapport 2/1999 ISSN Mer rapporter kan hämtas på
Julbordsprojekt 1998 Rapport 2/1999 ISSN 1400-4690 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se 1(3) Julbordsprojekt 1998 Rapporten har sammanställts av livsmedelsinspektör Johanna Stiernstedt. Livsmedelsinspektionerna
Läs merKontrollprojekt Mottagningskök
Dnr 2015-1223 Kontrollprojekt Mottagningskök Miljö- och byggnadskontoret s kommun Anna Johansson 2015-06-12 1 Sammanfattning Många barn, elever och äldre serveras dagligen mat i verksamheter som är mottagningskök,
Läs merUtvärdering av Landskronakarnevalen 2008
FÖRSLAG TILL BESLUT 1(3) Datum 2008-08-20 Handläggare Ingela Pålsson Er Referens Vår Referens Miljöförvaltningen Miljönämnden Landskrona kommun Utvärdering av Landskronakarnevalen 2008 Under årets karneval
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merFiskbranschens Vägledning
TILLVERKNING AV RÖKTA OCH GRAVADE FISKPRODUKTER RÖKTA PRODUKTER INLEDNING I arbetet med att införa kontroller på individuella processteg, ger detta avsnitt om rökta produkter exempel på potentiella faror
Läs merLokalkrav för livsmedelsföretag
Lokalkrav för livsmedelsföretag Krav på livsmedelslokalen Denna information vänder sig till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet till exempel en butik, en restaurang eller ett kafé.
Läs merInformation om bakterier
om bakterier 2 om bakterier Bacillus cereus Bacillus cereus är en bakterie som normalt förekommer i vår omgivning, i jord och vatten. Därmed förekommer bakterien i livsmedelsprodukter som haft kontakt
Läs merExempel på egenkontroll för dricksvatten
Exempel på egenkontroll för dricksvatten Egenkontroll för dricksvatten på restaurang Egna brunnen. 2010-02-16 Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten; SLVFS 2001:30 Fastställt den: 2010-02-20
Läs merNy lagstiftning, nya begrepp, nya avgifter
VÄGLEDNING NR 1 Ny lagstiftning, nya begrepp, nya avgifter En vägledning till företagare som är underlagda kontroll enligt livsmedelslagen Lycksele kommun Myndighetsenheten Telefon: 0950-166 00 (vxl) Fax:
Läs merFörklaringar till analysresultat för dricksvattenprover
Livsmedelsverkets gränsvärden Enligt Livsmedelsverkets bedömningsgrunder kan ett dricksvatten bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. - Bedömningen tjänligt innebär att vattnet kan
Läs mer, n] Kommuner i samarbete
2015-01-15 TÖREBODA Dm: 2015.Ma006, MARIESTAD GULlSPÅNG, n] Kommuner i samarbete 2 Miljä- och byggnadsfärvaltningen Kyrkogatan 2, 52 6 Mariestad Tel: 0501-56005, 56020,56030 E-post: mbn@ mariestad.se.j
Läs merMAT i Kalmar. Märkningen får inte vara hur liten som helst. Kalmar Musteri - företaget med muskler. Datummärkningen dag-månad-år
MAT i Kalmar 2014 (Årgång 20) Information till livsmedelsbranschen Kalmar Musteri - företaget med muskler Under hösten 2014 startade två gamla barndomskamrater, Kim Johansson och Daniel Andersson, ett
Läs merDitt ansvar som livsmedelsföretagare
Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Det är ditt ansvar som livsmedelsföretagare att ha kunskap om de regler som gäller för att driva en livsmedelsverksamhet. När du hanterar mat är det viktigt att du
Läs merLivsmedelskontroll i Falkenbergs kommun 2014 Miljö- och hälsoskydd
Rapport 2015:4 Livsmedelskontroll i Falkenbergs kommun 2014 Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Annika Gustafsson, januari 2015 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Falkenbergs kommun
Läs merSårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING. Generalläkarens föreskrifter om livsmedelsverksamhet inom Försvarsmakten
FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET FÖRFATTNINGSSAMLING FMLOG/TF-redaktionen 107 86 STOCKHOLM ISSN 0347-7576 FFS 2012:4 Utkom från trycket 2012-10-19 Generalläkarens föreskrifter om livsmedelsverksamhet
Läs merProvtagning av semlor
Provtagning av semlor Länsprojekt 2015 Kommunerna i Jönköpings län Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Syfte och mål... 5 Projektets genomförande och omfattning... 6 Kontroll... 6 Provtagning...
Läs mer