Delårsrapport augusti 2009

Transkript

1 Delårsrapport augusti 2009

2 2

3 Innehållsförteckning Ekonomisk analys av delårets utfall... 5 Prognos för helårets ekonomi Medarbetare Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter Driftbudget och utfall per verksamhet Investeringar per verksamhet Nämndernas verksamhet Kommunfullmäktige och revisorer Kommunstyrelsen Stadsbyggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kompetensnämnden Socialnämnden Omvårdnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Stadens företag Bilaga: Måluppfyllelse/kvalitet nämnder

4 4

5 Ekonomisk analys av delårets utfall Positivt resultat för perioden januariaugusti Resultatet för perioden januari-augusti är positivt och uppgår till 115,2 mkr. För motsvarande period 2008 var resultatet negativt med 19,0 mkr. Resultatförbättringen mellan delåren förklaras främst av uppskrivning av värdepapper (reversering av tidigare års nedskrivning) med 55,1 mkr, (motsvarande period 2008 gjordes en nedskrivning med 75,8 mkr) och ökade intäkter på 46,2 mkr från försäljning av exploateringsmark samt att skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har ökat med 11,0 mkr jämfört med samma period Poster som försämrat resultatet är nämndernas nettokostnader som ökat med 59,5 mkr samt ett lägre finansnetto som minskat med 14,2 mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Dessutom har kommunfullmäktige i juni beslutat om en reviderad budget för 2009 där 30,0 mkr av tidigare reserverade medel för pensionskostnader i eget kapital tas i anspråk. I utfallet för augusti redovisas 20,2 mkr av pensionerna som jämförelsestörande kostnad. Med anledning av detta är pensionskostnaderna 19,6 mkr lägre för perioden än i augusti Jämförelsestörande intäkter uppgår till totalt 53,7 mkr och avser framförallt försäljning av exploateringsmark på 46,2 mkr. Även realisationsvinster på 3,8 mkr för sålda anläggningstillgångar, samt en intäkt på 3,7 mkr i form av en engångsutdelning från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ingår. För motsvarande period 2008 redovisades 3,6 mkr från försäljning av anläggningstillgångar. Jämförelsestörande kostnader uppgår till 36,4 mkr, jämfört med 34,5 mkr för augusti Där ingår bland annat kostnader för omstrukturering på 15,5 mkr för avgångsvederlag och särskild avtalspension Övriga jämförelsestörande kostnader avser pensionskostnader på 20,2 mkr av tidigare reserverade medel samt kostnader för kompetensutveckling av Solna stads medarbetare på 0,6 mkr. Nettoöverskott i nämnderna för delåret Jämfört med delårets driftbudget (8/12 av årsbudgeten) redovisar nämndernas verksamheter ett nettoöverskott på 42,8 mkr, vilket motsvarar 3,0 procent av nettobudgeten. Föregående år vid samma tidpunkt var nettoöverskottet 36,0 mkr. Socialnämnden redovisar underskott på 0,7 mkr för perioden. Anledningen till underskottet är främst fler institutionsplaceringar enligt socialtjänstlagen (SoL) för vuxna missbrukare. Stadsbyggnadsnämnden redovisar ett överskott på 19,2 mkr. Detta beror på högre intäkter än budgeterat avseende hyror, parkering och lantmäteri. Vidare också lägre kostnader för underhållsåtgärder inom teknik eftersom de huvudsakligen genomförs under andra halvåret. Omvårdnadsnämnden redovisar ett budgetöverskott på 9,4 mkr. Omvårdnadsboendena redovisar det största överskottet som främst beror på lägre kostnader för köp av platser i andra kommuner. Även hemtjänsten redovisar ett stort överskott, beroende på lägre kostnader för den upphandlade hemtjänsten. Verksamheten enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) redovisar däremot ett underskott främst på grund av volymökningar inom boende för vuxna och daglig verksamhet. Kompetensnämnden redovisar ett överskott på 8,7 mkr. Överskottet beror framförallt på lägre kostnader för vuxenutbildningen och högre intäkter för integrationsenheten än budgeterat. Kommunstyrelsens överskott på 5,7 mkr mot budget beror på vakanta tjänster under perioden, lägre kapitalkostnader för olika IT-projekt samt utvecklingsprojekt och IT-satsningar som ännu inte genererat kostnader. 5

6 Barn och utbildningsnämnden redovisar ett överskott på 3,6 mkr mot budget. Det största överskottet redovisar resursenheten eftersom antalet barn och elever under perioden är färre än budgeterat. Gymnasiesärskolan och den obligatoriska särskolan redovisar underskott. Skolorna har generellt sett högre kostnader under hösten eftersom större delen av läsårets undervisningsmaterial köps in under hösten. Stadsbyggnadsnämndens affärsverksamhet redovisar överskott på 1,8 mkr på grund av högre intäkter än budgeterat. Kultur och fritidsnämndens överskott på 0,9 mkr beror på högre intäkter för avgifter, uthyrning och försäljning på fritidsgårdarnas serveringar än budgeterat. Miljö- och hälsoskyddsnämnden redovisar överskott på 0,6 mkr som främst beror på högre intäkter. Brandförsvar, stadens räddningstjänst redovisar ett underskott jämfört med budget på 7,1 mkr. Solna-Sundbybergs Brandförsvarsförbund avvecklades formellt vid årsskiftet 2008/2009 och slutlig reglering av avvecklingskostnaderna kommer att ske senare under året. Underskottet för perioden förklaras av en avsättning för kommande försäkringslösning avseende pensioner för stadens andel i Solna-Sundbybergs Brandförsvarsförbund. Köp av verksamheten fortsätter öka mest Verksamheternas externa bruttokostnader har ökat med 4,3 procent (68,5 mkr) jämfört med augusti Kostnader för entreprenader och köp av verksamhet utgör 48,1 procent av verksamhetens kostnader medan personalkostnaderna uppgår till 37,2 procent. Den största ökningen står kostnader för entreprenader och köp av verksamhet för, som ökat med 6,0 procent (45,6 mkr). Ökningen har varit störst för barn- och utbildningsnämnden beroende på ökat antal barn och elever hos annan huvudman. Omvårdnadsnämndens kostnader har ökat dels på grund av fler köpta platser för boende inom LSS-verksamheten och dels till följd av att kostnader för omvårdnadsboenden drivna på entreprenad har ökat främst på grund av indexuppräkning av avtal. I och med avvecklingen av Solna-Sundbybergs Brandförsvarsförbund, regleras nu i år förbundets balansräkning mellan städerna och medför därför ökade kostnader på 6,5 mkr för stadens brandförsvar/räddningstjänst. Personalkostnaderna har ökat med 0,9 procent (5,7 mkr). Att inte ökningen är större beror på att 20,2 mkr av periodens pensionskostnader redovisas som en jämförelsestörande kostnad, eftersom medel finns reserverade i eget kapital i tidigare års bokslut ( ) för att täcka kostnader för pensioner, se vidare Tilläggsupplysning, reserverat eget kapital, pensioner. Intäkterna har ökat Verksamheternas externa intäkter har ökat med 9,0 procent (31,7 mkr) och täcker 23 procent av verksamheternas kostnader (motsvarande period föregående år, 22 procent). Erhållna bidrag utgör 31,5 procent, medan taxor och avgifter uppgår till 29,7 procent av verksamheternas intäkter. Försäljning av verksamhet har ökat med 61,4 procent (25,7 mkr). Den största ökningen beror på reglering av Solna-Sundbybergs Brandförsvarsförbunds balansräkning mellan städerna, vilket motsvaras av ökade intäkter på 19,1 mkr för stadens brandförsvar/räddningstjänst. Barn- och utbildningsnämnden har haft ökade intäkter eftersom antalet elever från annan kommun inom gymnasiet ökat och ökade intäkter från försäljning av insatser inom särskilt stöd till friskolorna i Solna. Intäkterna för taxor och avgifter har ökat med 7,4 procent (7,9 mkr) där stadsbyggnadsnämndens intäkter för parkering, främst felparkering och boendeparkering har ökat mest. Även affärsverksamhetens intäkter för renhållning har ökat. Övriga förvaltningar har alla ökat sina intäkter för taxor och avgifter men i mindre omfattning. 6

7 Pensionsförpliktelser på 1,4 miljarder kronor Det totala pensionsåtagandet för stadens anställda uppgår den sista augusti 2009 till 1 389,4 mkr inklusive löneskatt. Åtagandet redovisas dels som avsättning i balansräkningen och dels som ansvarsförbindelse. Som avsättning redovisas det åtagande (förmånsbestämd pension) som avser pensioner intjänade från 1 januari 1998 på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp, visstidspension samt särskild ålderspension. Den del som förvaltas av arbetsgivaren, uppgår till 125,4 mkr varav räntan på 4,6 mkr redovisas som en finansiell kostnad. Jämfört med motsvarande period 2008 är det en ökning med 21,1 mkr. Ökningen beror främst på nyintjänade pensionsrätter samt en ökad finansiell kostnad. Pensionsförpliktelse 31 aug 31 aug (inkl.löneskatt) mkr Avsättning: Pensioner intjänade från ,1 101,2 Visstidspensioner (5 personer) 1,3 3,1 Pensioner omstrukturering 21,0 22,3 Delsumma 146,4 126,6 Ansvarsförbindelse: Pensioner intjänade före , ,2 Pensionsåtaganden,visstidspension 17,3 16,8 Pensionsåtaganden Brandförsvaret 20,0 Delsumma 1 243, ,0 Summa totalt 1 389, ,6 Avsättningar avseende särskild överenskommen ålderspension/avtalspension uppgår till 21,0 mkr (inkl. löneskatt) och räknas som omstruktureringsåtgärder. De totala pensionsavsättningarna för staden uppgår till 146,4 mkr. I ansvarsförbindelsen ingår förpliktelser för pensionsförmåner som intjänats före Förpliktelsen uppgår inklusive löneskatt till 1 225,7 mkr, vilket är en ökning med 21,5 mkr jämfört med motsvarande period Ökningen beror på ränte- och basbeloppsuppräkning. Förpliktelsen redovisas enligt den kommunala redovisningslagens regler utanför balansräkningen. Pensionsförpliktelser för förtroendevalda med visstidspension m.m. uppgår till 17,3 mkr. Dessa har ännu inte börjat utbetalas och redovisas därför som ansvarsförbindelse. Pensionsförpliktelser förvaltas genom så kallat återlån och används i den löpande verksamheten. Staden har en värdepappersportfölj vars marknadsvärde uppgår till 2 137,1 mkr per den sista augusti Tillgångarna är inte öronmärkta och placerade som pensionsmedel. De medel som förvaltas på lång sikt kan enligt stadens finanspolicy användas till såväl framtida investeringar som pensionsutbetalningar. Pensionskostnaderna för perioden uppgår till 65,7 mkr varav 20,2 mkr av dessa redovisas som en jämförelsestörande kostnad. Kommunfullmäktige beslutade under våren om en reviderad budget för 2009, där 30,0 mkr av tidigare års reserverade medel för pensionskostnader i eget kapital ska tas i anspråk för året. Det är första året som de reserverade pensionsmedlen tas i anspråk. Kvar av reservationen är 310,5 mkr, se Tilläggsupplysning, reserverat eget kapital, pensioner. Skatteintäkter och finansnettot Skatteintäkter och generella statsbidrag för perioden januari-augusti har ökat med 11,0 mkr jämfört med samma period Att inte ökningen är större beror på en svag skatteunderlagstillväxt. De finansiella intäkterna uppgår till 74,3 mkr jämfört med 88,6 mkr per den 31 augusti Ränteintäkterna uppgår till 48,8 mkr, medan de motsvarande period förra året uppgick till 74,2 mkr. Utlåningen mot revers till Norrenergi & Miljö AB har genererat minskade ränteintäkter med 35,3 mkr, jämfört med augusti I januari i år trädde en ny lag ikraft, vars syfte är att förhindra skatteplanering inom intressegemenskap och begränsa möjligheterna till ränteavdrag. Lagen har medfört att Norrenergi & Miljö AB valt att stegvis lösa stadens reversfordran på 1 066,7 mkr och per den sista juli var hela reversfordran löst. 7

8 I syfte att minska extern upplåning hos koncernen Norrenergi & Miljö AB står Solna stad och Sundbybergs stad för dotterbolaget Norrenergi AB rörelsefinansering, vilket hittills i år har genererat ränteintäkter med 6,0 mkr till staden. För att kunna lösa delar av Norrenergi & Miljö AB reversfordran har externa lån upptagits, för vilka ägarkommunerna tecknat borgen. Stadens intäkter för borgensavgifter har därför ökat med 2,5 mkr jämfört med augusti Medelsförvaltningen har genererat realisationsvinster på 12,0 mkr, jämfört med 2,2 mkr samma period föregående år. De finansiella kostnaderna på 14,3 mkr är i nivå med föregående år. Av de 14,3 mkr består 8,8 mkr av förluster som uppstått vid omsättning av värdepapper i medelsförvaltningen. De ursprungliga 600 mkr som år 2001 placerades i Solnas långsiktiga kapitalförvaltning har per den 31 augusti 2009 ökat till 815,7 mkr. Värdet vid årets början var 729,1 mkr. Sammantaget har den långsiktiga kapitalförvaltningen hittills under året genererat en avkastning på 11,8 procent, vilket är 1,4 procent lägre än det sammanvägda jämförelseindex som totalportföljen ska mätas mot. Trots detta har förvaltarna presterat bättre än jämförelseindex för alla tillgångsslagen (räntor, svenska aktier och globala aktier). Förklaringen är att andelen svenska och globala aktier avvikit negativt från normalläget i totalportföljen efter aktiemarknadens kraftiga ras under hösten och vintern 2008/2009. Normalläget i kapitalförvaltningen är 20 procent svenska aktier och 40 procent globala aktier och 40 procent räntebärande värdepapper, (från normalläget är en avvikelse inom en uppsatt limit på +/- 10 procentenheter tillåten). På samma sätt som nedgången i Solnas portfölj begränsades genom den lägre andelen aktier (jämfört med normalläget) i portföljen under nedgången på aktiemarknaden 2008, har underviktningen i aktier därmed begränsat uppgången under Sammantaget innebär detta att Solna har haft en avkastning under året på sina långsiktiga finansiella placeringar som klart överstiger budget och avkastningsmål, men genom den förändrade lagstiftningen för koncernintern utlåning (Norrenergi & Miljö AB) blir utfallet för finansnettot ändå lägre än budgeterat. Enligt god redovisningssed ska värdepapper och fonder i stadens medelsförvaltning värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet (verkliga värdet) på balansdagen. Om marknadsvärdet är lägre än det värde som fonder och värdepapper köptes för ska en nedskrivning ske. Värdeminskningen och därmed nedskrivningen i årsboksluten per den 31 december 2007 och 2008 uppgick ackumulerat till 176,0 mkr. Värderingen av portföljen per den sista augusti 2009 visar en värdeökning på 55,1 mkr jämfört med årsskiftet. En uppskrivning (reversering av tidigare nedskrivning) har därför skett till marknadsvärdet med motsvarande belopp för delåret. Vid utgången av augusti 2009 var värdet på stadens samlade värdepappersportfölj 2 137,1 mkr, vilket är 120,8 mkr lägre än anskaffningsvärdet. Eftersom investeringen i värdepappersportföljen är långsiktig påverkar den bokföringsmässiga nedskrivningen i årsbokslutet 2008 och den nu till viss del reverserade nedskrivningen inte resultatet enligt balanskravet. Det kapital som förvaltas kommer inte att behöva användas inom tio år enligt stadens nuvarande ekonomiska planering. Därmed behöver inte heller en eventuell värdeminskning realiseras under perioden. Investeringar i fastigheter och idrottsanläggningar för januari-augusti Nettoinvesteringarna uppgår per den 31 augusti till 63,0 mkr jämfört med 61,7 mkr samma period Stadsbyggnadsnämnden har svarat för 43,4 mkr av periodens nettoinvesteringar. Investeringar avser bland annat upprustning av Råsundaskolans kök, matsal med mera. Nybyggnation av garage och ombyggnad av omklädningsrum vid Bergshamra IP samt byggstart av Ulriksdals ishall. Kommunstyrelsen har investerat för 5,3 mkr där merparten avser ITinvesteringar. Kultur och fritidsnämndens investeringsutgifter på 10,6 mkr avser huvudsakligen fortsatta investeringar på Bergshamra IP (6,4 mkr) och Skytteholms IP (3,0 mkr). 8

9 Finansiering Kassaflödet från den löpande verksamheten är positivt och uppgår till 195,8 mkr, vilket är 40,7 mkr bättre än motsvarande period föregående år. Investeringsverksamheten har bidragit med ett negativt kassaflöde på 32,6. Förutom nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar på 63,0 mkr och återinvesteringar inom kapitalförvaltningen har staden betalt ut 42,2 mkr i kapitaltillskott till bolagen i Swedbank Arena. Kassaflödet från finansieringsverksamheten är negativt och uppgår till 53,3 mkr. Norrenergi & Miljö AB har återbetalt 266,7 mkr på reverslånet samtidigt har staden lånat ut 300,0 mkr till Norrenergi AB och 20,0 mkr till Solna Vatten AB. Likviditeten (kassa och bank) är god och uppgår till 251,8 mkr, en ökning med 109,9 mkr sedan årsskiftet. 9

10 Prognos för helårets ekonomi Prognosen visar ett positivt utfall Prognosen för årets resultat är ett positivt utfall på 9,3 mkr. Prognosen för resultatet enligt balanskravet är ett positivt utfall på 1,3 mkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas bli 32,5 mkr lägre än budgeterat. Det beror på en svag skatteunderlagstillväxt. Skatteunderlagets tillväxt bromsar in i år. Det är framförallt minskningen av antalet arbetade timmar som håller tillbaka skatteunderlagstillväxten i år, men även en dämpning av löneökningarna bidrar. Prognosen för skatteintäkterna är dock en förbättring jämfört med delårsrapporten för april månad. Årets resultat enligt balanskravet är ett positivt utfall på 1,3 mkr. Vid avstämning mot balanskravet påverkas inte resultatet av kostnader som uppkommit till följd av att medel som tidigare reserverats i eget kapital disponeras. I reserverat eget kapital finns medel främst för att täcka beslutade strukturomvandlingsinsatser som på sikt leder till en sänkt kostnadsnivå för staden. Strukturomvandlingsinsatserna har inte budgeterats utan redovisas som en jämförelsestörande kostnad att täckas av reserveringen. Prognosen för de aktuella jämförelsestörande kostnaderna är strukturomvandling 20,0 mkr, kostnader för kompetensutveckling av Solna stads medarbetare 1,5 mkr samt pensionskostnader 29,4 mkr. Kommunfullmäktige har beslutat om en reviderad budget för 2009 där 30,0 mkr av tidigare reserverade medel för pensionskostnader ( ) tas i anspråk. Detta är beaktat i prognosen och redovisas som en jämförelsestörande kostnad. Med anledning av de 30,0 mkr som tas i anspråk minskas budgeten för pensionskostnader och finansiella intäkter med motsvarande belopp. I de jämförelsestörande intäkterna ingår exploateringsintäkter med 46,2 mkr, en positiv budgetavvikelse på 21,2 mkr. En återbetalning från SKL ger 3,7 mkr i jämförelsestörande intäkt. Här ingår även realisationsvinster på 3,8 mkr för försäljning av anläggningstillgångar. Finansnettot kommer enligt prognosen att uppgå till 75,9 mkr, en negativ budgetavvikelse med 4,5 mkr, jämfört med reviderad budget. Som ett resultat av genomförda och planerade förändringar i koncernen Norrenergi & Miljö AB finanseringsstruktur och ett extremt lågt ränteläge beräknas de finansiella intäkterna minska avsevärt under året. Enligt prognos i augusti beräknas de finansiella intäkterna överstiga reviderad budget, i huvudsak beroende på de reavinster som redan realiserats i stadens medelsförvaltning. Stigande börskurser under våren och sommaren har medfört att stora mängder värdepapper omsatts, vilket genererat såväl ränteintäkter som realisationsvinster. De finansiella kostnaderna beräknas överskrida budget på grund av högre räntekostnader för pensionsskulden och de förluster som uppstår löpande vid omsättning av värdepapper i medelsförvaltningen. Värdepappersportföljens marknadsvärde har enligt samma princip som tidigare delårsbokslut antagits vara densamma vid årsskiftet som per den 31 augusti. Marknadsvärdet har därmed antagits vara 120,8 mkr lägre än anskaffningsvärdet även vid kommande årsskifte och prognos för värderegleringen blir därmed 55,1 mkr. Prognosen är osäker och beroende av marknadsutvecklingen för aktier och räntor under resten av året. Nämnderna prognostiserar sammantaget ett överskott Stadsledningsförvaltningen utgår i stadens prognos från att nödvändiga åtgärder vidtas så att nämnderna inte redovisar underskott mot budget Vad gäller kostnaderna för vårdnadsbidraget prognostiserar kommunstyrelsen överskott med 2,0 mkr som motsvarar kostnaderna som redovisas som ett underskott på barn- och utbildningsnämnden. Det ekonomiska ansvaret för vårdnadsbidraget tas enligt 10

11 en skrivning i stadens budgetdokument 2009 av kommunstyrelsen. Prognoser som under löpande budgetår visar ett befarat underskott ska enligt stadens styrregler leda till förslag om åtgärder. Åtgärderna redovisas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i samband med budgetuppföljning och/eller delårsrapport. Detta gäller i särskilt hög grad år 2009 i det ansträngda ekonomiska läget som för närvarande gäller. Kommunstyrelsen, som har det ekonomiska ansvaret för vårdnadsbidraget, prognostiserar ett överskott på motsvarande summa som kostnaderna för det, 2,0 mkr. Överskottet beror till största delen på vakanta tjänster delar av året. Brandförsvar, stadens räddningstjänst prognostiserar ett underskott mot budget på 9,0 mkr. Solna-Sundbybergs Brandförsvarsförbund avvecklades formellt vid årsskiftet och slutlig reglering av avvecklingskostnaderna kommer att ske i år. Den prognostiserade budgetavvikelsen beror på kostnader för avsättning för kommande försäkringslösning avseende pensioner för stadens andel i Solna-Sundbybergs Brandförsvarsförbund. Stadsbyggnadsnämnden prognostiserar ett överskott på 0,4 mkr. Det beror på intäkter inom främst teknik och lantmäteri som inte är budgeterade. Stadsbyggnadsnämndens affärsverksamhet prognostiserar ett överskott på 1,2 mkr, vilket främst beror på ökade intäkter för renhållning. Barn- och utbildningsnämndens prognos är ett underskott jämfört med budget på 3,6 mkr inklusive vårdnadsbidraget. Genom att vidta olika åtgärder under hösten är prognosen att nämnden, med undantag för vårdnadsbidragets 2,0 mkr, inte kommer att få någon avvikelse mot budget. Det ekonomiska ansvaret för vårdnadsbidraget ligger år 2009 hos kommunstyrelsen. Resultatenheterna prognostiserar ett sammanlagt underskott på 7,8 mkr. I nämndens budget 2009 finns en reserv på 3,5 mkr avsatt för att täcka budgetunderskott hos resultatenheterna, vilket gör att nettoeffekten blir ett underskott på 4,3 mkr. Den gemensamma centrala satsningen på kompetensutveckling begränsas i omfattning vilket ger ett budgetöverskott. Kapitalkostnaderna för nya verksamheter beräknas bli lägre än budgeterat. Kompetensnämnden prognostiserar ett överskott mot budget på 3,0 mkr. Det beror på överskott inom flyktingverksamheten på grund av att flera flyktingar fått arbete relativt snabbt. Socialnämnden prognostiserar en prognos i nivå med budget. En kraftig nedgång har skett vad gäller LVM- placeringar, men kostnader för vissa SoL-placeringar kvarstår och underskottet för denna missbruksverksamhet beräknas bli 3,6 mkr. Detta motverkas av ett överskott inom ungdomsenheten på 2,3 mkr. Omvårdnadsnämnden redovisar en prognos med ett överskott på 6,7 mkr. Budgetavvikelsen beror på att verksamheter enligt SoL beräknas bli 13,6 mkr lägre än budgeterat. Nettokostnaderna för LSS-verksamheten beräknas bli 6,9 mkr högre än budgeterat. Det beror främst på att fler personer fått boende för vuxna, och daglig verksamhet. Övriga nämnder prognostiserar ett utfall i nivå med budget. Investeringsprognos Prognosen för 2009 års nettoinvesteringar uppgår till 178,5 mkr, vilket är 12,5 mkr lägre än budgeterat. Stadsbyggnadsnämnden räknar med redovisa ett överskott på 1,1 mkr. Kulturoch fritidsnämnden prognostiserar ett överskott på 9,5 mkr, bland annat kommer den planerade satsningen på Skytteholms IP, A- plan att slutföras först år Kommunstyrelsen lämnar en prognos på ett överskott på 1,6 mkr. Kompetensnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden förväntas inte genomföra några investeringar under året. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning i verksamheterna är uppnådd då uppdragen enligt majoritetens program genomförts och att målen som kommunfullmäktige fastställt för verksamheterna 11

12 uppfylls inom de ekonomiska ramarna som beslutats. Prognosen för nämndernas nettokostnader är ett överskott på 2,3 mkr. Verksamheterna bedöms därför ha bedrivits på ett kostnadseffektivt sätt så att tillgängliga resurser och verksamhetens omfattning i stort stämmer. Kommunfullmäktiges mål för verksamheterna är till största del på väg att uppfyllas och några mål är redan uppfyllda, i de fall mätning kunnat göras under året (se vidare respektive nämnd). De uppdrag som majoriteten formulerat i regeringsprogrammet för hela mandatperioden och i budgetskrivningarna 2009 har kommit en bra bit på väg i genomförandet. Detta har till största delen skett inom de ramar som kommunfullmäktige beslutat. Kommunfullmäktige har i budget 2009 fastställt finansiella mål och mål för verksamheterna. De finansiella målen kommer enligt prognosen att kunna uppfyllas. Målet att resultatet enligt balanskravet inte skall vara negativt kommer att uppnås. Nettoinvesteringarna de senaste fem åren kommer enligt prognosen att sammantaget understiga 600 mkr. Målet att investeringarna inte för överstiga 600 mkr över en rullande femårsperiod uppfylls. Kommunfullmäktige har i finanspolicyn fastställt att kapital som förvaltas på lång sikt för att täcka framtida investeringar och/eller pensionsutbetalningar ska placeras med målet att uppnå en årlig avkastning som överstiger inflationen med fyra procent över en rullande femårsperiod. Medelsförvaltningen har uppnått avkastningsmålet hittills i år och beräknar att målet ska kunna uppnås för året. Däremot kommer inte målet att kunna nås över en rullande femårsperiod. Bedömningen är att stadens verksamhet kan sägas uppfylla kraven på god ekonomisk hushållning. Redovisningsprinciper I delårsrapporten har i huvudsak samma redovisningsprinciper tillämpats som i årsredovisningen Interna poster är enligt god redovisningssed eliminerade i resultaträkningen för delåret. I prognosen för helåret ingår dock interna poster. Detta innebär att en jämförelse av verksamhetens kostnader respektive intäkter för perioden januari till augusti respektive för hela året inte blir rättvisande. Utvecklingen kan dock bedömas med utgångspunkt från verksamheternas nettokostnader. 12

13 Medarbetare Sjukfrånvaron fortsätter att sjunka Sjukfrånvaron i Solna stad har under de senaste åren minskat. Den totala sjukfrånvaron var 7,6 procent under perioden december 2008 juli Det är en minskning med 0,8 procentenheter jämfört med samma period föregående år (8,4 procent). Minskningen av den totala sjukfrånvaron i staden påverkar övriga nyckeltal inom sjukfrånvarostatistiken. Sjukfrånvaron, exklusive personer sjukskrivna med sjuk- och aktivitetsersättning har under perioden sjunkit med 0,6 procentenheter. (Personer sjukskrivna med sjuk- och aktivitetsersättning är de som oftast varit sjukskrivna mer än 12 månader). Andelen långa sjukskrivningar, 60 dagar eller längre, av den totala sjukfrånvaron utgjorde under perioden 62,4 procent. Föregående år var motsvarande siffra 66,2 procent, vilket innebär en minskning med 3,8 procentenheter. Sjukfrånvaro 60 dagar och längre utgör 4,7 procent av den totala sammanlagda arbetstiden. Kvinnor har, liksom tidigare, högre sjukfrånvaro än män men den totala sjukfrånvaron bland kvinnor har minskat med 1,1 procentenheter i förhållande till samma tidsperiod föregående år. Männens totala sjukfrånvaro är densamma som föregående år. Sjukfrånvaron sjunker inom samtliga åldergrupper. Sjukfrånvaron i procent av den sammanlagda arbetstiden Grupp december juli 2009 december juli 2008 december juli 2007 Samtliga medarbetare 7,6 8,4 9,1 Kön: kvinnor 8,3 9,4 10,3 män 5,2 5,2 5,4 Ålder: personer upp till 29 år 4,7 5,7 5,4 personer år 7,9 8,3 8,9 personer 50 år och äldre 8,0 9,2 10,4 Sjukfrånvaro 60 dagar och längre samtliga/tillgänglig 4,7 Ingen uppgift Ingen uppgift tid Andel av sjukfrånvaron 60 dagar eller mer 62,4 66,2 67,2 Total sjukfrånvaro exklusive medarbetare med sjukoch aktivitetsersättning 5,9 6,5 7,1 Den upprepade korttidssjukfrånvaron, det vill säga medarbetare som varit sjuka sex gånger eller fler under de senaste 12 månaderna, ligger kvar på samma nivå som tidigare (206 personer). Antalet medarbetare som varit sjukskrivna ett år eller mer, de senaste 12 månaderna var 89 personer, vilket är i nivå med föregående år. Personerna i grupperna varierar över tid. 13

14 Antal medarbetare i lång respektive upprepad sjukfrånvaron, per den 31 juli 2009 Grupp Sjukskrivna ett år eller mer Sjukskrivna sex gånger eller fler under de senaste 12 månaderna Sjukfrånvarotalen varierar kraftigt i stadens olika förvaltningar. Under perioden december 2008-juli 2009 var sjukfrånvaron lägst i stadslednings- och kompetensförvaltningen. Högst var sjukfrånvaron i omvårdnads- och socialförvaltningen. Jämförande nyckeltal för motsvarande period föregående år saknas. Total sjukfrånvaron i procent av den sammanlagda arbetstiden Förvaltning december juli 2009 Stadsledningsförvaltningen 1,4 Stadsbyggnadsförvaltning 2,7 Kultur- och fritidsförvaltningen 4,6 Barn- och utbildningsförvaltningen 7,0 Kompetensförvaltningen 1,9 Socialförvaltningen 11,0 Omvårdnadsförvaltningen 10,4 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen 4,9 Bland de sju största yrkesgrupperna i Solna stad finns förskollärare, barnskötare, vårdbiträden, lärare 1-7, undersköterskor, lärare 4-9 och socialsekreterare. Högst sjukfrånvaro fanns under perioden december juli 2009 i grupperna vårdbiträden och undersköterskor som är yrkesgrupper inom den förvaltning som har högst sjukfrånvaro. Av dessa yrkeskategorier är sjukfrånvaron lägst för lärare 1-7 och lärare 4-9. Jämförande nyckeltal för motsvarande period föregående år saknas. Total sjukfrånvaro i procent av sammanlagda arbetstiden för respektive yrkesgrupp. Yrkesgrupp december juli 2009 Barnskötare 9,5 Förskollärare 7,5 Lärare 1-7 1,3 Lärare 4-9 6,7 Vårdbiträde 14,5 Undersköterska 12,0 Socialsekreterare 8,6 Den stadiga nedgången i sjukfrånvaron både vad gäller korttids- och långtidssjukfrånvaro beror på flera samverkande faktorer. Det är sannolikt att försäkringskassans nya strikta regler haft en inverkan. Staden har intensifierat sitt arbeta med att skapa återgång till arbete efter sjukfrånvaro eller andra alternativa lösningar för individer i form av avgångslösningar. Det förebyggande arbetet har intensifierats under de senaste åren. Bland de förebyggande insatserna kan nämnas en nyupprättad ordning för det systematiska arbetsmiljöarbetet, utbildning för chefer och ledare samt tjänsterna sjukanmälan med sjukrådgivning och personalstödet. 14

15 Ny diskrimineringslag Den nya diskrimineringslagen infördes 1 januari 2009 och innebär en sammanhållen lagstiftning som består av tidigare diskrimineringsgrunder samt två nya. För att säkerställa kompetens om den nya lagstiftningen utbildas stadens chefer om innebörden i den nya lagen. Solna stad beviljades 2008 medel för att arbeta med hållbar jämställdhet under åren 2009 och Planering pågår för att påbörja utbildning på bred front av stadens politiker och chefer. Utbildningen ska fokusera på jämställdhetsintegrering som strategi vid verksamhetsutveckling/-planering för att nå ökad jämställdhet mellan kvinnor och män samt flickor och pojkar. Löneöversyn 2009 med fokus på lönesamtal Informationsinsatser om lönebildningsprocessen och den individuella lönesättningen utifrån lönekriterier har genomförts för chefer. I löneöversynen 2009 har prioritet varit kvalitet i de genomförda lönesamtalen och att särskilt uppmärksamma att inte föräldralediga blir missgynnade. Utfallet för lärargrupperna blev cirka 5 procent och i Kommunals avtalsområde nära 3,8 procent. För övriga tjänstemannagrupper gav löneöversynen runt 3,2 procent. De flesta medarbetarna i staden fick som planerat ut ny sin nya lön i april och maj. Löneläget för yrkesgrupper inom Solna stad är generellt gott och staden upplevs ha en lönemässig konkurrenskraft i jämförelsen av medianlönerna för kommunalanställda i länet. De fackliga organisationerna har visat ett stort intresse för arbetsgivarens framtagna lönestatistik och lönekartläggningsarbete. Inga osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män i lika eller likvärdiga tjänster inom staden har efter analys kunnat konstateras. Sommarjobb ett sätt att väcka intresse för de kommunala jobben Solna stad har kunnat erbjuda ett 60-tal ungdomar i åldrarna år sommarjobb. Syftet med sommarjobben är att marknadsföra de kommunala jobben inför ungdomarna, framför allt inom de yrkeskategorier som kommer att stå inför rekryteringsbehov på längre sikt. Drygt 360 ungdomar sökte till de 64 platserna. Vid fördelningen av platser prioriterades de områden som väntas stå inför problem att rekrytera personal på sikt. Utveckling av stadens chefer och ledare Solna stads ledarutvecklingsprogram har fortsatt under våren Programmet har även i år innehållit Utveckling av det personliga ledarskapet knutet till verksamhetens utveckling och mål samt Ledarskapsutbildning för ökad hälsa och god arbetsmiljö. Medarbetarundersökningen som genomfördes bland stadens medarbetare 2008 visade ett behov av utbildning i medarbetarsamtal. Ledarskapsprogrammet har därför under våren 2009 fokuserat på utbildning i medarbetarsamtal. Ett 40-tal chefer och ledare har hittills deltagit i utbildningen. Solna stad stärker sitt förebyggande arbete mot alkohol och droger. Samtliga chefer och ledare har erbjudits ett seminarium om vad det innebär att arbeta förebyggande i alkohol och drogfrågor, vilket är en investering i en friskare arbetsplats. Kompetensutbildning för stadens medarbetare I bokslutet 2008 beslutade kommunfullmäktige att reservera 4,0 mkr för framtida kostnader för kompetensutveckling i staden. Hittills under år 2009 har 0,6 mkr använts till bemötandeutbildning vid flera tillfällen för stadens alla anställda inklusive personalen hos stadens entreprenörer inom omvård- 15

16 nadsområdet. Utbildningen genomfördes för att förbättra och utveckla bemötandet till medborgarna. Strukturomvandling för framtiden I bokslutet 2005, 2006 och 2007 beslutade kommunfullmäktige att den del av årets resultat enligt balanskravet som översteg stadens resultatmål, ackumulerat 161 mkr, skulle reserveras för att möta framtida kostnader för omstrukturering. Kvar av reservationen är 81,1 mkr, se Tilläggsupplysning, reserverat eget kapital, omstrukturering. Förutsättningar för att nyttja medel för strukturåtgärder är att kravet på en god ekonomi uppfylls, vilket innebär att strukturåtgärderna på sikt ska leda till en sänkt kostnadsnivå för staden. Tjänster som blivit vakanta på grund av omstruktureringsåtgärder får inte återbesättas. Hittills under år 2009 har 15,5 mkr använts, varav 6,4 mkr till avgångsvederlag, 7,2 mkr till särskild avtalspension och 1,9 mkr till övriga strukturåtgärder. Avtal har träffats med 20 personer, 15 avgångsvederlag och 5 särskild avtalspension, som under 2009 lämnar sin anställning i staden. Under samma period 2008 skrevs avtal med 56 personer, 43 avgångsvederlag och 13 särskilda avtalspensioner. Det är framförallt inom barnoch utbildningsförvaltningen som strukturomvandling har gjorts i år. För hela året 2009 beräknas kostnader för strukturomvandling uppgå till cirka 20,0 mkr. Strukturomvandling, mkr januari - augusti 2009 januari - augusti 2008 januari augusti 2007 Avgångsvederlag 6,4 17,4 2,5 Avtalspension 7,2 12,8 6,0 Övriga strukturåtgärder 1,9 0,5 0,0 Totalt 15,5 30,7 8,5 16

17 Resultaträkning (mkr) Utfall Utfall Prognos Budget* jan-aug jan-aug helår helår Verksamhetens intäkter Not 1 384,0 352,3 814, ,4 Jämförelsestörande intäkter Not 2 53,7 3,6 53,7 25,0 Verksamhetens kostnader Not , , , ,3 Jämförelsestörande kostnader Not 4-36,4-34,4-50,9 0,0 Avskrivningar -44,2-39,3-68,9-73,9 Verksamhetens nettokostnader , , , ,8 Skatteintäkter Not , , , ,2 Generella statsbidrag och utjämning Not 6-226,2-197,2-336,8-336,8 Finansiella intäkter Not 7 74,3 88,6 96,2 86,5 Finansiella kostnader Not 8-14,3-14,5-20,3-6,1 Värdeminskning/-ökning värdepapper Not 9 55,1-75,8 55,1 Resultat före extraordinära kostnader 115,2-19,0 9,3 0,0 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Delårets resultat 115,2-19,0 9,3 0,0 (förändring av eget kapital) Avgår realisationsvinster -3,8-3,6-3,8 Värdeminskning/-ökning värdepapper (synnerliga skäl) -55,1 75,8-55,1 Reserverat eget kapital (synnerliga skäl) (Tilläggsupplysning) 36,4 36,3 50,9 Delårets resultat enligt balanskravet 92,6 89,5 1,3 0,0 Utfall Utfall Prognos Bokslut jan-aug jan-aug helår helår Finansiella nyckeltal Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 1) 96,7 93,3 102,5 97,7 Den relativa utvecklingen av nettokostnaderna och finansnettot 1) 4,6 13,3 5,9 9,4 Den relativa utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag 0,8 6,6 0,9 6,4 1) Exklusive jämförelsestörande poster, nedskrivningar, och värdeminskning/-ökning värdepapper *Budget 2009 är reviderad, där 30,0 mkr av tidigare reserverade medel för pensionskostnader tas i anspråk. Med anledning av detta minskas budgeten för pensionskostnader och finansiella intäkter med motsvarande belopp. Anmärkning: beloppen i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt 17

18 Kassaflödesanalys (mkr) Aug Aug Den löpande verksamheten Verksamhetens intäkter 384,0 352,3 Jämförelsestörande intäkter 53,7 3,6 Verksamhetens kostnader , ,9 Jämförelsestörande kostnader -36,4-34,4 Skatteintäkter 1 538, ,6 Generella statsbidrag och utjämning -226,2-197,2 Finansiella intäkter 74,3 88,6 Finansiella kostnader -14,3-14,5 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster: Not 10 25,7 18,8 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 130,0 114,9 Ökning/minskning exploateringsfastigheter -0,3 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 43,8 14,5 Ökning/minskning kortfristiga skulder 22,3 25,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten 195,8 155,1 Investeringar Inköp av immateriella anläggningstillgångar Inköp av materiella anläggningstillgångar -100,9-65,6 Investeringsbidrag 38,0 3,9 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 3,8 3,7 Inköp av finansiella anläggningstillgångar -428,4-611,4 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 454,9 541,7 Kassaflöde från investeringsverksamheten -32,6-127,7 Finansiering Utlåning/ökning långfristiga fordringar -320,0-10,0 Återbetald utlåning/minskning långfristiga fordringar 266,7 Ny upplåning Amortering av långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten -53,3-10,0 Delårets kassaflöde/förändring likvida medel 109,9 17,4 Likvida medel vid årets början 141,9 230,0 Likvida medel vid periodens slut 251,8 247,4 Anmärkning: beloppen i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt. 18

19 Balansräkning Utfall Utfall Bokslut (mkr) Aug Aug Dec Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 11 20,6 2,8 21,0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not , , ,9 Maskiner och inventarier Not 13 46,8 40,7 47,4 Finansiella anläggningstillgångar Not 14, , , ,6 Summa anläggningstillgångar 4 005, , ,9 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter m.m. 2,5 2,3 2,3 Fordringar Not ,5 213,9 255,3 Kassa och bank 251,8 247,4 142,0 Summa omsättningstillgångar 465,8 463,6 399,5 Summa tillgångar 4 471, , ,4 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Not , , ,8 därav delårets resultat 115,2-19,0-161,3 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not ,4 126,6 134,5 Andra avsättningar Not 19 50,7 46,4 30,4 Summa avsättningar 197,2 173,0 164,9 Skulder Långfristiga skulder Not 20 5,3 5,3 5,3 Kortfristiga skulder Not ,7 448,9 497,4 Summa skulder 525,0 454,2 502,7 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 4 471, , ,4 Ansvarsförbindelser Not , , ,7 Pensionsförpliktelser som inte har upp tagits bland skulderna eller avsättningarna 1 243, , ,8 Övriga ansvarsförbindelser 2 526, , ,9 Aug Aug Bokslut Finansiella nyckeltal Soliditet, % Balanslikviditet, % Rörelsekapital, mkr Långfristiga lån, mkr Anmärkning: beloppen i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt. 19

20 Noter till resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning Delårsrapport Delårsrapport per 31 aug per 31 aug Not 1. Verksamhetens intäkter (tkr) - försäljningsmedel , ,2 - taxor och avgifter , ,8 - hyror och arrenden , ,6 - bidrag , ,9 - försäljning av verksamhet och entreprenader , ,4 Summa , ,9 Not 2. Jämförelsestörande intäkter (tkr) - realisationsvinster 3 800, ,9 - exploateringsfastigheter ,4 - engångsutdelning från SKL 3 652,0 Summa , ,9 Not 3. Verksamhetens kostnader (tkr) - personal , ,1 - inköp underhållsmaterial , ,3 - bidrag , ,0 - entreprenader och köp av verksamhet , ,1 - konsulttjänster , ,8 - lokal- och markhyror, fastighetservice , ,5 - övriga verksamhetskostnader , ,5 Summa externa kostnader , ,3 Not 4. Jämförelsestörande kostnader (tkr) - strukturomvandlingskostnader , ,3 - pensioner reserverat i eget kapital ,0 - utvecklingsprojekt Cities of the Future -195,0 - utvecklingsprojekt e-plattform ,6 - projekt kompetensutveckling Solnas medarbetare -590,3 - avsättning Solna Sundbybergs brandförsvarsförbund -434,0 - återbetalning ovillkorat aktieägartillskott f.d. Ny Nationalarena AB 2 280,0 Summa , ,9 Not 5. Skatteintäkter (tkr) Skatteintäkter, preliminärt - egna skatteintäkter , ,6 - skatteavräkning , ,3 Summa , ,3 20

21 Not 6. Generella statsbidrag (tkr) Bidragsintäkter: - kommunal fastighetsavgift , ,6 Bidragskostnader: - utjämningsavgift inkomstutjämning , ,6 - utjämningsavgift kostnadsutjämning , ,9 - utjämningsavgift LSS , ,2 - regleringsavgift , ,5 Summa , ,6 Not 7. Finansiella intäkter (tkr) - utdelning på aktier 9 338, ,9 - ränteintäkter , ,3 - realisationsvinst , ,4 - borgensavgifter 2 891,3 389,5 - övriga finansiella intäkter 1 264, ,5 Summa , ,6 Not 8. Finansiella kostnader (tkr) - räntekostnader -219, ,4 - realisationsförlust , ,8 - ränta på pensionsskuld , ,0 - förvaltningsarvode, bankavgifter m.m. -714,7-379,5 Summa , ,7 Not 9. Värdeökning/-minskning värdepapper (tkr) - värdeökning/-minskning värdepapper , ,5 Summa , ,5 Not 10. Justeringsposter (mkr) justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster: - förändring pensionsavsättning 11,9 15,6 - förändring övriga avsättningar 20,3-1,4 - omf. exploateringsområde till omsättningstillgång 0,5 - realisationsvinst -3,8-3,6 - reavinst försäljning av finansiell anläggningstillgång -12,0-2,2 - reaförlust försäljning av finansiell anläggningstillgång 8,8 10,5 Summa 25,7 18,8 Not 11. Immateriella anläggningstillgångar (tkr) - ingående bokfört värde , ,7 - nyanskaffningar 1 442,6 37,1 - aktivering pågående investering materiell tillgång 1 830,5 - periodens avskrivningar , ,5 Summa , ,3 21

22 Materiella anläggningstillgångar (tkr) Not 12. Mark, byggnader och tekniska anläggningar - ingående bokfört värde , ,6 - nyanskaffningar , ,7 - aktivering pågående investering immateriell tillgång ,5 - periodens avskrivningar , ,4 - omf till omsättningstillgång -531,3 - omf pågående investering till drift -30,0 Summa , ,9 Not 13. Maskiner och inventarier (tkr) - ingående bokfört värde , ,7 - nyanskaffningar 6 105, ,4 - periodens avskrivningar , ,3 - försäljningar -79,1 - nedskrivning -12,5 Summa , ,2 Not 14. Finansiella anläggningstillgångar (tkr) - aktier , ,7 - svenska aktier (kapitalförvaltning) , ,6 - globala aktier (kapitalförvaltning) , ,6 - obligationer (kapitalförvaltning) , ,6 - certifikat (kapitalförvaltning) , ,4 - värdereglering (kapitalförvaltning) , ,4 - andelar , ,1 - bostadsrätter 971,0 971,0 - grundfondskapital - Stiftelsen Filmstadens Kultur 5 000, ,0 - långfristiga fordringar , ,7 Summa , ,2 Not 15. Långfristiga fordringar (tkr) - Norrenergi & Miljö AB ,7 - Norrenergi AB ,0 - Råsunda Förstads AB , ,0 - Solna Vatten AB , ,0 - Solna-Sundbybergs Brandförsvarsförbund ,0 - Stiftelsen Stockholms studentbostäder 500,0 500,0 Summa , ,7 Not 16. Kortfristiga fordringar (tkr) - kundfordringar , ,7 - statsbidragsfordringar , ,3 - förutbetalda kostnader och upplupna intäkter , ,2 - andra fordringar , ,7 Summa , ,9 22

23 Not 17. Eget kapital (tkr) - ingående eget kapital , ,0 - delårets resultat , ,9 reserverat i bokslut 2005, 2006, , ,0 reserverat i bokslut ,0 kvar av reservation (se tilläggsupplysning) , ,1 - utgående eget kapital , ,1 Not 18. Avsättningar för pensioner (tkr) - ingående pensionsavsättning , ,0 - förändring pensionsförpliktelser under året 5 811, ,0 - förändring löneskatt under året 2 285, ,0 - förändring visstidspensioner under året , ,0 - finansiell kostnad 4 636, ,0 Delsumma avsättning pensioner exkl , ,0 omstruktureringskostnader - Ingående avsättning särskild ålderspension omstrukt , ,0 - förändring avsättning omstrukturering -546, ,0 - förändring löneskatt under året 46, ,0 - finansiell kostnad 734,0 426,0 Delsumma avsättning pensioner omstrukturering , ,0 Summa totalt , ,0 Not 19. Andra avsättningar (tkr) - återbetald avgift ventilationskontroll m.m. 489,9 489,9 - avsättning marksanering 1 000, ,0 - avsättning exploatering , ,0 - avsättning Sundbyberg stad, vattenskada 61,6 - avsättning pensioner Solna Sundbyberg brandförsvarsförbund , ,0 - avsättning naturreservat Igelbäcken , ,8 - tvistiga skulder omvårdnadsförvaltningen 1 596, ,6 Summa , ,9 Not 20. Långfristiga skulder (tkr) - anläggningslån 4 700, ,0 - Fastighets AB Falkeneraren 500,0 500,0 - Kulturskolan AB 101,3 101,3 Summa 5 301, ,3 Not 21. Kortfristiga skulder (tkr) - upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , ,7 - andra kortfristiga skulder , ,7 - pensionskostnader, avgiftsbestämd del inkl löneskatt , ,7 - leverantörsskulder , ,7 - semesterlöneskuld, okompenserad övertid , ,7 Summa , ,5 23

24 Not 22. Ansvarsförbindelser (tkr) a) Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna - förpliktelser avseende pensionsförmåner intjänade före , ,0 - pensionsåtaganden visstidsförordnanden m.m , ,7 - pensionsåtaganden för Brandförsvaret ,9 Summa , ,6 b) Övriga ansvarsförbindelser - gentemot kommunens företag , ,4 - övriga borgensförbindelser 5 546, ,6 Summa , ,0 Totalt , ,6 Tilläggsupplysning, operationell leasing (mkr) Erlagda hyres-/leasingavgifter (avtalstid längre än 3 år) - hyreskostnad t.o.m. augusti månad 47,9 40,5 - hyreskostnad inom ett år 49,7 55,9 - hyreskostnad senare än ett år men inom fem år 80,1 92,2 - hyreskostnad senare än fem år 25,6 34,8 Summa 203,3 223,4 Tilläggsupplysning, reserverat eget kapital (tkr) (se not 17) Omstrukturering: - reseverat för strukturåtgärder i 2000 års bokslut , ,0 - ianspråktaget , ,8 - reserverat för omstrukturering i 2005, 2006 och 2007 års bokslut , ,0 - ianspråktaget , ,4 - ianspråktaget ,4 - ianspråktaget t.o.m. augusti , ,2 Summa , ,6 Pensioner - reserverat för pensioner i 2005, 2006 och 2007 års bokslut , ,0 - reserverat för pensioner i 2008 års bokslut ,0 - ianspråktaget t.o.m. augusti ,0 0,0 Summa , ,0 24

25 Utvecklingsprojekt stärka stadens varumärke o förbättra medborgardialogen: - reserverat för utvecklingsprojekt i 2006 års bokslut och 2007 års bokslut: , ,0 varav Cities of the Future 2 060, ,0 - ianspråktaget 2007, Cities of the Future , ,0 - ianspråktaget 2008, Cities of the Future -907,7 - ianspråktaget t.o.m. augusti, Cities of the Future -195,0 Summa utvecklingsprojekt Cities of the Future 92,3 805,0 varav eplattform 8 440, ,0 - ianspråktaget 2007, eplattform , ,9 - ianspråktaget 2008, eplattform ,8 - ianspråktaget t.o.m. augusti eplattform ,6 Summa utvecklingsprojekt eplattform 2, ,5 Avslutat projekt eplattform Kompetensutveckling Solnas medarbetare - reserverat för kompetensutveckling, 2008 års bokslut 4 000,0 - ianspråktaget t.o.m. augusti -590,3 Summa 3 409,7 Särskilda sysselsättningsinsatser - reserverat för sysselsättningsinsatser, 2008 års bokslut 4 000,0 Totalt kvar reservation eget kapital för delåret , ,1 25

26 Driftbudget och utfall per verksamhet (tkr) Verksamhetsområde Budget* Utfall Avvikelse Budget* Prognos Avvikelse netto netto netto netto netto netto jan-aug jan-aug jan-aug helåret helåret helåret Kommunfullmäktige Revisionen Kommunstyrelsen Brandförsvar/räddningstjänst Stadsbyggnadsnämnden Affärsverksamheten Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kompetensnämnden Socialnämnden Omvårdnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Summa nämnder Pensionskostnader Semesterlöneskuld Verksamhetens intäkter/kostnader Reserverat eget kapital Realisationsvinster Finansiering m.m Summa finansiering Totalt *Budget 2009 är reviderad, där 30,0 mkr av tidigare reserverade medel för pensionskostnader tas i anspråk. Med anledning av detta minskas budgeten för pensionskostnader och finansiella intäkter med motsvarande belopp. Anmärkning: beloppen i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt. 26