Bergtekniskt PM Kungälvs kommun Pumpan 3 och delar av Pumpan 2, Berggeologisk/Bergteknisk utredning m.a.p. rasrisk Göteborg 2011-03-11
Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Utförda undersökningar... 1 3. Områdesbeskrivning... 1 3.1 Västra sidan... 1 3.2 Platån... 2 3.3 Norra sidan... 2 3.4 Östra sidan... 2 3.5 Södra sidan... 2 4. Berggeologi/Bergteknik... 3 5. Identifierade rasriskområden och förslag på åtgärder... 4 5.1 Område 1... 4 5.2 Område 2... 5 5.3 Område 3... 6 5.4 Område 4... 7 6. Sammanfattning och Rekommendationer... 7 Bilagor 1. Karta med markerade rasriskområden (OBS! endast utkast bifogat) Pumpan 3 och delar av Pumpan 2, Berggeologisk/Bergteknisk utredning m.a.p. rasrisk i
Pumpan 3 och delar av Pumpan 2 Bergtekniskt PM 1. Inledning Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Kungälvs kommun gjort en berggeologisk/bergteknisk utredning, m.a.p. rasrisk, inom detaljplanområdet Pumpan 3 och delar av Pumpan 2 i Ulvegärdet, Kungälvs kommun. 2. Utförda undersökningar Bergslänter inom detaljplanområdet besiktigades och karterades den 15 februari av Ramböll med avseende på rådande berggeologi och bergstabilitet. Besiktningen gjordes med utgång från att identifiera förekommande risk för ytliga bergras/blocknedfall, och ge förslag på kompletterande utredningar och åtgärder. 3. Områdesbeskrivning Aktuellt område består av en bergklack med en relativt brant-medelbrant slänt in mot det aktuella detaljplaneområdet. Generellt består bergklackens sidor av naturligt formade och rundade slänter. 3.1 Västra sidan Baksidan av bergklacken, som ligger utanför aktuellt detaljplaneområde, består av en flack-medelbrant slänt sluttandes ner mot en inhägnad tomt. Släntens lutning sammanfaller här med den dominerande strukturen i områdets berggrund dvs foliationsplanen i förekommande gnejsbergart. Denna slänt är till största delen jordtäckt och beväxt, endast enstaka hällar och ytblock förekommer, se figur 1. Befintliga hällar som är naturligt formade av foliationsplanen stupar 1:1 eller flackare. 1 av 7
Figur 1. Bergslänt, belägen utanför detaljplaneområdet. 3.2 Platån Uppe på platån ökar antalet blottade hällar fram mot östra slänten inom detaljplaneområdet. Förekomsten av ytblock är dock större närmre den västra slänten. Vegetationen över hela platån består främst av enar och ekar. Längs med den ca 5-10m höga slänten i öster löper en, i nästan N-S riktning, ca 0,4m hög stengärdsgård. 3.3 Norra sidan I den norra delen av detaljplaneområdet, och även strax norr om här, är bergslänten naturligt rundad och svagt sluttande. 3.4 Östra sidan Bergsslänten inom detaljområdet är brant-medelbrant och beväxt med mycket busk- och trädvegetation. Enstaka stora träd förekommer också i slänten men framförallt observerades stora mängder snabbväxande sly vars rotsystem fått fäste i sprickor, i berget. På enstaka ställen observerades högar av nerrasade block vid foten av slänten. Längs med foten av slänten och spritt ute på det flacka området mellan slänten och Kode-vägen ligger även spridda lösblock. 3.5 Södra sidan Den södra delen av detaljplaneområdet begränsas av dels en körväg och av en gångväg. Bergslänten är här brant, ca 10 meter hög, och ligger ca 5 meter från vägarna. Bergslänten formas här av ett brantstående spricksystem och ett kraftigt överhäng har bildats. 2 av 7
4. Berggeologi/Bergteknik Berget i området består av en fin-medelkorning, jämnkorning, rödgrå gnejs med kvarts- och fältspatutfällningar. Foliationen i området stupar varierande mellan 40-50 åt väst och stryker i ca 210 medan kvarts- och fältspatutfällningarna stryker i 320 och stupar ca 85 åt nordöst, strykningsangivelser i enlighet med högerhandsregeln. Generellt är dominerande uppsprickning av berget parallell med foliationen, se figur 2. Figur 2. Uppsprickning med foliationen av berget. Den karterade berggrunden inom området är uppsprucken utmed två dominerande spricksystem. Strykningen på ett av spricksystemen sammanfaller med strykningen av gnejsens foliation, 210, och har en sprickintensitet på 0,4-0,5m. Det andra spricksystemet stupar nästan vertikalt, med en varierande brant stupning mellan 75-90 mot nordväst och sydöst, och med en strykning 320 resp. 135 (enligt högerhandsregeln). Sprickintensiteten på dessa brantstående sprickor är ca 1m, men inom begränsade zoner 0,2m. Bland annat den utbredda vegetationen och dess rötter har på enstaka ställen resulterat i att block lösgjorts från bakomvarande bergslänt. På vissa ställen så frekvent att blockhögar återfinns på marken nedanför bergslänten inom detaljplaneområdet, se figur 3. 3 av 7
Figur 3. Bland annat snabbt växande vegetation har genom rotsprängning lösgjort block som nu ligger vid släntfoten, till vänster i bilden. Generellt har inventeringen visat på stabilt berg med gynnsamma sprickriktningar men med ett flertal lösgjorda ytblock. 5. Identifierade rasriskområden och förslag på åtgärder Inventeringen av området visar att risk för ras ställvis föreligger utmed bergslänterna inom detaljplaneområdet. Nedan följer en beskrivning av platser där rasriskområden identifierats, samt med förslag på åtgärder. Identifierade rasriskområden är markerade på Bilaga 1. 5.1 Område 1 På södra kortsidan av bergklacken, ut mot gångvägen, strax utanför detaljplaneområdet har sprickor bl.a. resulterat i ett brantöverhäng varpå ett stort block vilar. I dagsläget föreligger ingen rasrisk men med tiden kan det bli instabilt, så regelbunden besiktning av bergsidan bör göras. Dessutom bör träden vid släntfot bevaras då de utgör en barriär ut mot kör- och gångvägen. 4 av 7
Figur 4. Kortsidan mot gångvägen består av ett brant överhäng med löst liggande block. I sydöstra hörnet av södra sidans bergslänt står ett gammalt dött träd i slänten med ett massivt rotsystem. Rötter har sprängt loss ett block i slänten som idag vilar mot roten och annat löst block och riskerar att tippa över, se figur 5. Trädet och blocken bör rensas bort. Figur 5. Lösa block p.g.a rotsprängning, risk för tippning. 5.2 Område 2 Den sydligaste änden av den långa bergsslänten i öster är naturligt rundad och ca 8 meter hög. Här förekommer enstaka stenar på släntkrönet, se figur 6. Rensa bort löst stenmaterial och vegetation på släntkrön och i bergslänt. 5 av 7
Figur 6. Rundade naturliga slänter med löst stenmaterial på krönet. 5.3 Område 3 Det här området representerar i stort sett hela den östra branten av bergsklacken. Sprickplanen har en gynnsam lutning in i berget och slänterna är naturligt rundade. Dock förekommer på krönet löst material (stenar, block, jord och vegetation), se figur 7, som bör rensas bort. Dessutom förekommer, som tidigare nämnts, rikligt med snabbväxande träd- och slyvegetation i slänten som med sina rötter spränger sönder bergslänten och gör den instabil. Därför bör all vegetation rensas bort, tillsammans med löst bergmaterial. Figur 7. Naturligt rundad häll med löst material på krönet. Den stengärdsgård som ligger i bergslänten och som löper parallellt med densamma bedöms ställvis vara instabil. Skall stengärdsgården bevaras bör denna ses över och åtgärdas så den ligger stabilt i slänten. 6 av 7
5.4 Område 4 Detta område ligger inom område 3 men här ligger mer kantiga rasbenägna block på släntkrönet, se figur 8. Möjligtvis tillhör dessa block stengärdsgården som löper parallellt med slänten. Rasbenägna stenar/block rensas bort alternativt läggs stabilt till rätta. Vegetationen i slänten och på stenkrönet rensas bort. Figur 8. Området bör rensas på vegetation och de lösa blocken på krönet. 6. Sammanfattning och Rekommendationer Den berggeologiska och bergtekniska besiktningen av berget i Pumpan 3 och delar av Pumpan 2 resulterar i bedömningen att risk för ras inte kan uteslutas. Två spricksystem förekommer, ett parallellt med gnejsens foliation och ett näst intill vertikalt stående. Denna uppsprickning är generellt gynnsam för stabiliteten i bergslänten inom detaljplaneområdet. På den södra kortsidan resulterar dock uppsprickningen i ett brant överhäng som på sikt kan bli instabil. Lösa block på släntkrön förekommer längs hela slänten och dessa behöver rensas bort. Dessutom påverkar den rikliga vegetationen negativt på bergslänternas stabilitet och vegetation och lösgjorda block i slänterna bör rensas bort. Efter att rensningsåtgärder är utförda bedöms behov av kompletterande åtgärder som t.ex. bultning. Åtgärder som skall utföras bör mer i detalj beskrivas och mängdas i en Teknisk beskrivning och Mängdförteckning. Bergrensningsarbetena bör övervakas och styras av bergsakkunnig. 7 av 7