Det annorlunda tänkandet En föreläsning om autismspektrumtillstånd, kognition och samspelet mellan individ och omgivning.
Översikt Fika ca 15 15.20 Vem är jag? Innehåll Autism ur ett kognitionsvetarperspektiv Arbetet med tre personer inom autismspektrum Utmanande beteenden Utmanade verksamheter
Autismspektrum
Första delen är väldigt teoretisk och resonerande!
Autismspektrumtillstånd En biologiskt härledd kognitiv funktionsnedsättning Enligt DSM (APA, 2013): Kvalitativ försämring i social interaktion och social kommunikation Begränsade, repetitiva och stereotypa beteenden, intressen och aktiviteter Varje beteende definieras genom ett antal kriterier Perceptuella upplevelser
Lägg därtill Ojämna kognitiva färdigheter (t.ex. duktiga på att komma ihåg men sämre på språklig förståelse) Svårigheter att behålla eller rikta uppmärksamhet Tilläggsdiagnoser Utmanande beteenden
Autismspecifik kompetens Teoretisk kunskap om autismspektrumtillstånd Praktisk förståelse för de konsekvenser som det kan ge i vardagen Förstå att modeller och pedagogiska verktyg ska anpassas utifrån individuella förutsättningar, finns inga quick fixes.
Del 1: AUTISM UR ETT KOGNITIONSVETAR- PERSPEKTIV
Vad är kognition? Kognition är vårt sätt att interagera med omvärlden. Att minnas, lösa problem, och befinna oss i sociala sammanhang. Kognition är på vilket sätt och med vilka verktyg vi utvecklas som medvetna varelser.
Poängen med ett kognitionsfokus Autismspektrumtillstånd blir bara intressant om det ställs i förhållande till ett annat tillstånd. Personer med autism utvecklar kognitiva färdigheter utifrån individuella perceptuella förutsättningar och processer.
Kognition Lite bakgrund 3 övergripande paradigm Datametaforen (1956) Tänkandet som inre mentala och symboliska processer/beräkningar t.ex. att hämta från minnet. Konnektionismen (1980-tal) Återaktivering genom neurala nätverk i vilka kognitiva förmågor emergerar t.ex att minnet är utspritt. Situerad kognition (1990-tal) Kognition ses som ett emergent fenomen, bestående av ett dynamiskt system där kropp, hjärna och omgivning tillsammans bildar en helhet t.ex. att minnas påverkas av kontext och senso-motoriska processer. Allwood & Jensen (2012)
Situerad kognition Kognition är resultatet av interaktionen mellan individ och dennes sociala, kulturella och fysiska omgivning. De funktioner som styr och leder kroppsliga handlingar används också för kognitiva processer. Offline/Online, kognitivt torrsim Världen är sin egen bästa representation! Linblom & Susi (2012)
Situerad kognition - fort Distribuerad kognition När vi överlåter kognitiva funktioner på omgivningen Inköpslistor Kalender Dagsplanering (schema) Objektens betydelse för handling Ett dukat bord
Clarity in expression leads to clarity of understanding (Benyon, 2010)
Kognitiv Utveckling Kognition är kroppsligt grundad Perceptuella upplevelser skapar vår upplevelse av omvärlden och påverkar hur vi interagerar med den. Känsel påverkar sociala bedömningar Socialt stimuli påverkar jaget Icke sociala stimuli påverkar jaget! (Ackerman et al, 2010) (Barsalou et al, 2003)
Kognitiva förmågor utvecklas ur en interaktion med omvärlden. Erfarenheter bildar koncept Krypa under en stol Under stor stress Hoppa över en kant Hoppa över mjölken Bakom och framför Tidsperspektiv Upprepande lekar underbygger förståelsen av intentioner och förväntningar 2 år gamla barn har uppfattningar om intentioner och kan förutse handlingar från sina föräldrar. Barn med autism gör inte detta i samma utsträckning (Smith & Gasser, 2005)
Annorlunda utveckling annorlunda interaktion En annorlunda utveckling (Autism/Utv. Störning) = En annorlunda interaktion Information från omvärlden tolkas och bearbetas annorlunda. Spädbarn med autism interagerar annorlunda med omvärlden än typiskt utvecklade gällande Socialt - Lamptestet Stereotypa intressen Utforskning av omgivningen Hörsel Döva barn Seende - Detaljseende (Uppfatta helheter?) Om omvärlden uppfattas annorlunda blir också interaktionen annorlunda vilket ger att personer med autism handlar utifrån den erfarenhet de har precis som alla utan autism gör Missförstånd sker när omvärlden inte kan anpassa sig utifrån personer med autisms erfarenheter
Our understanding of the world is not an abstract proposition but fundamentally depends on our multisensory experiences with it (Ackerman et al, 2010. s 1713)
Del 2: ARBETET MED TRE PERSONER INOM AUTISMSPEKTRUM
I praktiken Generell förståelse/kunskap om funktionsnedsättningen Förståelse/kunskap kring individen Dessa ligger till grund för Hjälpmedelsutformning Pedagogiska strategier Handlingsplaner Bemötandestrategier
Nyckelbegrepp SID Styrkor Intressen Drömmar (Solhagagruppen) VENÖ Värde Enkelhet Närvaro Ödmjukhet (Pelle Sandstrak)
Så lika men ändå olika V Autism och utvecklingsstörning. Min första lärare i autism, hon lärde mig sitt sätt att uppfatta omvärlden. S Ett typexempel av en person som utmanar sin omgivning. Autism och utvecklingsstörning. Han ansågs själv vara ansvarig för sina beteenden och ett stort skäl till varför Utmanande beteenden, utmanade verksamheter (FoU, 2012) skrevs. A Då, en 16årig kille med enorma kunskaper inom TV spel men stora svårigheter att t.ex. upprätthålla sin skolgång. Aspergers syndrom, ADHD och Tourettes.
Visuella hjälpmedel syftar till att Förklara vad som förväntas Tydliggöra vilka moment som ingår Underlätta organisationen Skaffa överblick Avlasta kognitiva processer som minne och problemlösning
Att veta vad som förväntas
V Kvinna, 47 år Utvecklingstörning och autism Begränsat talat språk, ekolali Organisationen och materialet var viktiga för henne När hon inte förstod eller kraven blev för höga slängde hon allt och gick iväg.
S Man, 24 år Utvecklingsstörning och autism Inget talat språk, tecknade enstaka ord Impulsiv Begränsad uppfattning av andra människor Gillade sitt snöre, vilorummet och kaffe Utmanade sitt boende och DV dagligen
A Pojke, 16 år Aspergers syndrom, ADHD och Tourettes Social men annorlunda i sitt samspel Svårt att hitta rätt motivation för kravfyllda aktiviteter t.ex. skolgång
Jag har ett schema som jag kryssar för. Det är bra för då kan jag komma ihåg vad jag ska göra tills jag har det inne i mig. (IDA verksamheten, Landskrona)
Del 3: UTMANANDE BETEENDEN UTMANADE VERKSAMHETER
Varför? Beteendet utmanar verksamheten till handling Vilken handling beror på kunskaper inom verksamheten Kräver utbildning och tid bland alla inblandade
Definition Beteenden som till följd av sin art, intensitet eller varaktighet orsakar bekymmer för den enskilde eller omgivningen Utåtriktat: mot person eller föremål Självskadande (slag, bett, mm)
Grundläggande ALLA i en organisation måste tro på att det är möjligt att tillgodose målgruppens behov utan (olaga) tvång och begränsningar Utgångspunkten för lösningar ska aldrig börja med ett försök att förhandla bort lagstiftning, utan med en diskussion om hur brukaren (och personalen) kan få stöd i enlighet med lagen
Tillskrivande av egenskaper Beteende riktat mot omgivningen tolkas ofta som att brukaren avser att skada och att brukaren har möjlighet att kontrollera sitt beteende Personalen mindre benägen att känna empati och stötta brukaren Ond cirkel: mindre stöd, mer utmanande beteende, mindre stöd
Orsaker? Lika många som det finns individer Kommunikation Självbestämmande Självständighet Förstå förväntan Kravnivå Delaktighet Social anpassning Isbergsmodellen
Handlingsplan Handlingsplan Beskrivning av beteendet som handlingsplanen ska hantera samt försignaler Hypoteser. Varför vi tror att beteendet uppstår. Tillvägagångssätt vid försignaler. Vad gör vi för att bryta beteendet i detta skede? Tillvägagångssätt vid det utmanande beteendet. Vad gör vi i den akuta situationen? Tillvägagångssätt efter det utmanande beteendet. Vad vi gör för att A ska återhämta sig? Vad vi gör för att hjälpa övriga brukare? Vad vi gör för att stötta personalen?
Handlingsplan exempel Handlingsplan A A skriker skällsord, gör verbala hot. Beskriver utförligt hur han ska ta livet av personal. Slår och sparkar på/mot personal och material. Använder tillhyggen för att slå på väggar och dylikt i rummet. Hotar med att slå personal med tillhyggen. Kastar sina saker ut ur rummet eller från balkongen. Förstör sina egna saker. Försignalerna är att A talar i negativa termer (petad ur lag, döden), drar sig undan, drar luvan över huvudet, uppspärrade ögon, smäller igen lägenhetsdörren, låser dörren, släcker ner sin lägenhet.
Hypoteser. Längtar efter sin familj i Stockholm Förändringar i personalen (bl.a. sommarsemester) Årstidsövergångar Hungrig och trött efter DV Den sociala situationen i bussen på väg hem från DV Sociala krav/situationer (samspel med andra brukare) Att inte veta vad som förväntas av honom i olika situationer
Tillvägagångssätt vid försignaler. Erbjud egentid för A. Arbeta med honom separat. Undvik sociala interaktioner med övriga brukare Sänk kravnivån Plocka ner personalbilderna Personalbyte Ge behovsmedicin (om möjligt) Begär förstärkning från den andra avdelningen om det behövs
Tillvägagångssätt vid det utmanande beteendet. Se till att de andra brukarna kommer in i sina lägenheter eller gå med dem ner till den andra avdelningen. Låt A vara i sin lägenhet men erbjud sällskap/stöd med jämna mellanrum utifrån hur intensivt utbrottet är hos A. Åtminstone ska fika och middag erbjudas eventuellt ställ in fika/mat på byrån innanför hans lägenhetsdörr. Om A kommer ut i de allmänna utrymmena i affekt ska personal ta sig bort från området t.ex. ner i trapphuset eller ut i brandtrappan. Men utan att inte försäkra sig om att personal vet vad som pågår där A är. Om A är ute efter en personal, byt personal för att avleda fokus från utsatt personal. Håll alltid uppsikt så att A inte skadar sig själv i lägenheten eller i de allmänna utrymmena!
Tillvägagångssätt efter det utmanande beteendet. Erbjud lugna aktiviteter som A gillar alternativt fortsätt planerade aktiviteter. Stöd A i sina ursäkter utan att skuldbelägga. A kan behöva socialisera ensam med personal i syfte att bygga upp självkänslan hos A igen. Erbjud övriga brukare individuellt stöd utifrån vad som hänt. Utsatt personal ska skriva avvikelserapport kring händelsen. Erbjudas samtal av verksamhetschef.
Sammanfattning Genom att ha en annorlunda upplevelse av omvärlden utvecklar personer med autism en annorlunda interaktion med omvärlden. Kunskap om autismspektrum och individen genom t.ex. SID är ovärderliga verktyg för att uppnå meningsfulhet, delaktighet och självständighet.
Sammanfattning - fort Utmanande beteenden måste arbetas med utifrån lagar och förordningar. Arbetet med handlingsplaner är långsiktigt. Alla i en organisation måste vara övertygade om att personer med utmanande beteenden också kan få ett liv som innehåller meningsfulhet, delaktighet och självständighet.
Tack för er tid!