Miljöanpassade transporter och fordonshantering

Dokumentation från konferensen Miljöanpassade transporter och fordonshantering - målsättningar för framtiden och upphandling som ett verktyg att nå dit Höör 12-13 juni 2007

Program 12 juni 09.00-09.15 Inledning Anders Vedin, MILOU, HUT Skåne 09.15-10.15 Transporter i en global värld presentation av problemställningen på global, nationell och lokal nivå Annika Balgård, Stiftelsen TEM vid Lunds universitet 10.30-11.00 Utmaning 2010 framgångsfaktorer för arbetet med miljöanpassade trans porter och fordon i offentliga verksamheter Mattias Goldmann, Gröna Bilister 11.00-11.45 Juridiska förutsättningar för att ställa miljörelaterade krav på transporter och fordon i offentliga verksamheter Charlotta Frenander, AB Svenska Miljöstyrningsrådet 11.45-12.05 EKU-verktyget en nationell verktygslåda för att arbeta med miljöanpassad offentlig upphandling Charlotta Frenander, AB Svenska Miljöstyrningsrådet 13.10-13.30 SKL:s mallar för upphandling av färdtjänst, skolskjuts och sjukresor Charlotta Frenander, AB Svenska Miljöstyrningsrådet 13.30-13.50 QIII Lasse Holm, QIII 13.50-14.10 Att arbeta med QIII Maria Sigroth, Renhållningen Kristianstad 14.10-14.30 Betydelsen av miljökrav i offentlig upphandling för taxibranschens utveckling Frederick Scholander, Taxi 020 15.00-15.30 Att arbeta med uppföljning och intern revision Annika Balgård, Stiftelsen TEM vid Lunds universitet 15.30-16.00 Avslutande debatt Program 13 juni 09.00-09.15 Inledning Magdalena Nilsson, HMSkåne 09.15-10.00 Företagets bilinnehav Mikael Mesch, Ynnor 10.00-10.20 Miljöbilar och skatterna Christin Hjortsberg, Skatteverket 10.40-11.20 Bilpoolslösning något för din organisation? Olle Jonsson, Auto Force 11.20-12.00 Verksamhetsanpassade fordon Lars Peterson, Ynnor AB 13.00-13.30 Ta fram en fordonspolicy Annika Balgård, Stiftelsen TEM vid Lunds universitet 13.30-14.00 Bränslesnåla bilar och specialanpassad sparsam körning Peter Ekelund, Tidningsbärarna och Bosse Walter, Nya trafikskolan 14.00-14.20 Bilpoolslösning för vårt företag Jan Trygg, WSP Environmental 15.00-15.30 Bilpolicy - ett verktyg för ökad andel miljöbilar och bränslesnålare bilar Ylva Persson, Vägverket Region Skåne 15.30-16.00 Avslutande debatt Dokumentation för HMSkånes och Skånskt kompetenscenter för miljöanpassad offentlig upphandling, MILOU:s, konferens Miljöanpassade transporter och fordonshantering målsättningar för framtiden och upphandlingar som ett verktyg att nå dit som var i Höör under den 12 13 juni 2007. Texter: Linda Grip, lindagrip@gmail.com Foto och layout: Jonas Lindkvist, HMSkåne För frågor kontakta: Magdalena Nilsson, HMSkåne, 044 309 34 55 Publicerad 2007-06-05 2

Upphandlare kan förändra Annika Balgård inleder med en presentation med temat transporter i en global värld Tvådagarsseminariet i Höör inleddes med hårda fakta. Transporterna ökar allt mer och i takt med dem växthuseffekten, försurning och övergödning. Samtidigt har vi byggt in oss bilberoende vilket försvårar en förändring. Den bästa transporten är den som aldrig sker, säger Annika Balgård. Annika Balgård kommer från stiftelsen TEM, Teknik, Ekonomi och Miljö. Stiftelsen utför tvärvetenskaplig forskning för att hitta möjligheter till förbättringar inom miljö. Annika Balgård har jobbat med miljöfrågor, miljöledning och transportfrågor i snart tio år och hon inleder konferensen för Miljöanpassade transporter och fordonsfrågor med att presentera den nuvarande situationen. Det är skrämmande fakta om en planet i dåligt skick. Om alla levde som jag så skulle vi behöva 4,2 planeter. Och jag försöker ändå leva miljövänlig, säger Annika Balgård. Världens befolkning ökar. Samtidigt transporteras människor och gods allt mer, berättar Annika Balgård. Mycket av det vi använder oss av transporteras långväga, inrikes eller utrikes. Sedan vi gick med i EU har Sveriges import och export mer än fördubblats. Transporterna är miljöskadliga och leder till klimatförändringar, övergödning, försurning och marknära ozon. De är hälsoskadliga och två miljoner människor lider utav bullerstörningar. Dessutom är de resursförbrukande och platskrävande, säger Annika Balgård. En svensk släpper ut runt sex ton koldioxid per år. Koldioxid leder till ökad växthuseffekt. Och ökad växthuseffekt är det för tillfället största miljöproblemet, säger Annika Balgård. Den uppmärksammade rapporten The Economics of Climate Change av Nicholas Stern jämför de ekonomiska effekterna av en eskalerande växthuseffekt med världskrigen och depressionen under 1900-talets första hälft. Man jobbar internationellt för att motverka den ökande växthuseffekten, bland annat genom Kyotoavtalet. Men USA, som står för 40 procent av utsläppen, har inte skrivit på avtalet. Tillsammans med Kina verkar de som bromsklossar i arbetet mot växthuseffekten, menar Annika Balgård. Det är väldigt viktigt att vi får med oss Kina och USA. Vi måste jobba tillsammans för att minska utsläppen, säger hon. Annika Balgård menar att det är vi i de rika länderna som kan förändra utsikten för vår planet. Och det enda sättet att komma åt växthuseffekten är att byta bränsle, inom industrin, bostäder och transport. Här har ni som upphandlare en jättechans. Vi måste vara modiga nu och förändra våra levnadsvanor och våra transporter, säger Annika Balgård. FAKTA Stiftelsen TEM Stiftelsen TEM utför tvärvetenskaplig forskning och utvecklingsverksamhet med fokus på miljön. Stiftelsen jobbar med privata företag, myndigheter och organisationer. Ett av verksamhetsområden är att förbereda uppdragsgivare inför certifiering av miljöledningssystem och kvalitetssystem till exempel inom ISO 1400I. Andra verksamhetsfält är miljöanpassad produktutveckling, miljökommunikation, olika former av utbildning, miljöredovisning, rådgivning och handledning. annika.balgard@tem.lu.se 3

Offentlig sektor har ansvar att kräva miljöfordon Mattias Goldman från Gröna bilister pratar om Utmaning 2010 framgångsfaktorer för arbetet med miljöanpassade transporter och fordon i offentliga verksamheter Det behöver inte vara en motsägelse att gilla bilar och samtidigt värna om miljön. Föreningen Gröna Bilister ser bilismen som en källa både till rörlighet och till problem. De arbetar därför för att anpassa bilarna inte avskaffa dem. Ekonomi, miljö eller genuint bilintresse det finns inte längre några goda ursäkter för att inte köra miljöbil, menar Mattias Goldmann från Gröna Bilister. Gröna Bilister, som funnits sedan 1994, arbetar för en miljöanpassad utveckling av trafiken. Och föreningens ambassadör Mattias Goldmann är på plats i Höör för att uppmuntra och uppmana konferensrensbesökarna till förändring. Biltransporterna ökar allt mer och det påverkar miljön negativt. Det är vi som arbetar inom transportsidan som har ansvaret för att stoppa den utvecklingen, säger Mattias Goldmann och presenterar två sätt att miljöanpassa trafiken: att minska den och att öka användandet av miljöbilar. En miljöbil definierar han och Gröna Bilister enligt Vägverkets bestämmelser: en bil som kan köras på etanol, gas eller el, och bensin- och dieselbilar som släpper ut mindre än 120 gram koldioxid per kilometer. Definitionen kallar Mattias Goldmann inte helt perfekt, men väl fungerande. Det duger inte att ha olika definitioner på vad en miljöbil är, så använd er av Vägverkets, säger han. Fördelarna med miljöbilar är många, både för företag, kommuner och landsting men också för privatpersoner, menar Gröna Bilister. Och det handlar inte bara om miljön. Klimatförändringarna håller mig vaken om nätterna. Men om man inte bryr sig om det kan miljöbilar motiveras ekonomiskt. Det finns en hel del miljöbilsförmåner. Bland annat får privatpersoner en premie på 10 000 kronor vid köp av miljöbil. De får lägre ränta på en rad banker och många kommuner har gratis bilparkering för miljöbilar. Andrahandsvärdet är högre på vissa miljöbilar och förmånsvärdet är lägre för el, gas och etanolbilar, säger Mattias Goldmann. Inte heller de med ett stort bilintresse kan underkänna miljöbilarna. Till skillnad från när de första miljöanpassade fordonen kom ut på marknaden finns det nu en mängd märken och modeller att välja mellan. Något som man kan tacka upphandlingsengagerade människor på kommuner och landsting för. Fiat Punto biogas finns i Sverige för att Göteborgs trafikkontor sa att de behövde en liten biogasdriven bil inom hemtjänsten bilen köptes därmed in från andra ställen i Europa, säger Mattias Goldmann. Och uppmanar samtliga kommuner, myndigheter och landsting att påbörja en förändring inom sina organisationer. Det är ni som har ett ansvar att kräva de miljöanpassade bilarna. Om ni inte redan har gjort det, gå hem och byt bilar, säger han. Är det detta som kallas imponerande accelleration i bilsammanhang frågar sig Mattias Goldmann? FAKTA Gröna Bilister Gröna Bilister är en förening som startade 1994 och som arbetar för att anpassa bilismen till ett långsiktigt hållbart system vad gäller såväl miljö som hälsa och säkerhet. Föreningen anser också att samhällsplaneringen ska främja kollektivtrafik, cykling och gång. Föreningens verksamhet har de senaste åren koncentrerats till granskningar av landets kommuner vad gäller miljöbilssituationen, en årlig sammanställning av årets miljöbästa bilar, starthjälp till bilpooler och svarstjänst för allmänhet och organisationer. : Gronabilister.se 4

Verktyg för miljöanpassad offentlig upphandling Charlotta Frenander från Miljöstyrnmingsrådet pratar om juridiska förutsättningnar, EKU och SKL:s mallar Vid offentlig upphandling har man rätt att ställa miljökrav och få stöd. AB Svenska Miljöstyrningsrådets huvudsakliga uppgift är att stödja näringsliv, industri och offentlig förvaltning i utveckling av miljöarbete. Bland annat genom att förvalta EKU-verktyget ett hjälpmedel för hållbar upphandling. Juridisk grund för miljökrav EG-fördraget Rättspraxis från EG-domstolen EU-direktiven om offentlig upphandling Sverige positiv inställning och föregångare Min uppgift är att ge er förutsättningarna kring de krav man kan ställa på fordon och transport. Vad man kan, får och bör göra, säger Charlotta Frenander, från Svenska Miljöstyrningsrådet. Charlotta Frenander har kommit till konferensen i Höör för att prata juridik, SKL:s mallar vid upphandling och EKU den nationella verktygslådan för miljöanpassad offentlig upphandling. AB Svenska Miljöstyrningsrådet ägs av Staten, Sveriges kommuner och landsting och Svenskt näringsliv. Rådet har som uppdrag att förvalta och utveckla tre verktyg EMAS, EDP och EKU. EMAS är EU:s miljöstyrningsförordning, som syftar till att förbättra miljöarbetet på företag och organisationer. EDP ger jämförbar information om produkters och tjänsters miljöprestanda. Och EKU hjälper upphandlare att ställa miljökrav vid bland annat offentlig upphandling. Krav vid offentlig upphandling regleras i LOU lagen om offentlig upphandling. Lagen trädde i kraft 1994 och bygger på en sammanställning av EG: s upphandlingsdirektiv. EG-direktiven sa från början inte ett ord om miljömål. Det kom först i samband med Amsterdamfördraget 1997. 2004 kom sedan nya EU-direktiv om offentlig upphandling. I dem har man lyft in och markerat bland annat miljöhänsyn och socialt ansvar. Dessa direktiv ska nu införlivas i svensk lagstiftning, säger Charlotta Frenander. Förutsättningen för de krav man kan ställa i upphandlingar är att de är kopplade till kontraktsföremål och behov, att de är mätbara och möjliga att följa upp, uttryckligt angivna, proportionerliga och icke diskriminerande. Man måste utgå från både behov, mål och förutsättningar. Man kan till exempel inte ställa krav på en viss teknik om man inte har behov för den. Och man måste komma ihåg att man inte kan ställa krav som gynnar vissa företag. Upphandlingens grundsyfte är just att främja fri konkurrens. Inom transport är då frågan om man kan begränsa konkurrensen till miljöbilar. Det är något som det resoneras om, säger Charlotta FAKTA Miljöstyrningsrådet och EKU: Miljöstyrningsrådet bildades 1995 och ägs gemensamt av stat och näringsliv genom Miljödepartementet, Svenskt näringsliv samt Sveriges kommuner och landsting. Miljöstyrningsrådets övergripande uppgift är att stödja industri, näringsliv och offentlig förvaltning i utveckling av miljöarbete. Miljöstyrningsrådet förvaltar tre system: EMAS, EDP och EKU EKU är ett verktyg för miljöanpassad upphandling. Miljöstyrningsrådet arbetsuppgifter är bland annat att utveckla miljöstyrningssystem, miljövarudeklarationer, att verka som informationskälla, som registreringsorgan och marknadsförare. charlotta@miljostyrning.se www.miljostyrning.se www.eku.nu 5

Frenander. Enligt regeringens handlingsplan för miljöanpassad offentlig upphandling ingår bland annat att säkerställa kompetensen bland upphandlare, engagera politiker och andra beslutsfattare, både på regional och på lokal nivå, samt erbjuda ett effektivt verktyg. Visionen är att öka miljökraven inom offentlig upphandling. Det nationella verktyget för hållbar utveckling kallas EKU. Det innehåller kriterier för upphandling. Kriterierna tar vi fram ihop med forskare, branscher och organisationer, säger Charlotta Frenander. EKU är en komplicerad process förankringen hos upphandlare, företag och myndigheter går i flera steg. Ett stort arbete läggs på utredning och förstudie. Detta spaltas sedan ner till kriterieförslag vilket går vidare till beslutskommittén, som gör en slutlig granskning och publicerar dokumenten på hemsidan. Det är en omständig process, men det är för att vi har en mängd olika saker att ta hänsyn till. Och vi måste få fram kriterier som är vetenskapligt byggda, juridiska korrekta och som faktiskt leder till förbättrad miljö, trafiksäkerhet, hälsa eller vad det må vara, säger Charlotta Frenander. Kommuner, landsting, bussbranschen, Svenska taxiföreningen, Vägverket och andra har skapat mallar och manualer för upphandling. Från och med i år hanteras de av Miljöstyrningsrådet och berör framför allt miljö och trafiksäkerhet för skolskjuts, färdtjänst och sjukresor. SKL:s mallar för upphandling av skolskjuts, färdtjänst och sjukresor har ett gemensamt obligatoriskt krav för alla områdena och en mängd områdesspecifika krav och villkor. Sen finns det också en manual som man kan se som handledning. Den innehåller bakgrundstexter, motiv och handledning om uppföljning, säger Charlotta Frenander. Det obligatoriska krav som SKL, Sveriges kommuner och landsting har ställt på upphandling av skolskjuts, färdtjänst och sjukresor är att det ska finnas en ansvarig person för leverantörens miljö-och säkerhetsåtaganden. Jag tycker det är annorlunda och lite vågat att ha detta som uteslutningsgrundande kvalificeringskrav, säger Charlotta Frenander. De övriga miljö- och säkerhetskraven ser olika ut beroende på vilken transport som används. Gällande skolskjutsarna så ska personbil och minibuss max vara fem år och specialfordon max åtta år. Vid nyanskaffning ska fordonen bland annat ha en högsta bränsleförbrukning på 9,2 liter bensin eller 8,2 liter diesel per 10 kilometer. Vad det gäller skolskjutsarnas trafiksäkerhetskrav gäller bland annat att det finns nackstöd på samtliga platser, trepunktsbälten och alkolås. Det finns också krav på föraren. Bland annat att föraren har genomgått skolskjutsutbildning, följer hastigheten och ser till att passagerare under femton år använder bilbälte, säger Charlotta Frenander. Uppföljning är något som är viktigt i sammanhanget det ger rättvis konkurrens och utvecklar verksamheten, menar hon. Men det är viktigt med tydlighet i samband med uppföljning. Alla involverade måste veta vilka konsekvenser det kan bli vid avvikelse från avtalet, säger Charlotta Frenander. Marknadsvolym Påverka Marknaden Utgångsläge Teknisk specifikation Önskat läge Utvärderingskriterier Produkter i den absoluta framkanten t.ex. resultat av teknikupphandling Miljöprestanda Bra krav från proaktiva upphandlare kan påverka hela marknaden genom att ställa tuffa krav Regeringens handlingsplan för miljöanpassad offentlig upphandling Vision och nationella mål 2007-2009 Inriktningsmål (konsumtionsmål?) Fyra strategiska områden: Statliga myndigheter, styrning och kompetens Engagera politiker och andra beslutsfattare på lokal och regional nivå Säkerställ kompetensen bland upphandlare 6

QIII jobbar för lastbilschaufförernas bortglömda arbetsmiljö Lasse Holm pratar om fördelarna QIII för upphandlare Stress och pressade körtider är vardag för många anställda inom transportbranschen. Hela 80 procent av lastbilarna på våra vägar kör fortare än skyltad hastighet något som inte bara utgör en fara i trafiken utan också för miljön. Detta arbetar föreningen QIII för att förändra. Vi tror inte att eländet är hugget i sten, säger Lasse Holm, verksamhetschef för QIII. Föreningen QIII:s namn står för kvalité inom arbetsmiljö, trafiksäkerhet och miljö: tre punkter där det behövs tydlig förbättring inom transportbranschen, menar Lasse Holm. QIII har funnits i ungefär två år och inriktar sig i huvudsak på tunga vägtransporter det vill säga fordon med en totalvikt över 3,5 ton. Den tunga vägtransporten är en farlig verksamhet, inte minst ur arbetsmiljösynpunkt. Det är i snitt tio lastbilschaufförer om året som inte kommer hem till middagen, säger Lasse Holm. Huvudtanken bakom QIII:s verksamhet är att uppnå förbättringar inom transportbranschen genom en kedjereaktion, med början hos uppköparna, både privata och offentliga sådana. Genom sitt avtal kan den som köper transporter påverka den som sålt transport som till sist kan påverka den person som håller i ratten, säger Lasse Holm. Det är alltså hos beställaren och uppköparen som en stor del av ansvaret för miljö, trafiksäkerhet och arbetsmiljö ligger. Men det har få uppköpare reflekterat över. Jag har träffat företagare som inte har en aning om att de kan ställa krav på miljö och trafiksäkerhet när de köper transporter. Men när jag kommer in i bilden händer det grejor, säger Lasse Holm. QIII:s praktiska arbete består av två delar: bistå och bedöma transportköpare. Biståndet består i att QIII tillhandahåller upphandlingsverktyg för dem som köper transporter. Verktygen innehåller kriterier för bättre miljö, arbetsmiljö och säkerhet och som ska leda till bland annat minskat utsläpp av koldioxid och hälsofarliga ämnen, ökad andel säkra fordon, anpassad hastighet och planering som eliminerar överträdelser av kör-och vilotider hos förarna. Vid bedömning kontrollerar QIII om kriterierna och kraven uppfylls hos åkerierna. De företag som använder sig av åkerier där kraven efterlevs premieras med QIII:s kvalitetspris. Två gånger om året har vi stjärndag. Där lyfter vi fram de som är duktiga på att köpa transporter utifrån miljö och trafiksäkerhetskrav, både på kommersiell och på offentlig sida, säger Lasse Holm. Förutom ekonomin i god publicitet finns det flera andra positiva effekter av QIII:s system, menar Lasse Holm. Ökad kontroll över transporternas hastighet ger minskade godsskador, skadekostnader och lägre driftkostnader något som både köpare, säljare och miljö tjänar på. Och de andra vinnarna är förarna. Vi tar upp bland annat företagshälsovård och arbetsmiljö inom QIII något som inte är vanligt inom åkeribranschen. Därmed ger vi förarna en bättre arbetsmiljö, och en chans att utföra sitt arbete på ett schysst sätt, säger Lasse Holm. FAKTA QIII: QIII är en ideell förening som ägs av LO, NTF. Den finansieras av Vägverket, Länsförsäkringar, Trygg hansa och Folksam. QIII kostar ingenting att använda sig av för företagen. QIII:s verksamhetsidé är att bistå och bedöma transportköpare så att de i sin upphandling ska ge förbättrad arbetsmiljö inom transportkedjan, ökad trafiksäkerhet inom vägtransportsystemet och minskad miljöbelastning inom vägtrafiken. I arbetsmiljökraven ingår arbetsbelastning, ergonomi och systematiskt arbetsmiljöarbete. I trafiksäkerhetskraven ingår hastighet, säkra fordon och alkohol och droger. I miljö ingår effektiv bränsleförbrukning och minskade utsläpp av miljöstörande ämnen. De företag som använder sig av åkerifirmor som klarar kvalitetskraven belönas med QIII:s kvalitetspris max fem stjärnor. lasse.holm@q3.se 7

Hårt kvalitetsarbete ger resultat Maria Segroth från Renhållningen Kristianstad pratar om hur det är att arbeta med QIII Från att ha haft ett underskott på 43 miljoner kronor 2004 visar nu Kristianstads Renhållnings AB :s bokslut positiva siffror. Dessutom har deras satsningar på miljö, arbetsmiljö och trafiksäkerhet gjort företaget till stolta innehavare av QIII:s kvalitetsbevis och bidragit till att Kristianstad blev 2005 års klimatkommun. Som offentligt bolag bör man föregå med gott exempel. Något som inte är lätt inom avfallsbranschen, där pris traditionellt går före miljö och arbetsmiljö är underprioriterad. Men Kristianstads Renhållnings AB har lyckats ta sig från att bara hålla rent till att göra det på ett miljö- säkerhets- och arbetsmiljövänligt sätt. Som offentlig aktör har vi ett övergripande samhällsansvar för att aktivt driva en hållbar utveckling. Samtidigt kan vi inte släppa den ekonomiska biten, säger Maria Sigroth, tillförordnad VD, Renhållningen Kristianstad. De senaste åren har Kristianstad Renhållning AB jobbat hårt för att förbättra säkerhet, arbetsmiljö och miljö. De har ökat sina satsningarna på trafiksäkerheten med införandet av en trafiksäkerhetspolicy, utbildningsdagar och körkortskontroller. De har infört systematiskt arbetsmiljöarbete och en policy för en drog- och alkoholfri arbetsplats. De har också lagt resurser på ökad miljöprestanda, ruttoptimering och köpt Ansvar som offentlig aktör - Ha ett övergripande samhällsansvar för att driva en hållbar utveckling - Ha hög beställarkompetens - Ansvar (och möjlighet) att driva hållbara infrastrukturella projekt - Ansvar för att säkerställa ständiga förbättringar - Ansvar för en hög ekonomisk effektivitet - Höga krav i upphandling är ett av de mest kraftfulla verktygen fler biogasbilar. Vi har jobbat hårt och det har blivit väldigt, väldigt bra. Vi har tvingat våra entreprenören att gå lite på tå och vi kan numera diskutera utifrån en gemensam grund. Vi utgår från gemensamma problem, söker gemensamma lösningar och får mycket högre kvalité på det utförda arbetet, säger Maria Sigroth. Kristianstads Renhållnings kraftfullaste verktyg i arbetet mot förbättringar inom miljö, säkerhet och arbetsmiljö har varit höga krav i upphandlingen med entreprenörer. Tillsammans med en upphandlingskonsult som arbetade utifrån QIII tog de i bred intern förankring fram ett förfrågningsunderlag och absoluta minimumkrav. Våra krav var väldigt detaljerade. Vi diskuterade till och med vilket tvättmedel vi skulle använda vid rengöring av bilarna. En viktig del var också att vi bestämde oss för att ha tredjepartsrevision. Att ha ett neutralt och oberoende kontrollorgan har gjort att vi inte tappar stringensen i avtalet, säger Maria Sigroth. Hon är väldigt stolt över Kristianstad renhållnings utveckling. Och hon fick bevis på att arbetet utförts väl när verksamheten fick QIII:s kvalitetsbevis. Fyra stjärnor av fem möjliga. Det var fantastiskt fin uppmuntring som har gjort oss malliga inom branschen, säger Maria Sigroth, som tillägger att arbetet framåt fortsätter. Nästa år ska vi handla upp en ännu större entreprenad och inom organisationen satsar man stenhårt på att få fem stjärnor från QIII. Det finns ingen skepsis längre, alla är på väg åt samma håll, säger Maria Sigroth. FAKTA Kristianstads Renhållnings AB/Renhållningen Kristianstad Kristianstads Renhållnings AB omsätter cirka 88 miljoner kronor och har 80 anställda. Bolaget har ansvar för att uppfylla den kommunala renhållningsskyldigheten, alltså hämta hushållsavfall. Renhållningens huvudsakliga kunder är medborgarna i Kristianstads kommun. Renhållningen Kristianstad leder också arbetet med källsortering i Kristianstads kommun. Biogasanläggningen i Karpalund ingår också i bolaget. maria.sigroth@kristianstad.se www.renhallningen-kristianstad.se 8

Taxi020 tjänar pengar på aktivt miljöarbete Frederick Scholander från Taxi020 pratar om betydelsen av att det offentliga ställer krav. 2005 bestämde Taxi020 att 80 procent av deras fordon ska vara miljöbilar senast år 2010. Ett viktigt ställningstagande för miljön med tanke på att 020:s taxibilar kör tre varv runt jorden varje dygn. Taxi 020 är ett företag med tydlig fokus på miljö. De är kvalitetscertifierade enligt ISO 9001 och miljöcertifierade enligt ISO 14001. 2007 överlämnade företaget ett förslag till Oljekommissionen om hur taxibranschen kan bidra till minskad miljöpåverkan och förra året fick Taxi020 Solna stads första miljöpris. Vi har branschens mest radikala miljömål. Och vi är Sveriges största miljöcertifierade taxibolag, säger Frederick Scholander, chef för Taxi020 i Sverige. Men vägen mot ett miljövänligare företag har inte varit spikrak. När Taxi 020 först inledde sitt miljöarbete på allvar 2003, så mötte de ett visst motstånd. Bland annat så trodde inte förarna på konceptet. Efterfrågan bland kunderna var liten och det fanns få och dåligt fungerande tankställen för miljöbilar. Men företaget valde att inte rata förslaget. Vi fick skapa marknaden. Och när efterfrågan kom var förarna med på noterna. Nu skulle jag säga att det är en självklarhet att välja miljöbilar i sin företagsflotta, säger Frederick Scholander. Att köra miljövänligt innebär utöver mindre utsläpp också ekonomisk vinning för företaget, menar Frederick Scholander. Miljöanpassade fordon blir en del av ditt företags profilering, det är bra marknadsföring helt enkelt. Dessutom så är bränslet billigare, i alla fall för det mesta, och man får både lokala och nationella förmåner med miljöbilar. Miljöarbete är lönsamt, vi tjänar stålar på det här, säger han. Planen för Taxi020 är att successivt byta ut de bensindrivna fordonen mot bilar som drivs med gas, etanol eller bensinsnål hybridteknik. 2010 ska mer än 80 procent av Taxi020:s fordon vara miljöbilar och 80 procent av det man tankar vara miljöbränsle. Något som ska kontrolleras med regelbundna stickprover. Det lär inte bli något problem för förarna i Göteborg men i Stockholm finns det stora infrastrukturella problem och dåligt fungerande biogastappar. I innerstan finns det inte en enda. Detta gör att många förare tvingas köra på bensin i stället, säger Frederick Scholander. Taxi020 arbetar med lobbying mot politiker, bland annat för att de ska kunna handla upp fler miljötaxibilar. Som privatperson finns det också sätt att påverka mot en miljövänligare utveckling inom taxibranschen, menar Frederick Scholander. Ställ krav, fråga efter miljöbilar, ta miljöansvar, säger han. Taxi020 håller för tillfället på att etablera sig i södra Sverige, just nu i Lund, dock inte med en enda miljötaxibil. Men det kommer, säger Frederick Scholander. men är det lönt då? Initialt dyrt. Vi vinner upphandlingar tack vare miljöarbetet. Allt fler storkunder efterfrågar aktivt miljötaxi. Förtur miljötaxi gynnar oss om rätt utformat Gryende privatmarknad Konkurrensfördel i kampen om arbetskraft Ökar vår offentliga närvaro vi fick komma hit! FAKTATaxi020 Taxi020 bildades 1994 och finns idag på alla större orter i Sverige. Företaget har runt 2500 förare, 2006 hade de 2 380 000 kunder. Omsättningen ligger på cirka 950 miljoner kronor. Taxi020 har fått kvalitets- och miljöcertifiering enligt ISO 9001 och ISO 14001 av Bureau Veritas. Företaget använder det branschanpassade miljöledningssystemet Grön Taxi för att organisera sitt miljöarbete. frederick.scholander@taxi020.se www.taxi020.se 9

Trögt men möjligt att miljöanpassa företags fordonsflotta Mikael Mesch från Ynnor AB pratar om företags bilinnehav. Att införa miljöanpassade fordon i företag kräver mer än att bara byta bilar. Det är pengar inblandat och status. Egen bil i tjänsten är förtäckt lön, tjänstebil är den anställdes sätt att knäcka grannen, säger Mikael Mesch, från Ynnor. Mikael Mesch kommer med motsättningar till konferensen i Höör. Han för in en bit sur realitet i det söta pratet om miljöanpassning. Jag är motvikten till de som tror att det bara är att ändra bilpolicyn. Det är inte så enkelt som att be inköpsavdelningen att köpa Flexifuelbilar, säger Mikael Mesch, Ynnor. Ynnor är ett kunskapsföretag för tjänstebilar som jobbar bland annat med skatter, regler, teknik, hantering och upphandling. Ynnor ska helt enkelt bidra med lösningar till vagnparker där förändring går trögt. Det finns flera orsaker till att företag och privatpersoner inte kör miljöbilar. Två anledningar är osäkerhet om drivmedelstillgång och andrahandsvärden. Och osäkerhet är inget företag vill ha, säger Mikael Mesch. Just bränsle och värdeminskning står för den största andelen av ett företags totala bilkostnad 19 respektive 38 procent. Företag använder nyare bilar nu för tiden och eftersom man byter oftare är andrahandsvärdet väldigt viktigt, säger Mikael Mesch. Minst positiva till miljöbilar är mindre företag. Samtidigt är det de som står för det största antalet bilar. Motståndet består inte bara i att företagsledningen är tveksam till miljöbilar. Också de anställda kan motsätta sig förändring. Inte sällan vill ett företag byta ut sina bensinbilarna till miljöbilar men möter ett stort motstånd från de anställda, säger Mikael Mesch. Transportsystem på företag består främst av förmånsbilar, eller milersättningsbilar. Den klassiska förmånsbilen är en laddad historia, menar Mikael Mesch. Än värre är det med den egna bilen i tjänsten. Den verkar inte sällan som en extrainkomst. Samtidigt är det ofta de privata bilarna som är äldst och värst för miljön. Värdeminskning 38% Bränsle 19% Försäkring 11% S/M/R 11% Skatt 8% Administration 7% Ränta 4% Ersättningsbil 1,2% Stillestånd 0,3% kostnadspåverkan Typisk kostnadsfördelning av totala kostnader Egen bil i tjänst är väldigt svårt att ta bort. Säg att man får 32 kronor milen i bensinersättning från företaget och så kör man en bil som kostar 18 kronor milen. Vinsten blir förtäckt lön och har de pengarna räknats in i levnadskostnaderna så kan det vara riktigt trögt att ändra på, säger Mikael Mesch. Men trots trögheten så finns det sätt att förändra. Sätt som kräver långsiktighet, att den befintliga vagnparken avvecklas ekonomiskt och att man sätter upp klara regler. Viktigast är att få med personalen. Man kanske måste sätta en policy och sen luta sig tillbaka så att folk får läsa den ett halvår. Personalen måste vara med i processen, det är deras arbetsmiljö och plånbok, säger Mikael Mesch. FAKTA Ynnor AB: Ynnor AB grundades 1991 av företagets nuvarande vd Ronny Svensson. Företaget arbetar för att skapa vagnparkslösningar för företag på svensk och europeisk nivå. Företagets verksamhet är uppdelad på förlagsproduktion, utbildningar, konsultation och programutveckling. mikael@ynnor.se ynnor.se 10

Miljöbilar och skatterna en lönsam kombination Christin Hjortsberg från Skatteverket i Malmö tar upp skattefördelarna i att välja miljöbil Förmånsvärdet på en miljöbil är lägre än vad det är på en jämförbar bensinbil. Man kan tjäna över tusen kronor i månaden på att byta ut sin bensinbil mot ett gas- el- eller alkoholdrivet fordon. Det är överraskande förmånligt, säger Christin Hjortsberg, informatör, Skatteverket i Malmö. Miljöbilar och skatterna är nytt för Christin Hjortsberg, informatör från Skatteverket. Hon har fördjupat sig i ämnet enkom inför konferensen i Höör. Och hon har blivit positivt överraskad. Jag har fått insikt och rekommenderar numera folk att satsa på miljöbilar. Där finns pengar att tjäna på förmånsvärdet, säger hon. Förmånsvärde betalas då ett företags anställda får nyttja en förmånsbil privat mer än i ringa omfattning alltså fler än tio gånger per år och då kör över 100 mil. Eftersom detta ger en inbesparing av den anställdas levnadskostnader, ska det givetvis beskattas för, säger Christin Hjortsberg. etanolbil Etanolbil jämförbar bil Nybilspris 250 000 220 000 Förmånsvärde 43 000 39 300 Justering 80 % 31 400 Förmånsvärde 31 400 Skillnad < 8 000 1999 lade den dåvarande regeringen fram ett förslag om jämkning på miljöbilars förmånsvärde. Förslaget ledde till beslut och man kan numera justera ner förmånsvärdet på miljöbilar. Vad det gäller alkoholdrivna bilar kan man justera ner förmånsvärdet till 80 procent i jämförelse med närmast jämförbara bil. På ett år kan det bli hela 12 000 kronors skillnad i förmånsvärde. Man får alltså skatta 1000 kronor mindre i månaden, säger Christin Hjortsberg. I miljöbilsbegreppet innefattas elbilar, elhybridbilar, gasdrivna bilar och alkoholdrivna bilar. När det gäller el-, elhybrideller gasbilar så finns ännu mer pengar att tjäna. För en sådan bil ska förmånsvärdet bestämmas till 60 procent av det för en jämförbar bil. Man kan då få betala hela 16 000 kronor mindre i skatt om året. Det finns fler justeringar gällande miljövänliga förmånsbilar. Vid omfattande körning, mer än 3000 mil, kan ytterligare 75 procent av värdet jämkas ner, säger Christin Hjortsberg. Detta gäller förstås även för konventionella bensin- och dieselbilar. Tanken bakom skatteförmånerna är att underlätta introduktionen av miljöbilar i Sverige och därmed försöka minska användandet av bränsleslukande bensinbilar. Vi har en av Europas mest bränsleslukande fordonsparker, berättar Christin Hjortsberg. Annat för att komma tillrätta med detta är på gång. Bland annat så la regeringen i våras fram ett förslag om att införa en miljöbilspremie på 10 000 kronor för privatpersoner. Premien ska gälla fram till 2009 och regeringen har avsatt hundratals miljoner kronor till projektet, säger Christin Hjortsberg. Arbetsgivaren får efter beslut av Skatteverket tillämpa ett förmånsvärde på endast 80 procent av 39 300 kronor för miljöbilen, det vill säga. 31 400 kronor (justeringen överstiger inte 8 000 kronor). FAKTA Förmånsvärde och miljöbilar Justering av förmånsvärdet för miljöbilar infördes 1999 för att främja marknaden för miljöbilarna. Tidigare har arbetsgivarna behövt ansöka hos Skattemyndigheterna för att kunna genomföra skattejusteringen men kan sedan 2007 göra detta själva. christin.hjortsberg@skatteverket.se skatteverket.se 11

Bilpool lösningen mot bilinfarkt Olle Jonsson från Autoforce pratar om fördelarna med att införa bilpoolslösning Olle Jonsson har jobbat med bilar i över 20 år. För två år sedan började han som konsult inom ett mobilitetsprojekt i Stockholm och arbetar numera med bilpooler. Ett koncept han gillar skarpt. Det är klockrent i en storstad som lider av bilinfarkt, säger Olle Jonsson, AutoForce. Projektet Stockholm Mobilitet arbetar för hållbart resande, både ur effektivitets- och miljösynpunkt. Bland annat vill de öka resandet med kollektivtrafik och cykel och på så sätt effektivisera resandet i huvudstaden. Olle Jonsson, AutoForce, inriktar sig i huvudsak på Stockholm Mobilitets bilpoolsdel. En bilpool är när det finns fler förare än bilar och bilarna samtidigt står till förfogande för en större mängd användares transportbehov, säger Olle Jonsson. Stockholm Mobilitet rekommenderar en bilpool som är en mellanform av en helt sluten intern och en öppen extern bilpool. Det innebär att en organisation har bilar för sina anställdas behov under ordinarie arbetstid och att bilarna utanför arbetstid är tillgängliga för alla användare i och utanför organisationen. Det är positivt både vad det gäller effektivitet, ekonomi och miljö. Genom att bilarna görs tillgängliga för fler brukare inom organisationen ökar utnyttjandet vilket ger bättre ekonomi. Det underlättar optimering av antalet bilar i poolen samt att man erbjuder miljöfordon. Miljö och säkerhetsförbättringar uppnås och Bilpool semi-öppen Styrkor och Svagheter bilpoolen uppmuntrar till kollektiv pendling. Inom en organisation är sällan de privata bilarna miljövänliga och säkra, säger Olle Jonsson. Andra positiva effekter med bilpoolslösningen är tillgång till modern och professionell teknik, menar Olle Jonsson. Både vad det gäller bokningssystem, faktureringssystem och uppföljningssystem. Att ha ett professionellt faktureringssystem effektiviserar den interna administrationen, säger han. Olle Jonsson tar också upp en del nackdelar med bilpoolen. För det finns nackdelar även om de inte är lika många som fördelarna, menar han. Ett minus är bland annat att bilpoolen kräver ökad grad av planering. Bilarna är inte alltid tillgängliga. Det begränsar också den individuella flexibiliteten. Det kostar alltid något att få ekonomisk vinning, säger Olle Jonsson. Han tillägger att vinningen i pengar brukar få företagsledningar att springa åt rätt håll och så småningom teckna ett bilpoolavtal. När man ska teckna ett bilpoolavtal börjar man med att beskriva dagens situation, kostnader, resande, effektivitet, miljö och så vidare. Sen utvärderar man konsekvenserna av och förutsättningar för att gå över till en gemensam bilpoolslösning, säger Olle Jonsson. Efter det kommer den tuffa biten som är att skapa en gemensam plan för förändring. Det innebär en rad nya frågor att besvara. Inte minst vad det gäller de anställdas förmånsbilar och milersättningskostnader. Det kräver kurage att förändra. Man kan inte vara rädd för att ta diskussionen med de anställda som kräver sina egna tjänstebilar, säger Olle Jonsson. Effektivitet/Ekonomi/Miljö + Genom att bilarna görs tillgängliga för fler brukare inom organisationen kan utnyttjandet öka. Vilket ger bättre ekonomi. Dessutom kan under längre perioder av icke behov bilarna göras tillgängliga för externa brukare. + Underlättar optimering av antalet bilar i poolen. + Genom att ett helhetsgrepp tas på lösningen av resorna med bil kan miljö- och säkerhetsförbättring uppnås framförallt avseende resorna med egen bil och för de externa brukare som kan hyra bilarna. FAKTA Stockholm Mobilitet: Stockholm Mobilitet är ett projekt som arbetar för hållbart resande och smarta transporter som ökar framkomligheten och effektiviteten i trafiken för alla trafikanter. Målet är att Stockholms invånare ska kunna ta sig fram på ett billigt, snabbt och effektivt sätt och få en hälsosammare miljö att leva i. Stockholm Mobilitet är ett projekt inom Trafikkontoret. olle@autoforce.se autoforce.se 12

Korv med mosbilar ger vildvuxen fordonsflotta Lars Petersson från Ynnor ger många råd om fordonshantering och inköp. Genomsnittskommunen och många företag har idag en vildvuxen fordonsflotta. Orsakerna kan vara alltifrån särintressen och dåliga upphandlingar till ett stort antal onödiga korv med mos-bilar. I Göteborg är det namnet för bilar som man använder bara för att köra till korvan och köpa lunch, säger Lars Peterson, Ynnor AB. Lars Peterson jobbar som fordons- och transportkonsult på Ynnor AB. Han inriktar sig i huvudsak på att verksamhetsanpassa kommuners fordonsflottor. Men under konferensen i Höör talar han också till de privata företagen. Många av problemen som finns inom offentliga fordonsflottor är nämligen desamma som inom privata, menar han. I en genomsnittskommun och i många företag brukar det vara så att man har en stor och okänd volym av fordonstransporter, ett stort antal fordonsmärken, en väldig massa olika modeller och många fordon som är mer än tio år gamla, säger Lars Peterson. Detta för med sig en hel del problem. Det är dyrt, inte sällan en av de största kostnadsgrupperna för ett företag, det är också både omiljövänligt och osäkert. Och orsakerna är lika många som problemen. Det kan bero på särintressen, att man tvunget ska ha en viss typ av fordon. Det kan också bero på att man inte har tillräckligt långsiktiga ramavtal där man knyter en eller två leverantörer till sig, säger Lars Peterson. Sen finns det en hel del bilar som man behåller bara för att de kan vara bra att ha. Så kallade korv med mos-bilar, tillägger han. Lars Peterson övergår från att tala om problemen till att presentera lösningarna. För det finns sådana. Men de kräver att en rad olika faktorer tas i beaktande: som vad verksamheten egentligen behöver bilarna till, vad det är som ska transporteras, hur, när och var det ska transporteras och om det är i tätort, på landsväg eller i terräng. Några rekommendationer är att man ska standardisera så långt som möjligt, ha max två eller tre leverantörer och max fyra eller fem bilmodeller. Dessutom ska man ha en kontinuerlig inköps och utbytestakt och inte glömma samverkan mellan miljö, ekonomi, arbetsmiljö och image, säger Lars Peterson. Att tänka på säljögonblicket redan då man köper en bil kan ge stor skillnad i restvärde. Rätt märke och rätt färg ger mer pengar då bilen ska ut på begagnatmarknaden. Också miljön Rekommendation, Fordon Standardisera så långt möjligt - Det behövs max 2-3 leverantörer - Det behövs max 4-5 modeller - Undantaget specialfordon Ha en kontinuerlig inköps-/ och utbytestakt - Restvärdet gynnas av korrekta bilköp. Måttlig motorvolym och måttlig motoreffekt drar mindre bränsle och blir därmed både billigare och mer miljövänligt. Dessutom ska man undvika fyrhjulsdrift. Det drar normalt mer bränsle, fyller sällan någon funktion och ger en falsk säkerhet, säger Lars Peterson. Ett fordons säkerhet är viktigt många tillbringar en stor del av sin arbetsdag i bilen. Tyvärr är det något som ofta glöms bort, säger Lars Peterson. Ett säkert fordon har hög krocksäkerhet, minst fyra EuroN- CAP-stjärnor och bra däck. Fordonet bör också ha utrustning som pisksnärtsskydd, antisladdsystem, krockkuddar och bältespåminnare. Dessutom så bör föraren utbildas ordentligt. Det är det viktigaste ur säkerhetssynpunk. Man kan pumpa bilen full av utrustning, men om inte föraren vet hur han ska använda bilen så blir det ändå pannkaka av alltihop, säger Lars Peterson. FAKTA Verksamhetsanpassade fordon Grundbehovet för verksamhetsanpassade fordon är: Vad ska transporteras? - Personer hur många och utrustning? Hur, när och vad ska transporteras? - Tätort, landsväg eller terräng. Glöm ej samverkan mellan ekonomi, arbetsmiljö, miljö och image. Mer information om verksamheters om satt upp kriterier har Gröna Bilister och Folksam. Lars Peterson lars@ynnor.se ynnor.se 13

Uppföljning ett måste vid fordonspolicy Annika Balgård från TEM pratar om hur man tar fram en fordonspolicy. Det finns många faktorer att ta i beaktande då man skapar en fordonspolicy på ett företag. Utöver de direkta finns det indirekta och inköpta transporter. Och den heliga kossan tjänstebilen är en svår nöt att knäcka. När man pratar miljöbilar med en företagsledning märker man att bilen är något annat än ett transportmedel, säger Annika Balgård. Annika Balgård, TEM, har under 2007 jobbat med ett av Vägverkets projekt som syftar till att öka kunskapen och användningen av miljöbilar hos företag. Annika Balgårds uppgift är att söka upp företag och hjälpa dem att ta steget till miljöanpassning bland annat genom att uppdatera en befintlig bilpool, eller skapa en ny. Den största utmaningen är den mentala. Man ska inte komma in i ett företag och tro att en ledningsgrupp bara byter bilar till miljöbilar. Så långt har vi inte kommit i miljöfrågan ännu, säger Annika Balgård. Hon menar att det handlar mycket om tidpunkten att man kommer in i ett företag precis då de vill förändra sina transporter. Det går också bättre när man kan lyfta fram de faktiska ekonomiska konsekvenserna, säger hon. De företag som säger ja till att skapa en bilpolicy gör det ofta just av ekonomiska skäl. Miljöbilar har både lågt förmånsvärde och fordonsskatt. Dessutom är det bra PR för ett företag att uppvisa miljöansvar. Policyns omfattning? Syfte och ansvar Bilmodeller och utrustning Skötsel och service Säkerhet Kostnadsfördelning Miljöfaktorer Försäkring Utbildning Även om man har få tjänstebilar så har de ett symbolvärde. Ska man ha trovärdighet i sitt miljöarbete så kan man inte utesluta miljöbilar, säger Annika Balgård. När man börjar arbetet med ett företags transporter måste man skapa en helhetsbild och tänka på både stort och smått, säger Annika Balgård. Förutom de direkta transporterna måste man fundera över de indirekta, som resorna till och från jobbet och kunders besök. Om de anställda tycker det känns krångligt med kollektivtrafik så hjälp dem att hitta alternativen, säger Annika Balgård. När policyn väl är färdig och tas i bruk måste den följas upp. Enligt en lagrådsremiss från finansdepartementet 2006 måste ett villkor som ställs i ett upphandlingskontrakt vara kontrollerbart och rent faktiskt även kontrolleras av den upphandlade myndigheten eller enheten. När upphandlingen är klar är inte arbetet klart. Det är då det börjar, säger Annika Balgård. Man bör tänka på uppföljningen redan då man ställer sina miljökrav i upphandlingen, menar hon. Kan man inte hitta några sätt att kontrollera att kraven efterföljs kan man behöva förändra sin fordonspolicy. Det kan handla om att företaget intygar själv, eller begär utdrag eller att man använder sig av en tredje part som oberoende kontrollerarande aktör, säger Annika Balgård. Några av de metoder man kan använda sig av är bland annat stickprovskontroller, besök, utvärderingar eller granskning av dokument. Tittar man på transporter finns det mycket information som skvallrar om hur kraven efterföljs, alltifrån hur fordonsparken sköts till kvitton på drivmedel och fyllnadsgrad. Eventuella konsekvenser vid avtalsbrott ska regleras och viten används ofta som påtryckning. Ställ miljökrav men inte fler än att ni kan säkerhetsställa att de följs upp. Struntar man i uppföljningen drar man undan mattan för sin egen verksamhet, säger Annika Balgård. FAKTA Fordonspolicy Annika Balgård arbetar för Vägverket med att underlätta för företag att ta fram bra inköpspolicys för fordon. annika.balgard@tem.lu.se tem.lu.se miljofordon.se nybilsguiden.konsumentverket.se 14

Ekonomisk körning med Ecodriving Peter Ekelund, t.v, från Tidningsbärarna och Bosse Walter, t.h, från Nya trafikskolan pratar om hur Tidningsbärarna gjort vinster i Ecodriving. Att köra rätt påverkar inte bara säkerheten. Det kan också göra en hel del för plånboken och miljön. Med Ecodriving kan man som förare minska sin bränsleförbrukning med hela tio procent. Peter Ekelund, fordonsansvarig på Tidningsbärarna och Bosse Walter, Nya trafikskolan, är på konferensen i Höör för att prata om Ecodriving som är ett sätt att köra ekonomiskt utan att för den skull köra varken kortare sträcka eller långsammare. Bosse Walter utbildar bil- lastbils- och arbetsmaskinförare inom Ecodriving. Sedan bensinpriset nådde toppen förra året, med 12,89 kronor litern, så jobbar han också med tidningsbilsförare. Bosse har tagit fram en specialutbildning till Tidningsbärarna. Vi kör 1 600 000 mil per år. Varje bil har 1000 start och stopp varje natt. Det gör att det går åt en del bensin. Det, i kombination med att våra förare har en stressig arbetsmiljö, gjorde att jag förra året kontaktade Bosse Walter för att titta på möjligheten med ekonomisk körning, säger Peter Ekelund. Och Bosse Walter tog sig an utmaningen att utbilda tidningsbärarnas bilförare, i alla fall 800 stycken av dem. Vi sorterade ut några bilförare ur varje distrikt och utbildade dem, sedan fick de i sin tur vidareutbilda sina kollegor, säger Bosse Walter. Den ekonomiska körningen mötte först ett visst motstånd från tidningsutkörarna. De har ett tajt schema och minsta försening ökar stressen. De sa att de inte hade tid med slökörning. Men med hjälp av en mätare som avläser tid, sträcka och bränsleförbrukning visade vi att det inte är vad Ecodriving handlar om. Efter att ha kört ekonomiskt var de tillbaka tidigare och hade sparat bränsle, säger Bosse Walter. Bränsle är en stor utgift för Tidningsbärarna. Kan förarna minska bränsleförbrukningen med bara en halv deciliter bensin per mil sparar företaget 770 000 kronor om året. Tidningsutkörarna kan spara både kropp, fordon och bensin genom att släppa gasen och koppling och rulla mellan lådorna. Bilen stänger av sig och släpper inte ut ett skit, säger Bosse Walter. Idag är 85 procent av de berörda förarna inom Tidningsbärarna utbildade inom Ecodriving. Företaget har cirka 20- stycken handledare och nio bilar med avancerade färddatorer. Färddatorer är viktigt för uppföljning. Ett sådant här projekt har inte särskilt lång livslängd om man inte fortsätter att aktivera förarna. Därför nollställer alla bud bilarna innan körning och fyller i förbrukning efter. På så sätt kan vi se om någon behöver ytterligare utbildningsinsats, säger Bosse Walter. Förutom att Tidningsbärarnas besparingspotential uppskattas till mellan fem och femton procent är Ecodriving också ett ställningstagande för miljön. Det är en oerhörd styrka för oss att kunna påvisa att vi jobbar ur ett miljöperspektiv, säger Peter Ekelund. FAKTA EcoDriving: Ecodriving är att använda växelspak och gaspedal på ett medvetet sätt så att bränsleförbrukningen minskar. Det syftar till ekologisk och ekonomisk körning för att minska slitaget på miljön och bilen. Flera företag har specialiserat sig på att lära ut denna körstil till privatpersoner och åkerier. Enligt en rapport från Vägverket minskar bränsleförbrukningen vid Ecodriving medan utsläppen av kolväten ökar något. petere_tb@hotmail.com bosse@nyatrafikskolan.com nyatrafikskolan.com tidningsbararna.se 15

Inbiten bilpendlare lättad över att slippa den egna bilen Jan Trygg från WSP Environmental är nöjd över att vara med i en bilpool. Jan Trygg på WSP Enviromental var först skeptiskt till bilpoolen. Han var en inbiten bilpendlare och jobbet medförde många svårplanerade körningar. Men han var också lättövertalad och är nu enbart positiv till det nya och miljövänliga sättet att pendla. Jag tycker det här är suveränt, säger Jan Trygg. Det låter som Jan Trygg är anställd av ett bilpoolföretag. Det är han inte. Han jobbar på WSP Enviromental, ett miljökonsultföretag i Malmö, och är bara glad över att slippa använda sig av sin bil till och från arbetet och i tjänsten. Vårt företag använder sig av bilpool och det har slagit väldigt väl ut, säger han. Att WSP Enviromental i Malmö valt att skippa den egna bilen och satsa på bilpoolen har många anledningar. Det handlar om dålig bilersättning, småolyckor och p-platser som blev förmånsbeskattade. Förändringen föll sig väldigt naturligt. Vi tröttnade helt enkelt och var i behov av ett alternativ. Och ett sådant var bilpoolslösningen, säger Jan Trygg. Eftersom att de anställda på WSP Enviromental reser mycket valde företaget en öppen bilpool. På så sätt kan de nyttja bilar i många olika städer. Det är smidigt. Man går bara in på hemsidan och bokar Bilpool på WSP Environmental Bakgrund Notoriska bilanvändare Använder bilen mycket i tjänsten Använder det som argument till att köra till och från jobbet Svårplanerade körningar Inga bra alternativ Lättövertalade bil. Fem minuter innan man hämtar bilen så får man ett sms. Efter att man svarat på det så går det tjugo sekunder innan dörren låses upp, berättar Jan Trygg. Priserna varierar för olika bilpooler. Den som WSP enviromental använder sig av kostar 150 kronor i fast avgift, 35 kronor i timmen samt 2,75 kronor kilometern, inklusive drivmedel. Fakturan skickas till företaget, och om bilen använts delvis privat, också till den anställda brukaren. Jag var skeptisk från början. Jag har alltid pendlat och kört min egen bil till jobbet. Men nu har jag helt ändrat mig. Jag åker tåg och använder bilpoolsbilarna, säger Jan Trygg. WSP Enviromentals användande av bilpool har kraftigt minskat pendlingen med bil hos de anställda. Något som både är privatekonomiskt och samhällsekonomiskt gynnsamt, menar Jan Trygg. Det ökar det kollektiva resandet vilket minskar olycksrisken, vägslitaget och ökar trafiksäkerheten. Det minskar också de privata resekostnaderna, slitage på den egna bilen och man slipper förmånsskatten på P-platser. Bilpool är ett miljövänligt alternativ. Bilarna som drivs på etanol eller gas släpper ut både mindre växthusgaser och partiklar. Något som i hög grad intresserar de anställda på ett miljöföretag som WSP. Det där med miljö kan vara svårt ibland. Men när det gäller bilpoolen gör man något konkret. Man känner sig lite rakare i ryggen när man kör omkring i en sådan bil, man vet att man är mer miljövänlig, säger Jan Trygg. FAKTA WSP Enviromental WSP Environmental är ett miljökonsultbolag med kompetens inom miljö, hälso- och säkerhetsfrågor, energi och socialt ansvarstagande. Fler än 900 anställda arbetar i mer än 40 länder inom Europa, Nordamerika, Afrika, Mellanöstern. Den svenska verksamheten är fokuserad på tjänster inom mark och vatten, miljömanagement, byggnadsfysik, fastighetsutveckling, energi och akustik. Antal medarbetare i Sverige är cirka 200. jan.trygg@wspgroup.se www.wspgroup.se sunfleet.com 14

Sverige bäst i Europa på törstiga bilar Ylva Persson från Vägverket region Skåne pratar om hur bilpolicy kan vara ett verktyg för ökad andel miljöbilar och bränslesnåla bilar Ylva Persson, projektledare på Vägverket fick för två år sedan ett nytt uppdrag. Det var att se till att den svenska fordonsflottan får bränslesnålare bilar. I andra delar av Europa köper man mycket mindre bilar med mindre motorer, säger Ylva Persson. Sverige ligger på första plats i Europa vad det gäller bensinförbrukning bland nybilar. De svenska bilköparna satsar på bilar som drar i genomsnitt 8,2 liter per 100 kilometer. Andraplatstagaren Finlands nybilar drar 7,4 liter. Jag tror att det ligger i den svenska mentaliteten att man köper bilar med starka motorer, säger Ylva Persson. 2005 fick Ylva Persson i uppdrag att förändra denna svenska mentalitet och öppna för fler miljöfordon. Något som visade sig svårare än väntat, men som redan gett resultat. Vi pratade med företag och upptäckte att det inte var så lätt. Så vi började arbeta med tre företag som vi etablerat kontakt med tidigare: Tidningsbärarna, Carlsberg och Campbell Soups säljargrupp, säger Ylva Persson. Den första bilpolicyn gjordes på Campbell Soups försäljningsavdelning. Policyn innehåller olika gränser för vad bilarna får kosta och en bilbonus på 20 000 kronor för den som köper en gas-, etanol- eller dieselbil med partikelfilter. Gränserna gör att man inte kan köpa bilar med jättemotorer. Vill man det så får man betala mellanskillnaden själv, säger Ylva Persson. Att begränsa motorstorleken var inte uppskattat hos alla Campbell Soups anställda. En av säljarna tyckte att allt i policyn lät bra förutom det faktum att han skulle ha en bil med mindre motor. Bilen ska faktiskt stå på uppfarten sa han, säger Ylva Persson. Hon fastslår därmed något som framförts flera gånger under tvådagarskonferensen att bilen, och kanske främst tjänstebilen, är en viktig statussymbol. Det är svårt att komma tillrätta med. Förslag som kan omsättas i pengar köper man ute på verksamheterna, men status är svårare att sätta fingret på, säger Ylva Persson. Men trots allt fick bilpolicyn med sina begränsningar och fördelar, Campbells Soups säljare att satsa på miljöbilar. Samtliga kör numera gas-, etanol- eller dieselbilar med partikelfilter. Det intressanta här är inte hur bilpolicyn ser ut, utan att den kan göra skillnad, säger Ylva Persson. Andra intressanta saker som Ylva Persson kan konstatera efter att ha arbetat två år med verksamheter och fordon är att kön spelar stor roll i valet av bil. Män tenderar att välja större, törstigare och mer miljöfarliga bilar än kvinnor. Kvinnor köper i mycket högre grad bilar som drar mindre bränsle. I Skåne släpper männens bilar ut 190 gram koldioxid per kilometer och kvinnornas 174 gram. Det är något vi ska undersöka närmare och hoppas kunna förklara inom kort, säger Ylva Persson. Besparing med liten förändring i bilpolicy Ett företag med: 30 fordon som rullar ca 4000 mil/år minskar förbrukningen från 0,97 0,85 ger en besparing på 158 400 SEK och 34 ton CO2 FAKTA Vägverkets miljöpolicy Vägverket har det övergripande ansvaret för vägtransportsystemets miljöpåverkan. Vägtransportsystemet skall utvecklas så att miljö, hälsa och välfärd inte äventyras nu eller i framtiden. Vägverkets miljöpolicy lägger grunden för att vägtransportsystemet inklusive Vägverkets egen verksamhet utvecklas mot en acceptabel klimatpåverkan, en hållbar energiförsörjning, hållbara utsläpp av föroreningar, acceptabla bullernivåer och en hållbar hushållning med naturresurser samt en infrastruktur anpassad till natur och kulturmiljön. ylva.persson@vv.se 15

Från vänster: Olle Jonsson, Christin Hjortsberg, Ylva Persson, Lars Peterson, Mikael Mench under onsdagens debatt Debatter som berör många Miljökonferensen i Höör innehöll två debatter. Båda sträckte sig utanför podiet och blev en öppen diskussion om miljöbilar, uppföljning av bilpolicy och fördelarna med att helt skippa bilen. Uppföljning verkar vara det som intresserat konferensbesökarna mest under tisdagens åtta föredrag. I alla fall är det vad de flesta frågor under dagens paneldebatt kretsar kring. Hur gör man vid uppföljning? Ger stickprover verkligen ett sanningsenligt svar och kräver det stora resurser? Det är några av frågorna som ställs till debattens experter Mattias Goldmann, Charlotta Frenander, Lasse Holm och Maria Sigroth. De fyra är hyfsat eniga i sina svar: uppföljning behöver inte vara krångligt men är nödvändigt, menar de. Man behöver inte göra stickprov särskilt ofta, men man ska göra dem tydligt och publikt. I Göteborg kollar man ibland vad miljöbilarna har i tanken och vid felanvändning blir det framsidan på GP varje gång. Jag tror på name and shame, säger Mattias Goldmann. Godssidan innehar mycket kunskap och erfarenhet. De behöver bara bevisa det för oss. Jag kan be om en specifik lista en dag och kontrollera den. Det räcker, säger Lasse Holm, som inte vill hänga ut miljöbovarna. Paneldebatten är också enig vad det gäller utdömande av vite då avtal bryts. Inte som straff men som förebyggande åtgärd. Vi är militanta i utdömandet av vite. Det utdöms vid varje avtalsbrott, inte för att vi vill, utan för att situationer där man struntar i ett avtal aldrig ska uppstå, säger Maria Sigroth. Uppföljning handlar till stor del om att skapa trovärdighet för verksamhetens miljöarbete. Och trovärdighet är A och O, säger Charlotta Frenander. Diskussionen övergår sedan till att handla om hur man kan minska trafiken. För trots att majoriteten av debattdeltagarna jobbar inom transportbranschen är minskade transporter något de välkomnar. Maria Sigroth strävar mot att minimera avfallet i Kristianstad, Mattias Goldmann vill få in i upphandlingar att de anställda ska låta bilen stå. Jag tror att vi alla måste vidga perspektivet, säger Mattias Goldmann. Att minska antalet transporter diskuteras också under onsdagens debatt. Och Mikael Mesch, Ylva Persson, Lars Peterson, Christin Hjortsberg och Olle Jonsson är också de eniga om att det är det viktigaste miljöåtgärden. Men som ett gott alternativ till totalt bilförbud nämner de miljöbilarna. Det gäller att fasa ut värstingbilarna. Kanske kan man ge en extra krona till dem som kör miljöbil, säger Annika Balgård, debattens moderator. Om man ger förare en ärlig chans att bli av med sin gamla bil och man erbjuder ett gott alternativ, då är det svårt för dem att säga nej, säger Olle Jonsson. Frågor från publiken angående miljöbilar rör sig mycket kring vilket bränsle som är det bästa, gas eller etanol. Och varför det är så tyst om elbilen. Man la ner arbetet med elbilar. Det gick inte helt enkelt. Bilarna hade uruselt restvärde, undermålig säkerhet och dålig räckvidd. De var katastrof på alla sätt, säger Mikael Mesch. Att etanol blivit så framgångsrikt tror Lars Peterson beror på effektiv lobbyism. Men han tror gasbilen kommer igen. Problemen med gasbilars räckvidd och brist på tankställen är tekniska frågor som går att lösa. Man ser att driftslängden blir bättre, man utvecklar tekniken, säger han. Varför Volvo stoppade tillverkningen av sin biogasbil är det ingen av dagens debattörer som har svar på varken på podiet eller i publiken. Alla inblandade blev besvikna. Och det är svårt att säga varför Volvo gjorde så. Det gör ju att man verkligen kan ifrågasätta företagets ärliga miljöintresse, säger Mikael Mesch. 14

Hållbar Mobilitet Skåne Nordenskiöldsgatan 17 211 19 Malmö Magdalena Nilsson 044 309 34 55 www.hmskane.se Hållbar Mobilitet Skåne, HMSkåne, är ett regionalt centrum för miljöanpassade transporter som finansieras av Region skåne, Vägverket Region Skåne och Länsstyrelsen i Skåne län. Projektet finansieras också av Naturvårdsverkets Klimatinvesteringsprogram. MILOU Hållbar Utveckling Skåne Nordenskiöldsgatan 17 211 19 Malmö Anders Vedin 070 767 11 03 anders.vedin@hutskane.nu www.hutskane.nu MILOU står för Skånskt kompetenscentrum för miljöanpassad offentlig upphandling. Projektet drivs under Hållbar utveckling Skåne och finansieras av Region Skånes miljövårdsfond, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Skåne län 15

Miljöanpassade transporter och fordonshantering målsättningar för framtiden och upphandling som ett verktyg att nå dit Transporter och användningen av fordon ökar globalt, nationellt, regionalt och lokalt. Genom de ökade transporterna i samhället får hanteringen av transporter och fordon i privata organisationer och i offentliga organisationer en allt större betydelse på flera plan. Upphandling av transporter och fordon samt hantering av organisationens fordonsflotta blir en allt viktigare framgångsfaktor. En professionell hantering och välutvecklade rutiner gynnar inte bara arbetet för en hållbar utveckling och arbetet för att minska vår klimatpåverkan utan ger också ekonomiska besparingar och förutsägbarhet i den ekonomiska planeringen. Användningen av styrmedel och ekonomiska faktorer på olika plan gör också att hanteringen av transporter och fordon allt viktigare ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Vinsterna med en förbättrad hantering av transporter och fordon faller ut både för samhället i stort och för den enskilda organisationen. Konferensen Miljöanpassade transporter och fordonshantering målsättningar för framtiden och upphandling som ett verktyg för att nå dit handlade om hur offentliga organisationer genom att ställa krav i upphandlingar kan verka för säkrare och miljövänligare fordon och transporter och hur man både i offentliga organisationer och på företag kan arbeta för att få en bränslesnålare och bättre sammansatt fordonsflotta och lite inblick i hur ekonomin är för olika lösningar på fordonshanteringen.