07-03-09 TORULF PALM 1

Relevanta dokument
Bedömning, betyg, m.m. Peter Nyström Beteendevetenskapliga mätningar/ufm, Umeå universitet

Utvärderingskulturen i matematikundervisningen

Rätt mätt på prov. Peter Nyström Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

TIMSS Advanced Vad kan den användas till? Peter Nyström Umeå universitet. Peter Nyström Umeå universitet. Ett syfte med TIMSS är

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Pia Thornberg Handledarutbildning Matematiklyftet 13 februari Modulkunskap - Bedömning

Vilka typer av matematiska resonemang (ut)värderas i skolmatematiken?

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras

Fånga alla elever i klassrummet effektiv undervisningsstruktur i matematik som gör alla elever delaktiga. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning summativa bedömningar och lärande? Alli Klapp Skolledarkonferens Tylösand, 26 sep 2013

Strukturerad undervisning för ökad måluppfyllelse. Per Berggren och Maria Lindroth

Motivationshöjande och strukturerad matematikundervisning som skapar bättre förutsättningar. Per Berggren och Maria Lindroth

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Handledarutbildning inom Matematiklyftet. Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Bilaga 1: La rar- och rektorsenka t

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning en fråga om kunskap och lärande. Fredrik Alm IBL, Linköpings universitet

Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. PRIM-gruppen Gunilla Olofsson

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Bedömning för undervisning och lärande

Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå

Som man frågar får man svar

Bedömning för lärande

Bedömning i matematikklassrummet

Bedömning för Lärande och Likvärdighet. Uppfattningar om bedömning och betygsättning

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

De nationella provens effekter på skolan och lärares arbete i åk 6 och 9

Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. PRIM-gruppen Katarina Kjellström

Mål, kriterier & bedömningsmatriser. Anders Jönsson Högskolan Kristianstad

Katarina Kjellström och Inger Ridderlind

Karlshamn 20/ Bedömning i matematik

Bedömning för lärande i matematik i praktiken. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Nationella prov i NO årskurs 6

3. Nyanserad och framåtriktad respons

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Kursplaner i matematik och lärares mål med undervisningen. Ola Helenius, LUMA 2010

FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE. Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet

LIMP34, Betygsättning, didaktik och VFU, 15 högskolepoäng Grading, Didactics and Internship, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Bedömning för lärande. Andreia Balan

Under senare år har flera alternativa

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

Kartläggnings- och diagnosmaterial inom matema3k. Madeleine Löwing

Riktlinjer för. VFU verksamhetsförlagd utbildning. LHS, Akademin för lärande, humaniora och samhälle

Att synliggo ra lärandet exempel från Raseborg. Mia Haglund, Seminarieskolan Bob Karlsson, Ekenäs högstadieskola

Underlag för självvärdering

BETYG GYMNASIESKOLAN

30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år

Problemlösning som metod

Bedömning för lärande

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Uppenbar risk för felaktiga betyg

Bedömning och resultat på skriftliga prov direkt kopplade till betygskriterier

Iden första delen av denna artikel, som

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning

Dokumentation för lärande

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Bedömning av muntliga prestationer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

Bedömning FÖR och AV Lärande

Föredraget är tänkt för oss alla

PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Betyg och bedömning. Föreläsning den 19 december Lars Nohagen, UHS-institutionen. Lars Nohagen 1. Gymnasieskolan. - intension och verklighet

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning

Utveckling av bedömningskulturen. Direktör Gun Oker-Blom Undervisningsrådet Maj-Len Engelholm 2017

TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff

Anna Öhman. Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik. Karlstads Universitet

Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev

Anvisningar till kursdel 1

Bedömning för lärande

Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter

+ + Grundskola åk Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Grundskola åk 4-6. Ange ett alternativ. Grundskola åk 7-9

Bedömning & Utvecklingssamtal på särvux

En kritisk genomgång av formativ bedömning

Forsknings- och skolutvecklingssamarbeten. Torulf Palm

Student Personnummer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Transkript:

07-03-09 TORULF PALM 1

Prov, betyg och bedömning Torulf Palm Institutionen för Matematik, Teknik och Naturvetenskap Umeå universitet 07-03-09 TORULF PALM 2

Händelser från skolvardagen Martin har bedömt en elevs provresultat med ett IG. Eleven ifrågasätter provet och denna bedömning hos rektor, som ber Martin argumentera för sin sak. Han känner sig osäker om vilka argument han ska använda och om de är hållbara (för sig själv och de andra), och känner sig illa till mods över detta. Mia har jobbat många år som lärare och är någorlunda nöjd. Han funderar dock på hur hon skulle kunna utveckla sin undervisning ytterligare för att än bättre hjälpa eleverna i deras lärande. 07-03-09 TORULF PALM 3

BETYG Läraren skall: vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. (Lpo 94) 07-03-09 TORULF PALM 4

Definition Assessment - Bedömning Assessment is the process of gathering, interpreting, and synthesizing information to aid decision making [in the classroom]. (Airaisian, 2001, sid. 16). Assessment is the process of gathering evidence about a student s knowledge of, ability to use, and disposition toward, mathematics and of making inferences from that evidence for a 5 variety of purposes (NCTM, 1995, p.3).

Syften med bedömning Kunskapsgaranti o lämplighet/förutsättning (för individ och system) (Information för t ex antagning/anställning och systemförändring) Konkretisering av mål och kriterier Lärande 07-03-09 TORULF PALM 6

Pallen 07-03-09 TORULF PALM 7

Pallen med linjal 07-03-09 TORULF PALM 8

Stolen 07-03-09 TORULF PALM 9

Bedömningsprocessen (Nyström, 2004) Inferenser Bedömnings situation Prestation Omdöme Konsekvenser 07-03-09 TORULF PALM 10

Kvalitet i bedömningar Spelar det någon roll? Är vi i behov av att våra bedömningar är av hög kvalitet? Vad är hög kvalitet? Hur vet vi om vi har hög kvalitet? Kan vi åstadkomma hög kvalitet? 07-03-09 TORULF PALM 11

Ur Zen och konsten att sköta en motorcykel (Robert M. Pirzig) Tanken dök upp på nytt. Kvalitet? Det låg något irriterande, rentav mycket irriterande i frågan. Han funderade på den saken, och funderade sedan litet till, och tittade sedan ut genom fönstret och funderade sedan litet till. Kvalitet? Kvalitet visst vet man vad det är för något, men samtidigt vet man det inte. Så uppenbarligen måste en del saker vara bättre än andra men vad är det då som gör dem bättre? 07-03-09 TORULF PALM 12

Ditt senaste konstruerade prov 1. Var det bra? 2. Varför? Varför inte? 3. Hur vet du det? 4. Hur avgör du om ett prov är bra eller inte? 07-03-09 TORULF PALM 13

Två klassiska kvalitetsbegrepp i samband med bedömningar Validitet Att bedöma det man vill bedöma och inte annat Hög validitet innebär minimering av systematiska fel Två grundläggande hot: construct-irrelevant variance och construct underrepresentation (Messick, 1989) Reliabilitet Bedömningens tillförlitlighet Hög reliabilitet innebär minimering av slumpmässiga fel Tre grundläggande hot: person-by-task interaction, inter-rater variation och temporal instability (Nyström, 2004) 07-03-09 TORULF PALM 14

Men Är inte validitet och reliabilitet tekniska begrepp som identifieras med metoder för att studera graden av validitet och reliabilitet Sammankopplas ofta med naiv empirism och en positivistisk grundsyn Detta innebär att de problem som fångas av begreppen släpps ut med badvattnet Begreppen validitet och reliabilitet handlar om problem som finns i alla former av bedömningar! 07-03-09 TORULF PALM 15

Ett utvecklat validitetsbegrepp Validitet är en integrerad utvärderande bedömning av i vilken grad empiriska belägg och teoretiska överväganden stöder det lämpliga och riktiga i inferenser och åtgärder baserade på resultat från prov och andra former för bedömning. (Messick, 1989) 07-03-09 TORULF PALM 16

Tukey s broar (Kane, Crooks & Cohen, 1999) PRESTATION OBSERVERAD POÄNG GENERALISERAD POÄNG MÅLPOÄNG 07-03-09 TORULF PALM 17

Kriterier för bra bedömningar Konsekvenser Samstämmighet Rättvisa och likvärdighet Överföring och generaliserbarhet Innehållslig kvalitet Kognitiv komplexitet Innehållslig täckning Språklig nivå och kvalitet Meningsfullhet Användbarhet och kostnad 07-03-09 TORULF PALM 18

Fyra nödvändiga områden för att kvalitetssäkra bedömningar Nyström (2004): Validitetsteori (Hur är en bedömning när den är bra?) Bedömningens syfte (Varför görs bedömningen och vad ska resultatet användas till?) Mål som ska utvärderas (Vad är det egentligen som ska bedömas? Kunskapssyn (Hur ser kunnandet ut?) 07-03-09 TORULF PALM 19

VAD ska vi bedöma Matematikens syfte och roll Skolan skall sträva efter att eleven Mål att uppnå (Bedömningens inriktning) (Betygskriterier) 07-03-09 TORULF PALM 20

Matematiska kompetenser Algoritmkompetens Problemlösningskompetens Resonemangskompetens Kommunikationskompetens Modelleringskompetens Begreppskompetens 07-03-09 TORULF PALM 21

Vad bedömer du? 07-03-09 TORULF PALM 22

Bedömning AV lärande Summativa bedömningar Prov för betyg i åk 9 TIMSS, PISA, NU Nationella prov Diagnoser 07-03-09 TORULF PALM 23

Bedömning FÖR lärande Formativ bedömning 07-03-09 TORULF PALM 24

Formativ bedömning We use the general term assessment to refer to all those activities undertaken by teachers - and by their students in assessing themselves - that provide information to be used as feedback to modify teaching and learning activities. Such assessment becomes formative assessment when the evidence is actually used to adapt the teaching to to meet the students learning needs. (Black & Wiliam, 1998) 07-03-09 TORULF PALM 25

Effekter av formativ bedömning Belägg för att förbättring av formativ bedömning ökar kunskapsnivån? Finns det belägg för att det finns utrymme för förbättringar? Finns det belägg för HUR vi kan förbättra formativ bedömning? 07-03-09 TORULF PALM 26

Hur formativ bedömning Frågor Feedback Kompis- och självbedömning Formativ användning av summativa prov 07-03-09 TORULF PALM 27

Frågeteknik Rowe: Den tid som lärare väntade efter att ha ställt en fråga innan de agerade om inget svar hade kommit var 0,9 sekunder! Ökad väntetid medförde att svaren blev längre svar uteblev mer sällan svaren framfördes mer självsäkert elever problematiserade eller förbättrade andra elevers svar flera alternativa förklaringar presenterades 07-03-09 TORULF PALM 28

Slutsatser om frågeteknik Bemöda sig mer om att formulera frågor som utforskar sådant som är kritiskt för utvecklingen av förståelse Öka väntetiden så att elever får tid att tänka och att alla kan förväntas kunna bidra till diskussionen Utforma rika uppföljande aktiviteter 07-03-09 TORULF PALM 29

Skriftlig återkoppling Butler: Skriftliga kommentarer som återkoppling på ett prov gav positiva effekter på lärandet, medan enbart provpoäng och en kombination av provpoäng och kommentarer inte gav någon effekt 07-03-09 TORULF PALM 30

Slutsatser om återkoppling Skriftliga uppgifter ska tillsammans med muntliga frågor uppmuntra elever att utveckla och visa förståelse Kommentarer ska identifiera det som är bra och det som behöver utvecklas, och ge vägledning till hur det kan ske Möjligheter för elever att följa upp kommentarer ska planeras in 07-03-09 TORULF PALM 31

Kompis- och självbedömning Sadler: Självvärdering kan vara en nödvändig beståndsdel i alla system för formativ bedömning 07-03-09 TORULF PALM 32

Slutsatser om kompis- och självbedömning Kriterierna för utvärdering av kunnande måste göras transparenta för eleverna Elever måste undervisas om samarbetsfärdigheter för kompisbedömning Elever ska uppmuntras att komma ihåg vad målet är och att bedöma sina egna framsteg 07-03-09 TORULF PALM 33

Formativ användning av summativa prov Elever ska ges goda möjligheter att reflektera över vad de gjort på provet för att veta vad de behöver utveckla Elever bör ges möjlighet att formulera frågor och bedöma elevsvar för att förstå bedömningsprocessen och för att fokusera sitt arbete Elever bör ges möjligheter (genom kompis- och självbedömning) att tillämpa kriterier som hjälper dem att förstå hur deras kunnande kan förbättras 07-03-09 TORULF PALM 34

Vad du kan göra Reflektera över vad vi gör nu Pröva förändring - ett steg i taget Samarbeta med kollegor Stöd från ledning och administratör Plan för tre år 07-03-09 TORULF PALM 35