TIMSS Advanced Vad kan den användas till? Peter Nyström Umeå universitet. Peter Nyström Umeå universitet. Ett syfte med TIMSS är

Transkript

1 TIMSS Advanced 2008 Vad kan den användas till? Peter Nyström Umeå universitet Ett syfte med TIMSS är att beskriva och jämföra elevprestationer både nationellt och internationellt samt redovisa elevernas erfarenheter av och inställning till matematik och naturvetenskapliga ämnen 1

2 Ett annat syfte att beskriva trender nationellt och internationellt med avseende på elevprestationer och inställning till matematik och naturvetenskapliga ämnen Ett tredje syfte är att försöka förklara och förstå trender inom länder och erhållna skillnader i prestationer mellan länder mot bakgrund av skolans organisation och elevens situation och attityder 2

3 Det handlar om att Beskriva, förstå, förklara, jämföra Kunskaper, attityder, föreställningar, organisation, undervisning Nationellt och internationellt Vad kan vi förvänta oss för typ av resultat? Jämförelse med andra länder Förändringar (trender?) i vad svenska elever vet och kan göra i avancerad matematik och fysik Förändringar i föreställningar, attityder, förutsättningar för lärande, etc Förklaringar Kopplingar till andra studier 3

4 Vilka data samlas in? Elevsvar på uppgifter i matematik och fysik Elevenkäter Lärarenkäter Skolenkäter Landsbeskrivningar Vilka frågor skulle ni vilja ha svar på? 4

5 Vad kom vi fram till 1995? 5

6 6

7 7

8 8

9 Resultat 1995 Mycket bra resultat i fysik, relativt bra i matematik Sveriges 5% bästa bättre än alla andra länders 5% bästa Attityd spelar roll Familjebakgrund spelar viss roll Positiv trend i fysik Ramverk i matematik Innehållsliga domäner Algebra (35 %) Diff kalkyl (35 %) Geometri (30 %) Kognitiva domäner Veta (35 %) Tillämpa (35 %) Resonera (30 %) 9

10 Ramverk i fysik Innehållsliga domäner Mekanik (30 %) Electricitet och magnetism (30 %) Värme och temperatur (20 %) Atom- och kärnfysik (20 %) Kognitiva domäner Veta (35 %) Tillämpa (35 %) Resonera (30 %) Att resonera i matematik Analysera Generalisera Syntetisera/Integrera Motivera Lösa icke-rutinmässiga problem 10

11 Att resonera i fysik Analysera/Lösa problem Generalisera Syntetisera/Integrera Motivera Hypotetisera/Förutsäga Dra slutsatser TIMSS 2003 Nationell rapport Fixpunkter Relation till styrdokument Uppgiftsformatets betydelse Språkets betydelse Motivation att göra sitt bästa Internationell forskning systemnivå uppgiftsnivå 11

12 Sekundära analyser Använda data, resultat och tolkningar som bakgrund för andra studier Fördjupade analyser av vissa variabler (t.ex. Angell 1996) Fördjupade analyser av delpopulationer Kombinera data från olika studier Resonemangstyper i matematik Matematikbaserade kreativa resonemang Minnesbaserade resonemang Hur ser balansen ut i skolan? Hur bör den se ut? Hur kan den se ut? 12

13 Analys av resonemangstyper/kognitiva nivåer Skriftliga prov ger begränsade möjligheter att förstå elevernas tänkande Vi kan analysera vilken typ av resonemang som uppgiften kräver av en viss elev Kräver information om vad eleven mött i klassrummet Kompetenstolkning av svenska styrdokument Problemlösningskompetens Algoritmkompetens Begreppskompetens Modelleringskompetens Resonemangskompetens Kommunikationskompetens 13

14 Jesper Boesen NCM Göteborgs universitet Inre eller yttre egenskaper lim x 8 1 x-8 = 8 lim x 5 1 x-5 = 5 Jesper Boesen NCM Göteborgs universitet 14

15 Kompetenser i fysik Att förstå fysikaliska begrepp och samband Att använda matematiska modeller Terminologi och språk Övergångsproblematiken Hur beredda är eleverna att gå från gymnasiet till högskolans naturvetenskapliga och matematikintensiva utbildningar? Hur mycket betyder det att eleverna väljer att läsa MaE? 15

16 Framtidens kursplaner Ska vi göra våra kursplaner mer lika TIMSS kursplan? Varför i så fall? Hur kan TIMSS ge oss ett bättre underlag för vad vi vill att eleverna ska lära sig? IKT i matematik- och fysikundervisningen Datoranvändning i skolan Symbolhanterande räknare 16

17 Testmotivation low-stake testing Tidigare forskning Bristande motivation kan vara ett av de största hoten mot trovärdigheten hos TIMSS 2008! Referenser och länkar Angell, C. (1996). Elevers fysikkforståelse. En studie basert på utvalgte fysikkoppgaver i TIMSS. (Doktorsavhandling). Det matematisknaturvitenskapelige fakultet, Universitetet i Oslo. Nyström, P. (2006). TIMSS fixpunkter. En analys av vad elever med olika resultat i TIMSS 2003 vet och kan göra (BVM No. 20:2006). Umeå: Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet

18 Ta gärna kontakt Peter Nyström