Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna November 2013 Örnsköldsviks kommun Granskning samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa
Innehåll Sammanfattning...2 1.1. Bakgrund...3 1.2. Syfte...3 1.3. Revisionsfrågor...3 1.4. Revisionskriterier...3 1.5. Ansvarig nämnd...4 1.5. Metod och genomförande...4 2. Psykisk ohälsa...5 2.1. Ansvar och aktörer...5 2.2. Uppdrag från nämnd...6 2.2.1. Styrkort och verksamhetsplaner...6 2.3. Remisser...6 2.3.1. Remisser från elevhälsan...7 2.3.2. Ansvarsfördeling BUP- elevhälsa...7 2.3.3. Remisser från socialtjänsten...8 2.4. Uppföljning...8 2.4.1. Nätsam...8 2.4.2. SIP -samordnad individuell plan, SIP...8 2.5. Samverkan inom kommunen och med andra aktörer...9 2.5.1. Samverkan på länsnivå och med andra huvudmän lokalt...9 2.5.2. Verksamhetssamverkan på kommunnivå...10 4. Bedömning och utvecklingsområden...11 4.1. Samlad bedömning och slutsats...12 5. Källförteckning...13 1
Sammanfattning Ansvaret för vården av barn och ungas med psykiska ohälsa är ett delat ansvar mellan kommun och landsting. Verksamheterna har med olika perspektiv uppdraget att identifiera, utreda, stötta och behandla barn/unga med psykisk ohälsa. Humanistiska nämndens uppdrag utgår i första hand från socialtjänstlagen och barnets sociala situation. Bildningsnämndens uppdrag till elevhälsovården utgår från skollagen och ansvaret för elevens utveckling mot utbildningsmål. Ansvaret att utreda och behandla psykisk ohälsa ligger främst inom ramen för hälso- och sjukvårdslagen, vilket i huvudsak är landstingets uppdrag. I teorin finns en tydlig uppdragsfördelning mellan huvudmännen, nämnder och verksamheter. Samtidigt uppstår i det dagliga arbetet en balansgång mellan ansvar och insatser. Utredande och behandlande insatser från landstingets verksamheter sker ofta parallellt med insatser från socialtjänst och/eller skola/elevhälsa. Det finns former för samverkan mellan Humanistiska nämnden, Bildningsnämnden och dess verksamheter, bland annat NätSam och Samtalsbyrån. Insatserna är dock relativt begränsade och det saknas idag djupare samverkan mellan verksamheterna. År 2012 skrevs ca sextio remisser till BUP från socialtjänst och skola (elevhälsovården), Örnsköldsviks kommun. Inom socialtjänsten finns tydliga rutiner om vem som får skriva remiss och remissens utformning. Inom elevhälsan finns inte lika tydliga rutiner och arbetsformer på området. Det är olika situationer som leder fram till en remiss om utredning eller vård vid BUP. Det gör att remissen ibland innebär att den unga övergår till landstingsvård men ofta fortsätter även en social utredning eller kontakt från elevhälsovården kopplat till skolsituationen. Om vårdnadshavare så önskar kan samverkan mellan socialtjänst, skola och landstingets verksamheter genom Nätsam. Då följs insatser och individen upp samlat. Nationellt uppmuntras användandet av Samlad individuell planering (SIP). Ingen SIP har genomförts. Vår bedömning är att Humanistiska nämnden och Bildningsnämnden i tillräcklig grad säkerställt ändamålsenliga uppdrag, tydlig uppgiftsfördelning på området. Det kvarstår dock arbete för att säkerställa en fungerande samverkan som kan säkerställa ett ändamålsenligt och effektivt stöd till barn och unga med psykiskt ohälsa. Inte minst är det av stor vikt att de arbetsformer och överenskommelser som nu står till buds fullt ut implementeras och nyttjas i verksamheterna och att nämnderna följer upp det arbetet. Våra förslag till utveckling är: Kommunen bör säkerställa att lokala handlingsplaner utformas utifrån den regionala överenskommelsen. Bildningsnämnden och Humanistiska nämnden bör säkerställa sig om att verksamheterna gemensamt nyttjar samordnaren som gemensam resurs, finansierad av samordningsförbundet. Bildningsnämnden och Humanistiska nämnden bör säkerställa sig om att verksamheterna utvecklar gemensamma former för SIPar och aktivt erbjuder individen och anhöriga möjligheten för en samlad planering och uppföljning av insatser. Involvera välfärdsförvaltningens verksamheter i den arbetsfördelning som under året tagits fram mellan BUP och elevhälsan gällande utredning och insatser. Stärk den regionala samverkan genom att hitta former för skolan att komma in i de initiativ som tas inom ramen för SocialKOLA. Bildningsnämnden bör ge elevhälsovården uppdraget att förtydliga processen inför remiss, rutiner vid remiss och former för den samma. 2
1.1. Bakgrund Socialstyrelsen har i sin tillsyn konstaterat att kvaliteten skiftar i den specialiserade barn och ungdomspsykiatriska vården. Ofta saknas tydliga uppdrag och tydliga avgränsningar mellan olika vårdnivåer. Vidare brister samverkan mellan olika vårdgivare på både en övergripande nivå och på verksamhetsnivå. Tillgängligheten till den specialiserade vården för barn och ungdomar med psykisk ohälsa har dock förstärkts genom statsbidrag för vårdgaranti. Revisorerna i Örnsköldsvik kommun har i tidigare granskningar av elevhälsovård och arbetet med arbetslösa ungdomar konstaterat att det på dessa områden funnits otydliga uppdrag som även gett effekten att samverkan inom kommunen och i relation till landstinget som huvudsakliga vårdgivare försvårats. Ansvaret för vården av barn och ungas med psykiska ohälsa är ett delat ansvar mellan kommun och landsting. En väl fungerande samverkan mellan kommun och landsting är av avgörande betydelse för att nå en effektiv och ändamålsenlig verksamhet. Mot bakgrund av detta har revisorerna i Örnsköldsvik bedömt att det finns en risk att stödet till barn och unga med psykisk ohälsa inte fullt ut bedrivs ändamålsenligt och effektivt med hänsyn till en fungerande samverkan inom och mellan huvudmän. 1.2. Syfte Syftet är att granska om ansvariga nämnder inom kommunen i tillräcklig grad säkerställt ändamålsenliga uppdrag, tydlig uppgiftsfördelning och former för samverkan som kan säkerställa ett ändamålsenligt och effektivt stöd till barn och unga med psykiskt ohälsa 1.3. Revisionsfrågor För att besvara granskningens syfte och bedöma nämnderna besvaras följande revisionsfrågor: Hur många remisser om utredning/vård kopplat till barn- och ungdomspsykiatrin skrivs årligen från Örnsköldsvik, på vilket sätt och av vem aktiveras utredning/remiss? Vilka uppdrag har humanistiska nämnden och barn- och utbildningsnämnden gett sina verksamheter vad gäller identifiera, utreda och stötta/behandla barn/unga med psykisk ohälsa? Finns tydlig uppdragsfördelning mellan nämnderna och de verksamheter och andra huvudmän, dvs. finns en tydlig omsorgs- och vårdkedja? Vilka former för samverkan har humanistiska nämnden och barn- och utbildningsnämnden och dessa verksamheter inom området? Hur och av vem följs insatser upp? Är ansvarsfördelningen och formerna för samverkan tydlig mellan de olika aktörerna? 1.4. Revisionskriterier Följande lagar och styrdokument utgör de kriterier som granskningens resultat värderas mot: Socialtjänstlagen (2001:453) kap 1-3 om kommunens uppdrag, ansvar och uppgift. Skollagen (2010:800) 2 kap. 25 och 26 om elevhälsa Kommunallagen (1991:900) 6 kap 7 om nämndernas ansvar för verksamheten 3
Nämndreglementen Interna styrdokument såsom reglementen och verksamhetsplaner 1.5. Ansvarig nämnd Granskningen avser år 2013 och avgränsas till humanistiska nämnden och bildningsnämndens arbete med barn och unga med psykisk ohälsa. 1.5. Metod och genomförande Granskningen genomförs med hjälp av dokumentstudier, intervjuer och granskning av statistiska underlag. Granskningen genomförs som en samverkansgranskning genom att parallella granskningar sker i Härnösands-, Sundsvalls kommuner samt av revisorerna för Landstinget Västernorrland. 4
2. Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa som begrepp kan tolkas olika, det kan inkludera allt ifrån oro eller nedstämdhet till psykiska sjukdomar som schizofreni eller depression. Statistiskt sett har 5-10 % av befolkningen ett tillstånd som kräver psykiatrisk behandling. Under de senaste åren har antalet självmord i befolkningen minskat i stort, för ungdomar och unga vuxna mellan 15 och 24 år syns däremot inte den nedåtgående trenden. Psykisk ohälsa kan ibland medföra en sådan nedsättning av psykiska funktioner att personer har ett behov av stöd- och hjälpinsatser från kommunen. Ett stöd som då främst baseras på kommunens ansvar tydliggjort genom socialtjänstlagen (2001:453) om socialtjänstens insatser för barn och unga som innebär placering för vård utanför det egna hemmet (SoL) eller enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Socialstyrelsen återger i sina rapporter att man idag ser oroande tendenser bland barn och unga. Många beskriver att de upplever sig stressade, har huvudvärk, ångest, svårt att sova och problem att hantera vardagen. Närmare en tredjedel mellan 16-24 år beskriver att de är oroliga, ängsliga och har problem med ångest. Som effekt av detta har utskrifterna av antidepressiv medicin ökat, speciellt till unga kvinnor mellan 15-19 år. Fler barn och unga får idag vård inom den psykiatriska slutenvården. Den ökningen i psykisk ohälsa som man observerat innebär förutom ett ökat psykiatriskt vårdbehov även försämrade möjligheter för barnet/ungdomen att etablera sig i samhället. På längre sikt kan den ökande gruppen av psykiskt sjuka barn och ungdomar utgöra ett växande folkhälsoproblem. För barn och unga är det viktigt att identifiera den psykiska ohälsan som kan leda till en psykisk sjukdom. På så sätt skapas en möjlighet att tidigt ställa en diagnos och sätta in en behandling eller insatser som kan förhindra att tillståndet blir värre och långvarigt. Får inte individen hjälp kan det bli svårt att tillgodose sig skolarbete, få ett jobb eller knyta relationer och bilda familj. 2.1. Ansvar och aktörer Ansvaret för vården av barn- och unga är fördelad mellan kommun och landsting. Om ett barn behöver hjälp med sin psykiska hälsa kan de inom de kommunala områdena få hjälp via förskola, skola, speciella boenden, socialtjänst eller ungdomsmottagning. Från landstingets sida är det primärvård, barn-och ungdomspsykiatrin som barnet eller ungdomen kan söka sig till. Från landstingets sida är det ofta läkaren på en vårdcentral som får den första kontakten med barnet eller ungdomen. När det gäller barn och unga är även elevhälsan en viktig första kontakt. Vanligast är att den lindrigaste formen av depressioner och ångestsjukdomar behandlas enbart inom primärvården. När vården inte räcker inom primärvården behandlas psykisk ohälsa vid specialistmottagningar. Individen kan behandlas hos specialist utan att läggas in. Räcker inte insatserna i specialiserade öppenvården kommer patienten till slutenvården. Det kan exempelvis handla om att det finns en risk för att personen begår självmord. Patienten får då läggas in på sjukhus för behandling och vård 1. Barn upp till 17 års ålder kan söka hjälp på specialiserad öppenvård vid BUP i Sverige. Det ska även finnas psykiatriska slutenvårdsplatser för barn i vissa landsting om barnet akut behöver läggas in på sjukhus. Om det inte finns en barnpsykiatrisk slutenvård blir barnet hänvisat till vuxenpsykiatrisk slutenvård. 1 Psykisk ohälsa bland unga, underlagsrapport till barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013, Socialstyrelsen. 5
Från och med att man fyllt 18 får man generellt behandling inom vuxenpsykiatrin. På vissa ställen finns behandlingsställen för unga vuxna mellan 18 och 24 år. 2.2. Uppdrag från nämnd Det framgår tydligt av nämndsreglementen att det är humanistiska nämnden som genom dess verksamheter har ansvaret att utreda och besluta om insatser enligt Socialtjänstlagen, LSS och Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Det innefattar därmed ansvaret att identifiera, utreda och stötta/behandla barn och unga med sociala svårigheter. Svårigheter som kan omfatta psykisk ohälsa. Det framgår dock tydligt att verksamheterna ser en distinktion mellan den sociala utredningen och den psykologiska/psykiatriska utredning. Den senare genomförs av de med ansvaret från hälso- och sjukvårdslagen att medicinskt förebygga, diagnostisera och behandla. Ett uppdrag som idag landstingets och i viss grad elevhälsovården. Det framgår även tydligt i Bildningsnämndens reglemente att det är de som ansvarar för uppgifter enligt skollagen, vilket omfattar uppdrag om elevhälsovård. Elevhälsovårdens uppdrag har även tydliggjords från nämnden under det senaste året genom en omarbetad organisation och uppdrag till verksamheten. I elevhälsan skall enligt lag finnas tillgång till psykologisk, medicinsk, social och specialpedagogisk kompetens. Verksamheten skall främst vara förebyggande och hälsofrämjande och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsovårdens roll är därmed främst att identifiera, utreda och stötta. De har inte uppdraget att genomföra behandlande insatser för den unga. 2.2.1. Styrkort och verksamhetsplaner Nämnderna, förvaltningarna och verksamheterna i Örnsköldsvik kommun arbetar efter årliga uppdrags- och verkstadsplaner inom ramen för det gemensamma styrkort (GPS). Dessa dokument står till grund för nämndernas arbete under året. I Humanistiska nämndens styrkort och verkstadsplan för verksamheterna finns tydliga uppdrag till verksamheterna social utredning och socialt stöd. Det är de som i första hand har uppdraget att utreda och stötta de unga som har sociala svårigheter. Det är i sammanhanget viktigt att poängtera att den utredning och de insatser som socialtjänsten gör för de unga utgår från den sociala situationen. Samtidigt är de utredningar och insatser som görs för unga ofta i behov av en utredande- eller behandlande insatser från barn- och ungdomspsykiatrin eller habiliteringen. Behovet av samverkan kring utredning och insatser kring den unga är därför avgörande. Ett tydligt samverkansansvar finns även på verksamheterna genom GPS:n och verksstadsplaner att välfärdsförvaltningen och bildningsförvaltningen har uppdraget att utveckla samarbetet för att arbeta med bättre hälsa hos vissa riskgrupper. Bildningsnämnden har ansvaret för elevhälsan. Verksamheten har det senaste året förändrats för att skapa gemensamma resurser och bättre förutsättningar för en likvärdig elevhälsovård i kommunen. Den numera samordnade elevhälsan arbetar i samverkan med annan personal i skolan för att bidra med en god lärmiljö för eleverna. Elevhälsan hanterar fysisk och mental hälsa men även barnens utveckling. Verksamheten och även styrdokument för den är under utveckling inför kommande år. 2.3. Remisser Revisionskontoret vid Landstinget Västernorrland genomförde november 2013 en granskning av samtliga remisser till BUP i Örnsköldsvik och Sundsvall under 2012 från kommunerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. År 2012 skickades totalt 63 remisser rörande barn och unga från Örnsköldsviks kommun från socialtjänst och skola till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). 6
De 63 remisserna rörde 61 individer. 37 av dem remitterade ifrån grundskolan, 5 från gymnasiet och 21 ifrån socialtjänsten. Av remisserna från skola skickades två från skolläkare, sex från psykolog, sex från kurator och fem från skolsköterskor. Varken boende för flyktingbarn eller förskola har skickat någon remiss under året. Av det totala antalet remitterade barnen hade 41 stycken inte tidigare haft någon kontakt på BUP. Se bild 1. Bild 1. Remittent Antal remisser Antal personer Varav nya på Varav akut BUP Boende för flyktingbarn 0 0 0 0 Förskola 0 0 0 0 Grundskola 37 36 25 0 Gymnasium 5 5 4 1 Socialtjänsten 21 20 12 0 Summa 63* 61 41 1 *Av dessa har en patient fått remiss från både skola och socialtjänst. Inom den kommunala verksamheten är det är elevhälsan och socialtjänsten som skickar remisser. 2.3.1. Remisser från elevhälsan I Örnsköldsviks kommun består elevhälsan av medicinsk, psykologisk, social och specialpedagogisk kompetens. Det är elevhälsans psykologer och kuratorer som i första hand ska skicka remisser för barn och unga i behov av psykisk vård eller utredning inom ramen för barn- och ungdomspsykiatrin. De är psykolog och kurator som bedöms ha den grundläggande kompentensen att göra bedömningen av situationen och behovet att gå vidare med remiss för utredning och/eller vård. Samtidigt ser vi i landstingsrevisionens aktgranskning att även skolsköterskor från elevhälsan lämnat remisser. Detta är en följd av att det idag inte finns några rutiner för vem, när och hur remisser skickas ifrån elevhälsan till BUP. En brist som även påtalas av verksamhetschef för elevhälsovården. När remiss lämnas försöker elevhälsan följa de instruktioner som BUP tidigare lämnat så att önskad dokumentation finns med i remiss. Samtidigt lyfter verksamhetsansvarig chef fram behovet av att både förtydliga processen inför remiss, rutiner vid remiss och former för den samma. 2.3.2. Ansvarsfördeling BUP- elevhälsa Verksamhetsansvariga chefer för elevhälsovården och BUP i Örnsköldsvik har gemensamt identifierat behovet av ett förtydligande av ansvarsfördelningen vad gäller utredningar. Det har lett till att verksamheterna under 2013 arbetat med att hitta gemensamma arbetsformer. Arbetet har lett fram till ett gemensamt förslag till riktlinjer mellan verksamheterna vad gäller ansvarsfördelningen i frågan om utredning, behandling, stöd och anpassningar. Förslaget har arbetats fram i samverkan mellan personal och ledning inom elevhälsovården och BUP i Örnsköldsvik. I arbetsprocessen har det även lyfts fram ett behov av att även koppla in habiliteringen för att på så sätt förtydliga samverkan och rollfördelning i relation till dem. Tanken är att ett färdigt förslag till arbetsfördelning skall finnas klart tidigt 2014. Någon liknande överenskommelse om ansvarsfördelning som involverar socialtjänsten i kommunen finns inte. 7
2.3.3. Remisser från socialtjänsten Socialtjänsten i Örnsköldsvik kommun finns som stöd till barn och ungdomar med sociala svårigheter och där psykisk ohälsa kan ingå. Delar av det stöd som finns till unga erbjuds som en öppen insats, tex. Samtalsbyrån. För annan hjälp genom bistånd finns krav på utredning eller beslut för att få. Utredning inleds efter en anmälan som inkommit från den unga personen själv, förälder/vårdnadshavare, skolpersonal eller andra. När en anmälan kommer in följer socialtjänstpersonalen en mall och tydligt utarbetade rutiner för fordrad påföljd. En utredning inleds för att utröna barnets/den ungas sociala situation och behov av insats. Inom ramen för den sociala utredningen kan det komma ett behov om utredning om den unga personens utveckling och psykiska situation. Detta utreds inte av socialtjänsten utan istället skickas en remiss för utredning till barn- och ungdomspsykiatrin. I väntan på utlåtande fortsätter ofta socialtjänsten sin egen utredning och insatser. De sociala insatserna kan även fortgå parallellt med eventuella behandlande insatser inom ungdomspsykiatri eller habilitering. Remissarbetet utgår från en tydlig ansvarsfördelning inom verksamheten och formerna för remitteringen följer den mall som verksamheten arbetat fram utifrån barn- och ungdomspsykiatrins instruktioner. 2.4. Uppföljning Det är olika situationer som leder fram till en remiss om utredning eller vård vid BUP. Det gör att remissen ibland innebär att den unga övergår helt till landstingsvård men ofta fortsätter även en social utredning eller kontakt från elevhälsovården kopplat till skolsituationen. Det gör att uppföljning av insatser för barnet/den unga kan ske på av olika verksamheter samtidigt beroende på situationen. Samordningen av insatser som görs för individen sker inte alltid. Den situationen har uppmärksammats i verksamheterna och olika initiativ har tagits för att öka samverkan kring insatser och uppföljning. 2.4.1. Nätsam Bland annat finns vid stöd och utredning av barn med beteendeproblematik och behov av stöd från olika huvudmän i Örnsköldsvik möjligheten att använda Nätsam. Modellen går ut på att samordna insatser och ge en gemensam plattform med rätt stöd och profession. Idag riktar sig Nätsam som stöd till barn och ungdomar i åldern 3-13 år och som har neuropsykiatriska funktionshinder eller normbrytande beteende. Målet med verksamheten är att i ett tidigt stadium skapa förutsättningar för att bryta en negativ beteendeutveckling hos barnet genom att konsultativt lotsa och erbjuda nätverksmöten med inblandade parter. Totalt finns idag 1,5 heltidstjänster avsatta för Nätsam; 0,5 tjänst finns vid BUPmottagningen, 0,5 inom Bildningsförvaltningen (elevhälsovården) och 0,5 tjänst inom Välfärdsförvaltningen. Nätsam erbjuds som ett stöd och samverkan inleds om vårdnadshavare så önskar. Verksamhetens omfattning är samtidigt relativt begränsad. Ansvariga för verksamheten anger att en anledning till detta är att man inte velat marknadsföra verksamheten för mycket med risk för överbelastning på de relativt knappa resurserna. 2.4.2. SIP -samordnad individuell plan, SIP Även på nationell nivå uppmärksammas behovet av gemensam planering och uppföljning av de insatser som görs för barn- och unga med psykisk ohälsa. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom en överenskommelse 2012 enats om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa. I arbetet ingår ett utvecklingsarbete för att implementera samordnad individuell plan (SIP) för barn och unga under 18 år. Syftet är att sti- 8
mulera de lokala utvecklingsarbeten som pågår gällande samordnad individuell plan för barn och unga i enlighet med 2 kap 7 SoL och 3 f HSL. Bestämmelserna i lagstiftningen syftar till att just säkerställa samarbetet mellan huvudmännen. Den som i sin yrkesutövning inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården gör bedömningen att SIP behövs för ett barn eller en ungdom ska få sina behov tillgodosedda ska ta initiativ till att upprätta en SIP. Det förutsätter att man har den enskildes samtycke. Andra aktörer kan föreslå att ett arbete med samordnad individuell plan ska startas upp och/eller delta i arbetet med planen. Det är exempel närstående, elevhälsan, förskolan, skolan med flera. Den samordnade individuella planen skiljer sig från andra planer eftersom den ska gälla alla enskilda och syftar till att säkerställa samarbetet mellan huvudmännen. Planen ska samla alla individers behov och tillgodose stödinsatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Varje huvudman ansvarar för att deras insatser verkställs enligt plan. I Örnsköldsviks kommun har ingen SIP-planering genomförts, trots de gemensamma arbetsformerna kring Nätsam och annan samverkan och kommunikation mellan verksamheterna. 2.5. Samverkan inom kommunen och med andra aktörer Revisorerna i Örnsköldsvik har i tidigare granskningar påpekat brister i samverkan mellan humanistiska nämnden och barn- och utbildningsnämnden och dessa verksamheter. Det framkommer i denna granskning att en rad former för samverkan dock finns. 2.5.1. Samverkan på länsnivå och med andra huvudmän lokalt 2.5.1.1 SocialKOLA Sedan ett antal år tillbaka finns ett politiskt samverkans forum, SocialKOLA, mellan kommuner i länet och landstinget. Det är ett forum för dialog och beredning inför beslut i samband med gemensamma projekt, överenskommelser, avtal, riktlinjer och policydokument av länsgemensam karaktär och som berör socialtjänst och hälso-sjukvård. Formella beslut fattas därefter av respektive huvudman/verksamhet. Ärenden inför SocialKOLA bereds av en tjänstemannagrupp bestående av förvaltningschefer från kommunernas socialtjänst och Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden inom landstinget. Den tidigare samverkansorganisation som fanns genom lokala samverkansgrupperingar upphörde i sin tidigare form i och med en ny hälso- och sjukvårdsorganisation inom landstinget. Det framkommer i intervjuer att man saknar den tidigare formen för samverkan och att SocialKOLA inte fullt ut funnit sina arbetsformer. Bland annat lyfts önskemål att hitta en koppling till länets skolverksamheter, då många av de frågor som berörs av SocialKOLA i hög grad även berör skolans uppdrag. Inom ramen för Kommunförbundet träffas såväl ansvariga politiker som tjänstemän för gemensam beredning av utbildningsfrågor i länet. Det senaste året har dock största delen av samverkan berört gymnasieutvecklingen i länet. Några gemensamma initiativ rörande elevhälsovård och ungas psykiska hälsa har inte gjorts på samma sätt som inom det sociala området. Dock framhåller såväl politiker som tjänstemän att ett uppdrag nu finns att inleda samarbete för gemensam utveckling även på detta område inom länet. Vid vissa tillfällen har representanter från landstinget deltagit vid dessa träffar, men ingen fast samverkan finns på samma sätt som SocialKOLA. 9
2.5.1.2 Regionala överenskommelse, MITTBUS Det finns en för året ny överenskommelse om samarbete och samordning mellan kommunerna och Landstinget Västernorrland för barn och unga som har eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Överenskommelsen går under benämningen MITTBUS. Dokumentet fastslogs i juni 2013 och är ett resultat av samtal mellan länets kommuner och landsting. Ett viktigt incitament för att få överenskommelsen på plats har varit de prestationsmedel som under början av året utlystes från statligt håll och som hanteras av Socialstyrelsen med tydliga grundkrav och kriterier för utbetalning. För att komma åt prestationsmedel ställs bland annat tydliga krav på överenskommelse mellan huvudmän i regionen. Det skall även finnas handlingsplaner för att ytterligare utveckla och konkretisera samverkan. Några handlingsplaner har ännu inte kommit på plats i Västernorrland eller Örnsköldsviks kommun. 2.5.1.3 Lokala samverkansgruppen, LSG Den lokala samverkansgruppen är ett brett samverkansforum mellan kommun, landsting, Försäkringskassa, Arbetsförmedling och Polis. Främst utgörs forumet av tjänstemän från respektive organisation och där bereds en rad frågor. Bland annat utgör man grunden för Samordningsförbundets uppdrag. Den lokala samverkansgruppen har tidigare arbetar bredare och det framkommer i intervjuer att det råder en viss förvirring över gruppens sammansättning, inte minst om det idag finns eller ska finnas politisk representation i gruppen. Under året har man genom den lokala samverkansgruppen och Samordningsförbundet beslutat om att införa en utvecklingsledare med inriktning psykisk hälsa i Örnsköldsvik. Syftet med utvecklingsledaren är att koordinera, utveckla och driva på det lokala samverkansarbetet för ökad psykisk hälsa. Det ingår också i uppdraget att vara länken mellan nationell, regional och lokal samverkan i frågor som rör psykisk hälsa/ohälsa. När personen tillträder vid årsskiftet skall den i första hand utveckla myndighetssamverkan för att nå målen. Samordnaren kommer organisatoriskt tillhöra välfärdsförvaltingen men har ett bredare uppdrag. 2.5.2. Verksamhetssamverkan på kommunnivå Det finns en lång rad exempel på gemensansamma verksamhetsinitiativ som tas mellan välfärds- och bildningsförvaltningens verksamheter som rör psykisk hälsa för barn och unga. Inte minst handlar en rad insatser om stöd till föräldrar. Bland annat har det genomförts en föräldramässa de senaste två åren samt andra föräldrastödsinsatser. Under året har även ansvaret för det förebyggande programmet i skolan förts över från välfärdsförvaltningen till elevhälsovården. 2.5.2.1 Samtalsbyrån Samtalsbyrån har under året omarbetats och arbete pågår för att förtydliga uppdraget till verksamheten från huvudmännen Örnsköldsviks kommun, Landstinget Västernorrland, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Verksamheten riktar sig till unga i åldrarna 16-30 år och som känner att de behöver någon att prata med och anförtro. Samtalsbyrån möter den unga utifrån de egna frågeställningar som den vill väcka och erbjuder stöd i form av samtal. På samtalsbyrån arbetar socionomer som har tystnadsplikt och i verksamheten förs inga journaler. På så sätt är verksamheten ett stöd men kan inte ses som en remitterande eller behandlande verksamhet. 10
4. Bedömning och utvecklingsområden Hur många remisser om utredning/vård kopplat till barn- och ungdomspsykiatrin skrivs årligen från Örnsköldsvik, på vilket sätt och av vem aktiverad utredning/remiss? År 2012 skrevs ca sextio remisser till BUP från Örnsköldsviks kommun. Remisserna kom både från socialtjänst och skolan (elevhälsovården). Inom socialtjänsten finns tydliga rutiner om vem som får skriva remiss och remissens utformning. Inom elevhälsan finns inte lika tydliga rutiner och arbetsformer på området. Vilka uppdrag har humanistiska nämnden och bildningsnämnden gett sina verksamheter vad gäller identifiera, utreda och stötta/behandla barn/unga med psykisk ohälsa? Nämnderna har gett verksamheterna uppdrag utifrån de reglementen som råder och den lagstiftning man ansvarar för att uppfylla. Humanistiska nämndens uppdrag utgår i första hand från socialtjänstlagen vilket gör att ansvaret för unga med psykisk ohälsa i första hand utgår från barnets sociala situation. Bildningsnämndens uppdrag till elevhälsovården och skolorna tar avstamp i skollagen vilken kopplar samman uppdraget till elevens utveckling mot utbildningens mål. Det innebär att verksamheterna med olika perspektiv har uppdraget att identifiera, utreda, stötta och behandla barn/unga främst utifrån ett socialt perspektiv. Ansvaret att utreda och behandla psykisk ohälsa ligger främst inom ramen för hälso- och sjukvårdslagen, vilket i huvudsak är landstingets uppdrag. Finns tydlig uppdragsfördelning mellan nämnderna och de verksamheter och andra huvudmän, dvs. finns en tydlig omsorgs- och vårdkedja? I teorin finns en tydlig uppdrags mellan huvudmännen, nämnder och verksamheter. Samtidigt uppstår i det dagliga arbetet en ständig balansgång mellan ansvar och insatser. Inte minst är detta en följd av att en individ ofta är i behov av stöd baserat på olika perspektiv. Utredande och behandlande insatser från landstingets verksamheter måste ofta ske parallellt med insatser från socialtjänst och/eller skola/elevhälsa. Vilka former för samverkan har humanistiska nämnden och bildningsnämnden och dessa verksamheter inom området? Det finns ett antal olika former för samverkan mellan humanistiska nämnden och bildningsnämnden och dess verksamheter. Bland annat lyfts NätSam och Samtalsbyrån fram som viktig bas för samverkan. Insatserna är dock relativt begränsade och det saknas idag djupare samverkan mellan verksamheterna löpande. Hur och av vem följs insatser upp? Det är olika situationer som leder fram till en remiss om utredning eller vård vid BUP. Det gör att remissen ibland innebär att den unga övergår till landstingsvård men ofta fortsätter även en social utredning eller kontakt från elevhälsovården kopplat till skolsituationen. Om vårdnadshavare så önskar kan samverkan mellan socialtjänst, skola och landstingets verksamheter kan Nätsam nyttjas som en samverkande resurs i Örnsköldsvik. Då följs insatser och individen upp samlat. Nationellt pågår även ett arbete för att öka användandet av så kallade SIPar (samlad individuell planering) för att än tydligare länka 11
samman de insatser som görs kring och med den unga. Ingen SIP har dock genomförts i Örnsköldsviks kommun. Är ansvarsfördelningen och formerna för samverkan tydlig mellan de olika aktörerna? Det framgår i granskningen att såväl ansvarsfördelningen samt möjligheter för samverkan framgår tydligt för aktörerna. Samtidigt har en rad initiativ för samverkan tagits under 2012. Dessa utgör ett ramverk för verksamheterna att arbeta inom och än återstår arbete för att omsätta intentionerna till praktisk verksamhet. 4.1. Samlad bedömning och slutsats Vår bedömning är att humanistiska nämnden och bildningsnämnden i tillräcklig grad säkerställt ändamålsenliga uppdrag, tydlig uppgiftsfördelning på området. Det kvarstår dock arbete med att säkerställa en fungerande samverkan som kan säkerställa ett ändamålsenligt och effektivt stöd till barn och unga med psykiskt ohälsa. Inte minst är det av stor vikt att de arbetsformer och överenskommelser som nu står till buds fullt ut implementeras och nyttjas i verksamheterna och att nämnderna följer upp det arbetet. Våra förslag till utveckling är: Kommunen bör säkerställa att lokala handlingsplaner utformas utifrån den regionala överenskommelsen. Bildningsnämnden och Humanistiska nämnden bör säkerställa sig om att verksamheterna gemensamt nyttjar samordnaren som gemensam resurs, finansierad av samordningsförbundet. Bildningsnämnden och Humanistiska nämnden bör säkerställa sig om att verksamheterna utvecklar gemensamma former för SIPar och aktivt erbjuder individen och anhöriga möjligheten för en samlad planering och uppföljning av insatser. Involvera välfärdsförvaltningens verksamheter i den arbetsfördelning som under året tagits fram mellan BUP och elevhälsan gällande utredning och insatser. Stärk den regionala samverkan genom att hitta former för skolan att komma in i de initiativ som tas inom ramen för SocialKOLA. Bildningsnämnden bör ge elevhälsovården uppdraget att förtydliga processen inför remiss, rutiner vid remiss och former för den samma. Karin Ahnqvist Verksamhetsrevisor 12
5. Källförteckning Psykisk ohälsa bland unga, underlagsrapport till barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013, Socialstyrelsen Arbetsmaterial, Ansvarsfördelning i utredningar, Ett samarbetsdokument mellan Örnsköldsviks kommuns elevhälsa och Barn och ungdomspsykiatrin i Örnsköldsvik. Presentationsmaterial från Kunskap ger välfärd ang Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35) Överenskommelse om samarbete och samordning mellan kommunerna och Landstinget Västernorrland för barn och unga som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa, MITT- BUS. Antagen juni 2013 av Landstinget Västernorrland och Kommunförbundet Västernorrland samt tillhörande kommuner. 2013 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och presentationsbaserade mål, Socialstyrelsen 2013-03-01 Dnr 5.3-6553/2013 Psykisk ohälsa bland unga, Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsrog 2013, Socialstyrelsen Modell för politisk samverkansdialog för kommunerna och lanstinget på lokal- och länsnivå. Kommunförbudet Västernorrland och Landstinget Västernorrland (2013) Verksamhetsplan Omsorgsnämnden/Humanistiska nämnden Välfärdsförvaltningen 2013 Välfärdsförvaltningens verkstadsplan 2013 (2013-03-21) Verksamhetsplan 2013 Bildningsförvaltningen Reglementen för alla nämnder Örnsköldsviks kommun antagna av KF 20101220 213 NätSam Örnsköldsviks kommun, Örnsköldsviks sjukshus 2012-01-10 Åtgärdsprogram (Elevhälsan) http://www.ornskoldsvik, se/utbildningsochomsrog/sarskildabehov/atgardsprogram Remissblankett till BUP från Örnsköldsviks kommun Samverkan i Örnsköldsvik, Uppdrag från LSG 2013-05-28 Utvecklingsledare med inriktning psykisk hälsa. Avtal Nätsam 2012-0101- 20130630 Samverkan i Örnsköldsvik mellan kommun, primärvård, sjukhus, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Förslag Barn- och ungdomspolitiskt program Version 1.0, ej antaget. 13