DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2011 1
Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Ekonomisk analys av delårets utfall...4 Prognos för helårets ekonomi...8 Medarbetare... 11 Måluppfyllelse... 13 Verksamhetsanknutna mål 13 Kvalitetsarbete i staden 18 Tvärsektoriella frågor 19 Finansiella mål 21 Nämndernas verksamhet... 23 Kommunfullmäktige 23 Kommunstyrelsen m.fl. 23 Stadsbyggnadsnämnden 25 Kultur- och fritidsnämnden 28 Barn- och utbildningsnämnden 29 Kompetensnämnden 32 Socialnämnden 34 Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg 36 Omvårdnadsnämnden 38 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 41 Stadens företag... 44 Bostadsstiftelsen Signalisten 45 Norrenergi & Miljö AB 45 Norrenergi AB 45 Solna Vatten AB 46 Råsunda Förstads AB 46 Överjärva Gård AB 47 Kommunalförbundet Norrvatten 47 Käppalaförbundet 48 Swedbank Arena/Arenastaden 48 Storstockholms Brandförsvar 49 SÖRAB 49 AB Vårljus 49 Solna Tenniscenter AB 49 Stockholmsregionens Försäkrings AB 49 Solna Kulturskola AB 49 Fastighets AB Falkeneraren 49 Resultaträkning... 50 Kassaflödesanalys...51 Balansräkning... 52 Noter... 53 Driftbudget och utfall per verksamhet... 59 Investeringar per verksamhet... 60 Bilaga Måluppfyllelse.. 61 2
Sammanfattning Måluppfyllelse I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2011 finns ett antal prioriterade målområden, inriktningsmål och effektmål som har sin utgångspunkt i visionen om det hållbara Solna. De fyra prioriterade målområdena är; Ekonomisk tillväxt, Livsmiljö, Trygghet och omsorg samt Kunskap och livslångt lärande. För varje målområde finns ett antal stadsövergripande inriktningsmål, som uttrycker den inriktning för ett prioriterat område som staden ska sträva efter att uppnå. Varje inriktningsmål mäts utifrån ett antal relevanta effektmål. Av fullmäktiges 56 effektmål har 21 uppfyllts per augusti, 3 delvis uppfyllts, 13 inte uppfyllts och 19 effektmål har inte kunnat bedömas. För helåret 2011 har 28 effektmål bedömts uppfyllas, 4 delvis uppfyllas, 11 inte uppfyllas och 13 effektmål har inte kunnat bedömas i nuläget. De 11 effektmål som enligt prognosen inte bedöms uppfyllas återfinns främst inom målområdena Kunskap och livslångt lärande (6 stycken) samt Trygghet och omsorg (3 stycken). Kommunfullmäktige har i budget 2011 fastställt finansiella mål. Målen bedöms uppfyllas. Kommunfullmäktige har i finanspolicyn fastställt mål för kapitalförvaltningen. Per augusti 2011 har kapitalförvaltningen genererat en årlig avkastning på 1,8 procent över en rullande femårsperiod. För att uppnå målsättningen hade den årliga avkastningen behövt uppgå till 6,3 procent. Målet bedöms inte uppfyllas. Utifrån kommunstyrelsens inriktningsmål och av kommunfullmäktige antagna kvalitetspolicy och strategi för Solna stad har nämnder och styrelse börjat utarbeta generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer som tydligt beskriver vilken service medborgaren/brukaren kan förvänta sig. Totalt i staden har 19 kvalitetsdeklarationer antagits t.o.m. augusti månad. Utfall delår Stadsledningsförvaltningen har sammanställt delårsrapport för perioden januari-augusti 2011. Delårsrapporten innefattar även en prognos för utfallet vid årets slut. Resultatet för perioden januari-augusti är positivt och uppgår till 74,1 mkr. För motsvarande period 2010 var resultatet 154,7 mkr. Resultatförsämringen mellan delåren förklaras främst av nedskrivning av värdepapper med 59,6 mkr, (motsvarande period 2010 gjordes en nedskrivning med 10,3 mkr) samt att nämndernas nettokostnader ökat med 62,8 mkr medan skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har ökat med 33,7 mkr. Andra poster som förklarar försämringen är ökade pensionskostnader med 9,2 mkr medan finansnettot redovisar ett bättre utfall med 6,7 mkr jämfört med augusti 2010. Prognos helår Prognosen för årets resultat är ett positivt utfall på 14,5 mkr. Prognosen för resultatet enligt balanskravet uppgår till 123,0 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 113,0 mkr. Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning beräknas bli 59,4 mkr högre än budget. I de jämförelsestörande intäkterna ingår prognos för exploateringsintäkter med 64,7 mkr, en positiv budgetavvikelse på 54,7 mkr. Prognosen för nedskrivningen av värdepappersportföljen uppgår till 59,6 mkr. Vid avstämning mot balanskravet ska inte kostnader som tidigare reserverats i eget kapital, realisationsvinster eller orealiserade förändringar i värdepappersportföljen beaktas. Totalt uppgår prognosen för dessa poster till 108,4 mkr, varav kostnader som tidigare reserverats i eget kapital uppgår till 49,0 mkr och orealiserade förändringar i värdepapper till 59,6 mkr samt en reavinst på 0,2 mkr. Nämndernas prognoser visar sammantaget ett underskott på 13,2 mkr inklusive kommunstyrelsens medelsreserv på 10 mkr. Underskott visar barn- och utbildningsnämnden (18,1 mkr), stadsbyggnadsnämnden (3,0 mkr), omvårdnadsnämnden (2,1 mkr) och brandförsvar/räddningstjänst (1,6 mkr). Överskott visar kommunfullmäktige/kommunstyrelsen (10,4 mkr, varav medelsreserv 10,0 mkr), kompetensnämnden (1,0 mkr) samt kultur- och fritidsnämnden (0,3 mkr). Övriga nämnder redovisar prognos i nivå med budget. Prognosen för 2011 års nettoinvesteringar exklusive exploateringsverksamheten uppgår till 154,6 mkr, vilket är 40,8 mkr lägre än budget. 3
Ekonomisk analys av delårets utfall Positivt resultat för perioden januariaugusti Resultatet för perioden januari-augusti är positivt och uppgår till 74,1 mkr. För motsvarande period 2010 var resultatet 154,7 mkr. Resultatförsämringen mellan delåren förklaras främst av nedskrivning av värdepapper med 59,6 mkr, (motsvarande period 2010 gjordes en nedskrivning med 10,3 mkr) samt att nämndernas nettokostnader ökat med 62,8 mkr medan skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har ökat med 33,7 mkr. Andra poster som förklarar försämringen är ökade pensionskostnader med 9,2 mkr medan finansnettot redovisar ett bättre utfall med 6,7 mkr jämfört med augusti 2010. Jämförelsestörande intäkter uppgår till 22,1 mkr och avser försäljning av exploateringsmark vilket är oförändrat jämfört med motsvarande period 2010. Jämförelsestörande kostnader uppgår till 15,9 mkr, jämfört med 12,8 mkr för augusti 2010. Där ingår kostnader som tidigare reserverats i eget kapital för strukturomvandling på 9,7 mkr (avgångsvederlag och särskild avtalspension) och kostnader för strukturella utvecklingsinsatser på 6,2 mkr. Av tidigare reserverade medel i eget kapital för pensionskostnader tas 13,3 mkr i anspråk för augusti. Totala pensionskostnader för perioden uppgår till 74,8 mkr jämfört med 65,6 mkr för augusti 2010. För årets åtta första månader har totalt 29,2 mkr ianspråktagits av reserverade medel i eget kapital, (se tilläggsupplysning till noter). Nettoöverskott i nämnderna för delåret Jämfört med delårets driftbudget (i princip 8/12 av årsbudgeten) redovisar nämndernas verksamheter ett nettoöverskott på 39,6 mkr, vilket motsvarar 2,7 procent av nettobudgeten. Föregående år vid samma tidpunkt var nettoöverskottet 77,8 mkr. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 10,9 mkr mot budget. Överskottet förklaras främst av att budgeterad medelsreserv för stadens tillväxt och utbyggnad inte tagits i anspråk samt lägre kostnader till följd av vakanta tjänster och försenade projekt. Brandförsvar/räddningstjänst, redovisar ett underskott på 0,2 mkr jämfört med budget. Stadsbyggnadsnämndens underskott på 9,8 mkr mot budget beror främst på ökade underhållskostnader, bl.a. ej budgeterade kostnader för skadegörelse samt ökade kostnader för snöbortforsling och takskottning. Intäkter avseende bygglov och nyttjanderättsavgifter är högre än budgeterat. Stadsbyggnadsnämndens affärsverksamhet, redovisar ett resultat i nivå med budget. Det faktiska resultatet innebär ett underskott på 0,9 mkr vilket förklaras av högre kostnader för insamling av matavfall. Verksamhetens kostnader täcks av avgifter från brukarna och redovisas som fordran mot renhållningskollektivet. Kultur och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 4,9 mkr. Avvikelsen förklaras av högre intäkter för lokalupplåtelser, måltidsavgifter och servering samt lägre driftkostnader än budgeterat. Barn och utbildningsnämnden redovisar ett överskott på 22,5 mkr mot budget. Överskottet förklaras främst av att antalet barn och elever är lägre under våren, men kommer att öka under hösten. Under hösten planeras flera nya förskolor och ett familjedaghem att starta. Andra orsaker till de lägre kostnaderna är att de avtalsenliga löneökningarna inte har belastat resultatet med mer än några månader samt att skolornas inköp av läromedel oftast görs tidigt på höstterminen. Kompetensnämnden redovisar ett överskott på 8,1 mkr. Överskottet beror bl.a. på att flyktingarna uppbär egen försörjning i hög grad och i snabb takt. Övriga orsaker är lägre kostnader på grund av vakanta tjänster och att kostnaderna varit lägre än budgeterat för vuxenutbildningen. Socialnämnden redovisar ett överskott på 0,5 mkr för perioden. Gemensamma familjerättsnämnden redovisar ett underskott på 0,1 mkr för perioden. Omvårdnadsnämnden redovisar ett budgetöverskott på 2,7 mkr. Vård- och omsorgsboendena redovisar överskott bl.a. på grund av att medel för att stärka och säkra vården och omsorgen nattetid för personer med demenssjukdom inte förbrukats. Hemtjänsten samt LSS-verksamheterna redovisar underskott som främst beror på högre kostnader på grund av volymökningar. 4
Miljö- och hälsoskyddsnämnden redovisar överskott på 0,4 mkr som främst beror på lägre kostnader till följd av vakanser. Verksamhetens intäkter Verksamheternas externa intäkter har minskat med 0,1 procent (0,5 mkr) och täcker 23,6 procent av verksamheternas kostnader (motsvarande period föregående år, 24,5 procent). Erhållna bidrag utgör 35,8 procent, medan taxor och avgifter uppgår till 31,8 procent av verksamheternas intäkter. Erhållna bidrag har minskat med 22,0 mkr (12,8 procent). Minskningen beror på att socialnämnden minskat verksamheten för flyktingbarn till 171 placerade jämfört med 267 för motsvarande period föregående år. Verksamhetens kostnader Verksamheternas externa bruttokostnader har ökat med 3,7 procent (64,2 mkr) jämfört med augusti 2010. Kostnader för entreprenader och köp av verksamhet utgör 48,8 procent av verksamhetens kostnader medan personalkostnaderna uppgår till 35,8 procent. Den största ökningen står personalkostnaderna för som ökat 19,7 mkr (3,2 procent). Av nämnderna är det barn- och utbildningsnämnden som står för den största ökningen då antalet anställda ökat med drygt 30 personer, samt avtalsenliga löneökningar som berör alla nämnder. Omvårdnadsnämndens personalkostnader har minskat med anledning av att Berga vård- och omsorgsboende drivs av privat utförare från mars 2010. En annan orsak är högre pensionskostnader jämfört med motsvarande period 2010. Entreprenader och köp av verksamhet Staden köpte verksamhet på entreprenad för 869,2 mkr per sista augusti 2011, vilket är en ökning med 19,0 mkr (2,2 procent) jämfört med motsvarande period 2010. Av verksamhetens kostnader är det 48,8 procent och därmed är effektmålet uppfyllt att andelen av Solna stads verksamheter som är utlagd på entreprenad och/eller köpt tjänst ska vara större än år 2010, (48,5 procent år 2010). Entreprenader och köp av verksamhet, mkr Nämnd 11-08-31 10-08-31 Förändring KS 7,5 7,9-0,5 SBF 41,4 40,5 0,9 Affärsv. 25,4 25,0 0,5 KPF 17,5 13,7 3,8 KFF 6,3 6,3 0,0 SN 102,7 119,1-16,3 BUF 282,0 273,8 8,2 OF 386,3 363,9 22,4 Summa 869,2 850,2 19,0 Omvårdnadsnämnden står för den största ökningen med 22,4 mkr. Ökningen förklaras av att Berga vård- och omsorgsboende från och med den 1 mars 2010 drivs av privat utförare och i år redovisas kostnader för köpt verksamhet i åtta månader. Övriga orsaker till ökningen är fler köpta platser (främst korttidsplatser) inom vård- och omsorgsboende, volymökningar inom LSS samt indexökningar inom vård- och omsorgsboende samt hemtjänst. Barn- och utbildningsnämndens ökning på 8,2 mkr beror på att antalet barn och elever. Kompetensnämnden har ökat sina kostnader med 3,8 mkr på grund av att antalet studerande vid Solna Vuxenutbildning har ökat. Vuxenutbildningen har även arbetat med att bredda utbildningsutbudet. Socialnämnden däremot har minskat kostnaderna till externa producenter med 16,3 mkr, orsaken är framför allt ett vikande behov av boende för ensamkommande flyktingbarn. Pensionsförpliktelser på 1,4 miljarder kronor Det totala pensionsåtagandet för stadens anställda uppgår den sista augusti 2011 till 1 395,5 mkr inklusive löneskatt. Åtagandet redovisas dels som avsättning i balansräkningen, dels som ansvarsförbindelse. Som avsättning redovisas det åtagande (förmånsbestämd pension) som avser pensioner intjänade från 1 januari 1998 på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp, visstidspension samt särskild ålderspension. Den del som förvaltas av arbetsgivaren, uppgår till 156,1 mkr. Jämfört med motsvarande period 2010 är det en ökning med 17,1 mkr. Avsättningar avseende särskild överenskommen ålderspension/avtalspension uppgår till 15,0 mkr (inklusive löneskatt) och räknas som omstruktureringsåtgärder. De totala pensionsavsättningarna för staden uppgår till 171,1 mkr. 5
Totala pensionskostnader för perioden uppgår till 74,8 mkr, en ökning med 9,2 mkr jämfört med augusti 2010. Det är främst pensionsutbetalningarna som ökat kraftigt. Det allmänna pensionssystemet är underfinansierat, dvs. tillgångarna är lägre än skulderna och därför utlöses bromsen och pensionskostnaderna ökar. Pensionsförpliktelse 31 aug 31 aug (inkl. löneskatt) mkr 2011 2010 Avsättning: Pensioner intjänade från 1998 155,3 138,5 Visstidspensioner 0,8 0,5 Pensioner omstrukturering 15,0 17,1 Delsumma 171,1 156,1 Ansvarsförbindelse: Pensioner intjänade före 1998 1 192,2 1 182,0 Pensionsåtaganden för visstidspension m.m. 32,2 19,3 Delsumma 1 224,4 1 201,3 Summa totalt 1 395,5 1 357,4 I ansvarsförbindelsen ingår förpliktelser för pensionsförmåner som intjänats före 1998. Förpliktelsen uppgår inklusive löneskatt till 1 224,4 mkr, vilket är en ökning med 23,1 mkr jämfört med motsvarande period 2010. Förpliktelsen redovisas enligt den kommunala redovisningslagens regler utanför balansräkningen. Pensionsförpliktelser för förtroendevalda med visstidspension m.m. uppgår till 32,2 mkr. Dessa har ännu inte börjat utbetalas och redovisas därför som ansvarsförbindelse. Staden bytte pensionsadministratör till Skandia den 1 maj i år. Skandia har gjort noggranna jämförelser mot närmast föregående beräkning från tidigare leverantör. Överensstämmelsen är god men smärre revideringar kommer att ske. Pensionsförpliktelser förvaltas genom så kallat återlån och används i den löpande verksamheten. Staden har en värdepappersportfölj vars marknadsvärde uppgår till 1 791,2 mkr per den sista augusti 2011. Tillgångarna är inte öronmärkta och placerade som pensionsmedel. De medel som förvaltas på lång sikt kan enligt stadens finanspolicy användas till såväl framtida investeringar som pensionsutbetalningar. Skatteintäkter och finansnettot Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning har ökat med 33,7 mkr, dvs. med 2,3 procent, jämfört med motsvarande period föregående år och uppgår till 1 484,1 mkr. Den relativt blygsamma ökningen beror på att nettokostnaderna för utjämning/bidrag ökat med 57,9 mkr, varav 43,4 mkr förklaras av minskade statsbidrag på grund av avvecklingen av det tillfälliga konjunkturstödet som tillfördes kommuner under 2010. Skatteintäkterna har däremot ökat med 91,7 mkr, dvs. med 5,6 procent, vilket beror på en positiv utveckling av skatteunderlaget. De finansiella intäkterna uppgår till 68,1 mkr jämfört med 62,7 mkr per den 31 augusti 2010. Ränteintäkterna uppgår till 48,8 mkr, vilket är 8,6 mkr högre än för samma period föregående år. Koncernintern utlåning har genererat ränteintäkter med 18,4 mkr, varav 14,1 mkr är utlåning mot revers till Norrenergi AB. Realisationsvinsterna i medelsförvaltningen uppgår till 5,8 mkr jämfört med 6,4 mkr förra året. Utdelningen på aktier har varit 2,7 mkr lägre än för samma period föregående år. Borgensavgifterna på 3,3 mkr är i nivå med förra året. De finansiella kostnaderna på 11,5 mkr är 1,3 mkr lägre än föregående år. Realisationsförlusterna i medelsförvaltningen på 7,4 mkr är 2,7 mkr lägre än för motsvarande period förra året. Räntekostnaderna är nästan 0,5 mkr högre än föregående år. Räntan på pensionsskulden på 2,9 mkr är 1 mkr högre än föregående år. Enligt god redovisningssed ska värdepapper och fonder i stadens medelsförvaltning värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet (verkliga värdet) på balansdagen. Om marknadsvärdet är lägre än det värde som fonder och värdepapper köptes för ska en nedskrivning ske. Värdeminskningen och därmed nedskrivningen i årsboksluten per den 31 december 2007 och 2008 uppgick ackumulerat till 176,0 mkr. I boksluten 2009 och 2010 visade portföljen på en värdeökning (reversering av tidigare års nedskrivning) med ackumulerat 113,3 mkr. Värdering av portföljen per den sista augusti 2011 visar på en värdeminskning med 59,6 mkr jämfört med årsskiftet. En nedskrivning har därför skett till marknadsvärdet med motsvarande belopp för delåret. Vid utgången av augusti 2011 var marknadsvärdet på stadens samlade värdepappersportfölj 1 791,2 mkr, vilket är 122,4 mkr lägre än anskaffningsvärdet. Eftersom investeringen i värdepappersportföljen är långsiktig påverkar värderegleringen inte resultat enligt balanskravet. 6
Den långsiktiga kapitalförvaltningen har hittills under året genererat en avkastning på minus 4 procentenheter, vilket dock är 0,5 procentenhet bättre än det sammanvägda jämförelseindex som totalportföljen ska mätas mot. Under juli och augusti månad har börsen rasat och kraftigt sänkt marknadsvärdet på stadens aktieportfölj. Sedan årsskiftet har marknadsvärdet på stadens aktieportfölj minskat med 66,9 mkr. Samtidigt har marknadsvärdet för de räntebärande värdepappren ökat med 30,3 mkr. Andelen svenska och globala aktier avviker per augusti negativt från normalläget och även från uppsatt limit i totalportföljen. Normalläget i kapitalförvaltningen är 20 procent svenska aktier, 40 procent globala aktier och 40 procent räntebärande värdepapper. Från normalläget är en avvikelse inom en uppsatt limit på +/- 10 procentenheter tillåten. Kommunstyrelsens arbetsutskott har därför i slutet av augusti fattat beslut om reallokering i kapitalförvaltningen och att därmed stegvis återställa andelen aktier i kapitalförvaltningen om den i kommande månadsrapporter ligger utanför placeringsintervallet. Kommunfullmäktige har i finanspolicyn fastställt att kapital som förvaltas på lång sikt för att täcka framtida investeringar och/eller pensionsutbetalningar ska placeras med målet att uppnå en årlig avkastning som överstiger inflationen med fyra procentenheter över en rullande femårsperiod. Per den sista augusti 2011 har kapitalförvaltningen genererat en årlig avkastning på 1,8 procent, vilket innebär att den inte har uppnått den långsiktiga målsättningen på 6,3 procent för den senaste femårsperioden. Investeringar Nettoinvesteringarna exklusive exploateringsverksamheten uppgår per den 31 augusti till 42,2 mkr jämfört med 66,1 mkr motsvarande period föregående år. Stadsbyggnadsnämnden inklusive affärsverksamheten svarar för 35,9 mkr, dvs. 85 procent av nettoinvesteringarna. Projekt inom nämndens ansvarsområde med stora investeringsutgifter under perioden är bl.a. upprustningsprogram förskolor och skolor, broar, yteffektivisering skolor, klimatförbättrande åtgärder och upprustning parkmiljö. Kultur- och fritidsnämndens investeringsutgifter uppgår till 4,1 mkr och avser bl.a. Skytteholms A- plan, Huvudsta ridstall, energisparåtgärder och Huvudstafältet. Omvårdnadsnämndens investeringsutgifter på 0,9 mkr avser bl.a. möbler, trygghetslarm och belysning. Investeringarna inom barn- och utbildningsnämnden uppgår till 0,8 mkr och avser i huvudsak möbler och övriga inventarier samt IT-utrustning. Kommunstyrelsens investeringsutgifter på 0,6 mkr avser främst projekt inom IT-området. Övriga nämnder har inte genomfört några investeringar under perioden. Finansiering Kassaflödet från den löpande verksamheten är negativt och uppgår till 48,0 mkr, vilket är 123,0 mkr sämre än motsvarande period föregående år. Det negativa kassaflödet beror bl.a. på en utbetalning av slutavräkning för kommunalskatt 2009 (77,9 mkr) i början av året. Övriga kortfristiga fordringar och övriga kortfristiga skulder har ökat kraftigt p.g.a. orealiserade likvider inom medelsförvaltningen vid bokslutstillfället. Investeringsverksamheten har bidragit med ett positivt kassaflöde på 81,1 mkr. Kapitalförvaltningen har genererat ett positivt kassaflöde och kunnat finansiera nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar på 56,0 mkr. Kassaflödet från finansieringsverksamheten är negativt och uppgår till 11,2 mkr, beroende på att staden har ökat utlåningen till Solna Vatten AB med 20,0 mkr. Likviditeten (kassa och bank) är god och uppgår till 248,8 mkr, en ökning med 22,0 mkr sedan årsskiftet. 7
Prognos för helårets ekonomi Prognosen visar ett positivt utfall Prognosen för årets resultat är ett positivt utfall på 14,5 mkr. Prognosen för resultatet enligt balanskravet uppgår till 123,0 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 113,0 mkr. Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning beräknas bli 59,4 mkr högre än budget och uppgå till 2 206,3 mkr. Ökningen beror på en mer positiv bedömning av skatteunderlagets utveckling enligt den senaste prognosen och lägre avgifter inom utjämningen än i bedömningen som gjordes inför budget 2011. Årets resultat enligt balanskravet prognostiseras till 123,0 mkr. Vid avstämning mot balanskravet ska inte kostnader som tidigare reserverats i eget kapital, realisationsvinster eller orealiserade förändringar i värdepappersportföljen beaktas. Totalt uppgår prognosen för dessa poster till 108,4 mkr, varav kostnader som tidigare reserverats i eget kapital uppgår till 49,0 mkr och orealiserade förändringar i värdepapper till 59,6 mkr samt en reavinst på 0,2 mkr. I reserverat eget kapital finns medel främst för att täcka framtida pensionskostnader samt beslutade strukturomvandlingsinsatser som på sikt leder till sänkt kostnadsnivå för staden samt övriga strukturella utvecklingsinsatser. Den andel av de årliga pensionskostnaderna som enligt beslut i budgeten ska täckas av reserveringar i eget kapital är inte budgeterade utan redovisas tillsammans med stadens totala pensionskostnader att täckas av reserveringarna. Kostnader för strukturomvandling samt strukturella utvecklingsinsatser är inte budgeterade utan redovisas som jämförelsestörande kostnader att täckas av reserveringarna. Prognosen för kostnader som reserverats i eget kapital uppgår till 49,0 mkr, varav pensioner avser 20,0 mkr och jämförelsestörande kostnader 29,0 mkr. De jämförelsestörande kostnader består av strukturomvandling (17,0 mkr) samt strukturella utvecklingsinsatser av stadens verksamheter (12,0 mkr). I de jämförelsestörande intäkterna ingår prognos för exploateringsintäkter med 64,7 mkr, en positiv budgetavvikelse på 54,7 mkr samt en reavinst på 0,2 mkr för såld anläggningstillgång. Finansnettot beräknas enligt prognos att uppgå till 81,6 mkr, en positiv budgetavvikelse på 4,3 mkr. De finansiella intäkterna beräknas överstiga budget med 14 mkr. Av dessa härrör 10,3 mkr från medelsförvaltningen, framför allt beroende på de realisationsvinster som uppstår vid omsättningen av värdepapper. Resterande överskott beror främst på en ökad utlåning till stadens koncernföretag, jämfört med budget. De finansiella kostnaderna beräknas överskrida budget med 9,7 mkr, främst beroende på de realisationsförluster som uppstår i medelsförvaltningen. Räntan på pensionsskulden bedöms bli 1,3 mkr lägre än budget enligt stadens nya pensionsadministratör. Värdepappersportföljens marknadsvärde har enligt samma princip som tidigare delårsbokslut antagits vara densamma vid årsskiftet som per den 31 augusti. Marknadsvärdet har därmed antagits vara 122,4 mkr lägre än anskaffningsvärdet även vid kommande årsskifte och prognosen för värdeminskningen blir därmed 59,6 mkr. Prognosen är osäker och beroende av marknadsutvecklingen för aktier och räntor under resten av året. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i slutet av september fattat beslut om att sänka diskonteringsräntan med 0,75 procentenheter från år 2012 i pensionsskuldsberäkningen (RIPS07). Detta med anledning av den senaste tidens turbulens på de finansiella marknaderna och i världsekonomin som lett till att den långa marknadsräntan idag är den lägsta som uppmätts i Sverige. SKL har gjort en grov uppskattning att räntesänkningen skulle medföra en procentuell ökning av avsättningen på balansräkningen med ca 9-11 procent och att ansvarsförbindelsen skulle öka ca 7-8 procent. För stadens del skulle det i så fall medföra en engångskostnad på ca 15 mkr för värdesäkring av avsättningarna. Detta är inte beaktat i helårsprognosen. Enligt SKL:s cirkulär 11:38, bör denna effekt beaktas i bokslutet för år 2011 under förutsättning att det är möjligt att få tillförlitliga beräkningar av effekterna. Staden kommer att beställa en ny pensionsskuldsberäkning till årsskiftet med de nya förutsättningarna. Ansvarsförbindelserna skulle öka med ca 90 mkr, då de redovisas som ansvarsförbindelse blir det ingen direkt kostnadspåverkan utan en långsiktig effekt. Nämnderna prognostiserar sammantaget ett underskott Nämndernas prognoser visar sammantaget ett underskott på 13,2 mkr inklusive kommunstyrelsens medelsreserv på 10 mkr. Underskott visar barn- och utbildningsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, om- 8
vårdnadsnämnden och brandförsvar/räddningstjänst. Överskott visar kommunstyrelsen, kompetensnämnden samt kultur- och fritidsnämnden. Prognoser som under löpande budgetår visar ett befarat underskott ska leda till förslag om åtgärder. Åtgärderna redovisas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i samband med budgetuppföljning och/eller delårsrapport. Kommunfullmäktige beslutade i samband med delårsrapport per april 2011 att stadsbyggnadsnämnden, barn- och utbildningsnämnden och omvårdnadsnämnden ska minska sina prognostiserade underskott med minst hälften. Stadsbyggnadsnämnden och omvårdnadsnämnden har minskat sina underskott med minst hälften i föreliggande prognos. Barn- och utbildningsnämndens underskott har ökat i föreliggande prognos. Kommunstyrelsen förutsätter att de nämnder som visar underskott fortsätter att granska och analysera verksamheten för att undersöka ytterligare möjligheter till effektiviseringar och besparingar. Delar av nämndernas volymökningar kan dock anses som extraordinära. Underskottet inom barn- och utbildningsnämnden beror till stor del på ökat antal barn- och elever utöver de bedömningar som låg till grund för budgeten. Befolkningsprognosen från september 2011 visar på ytterligare ökat barnantal vilket ligger till grund för det ökande underskottet. Resultatenheterna inom grundskolan visar sammantaget underskott vilket förvaltningen analyserat i dialog med enheterna. Åtgärder har påbörjats och planeras på enheterna. Förvaltningens översyn av resursfördelningsmodellen till enheterna kommer att redovisas i samband med verksamhetsplan 2012. Kommunstyrelsen förutsätter att barn- och utbildningsförvaltningen även analyserar vilka åtgärder som kan vidtas för att säkerställa en kostnadseffektiv verksamhet på längre sikt. Kommunstyrelsen anser att det är viktigt att nämnderna inom sin budgetram skapar utrymme för buffertar/reserver, för att kunna möta kostnadsökningar under löpande budgetår. Kommunfullmäktige visar ett underskott på 0,6 mkr, vilket beror på höjda arvoden enligt ett nytt arvodessystem som beslutades i december 2010. Underskottet täcks av kommunstyrelsen inklusive stadsledningsförvaltningen som prognostiserar ett överskott på 11,0 mkr. För medelsreserven beräknas ett överskott på 10 mkr, som ska täcka del av prognostiserat underskott inom barn- och utbildningsnämnden. Den nya befolkningsprognosen från september 2011 visar på en kraftigare tillväxt än tidigare bedömning och därmed ett ökat antal barn i förskolan och elever i skolan än budgeterat. Resterande överskott hos kommunstyrelsen förklaras av vakanta tjänster, effektiviseringsåtgärder och försenade projekt. Stadsbyggnadsnämnden prognostiserar en negativ budgetavvikelse på 3,0 mkr, vilket motsvarar en minskning av det prognostiserade underskottet i delårsrapporten per april med hälften. Den främsta anledningen till underskottet är att kostnaderna för snöbortforsling och takskottning är ovanligt höga. Stadsbyggnadsnämndens affärsverksamhet, helårsprognosen för den taxefinansierade verksamheten innebär ett resultat i nivå med budget. Det faktiska resultatet prognostiseras till ett underskott på ca 2,0 mkr, vilket redovisas som en fordran på renhållningskollektivet. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott på 18,1 mkr. Genom nämndens volymbuffert och strukturreserver har underskottet till viss del kunnat reduceras. Underskottet beror i huvudsak på volymökningar inom förskolan, men även inom grundskolan och gymnasiet. Befolkningsprognosen från september 2011 visar på ytterligare ökning av antalet barn, framför allt i åldrarna 1-5 år. För förskoleverksamheten prognostiseras ett underskott på 7,1 mkr. För grundskoleverksamheten beräknas ett underskott på 9,8 mkr. Grundskolans resultatenheter visar sammantaget ett underskott. Barn- och utbildningsförvaltningens uppdrag att se över resursfördelningsmodellen kommer att redovisas i samband med verksamhetsplan 2012. Barnoch utbildningsförvaltningen har besökt de skolor som inte har budget i balans. Exempel på åtgärder som pågår eller undersöks inom skolorna är översyn av lokaler, bemanning, schemaläggning och grupp- /klasstorlek samt ökad samverkan mellan skolorna. Gymnasieverksamheten visar ett underskott på 1,2 mkr beroende på fler elever. Omvårdnadsnämnden redovisar en prognos med ett underskott på 2,1 mkr, vilket är en minskning med mer än hälften jämfört med det prognostiserade underskottet i delårsrapporten per april. För LSSverksamheterna prognostiseras ett underskott på 5,8 mkr. De högre nettokostnaderna beror främst på volymökningar och ökad vårdtyngd för insatserna boende vuxna och barn, korttidstillsyn och korttidsvistelse, avlösarservice och kontaktpersoner. För verksamhet enligt SoL och övriga verksamheter beräknas ett överskott på 3,7 mkr. Den främsta för- 9
klaringen är att kostnaderna för att stärka och säkra vården och omsorgen nattetid för personer med demenssjukdom beräknas bli lägre än budget. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar en positiv avvikelse på 0,3 mkr. Kompetensnämnden prognostiserar ett överskott på 1,0 mkr, vilket beror på överskott inom arbetsmarknadsavdelningen och staben. Brandförsvar/räddningstjänst prognostiserar ett underskott på 1,6 mkr. Det prognostiserade underskottet förklaras av ett förslag om höjning av medlemsavgiften för samtliga medlemskommuner 2011 från Storstockholms brandförsvarsförbund för att täcka dess underskott år 2010. Övriga nämnder redovisar prognos i nivå med budget. Investeringsprognos Prognosen för 2011 års nettoinvesteringar exklusive exploateringsverksamheten är 154,6 mkr, vilket är 40,8 mkr lägre än budget. Stadsbyggnadsnämnden prognostiserar ett överskott på 27,9 mkr som en följd av att ett antal projekt bl.a. förskoleplatser i Vasalund, ombyggnad hissar och digitalisering av bygglovsarkivet inte kommer att kunna slutföras under året utan kommer att färdigställas senare. Kommunstyrelsens investeringsutgifter beräknas bli 7,6 mkr lägre än budget, vilket är en följd av att utfallet för IT-relaterade investeringar bedöms bli betydligt lägre än planerat. Prognosen för kultur- och fritidsnämndens investeringar är 5 mkr lägre än budget, vilket huvudsakligen beror på att investeringarna på Skytteholms IP inte kommer att avslutas under året. Kompetensnämnden kommer inte att genomföra några investeringar under året och prognostiserar därmed ett överskott på 0,3 mkr. Övriga nämnder prognostiserar investeringar i nivå med budget. Redovisningsprinciper I delårsrapporten har i huvudsak samma redovisningsprinciper tillämpats som i årsredovisningen 2010. Interna poster är enligt god redovisningssed eliminerade i resultaträkningen för delåret. I prognosen för helåret ingår dock interna poster. Detta innebär att en jämförelse av verksamhetens kostnader respektive intäkter för perioden januari till augusti respektive för hela året inte blir rättvisande. Utvecklingen kan dock bedömas med utgångspunkt från verksamheternas nettokostnader. 10
Medarbetare Antalet anställda i staden uppgår 31 augusti 2011 till 1 996, en ökning med 32 personer jämfört med motsvarande period föregående år och en ökning med 22 sedan årsskiftet. Barn- och utbildningsförvaltningen har ökat med 35 personer jämfört med motsvarande period föregående år och med 32 personer från december 2010 t.o.m. augusti 2011. Även miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, socialförvaltningen samt stadsledningsförvaltningen har ökat. Hälsosamma arbetsplatser - sjukfrånvaron fortsätter att sjunka Sjukfrånvaron i Solna stad fortsätter att sjunka. Den totala sjukfrånvaron var 6,0 procent för perioden december 2010 juli 2011, vilket är en minskning med 0,7 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år (6,7 procent). Den långa sjukfrånvaron (60 dagar och längre) ligger på 2,8 procent mot tidigare 3,6 procent och den korta sjukfrånvaron är 3,2 procent mot 3,1 procent motsvarande period 2010. De yrkesgrupper som uppvisar en minskad sjukfrånvaro är förskollärare, undersköterskor, vårdbiträden, socialsekreterare och barnskötare. Gymnasielärarnas sjukfrånvaro har ökat. Solna stad bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete med skyddsronder och riskbedömningar. Alla nya chefer utbildas i arbetsmiljöfrågor och får arbetsmiljöansvaret först efter godkänt kunskapsprov. För att kvalitetssäkra stadens arbete med sjukfrånvaro planeras kompetenshöjande insatser för personalansvariga chefer inom rehabiliteringsprocessen. Antal anställda Förvaltning Augusti 2011 December 2010 Augusti 2010 Stadsledningsförvaltningen 56 54 55 Stadsbyggnadsförvaltningen 40 45 47 Kultur- och fritidsförvaltningen 168 164 168 Barn- och utbildningsförvaltningen 1 210 1 178 1 175 Kompetensförvaltningen 15 18 17 Socialförvaltningen 144 137 135 Omvårdnadsförvaltningen 336 355 347 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen 27 23 20 Staden 1 996 1 974 1 964 Sjukfrånvaro i procent av den sammanlagda arbetstiden Grupp December 2010 -juli 2011 December 2009 -juli 2010 December 2008 -juli 2009 Samtliga medarbetare 6,0 6,7 7,6 Kön: Kvinnor Män 6,6 4,3 7,5 3,9 8,3 5,2 Ålder: personer upp till 29 år personer 30 49 år personer 50 år och äldre 4,7 6,1 6,3 5,0 6,2 7,5 4,7 7,9 8,0 Sjukfrånvaro 60 dagar och längre samtliga/tillgänglig 2,8 3,6 4,7 tid Andel av sjukfrånvaro 60 dagar eller mer 46,1 54,3 62,4 Total sjukfrånvaro exklusive medarbetare med sjuk- och aktivitetsersättning 5,7 5,3 5,9 Antal medarbetare i lång respektive upprepad sjukfrånvaro, per den 31 juli Grupp 2011 2010 2009 Sjukskrivna ett år eller mer. 39 55 89 Sjukskrivna sex gånger eller fler under de senaste 12 månaderna. 254 237 206 11
Total sjukfrånvaro i procent av den sammanlagda arbetstiden Förvaltning December 2010 juli 2011 December 2009 juli 2010 December 2008 juli 2009 Stadsledningsförvaltningen 2,1 2,2 1,4 Stadsbyggnadsförvaltningen 2,0 2,5 2,7 Kultur- och fritidsförvaltningen 4,0 3,7 4,6 Barn- och utbildningsförvaltningen 6,2 7,0 7,0 Kompetensförvaltningen 4,0 5,4 1,9 Socialförvaltningen 6,3 6,8 11,0 Omvårdnadsförvaltningen 7,5 8,6 10,4 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen 6,8 3,1 4,9 Total sjukfrånvaro i procent av sammanlagda arbetstiden för respektive yrkesgrupp Yrkesgrupp December 2010 juli 2011 December 2009 juli 2010 December 2008 juli 2009 Barnskötare 7,4 9,3 9,5 Förskollärare 8,0 8,3 7,5 Lärare 1-7 * Uppgift saknas Uppgift saknas 1,3 Lärare 4-9* Uppgift saknas Uppgift saknas 6,7 Lärare 1 9 Grundskollärare* 3,7 4,0 Uppgift saknas Gymnasielärare * 4,0 3,6 Uppgift saknas Vårdbiträde 11,8 13,0 14,5 Undersköterska 10,8 11,6 12,0 Socialsekreterare 3,9 4,1 8,6 * Ändrat sedan 2010. Lärare 1-7 respektive 4-9 är ändrat till lärare 1-9, grundskollärare samt gymnasielärare. Sommarjobben för meningsfull sysselsättning för Solnas ungdomar Solna stad har i år erbjudit 50-60 ungdomar sommarjobb. Platserna har fördelats både inom stadens egna verksamheter men även hos stadens entreprenörer. Syftet med sommarjobben är att både erbjuda stadens ungdomar meningsfull sysselsättning under sommaren men också att marknadsföra de kommunala jobben. Utveckling av stadens chefer Stadens chefer har under året genomgått utbildning i arbetsmiljö och arbetsrätt. Behovsanalys och planering för ledarskapsutveckling framöver kommer att ske i utvecklingsarbetet med attraktiv arbetsgivare. Löneöversyn 2011 Löneöversyn för 2011 genomfördes planenligt och slutfördes innan sommaren för samtliga yrkesgrupper inom staden. Strukturomvandling för framtiden I tidigare års bokslut beslutade kommunfullmäktige att en del av årets resultat enligt balanskravet som översteg stadens resultatmål, ackumulerat 176,0 mkr, skulle reserveras för att möta framtida kostnader för omstrukturering. Kvar av reservationen är 68,2 mkr. Hittills under år 2011 har 9,7 mkr använts, 7,2 mkr till avgångsvederlag och 2,5 mkr till särskild avtalspension. Avtal har träffats med 20 personer som under 2011 lämnar sin anställning i staden. Strukturomvandlingen 2011 berör barnoch utbildningsförvaltningen, omvårdnadsförvaltningen, socialförvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen och stadsledningsförvaltningen. För hela året 2011 beräknas kostnader för strukturomvandling uppgå till totalt ca 17 mkr. Strukturomvandling, mkr Januari augusti 2011 Januari augusti 2010 Januari augusti 2009 Januari augusti 2008 Avgångsvederlag 7,2 3,6 6,4 17,4 Avtalspension 2,5 3,0 7,2 12,8 Övriga strukturåtgärder 0,0 0,0 1,9 0,5 Totalt 9,7 6,6 15,5 30,7 12
Måluppfyllelse Verksamhetsanknutna mål I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2011 finns ett antal prioriterade målområden, inriktningsmål och effektmål som har sin utgångspunkt i visionen om det hållbara Solna. De fyra prioriterade målområdena är; Ekonomisk tillväxt, Livsmiljö, Trygghet och omsorg samt Kunskap och livslångt lärande. För varje målområde finns ett antal stadsövergripande inriktningsmål (totalt 10 stycken), som uttrycker den inriktning för ett prioriterat område som staden ska sträva efter att uppnå. Varje inriktningsmål mäts utifrån ett antal relevanta effektmål (totalt 56 stycken). Nämnderna har med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktningsmål och effektmål, preciserat och fastställt nämndspecifika mål som sedan fastställts av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige följer upp nämnderna utifrån de övergripande inriktningsmålen. I denna delårsrapport per augusti redovisas en uppföljning av kommunfullmäktiges övergripande mål och av de mål som kommunfullmäktige fastställt för nämnderna. Av de 56 stadsövergripande effektmålen kommer 13 effektmål att mätas 2012 eller senare. För dessa kommer aktiviteter, nyckeltal m.m. att ligga till grund för bedömning av måluppfyllelse under 2011. Vissa effektmål mäts genom kundundersökningar/brukarundersökningar och avtalsuppföljningar, vilka alla ännu inte är sammanställda eller utförda. En uppföljning av måluppfyllelse per augusti och en bedömning av måluppfyllelsen på helår har ändå gjorts av nämnderna. I delårsrapporten per augusti har ett större antal av målen kunnat bedömas jämfört med i delårsrapporten per april. Av fullmäktiges 56 effektmål har 21 uppfyllts per augusti, 3 delvis uppfyllts, 13 inte uppfyllts och resterande effektmål har inte kunnat bedömas. För helåret 2011 har 28 effektmål bedömts uppfyllas, 4 delvis uppfyllas, 11 inte uppfyllas och resterande effektmål har inte kunnat bedömas i nuläget. Nedan redovisas kommunfullmäktiges prioriterade målområden, inriktningsmål och effektmål. En mer detaljerad uppföljning finns under respektive nämnd och i bilaga. Inriktningsmål per målområde, prognos 2011 av effektmål för helår 2011 Delvis Inte Inte Uppfyllt uppfyllt uppfyllt bedömt Totalt Målområde - Ekonomisk tillväxt 2 1 2 5 Solna ska vara Sveriges mest företagsvänliga kommun och erbjuda goda förutsättningar för ett växande näringsliv. 1 1 2 Solna ska vara en attraktiv stad för boende och skapa goda förutsättningar för en växande befolkning. 1 2 3 Målområde - Livsmiljö 4 1 1 8 14 Solna ska utvecklas på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt och trivsamt sätt, som främjar en god miljö och hälsa för Solnaborna. 1 1 4 6 Solnaborna ska ha ett rikt och varierande kultur-, idrotts- och fritidsliv. 1 1 1 3 Solna stads verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, mångfald och tillgänglighet. 2 3 5 Målområde - Trygghet och omsorg 15 2 3 1 21 Det ska vara tryggt att växa upp, leva och åldras i Solna. 2 2 1 5 Solnaborna ska genom arbete kunna trygga sin egen försörjning. 7 7 Solna stads omsorg ska kännetecknas av hög kvalitet, trygghet, värdighet, valfrihet och självbestämmande. 6 3 9 Målområde - Kunskap och livslångt lärande 7 1 6 2 16 Solnas förskolor och skolor ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskap, som ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. 7 3 1 11 Solna ska vara en attraktiv utbildningsstad med ett varierat utbud av utbildningar på olika nivåer och inriktningar. 1 3 1 5 Totalt 28 4 11 13 56 13
Målområde - Ekonomisk tillväxt Prognos 2011 Uppfyllt Delvis uppfyllt Inte uppfyllt Inte bedömt av målområdets effektmål för helår 2 1 2 5 Totalt Solna ska vara en stad, som kännetecknas av hög ekonomisk tillväxt. Det är genom en hög tillväxttakt som resurser skapas för att förbättra solnabornas levnadsstandard och utveckla samhällsservicen. Det är en nödvändig förutsättning för att kunna trygga ett fortsatt välstånd. Det ställer krav på Solna att vara en attraktiv stad för boende, företag och besökare. Solna ska kunna erbjuda goda boende- och livsmiljöer, som gör att dagens solnabor trivs och stannar kvar samt att nya solnabor lockas att bosätta sig i staden. Solna ska också kunna erbjuda företag goda förutsättningar att starta, etableras och växa. Under målområdet finns två inriktningsmål. Inriktningsmål: Solna ska vara Sveriges mest företagsvänliga kommun och erbjuda goda förutsättningar för ett växande näringsliv. Solna behåller sin förstaplacering för fjärde året i rad som Sveriges mest företagsvänliga kommun. Totalt är det sjätte gången under 2000-talet som Solna tar hem förstaplatsen. Effektmålet är därmed uppfyllt för 2011. Effektmålet om företagarnas nöjdhet med Solna stads service mäts genom Stockholm Business Alliance serviceundersökning. Jämfört med tidigare undersökning har nöjdkundindex ökat och uppgår till 70, men når inte upp till målet på 74. Inriktningsmål: Solna ska vara en attraktiv stad för boende och skapa goda förutsättningar för en växande befolkning. Effektmålet om att Solnas befolkning ska minst växa till 80 000 invånare fram till år 2020 bedöms uppfyllas. Enligt befolkningsprognosen kommer Solna att ha drygt 90 000 invånare år 2020. Övriga effektmål kommer att mätas i medborgarundersökningen år 2012. Målområde Livsmiljö Delvis Inte Inte Prognos 2011 Uppfyllt uppfyllt uppfyllt bedömt Totalt av målområdets effektmål för helår 4 1 1 8 14 Solna ska vara en stad med en god livsmiljö strategiskt belägen mellan nationalstadsparken och storstaden. Solna ska bygga vidare på dessa kvaliteter och växa på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt och trivsamt sätt, som främjar en god miljö och hälsa. Den goda livsmiljön ska också skapa möjligheter för solnaborna att kombinera ett attraktivt boende med ett stimulerande arbete och en rik fritid. Solna ska kunna erbjuda en god samhällsservice av hög kvalitet och ett rikt kultur-, idrotts- och fritidsliv som bidrar till att skapa trivsel och välbefinnande för solnaborna. Under målområdet finns tre inriktningsmål. Inriktningsmål: Solna ska utvecklas på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt och trivsamt sätt, som främjar en god miljö och hälsa för Solnaborna. Arbetet med att minska energianvändningen vid belysning på allmänna platser fortsätter och användningen bedöms minska och effektmålet uppfyllas. Fjärrvärmeanvändningen inom stadens egna fastigheter ska minska med 5 procent årligen. en är att effektmålet inte kommer att uppfyllas 2011. År 2010 minskade fjärrvärmeanvändningen med 0,6 procent. Effektmålen som berör medborgarnas nöjdhet med underhåll och skötsel av gator och vägar, gång- och cykelvägar samt renhållningen av parker och allmänna platser kommer att mätas i medborgarundersökningen 2012. Nya driftentreprenader har upphandlats med start den 1 maj 2011. Skötselnivåerna i de nya entreprenaderna har höjts i syfte att öka medborgarnas nöjdhet. I enlighet med SÖRAB-kommunernas gemensamma avfallsplan ska år 2012 minst 10 procent av hushållens matavfall sorteras ut för biologisk behand- 14
ling (biogasproduktion). I dagsläget har 10 procent av hushållen möjlighet att sortera ut matavfall. Inriktningsmål: Solnaborna ska ha ett rikt och varierande kultur-, idrottsoch fritidsliv. Solna ska årligen tillhöra de fem främsta idrottskommunerna i landet enligt Sport och Affärers ranking. (År 2010 5:e plats). Rankningen presenteras i oktober månad och bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas 2011. Övriga effektmål kommer att mätas i medborgarundersökningen 2012. Inriktningsmål: Solna stads verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, mångfald och tillgänglighet. Andelen av Solna stads verksamhet som sker på entreprenad och/eller i köpt verksamhet ska vara större än år 2010. År 2010 uppgick andelen till 48,5 procent. För perioden januari t.o.m. augusti 2011 är andelen 48,8 procent och effektmålet är uppfyllt. Effektmålet bedöms uppfyllas även för helåret. Antalet e-tjänster inom Solna stad ska öka. Effektmålet är inte uppfyllt för perioden, men bedöms uppfyllas under 2011. Lansering av e-tjänst för inhämtning av medborgarnas synpunkter på stadens arbete och för felanmälan sker på Solna dagen den 10 september. Under hösten kommer även arbetet med att fortsätta specificera s.k. jämförtjänster, där medborgarna får hjälp att välja mellan olika tjänster inom samma område. Övriga effektmål kommer att mätas i medborgarundersökningen 2012. Målområde - Trygghet och omsorg Delvis Inte Inte Prognos 2011 Uppfyllt uppfyllt uppfyllt bedömt Totalt av målområdets effektmål för helår 15 2 3 1 21 Solna ska vara en trygg stad för alla. Oavsett tid på dygnet ska boende, verksamma och besökare känna sig säkra och trivas i Solna. Solnaborna ska ha goda möjligheter att forma sina liv efter egna förutsättningar och känna sig som en del i arbets- och samhällslivet. Det handlar om att solnaborna ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. Det handlar också om att Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnaborna i livets alla skeden. Under målområdet finns tre inriktningsmål. Inriktningsmål: Det ska vara tryggt att växa upp, leva och åldras i Solna. Effektmålet om medborgarnas nöjdhet med hur tryggt och säkert det är att vistas utomhus på kvällar och nätter i Solna stad kommer att mätas i medborgarundersökningen år 2012. Exempel på åtgärder som vidtagits är ökad belysning i framför allt stadens parker men också beskärning av växtlighet för att få en tryggare parkmiljö. Effektmålet om att andelen barn och elever som är trygga i förskolan och grundskolan ska öka mäts genom en attitydundersökning och målet är delvis uppfyllt. Effektmålet om att antalet barn och ungdomar som återaktualiseras för utredning inom socialtjänsten ska minska är uppfyllt för perioden och bedöms även uppfyllas för helåret. Effektmålet om att antalet ärenden som återaktualiseras efter samarbetssamtal inom den familjerättsliga verksamheten ska minska bedöms som uppfyllt både för perioden och för helåret. Effektmålet om att antalet ungdomar och vuxna med missbruk som efter vård och behandling kan uppvisa en förbättrad hälsa och livssituation ska öka bedöms som delvis uppfyllt både för perioden och för helåret. Inriktningsmål: Solnaborna ska genom arbete kunna trygga sin egen försörjning. Den öppna arbetslösheten i Solna ska bibehållas på en låg nivå. (September 2010 2,6 procent). I augusti var den öppna arbetslösheten 2,3 procent, vilket är lägre jämfört med både länet och riket. Effektmålet är uppfyllt för perioden och bedöms även uppfyllas för helåret. Den öppna arbetslösheten bland Solnas ungdomar 18 24 år ska bibehållas på en låg nivå. (September 2010 3,3 procent). I augusti var den öppna arbetslösheten 2,6 procent, vilket är lägre jämfört med 15
både länet och riket. Effektmålet är uppfyllt för perioden och bedöms även uppfyllas för helåret. Den öppna arbetslösheten för utrikes födda ska bibehållas på en låg nivå. (September 2010 4,2 procent). I augusti var den öppna arbetslösheten 4,0 procent, vilket är lägre jämfört med både länet och riket. Effektmålet är uppfyllt för perioden och bedöms även uppfyllas för helåret. Effektmålet om att inom två år efter påbörjad heltidsintroduktion ska minst 87 procent av flyktingarna kunna försörja sig själva bedöms som uppfyllt både för perioden och för helåret. Andelen deltagare i Solnamodellen som har gått vidare till egen försörjning ska minst vara 65 procent. (År 2009 65 procent). För perioden januari t.o.m. augusti är andelen 73 procent och målet är uppfyllt. Effektmålet bedöms uppfyllas även för hela 2011. Effektmålet om att andelen personer med psykisk funktionsnedsättning som har sysselsättning, praktik eller arbete ska öka bedöms uppfyllt för perioden och bedöms även uppfyllas för helåret. Antalet Solnahushåll med försörjningsstöd ska fortsätta att ligga på en låg nivå. (År 2009 726 hushåll). Under perioden har 513 hushåll erhållit försörjningsstöd, vilket är en minskning med 44 hushåll jämfört med motsvarande period 2010. Effektmålet är uppfyllt för perioden och bedöms även uppfyllas för helåret. Inriktningsmål: Solna stads omsorg ska kännetecknas av hög kvalitet, trygghet, värdighet, valfrihet och självbestämmande. Effektmålet om att andelen öppenvårdsinsatser ska öka i relation till institutionsvård bedöms uppfyllt för perioden och bedöms även uppfyllas för helåret. Antalet samarbetssamtal ska öka i relation till antalet vårdnadsutredningar. Effektmålet bedöms som inte uppfyllt för perioden och bedöms inte heller kunna uppfyllas för helåret. Effektmålet om att elevernas och föräldrarnas delaktighet i skolans verksamhet ska öka mäts genom en attitydundersökning och målet är inte uppfyllt. Effektmålet om att alla på vård- och omsorgsboende ska ha en omvårdnadsplan med en riskbedömning avseende kost, tryckskador och fall bedöms uppfyllas för helåret. 75 procent av anhöriga som ger stöd och hjälp till en närstående, som p.g.a. långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning oavsett ålder inte klarar vardagen på egen hand, ska uppleva att de fått tillräckligt stöd och vägledning. Effektmålet bedöms uppfyllas för helåret. En stickprovsundersökning gjordes i augusti 2011 där anhöriga som antingen har haft enskilda samtal eller ingått i anhöriggrupp intervjuades. 79 procent av de som intervjuades var mycket nöjda med stödet som de fick. Hemtjänstkunder ska i genomsnitt möta högst 12 hemtjänstpersonal under en 14 dagars period. Statistik visar att en hemtjänstkund i genomsnitt mött 12 hemtjänstpersonal. Effektmålet är uppfyllt för perioden och bedöms uppfyllas även för helåret. 85 procent av de som bor i gruppbostad/servicebostad och av de som har insatsen daglig verksamhet ska uppleva att de får det stöd de behöver. Effektmålet bedöms uppfyllas för helåret. Effektmålet om att 75 procent av kunderna som beviljats bistånd i form av boende på vård- och omsorgsboende har fått sitt förstahandsval tillgodosett är inte uppfyllt för perioden och bedöms inte heller uppfyllas för helåret. Under perioden januari t.o.m. augusti har 51 procent av kunderna fått sitt förstahandsval tillgodosett, vilket är en ökning med 8 procentenheter jämfört med perioden januari t.o.m. april. År 2010 var det 68 procent som fick sitt förstahandsval tillgodosett. Alla personer som fyller 80 år under 2011 och som inte har hemtjänst ska erbjudas förebyggande hembesök. Effektmålet bedöms uppfyllas för helåret. Alla Solnabor som fyller 80 år under året och inte har några insatser från omvårdnadsförvaltningen får ett brev hemskickat med erbjudande om hembesök. Varje person blir sedan uppringd av en handläggare som erbjuder hembesök för information. 16
Målområde - Kunskap och livslångt lärande Prognos 2011 Uppfyllt Delvis uppfyllt Inte uppfyllt Inte bedömt Totalt av målområdets effektmål för helår 7 1 6 2 16 Solna ska vara en stad som sätter kunskap och lärande i fokus. Förskola och skola ska ge barn och ungdomar goda kunskaper och skapa en god grund för fortsatta studier och arbete. Goda studieresultat ska uppmuntras och värderas högt. Det ska finnas ett brett utbud av utbildningar, som ger barn, ungdomar och vuxna bästa möjliga förutsättningar för vidareutbildning och arbete i livet. Det är viktigt att skapa många vägar in i arbetslivet för solnaborna och att trygga arbetsgivares behov av kunskap och kompetens. Under målområdet finns två inriktningsmål. Inriktningsmål: Solnas förskolor och skolor ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskap, som ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Andelen elever som är behöriga till ett nationellt program på gymnasieskolan ska öka. (År 2009 92 procent). År 2011 var 92 procent behöriga jämfört med 94 procent år 2010 och målet är inte uppfyllt. Andelen elever som når målen i grundskolans åk 3, 5 och 9 ska öka. en är att effektmålet kommer att uppfyllas. Andelen elever på Solna gymnasium som har grundläggande behörighet till högre studier ska öka. (År 2009: 88 procent). År 2010 var andelen 87 procent. en är att effektmålet kommer att bli uppfyllt år 2011. Antal elever som går kursen Ung Företagsamhet på gymnasiet ska öka. (År 2010 45 elever). En lägesrapport visar att totalt deltar 45 elever på 10 företag under läsåret 2010/2011. Effektmålet bedöms bli uppfyllt. Effektmålet om att andelen barn som stimuleras och utmanas till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov i förskolan ska öka mäts genom en attitydundersökning. Effektmålet är inte uppfyllt. Effektmålet om att andelen grundskoleelever som vet vad de behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena ska öka mäts genom en attitydundersökning. Effektmålet är uppfyllt. Effektmålet om att andelen grundskoleelever som har inflytande över skolarbetet ska öka mäts genom en attitydundersökning. Effektmålet är inte uppfyllt. Minst 75 procent av de som studerar svenska för invandrare, SFI, inom vuxenutbildningen i Solna ska uppnå målen utifrån sin studieplan. Resultatet för perioden är 55 procent och målet är inte uppfyllt för perioden, men bedöms uppfyllas för helåret. Minst 85 procent av de som studerar på grundläggande nivå inom vuxenutbildningen i Solna ska uppnå målen utifrån sin studieplan med lägst betyget Godkänt (G). Resultatet för perioden är 88 procent och målet är uppfyllt för perioden och bedöms även uppfyllas för helåret. Minst 80 procent av de som studerar på gymnasial nivå inom vuxenutbildningen i Solna ska uppnå sin studieplan med lägst betyget Godkänt (G). Resultatet för perioden är 85 procent och målet är uppfyllt för perioden och bedöms även uppfyllas för helåret. Inriktningsmål: Solna ska vara en attraktiv utbildningsstad med ett varierat utbud av utbildningar på olika nivåer och inriktningar. Effektmålet om att andelen föräldrar som är nöjda med sitt barns förskola ska öka mäts genom en attitydundersökning. Effektmålet är inte uppfyllt. Effektmålet om att andelen föräldrar som är nöjda med sitt barns skola ska öka mäts genom en attitydundersökning. Effektmålet är inte uppfyllt. Effektmålet om att andelen grundskoleelever som tycker att de går i en bra skola ska öka mäts genom en attitydundersökning. Effektmålet är inte uppfyllt. Solna ska kunna erbjuda förskola inom fyra månader. Effektmålet bedöms som delvis uppfyllt för perioden och bedöms även delvis uppfyllas för helåret. Under början av våren har ett antal familjer fått vänta på erbjudande om plats längre än fyra månader. Under senare delen av våren och under hösten planeras flera nya förskolor och utökning i befintlig verksamhet. En lägesrapport per augusti visar att för närvarande har alla som önskar plats. Några förskolor har också lediga platser, detta gäller framför allt i Bergshamra och Hagalund/Fridhem. 17
Kvalitetsarbete i staden Kvalitetsdeklarationer Arbetet med att utveckla Solna stads kvalitet har hög prioritet och ställer krav på ett ständigt arbete med att utveckla och förbättra stadens verksamheter. Utifrån kommunstyrelsens inriktningsmål och av kommunfullmäktige antagna kvalitetspolicy och strategi för Solna stad har nämnder och styrelse börjat utarbeta generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer som tydligt beskriver vilken service medborgaren/brukaren kan förvänta sig av staden och dess verksamhet. Kommunstyrelsen har genom stadsledningsförvaltningen under året arbetat med att kartlägga och tydliggöra förvaltningens uppdrag och tjänster. Genom projektet Stadsledningsförvaltningens Tjänstekatalog har stadsledningsförvaltningens tjänster identifierats och under hösten ska tjänsterna stämmas av med förvaltningarnas behov. På Solnadagen den 10 september lanserades en stadsgemensam hantering av synpunkter och felanmälan, som är en del i stadens kvalitetsarbete. Synpunktshanteringen och felanmälan är ett sätt för att fånga upp såväl positiva som negativa synpunkter och fel från solnaborna och solnaföretagarna, för att kunna förbättra stadens verksamheter, service och tjänster. Överförmyndarnämnden har antagit en kvalitetsdeklaration för God man och förvaltare. Stadsbyggnadsnämnden har för avsikt att under hösten 2011 arbeta med åtaganden och kvalitetsdeklarationer utifrån driftavtalen inom teknikområdet. Kultur- och fritidsnämnden har antagit sju kvalitetsdeklarationer; Fritidsklubb för 10 12 åringar, Fritidsklubb för barn och ungdomar med behov av särskilt stöd, Solna kulturskola och Välkomnande av barn till Solna stadsbibliotek, Föreningsbidrag till barn- och ungdomsföreningar, Föreningsbidrag till vuxenföreningar och Föreningsbidrag till kulturföreningar. En brukarundersökning till föräldrar som har barn i fritidsklubbarna och till elever på Solna Kulturskola har genomförts. Resultatet från undersökningen visar att brukarna är mycket nöjda med de båda verksamheternas kvalitet. Barn- och utbildningsnämnden planerar under hösten 2011 att påbörja arbetet med att utarbeta åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer. I den nya skollagen finns inte kravet på kvalitetsredovisning utan det är istället huvudmannen som ansvarar för att systematiskt planera, följa upp och utveckla verksamheten, vilket medför att huvudmannen måste ha ett kvalitetssystem med strukturer, rutiner, processer och resurser. För att möta upp förändringen har barn- och utbildningsförvaltningen valt att arbeta nära rektorer och förskolechefer och tillsammans samlas kring en gemensam modell för systematiskt kvalitetsarbete. En modell där ekonomi, kvalitet och arbetsmiljö förs samman och bildar en tydlig helhet som kan ge en grund för analyser och framtida prioriteringar. Kompetensnämnden beslutade i maj månad om åtaganden för kvalitetsdeklaration avseende Insatser för arbetssökande och Insatser för arbetssökande som studerar svenska. Under hösten 2011 planerar arbetsmarknadsavdelningen att utarbeta flera åtaganden för kvalitetsdeklarationer inom sin verksamhet. Solna vuxenutbildning kommer från 2012 att ingå i en regional samordning vad gäller vuxenutbildning och kvalitetsarbetet är ett område av flera som kommer att utvecklas gemensamt inom det regionala samarbetet. Utöver det gemensamma kvalitetsarbetet kommer Solna vuxenutbildning att utveckla åtaganden och kvalitetsdeklarationer för elevadministration samt studie- och yrkesvägledning. Socialnämnden har under året antagit kvalitetsdeklarationer avseende Försörjningsstöd och Serveringstillstånd. Planen är att nämnden i oktober månad ska anta en kvalitetsdeklaration för Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg planerar att under 2012 påbörja arbetet med åtaganden och efterföljande kvalitetsdeklarationer för insatser till barn och ungdomar samt för den familjerättsliga verksamheten. Omvårdnadsnämnden beslutade i maj månad om fem kvalitetsdeklarationer; Biståndshandläggning av hemtjänst samt vård- och omsorgsboende, Hemtjänst, Vård- och omsorgsboende, Handläggning av stöd och service till personer med funk- 18
tionsnedsättning och Stöd och service till personer med funktionsnedsättning som bor i bostad med särskild service. Nämnden har också för avsikt att utarbeta kvalitetsdeklarationer för dagverksamhet, syn- och hörselkonsulent och anhörigstöd. Under hösten kommer en brukarundersökning för boende och daglig verksamhet för vuxna enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt en brukarundersökning där närstående och boende på vård- och omsorgsboende för äldre att genomföras. Tvärsektoriella frågor Övergripande tvärsektoriella frågor ska genomsyra all verksamhet såväl externt som internt. Som ett första steg ska de tvärsektoriella frågorna jämställdhet, integration och internationellt arbete integreras i stadens styr- och uppföljningssystem. Arbetet med tvärsektoriella frågor ska harmonisera med målarbetet, bidra till visionen om det hållbara Solna och vara en naturlig del av verksamheternas arbete med kvalitetsutveckling. Jämställdhet Inom jämställdhetsarbetet ligger fokus i första hand på att utveckla modeller för att ta fram könsuppdelad statistik, indikatorer och nyckeltal. Efter analys av nuläge kan angelägna utvecklingsområden identifieras och jämställdhetsintegrering användas som en metod för verksamhets- och kvalitetsutveckling. Verksamheterna har redovisat relevant könsuppdelade statistik i verksamhetsmått och/eller i måluppfyllelse. Som exempel på sådana mått kan nämnas andel flickor och pojkar i föreningsverksamhet, fritidsaktiviteter och kulturskola, flickors och pojkars upplevelse av jämställdhet lika förutsättningar i skolan, meritvärden för flickor och pojkar, andel kvinnor och män i omvårdnadsboende och korttidsboende, insatser inom socialtjänsten samt deltagare i Solnamodellen, introduktionsprogram och vuxenutbildning. Solna stad har undertecknat den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regionalnivå (CEMR- deklarationen). Två förvaltningar har beskrivit hur relevanta artiklar har integrerats. För att skapa en ökad medvetenhet och kunskapsspridning inom jämställdhets- och även inom likabehandlingsområdet har några förvaltningar arbetat Miljö- och hälsoskyddsnämnden antog i augusti månad kvalitetsdeklarationer avseende Livsmedelskontroll och Tillsyn av boendemiljö. Inom miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har en Lean-kartläggning påbörjats kring den gemensamma administrationen. Arbete har lett till att flera förbättringar rörande handläggning och registrering har identifierats, varav några är genomförda och andra kommer att genomföras under året. Arbetet har också fått ringar på vattnet och lett till kvalitetsförbättringar inom andra områden på förvaltningen såsom aktivitetstavlor för tillsynen samt nya och ändrade rutiner och instruktioner. och/eller arbetar strategiskt med kompetensutveckling för medarbetare i syfte att medborgarna ska få ett likvärdigt bemötande. Stadsbiblioteket har ett genusperspektiv på litteraturtips för skolor och förskolor. Jämställd service är ett viktigt mål för Solna stads verksamheter. Likabehandlingskommittén beviljar därför medel till en klass och en förskola så att de tillsammans med elever och barn kan arbeta med jämställdhet i syfte att höja kunskapsnivån och påverka attityder. Det finns även möjligheter för verksamheter att söka ett ekonomiskt bidrag från likabehandlingskommittén. Under 2011 har Öppna förskolan beviljats medel för en föreläsning till föräldrar och Frihems förskolor har fått medel för vissa kompetenshöjande aktiviteter. Integration För integrationsarbetet är det angeläget att analysera verksamheten ur ett integrationsperspektiv för att sedan utveckla ett interkulturellt förhållningssätt i det mångkulturella Solna och säkerställa att alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund, får likvärdigt bemötande och service av stadens medarbetare. I planeringen av nya bostadsområden förs en diskussion om hur det offentliga rummet; torg, lekplatser, gatumiljöer m.m. ska utformas för att bli en mötesplats för alla och bidra till upplevelsen av tillhörighet. Solna stad erbjuder barn och ungdomar som nyligen kommit till Sverige och som inte talar svenska platser i Introduktionsklass. Målsättningen är att eleverna så snart som möjligt ska få så goda kunskaper i svenska språket att de kan integreras i vanlig klass. 19
Likabehandlingsarbetet det likvärdiga förhållningssättet har tagits upp i verksamheters arbete vid arbetsplatsträffar och husmöten. Dessa aspekter finns med och tas i beaktande vid diskussion om framtida utbildning och/eller arbete för enskilda individer. Arbetet med att integrera likabehandlingsfrågorna och integrationsaspekten processas och diskuteras kontinuerligt av medarbetare. Omvårdnadsnämndens arbete med att införa valfrihetssystem (LOV) innebär positiva effekter ur ett tvärsektoriellt perspektiv. Fler företagare ges möjlighet att utföra tjänster i Solna, fler arbetstillfällen skapas och tjänsterna ges utifrån individuella behov såsom språk, kultur och andra individuella behov. Medverkan kommer att ske i projektet Basutbildning i samverkan kring migration, psykisk ohälsa och trauma. Utbildningen erbjuds av Transkulturellt Centrum inom Stockholms läns landsting i samverkan med kommuner och olika organisationer. Projektet drivs med medel från Socialstyrelsen. En arbetsgrupp ska tillsammans med Transkulturellt Centrum planera och genomföra en lokal utbildning för personal inom kommun, psykiatri och primärvård som arbetar med nyanlända flyktingar. Andelen solnabor med utländsk bakgrund är 33 procent. Mångfalden bland stadens företagare är också mycket stor. Stadens medarbetare möter ofta medborgare och företagare med annan kulturell bakgrund än den svenska i sin dagliga verksamhet. Det är därför viktigt att det finns förståelse för andra kulturer och insikt om vikten av tydlighet i kommunikationen bland medarbetarna. Under året har medarbetare utbildats på temat Hur öppen är vår arbetsplats för olikheter/mångfald? Att öka mångfalden på förvaltningen är också ett viktigt steg då större heterogenitet oftast leder till större dynamik och ökad tolerans på arbetsplatser. Internationellt arbete Det internationella arbetet ska huvudsakligen användas som en metod för verksamhets- och kvalitetsutveckling. Genom att göra internationella jämförelser och identifiera goda exempel skapas förutsättningar för att lära av andra och samarbeta kring gemensamma utmaningar. För att barn och ungdomar i framtiden ska kunna verka i en globaliserad värld är det internationella utbytet en förutsättning. Stadens verksamheter arbetar med internationella projekt, utbytesprogram, studieresor och studiebesök. De aktiviteter som genomförs för elever och ungdomar syftar till att ge vidare referensramar, öva kunskap och färdighet samt knyta kontakt med unga i andra länder. Som exempel kan nämnas fritidsverksamhetens ungdomsutbyten och volontärsamverkan och de studieresor som genomförs av elev-, ungdoms- och föreningsgrupper med stöd från internationella kommittén. Grupper från Solna Kulturskola, Black Sheep, Blue Hill, Huvudsta scoutkår, Solna Vikings, Psykologigymnasiet och Solna Gymnasium har under perioden utnyttjat möjligheten att få resebidrag från kommittén. De internationella aktiviteterna bidrar till Solna stads prioriterade målområde kunskap och livslångt lärande genom att träna elever och ungdomar i att möta en internationell värld. Andra aktiviteter syftar till att samarbeta med och inspireras av liknande verksamheter i andra länder i sin verksamhets- och kvalitetsutveckling. Här märks bl.a. samarbetsprojekt GOAL där europeiska idrottsstäder utbyter kunskap och erfarenhet för att motverka idrottsrelaterat våld och det europeiska skolsköterskeutbytet School Nurses in Action. Socialtjänsten har under perioden arbetat med att vidareutveckla programmet Nyfiken på Europa där medarbetare kan ansöka om att via studieresor inom Europa få inspiration och kompetensutveckling. Framgångsrika metoder och arbetssätt som utvecklats i andra länder ska ge impulser till nytänkande och utveckling i Solna. Projekt med EU-finansiering för att höja kvalitet i verksamheten och utveckla Solna kan också genomföras på hemmaplan. Verksamheter inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta deltar i projekten Språksam, Carpe och Arbetssam där lärande och kompetensutveckling ska öka kvaliteten i omsorgen samt stärka den enskilde medarbetarens kompetens. Inom projektet Språksam har syftet varit att testa och utveckla modeller och metoder som höjer den språkliga kommunikationen och kompetensen på arbetsplatsen. Positiva resultat har varit ökat självförtroende hos medarbetarna, ökad initiativförmåga, förbättrad dokumentation och därmed högre kvalitet i vården och omsorgen. Projekten är goda exempel på hur internationella projekt kan användas som metod i integrationsarbetet. God kunskap om EU och världen är en förutsättning för att förstå Sveriges och Solnas roll i helheten. Att ta emot relevanta internationella studiebesök ger möjlighet att reflektera över egen verksamhet och diskutera hur den kan utvecklas, lära sig mer om utvecklingen i andra länder samt marknadsföra 20