Screening och utredning av drogproblem



Relevanta dokument
Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Vad är nationella riktlinjer?

Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Inledning

Bedömning och behandling av missbruk hos ungdomar ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, DOCENT. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET.

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Inledning Sammanfattning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården

Sveriges Kommuner och Landsting

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Du kan minska din risk för överdos och rädda liv

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder

Ungdomar och riskbruk

3-månadersuppföljning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Behandlingsplanering

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Socialnämnden. 41 Dnr 2016/28. Länsöverenskommelse Vård och stöd vid missbruk och beroende

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

PROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer?

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Utredning av alkohol- och drogproblem

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Stor ökning av narkotikarelaterade dödsfall. Anna Fugelstad Ph D Karolinska Institutet

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Drogfokus Blandberoende. Praktiskt handhavande.. Tobias Eriksson. Chefsöverläkare Beroendemedicin Akademiska sjukhuset

UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

DROGSCREENING MED MULTITEST 12 PÅ HC Marianne Andersson, distriktssköterska, Oxtorgets hälsocentral Doktorama AB

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, Sveriges Kommuner och Landsting

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

SKL Handlingsplan år

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

Hållbar stad öppen för världen

Narkotikafri gymnasieskola. Inför och under provtagning av missbruksmedel i urin & saliv & Mats Ohlson

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Slutenvårdsregistrering

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Narkotikadödligheten i Sverige. Anna Fugelstad Med dr Karolinska Institutet

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Narkotikakartläggning för 2009

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Välkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version

Riskbruk, missbruk och beroende

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3

Spelberoende vad är det, och vem ska göra vad och för vilka? Göteborg, 1 februari 2018

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

Narkotika bland unga. Av Gatulangningsgruppen i Göteborg City

Personal Ex-it HAP Borlänge. Stina Thysell-Persson Lena Bergens Christer Damm Samir Siraj

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Sveriges Kommuner och Landsting

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Riskbruk och beroende hos personer med psykossjukdom. Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet ACT-teamet, Malmö

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Välkommen till Fördjupningen!

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.

Transkript:

Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under samma 12-månadersperiod Toleransökning Abstinensutveckling Kontrollförlust Försök att minska Tidsåtgång Aktiviteter försummas Fortsatt användning trots skador Missbruk enligt DSM-IV Missbruksspektrat Minst ett av följande under samma 12-månadersperiod Fullgör upprepade gånger inte åtaganden Återkommande riskfyllda situationer Återkommande legala problem Fortsatt intag trots sociala och interpersonella problem Har aldrig uppfyllt kriterierna för beroendediagnos Heroin m fl potenta/snabbverkande opiater Hög problemtyngd, hög dödlighet. Relativt omfattande vårdsökande. Farmakologisk behandling finns och behövs ofta. Avgiftningsbehov. Centralstimulantia (amfetamin, kokain) Hög somatisk/psykiatrisk problemtyngd. Begränsat vårdsökande. Begränsad (men ökande?) farmakologisk behandling. Cannabis Psykiatriska symptom men lägre dödlighet och lägre slutenvårdsbehov än opiater/centralstimulantia. Relativt begränsat vårdsökandeldre. Ingen specifik farmakologisk behandling. 1

Missbruksspektrat Missbruksspektrat Läkemedelsberoende Sömngivande/lugnande: bensodiazepiner och besläktade medel Smärtstillande opioider Missbruksmönstret ofta betydligt mer komplext än en klassisk uppdelning alkohol-narkotika eller amfetamin-heroin Ungdomsdroger Centralstimulerande och/eller hallucinogena preparat (ecstasy, andra syntetiska droger, hallucinogena svampar) GHB (GBL, butandiol) Tramadol (smärtstillande opioid) Cannabinoid-liknande substanser ( spice ) Flyktiga lösningsmedel, inhalationsgaser Screening av drogproblem Drogtester i urin Heroin, morfin Ställ frågan där patienterna finns frågar vi inte så får vi inget svar! 2-4 dygn efter sista intag psykiatriska patienter (bup, allmänpsyk, rättspsyk, primärvård) Amfetamin annat missbruk (alkohol, legala läkemedel) 2-4 dygn efter sista intag socialtjänst polis, kriminalvård somatiska akutpatienter Kokain 1-3 dygn efter sista intag Urinprov (eller blodprov) Ingen specifik påverkan på andra lab-värden (jfr alkohol) Cannabis (THC) 2-3 dygn efter sista enstaka intag (veckor efter kontinuerligt missbruk) Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, Socialstyrelsen 2007 2

Utredning av drogproblem Anamnes Vem? Medicinskt / psykiatriskt Vad? Bakomliggande risk- och skyddsfaktorer Vilka droger? Olika droger ger olika komplikationer! Noggrann anamnes!!! ( huvuddrog, blandmissbruk) Intravenöst missbruk? Blodsmitta? Medicinska komplikationer? Negativa konsekvenser? Andra sjukdomar? Epileptiska anfall? Psykiskt mående? Suicidalitet? Hur? Olika sätt att missbruka (missbruksmönster) Anamnes Utredning Socialt Hereditet? Missbruk hos partner? Barn? Körkort? Kriminalitet? Motivation? Varför just nu? Svårighetsgrad? Medicinska, psykiatriska och sociala konsekvenser? Val av vårdnivå? Frivillighet kontra tvångsåtgärder? Skyddsfaktorer: relationer, utbildning, sysselsättning, tidigare drogfrihet Motivationshöjande insatser (MI, FRAMES) 3

Utredningsinstrument Drogspecifik utredning - heroin Drug use disorders identification test (DUDIT) Addiction severity index (ASI) DOK (dokumentation och utvärdering inom missbruksvården) Adolescent drug abuse diagnosis (ADAD) Monitoring area and phase system (MAPS) Överdoser? Suicidalitet? Kriminalitet? Prostitution? Intravenöst missbruk? Blodsmitta? Andra infektioner? Blandmissbruk? Diagnostik enligt DSM-IV eller ICD-10 (SCID, MINI m fl) Hög mortalitet! Överdos enskilt vanligaste dödsorsak! Drogspecifik utredning - heroin Drogspecifik utredning - amfetamin (och kokain) Behandlingsplanering Intravenöst missbruk? Infektioner? Blodsmitta? Heroinberoende kräver i allmänhet högspecialiserad vård Underhållsbehandling med buprenorfin eller metadon Psykosocial behandling i regel krävs farmakologisk avgiftning Psykiatriska konsekvenser? Psykossymptom? Kriminalitet? Sociala omständigheter av betydelse? Blandmissbruk? Alkohol! Obs återfallsrisk och överdosrisk efter avbruten behandling Somatiska konsekvenser? 4

Drogspecifik utredning - amfetamin (och kokain) Drogspecifik utredning - cannabis Behandlingsplanering Psykiatriska symptom? Psykos? Kognitiv påverkan (inkl minne)? Psykosocial behandling? Behandlingsplanering Behov av psykiatrisk bedömning? I allmänhet öppenvård Avgiftning /slutenvård vid psykiatrisk symptombild Psykosocialt stöd, återfallsförebyggande behandling, urinprovskontroller Växande evidens för farmakologisk behandling naltrexon metylfenidat? Ingen specifik farmakologisk behandling Drogspecifik utredning ungdomsdroger Några slutord Vilka substanser? Vilka effekter? Ställ frågan! Somatiska och psykiatriska konsekvenser? Strukturerad kartläggning noggrann anamnes Missbruksmönster och komplikationer styr vårdnivå olika behov för olika droger Utredning av relaterade problem (samsjuklighet, suicidalitet) 5