FUNKTIONELL FAMILJETERAPI FFT



Relevanta dokument
Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University

Utmaningar och dilemman Familjeforum i Lund 7 november 2003

Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University

NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

MST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem

IHF FAMILJEBEHANDLING

MST Vetenskapsteori och etik

Allmänna färdigheter. Behöver utvecklas. Uppnått

Familjeinriktade insatser Familjeprogram

FAMILJETERAPEUTROLLEN I MTFC

MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv

FFT-cannabis. FFT accommodation. Om bakgrunden till FFT cannabis. Nationell kongress. Knivsta 22 september 2017.

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?

Salutogen miljöterapi på Paloma

Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Så gör vi familjeterapi nyklassicism, vetenskap och beprövad erfarenhet. Avslutningsplenum vid SFFT:s konferens i Växjö, augusti 2015 Magnus Ringborg

Familjeinriktade insatser; Parterapi.

Familjeforum Lund AB är ett kunskaps och behandlingsföretag som erbjuder:

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

FFT Funktionell familjeterapi

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Functional Family Therapy Parenting competence Communication competence Problem solving competence Conflict resolution ability.

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Organisation Individ och grupp

Antisociala ungdomar

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd

Agenda. Coachens roll. Förhållningssätt. Övningar. Samtalsmodell. Samtal Hitta egna frågor

Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Självutlämnande/ Self-Exploration

Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017

Motiverande Samtal (MI)

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Lösningsfokuserad terapi

RF Elitidrott Elittränarkonferens 2013

Vad är bra familjeterapi? 27 / KJELL HANSSON

Motiverande Samtal MI

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Motiverande Samtal MI introduktion

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Om mentorskap. Soroptimisternas Unionsmöte

Don t worry and don t know

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

ÅTERFALLSPREVENTION VID PROBLEM MED SUBSTANSER UTIFRÅN KBT OCH MI

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR)

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI

Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol

Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Kjell Hansson, Professor, Lund University. Socionom, psykolog, Leg psykoterapeut, handledare Per Johansson, BUP. Växjö, Leg psykoterapeut handledare

Samtalsteman om alkohol

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson

Välkomna till symposium om SFBUPs riktlinjer för Beteendesyndrom -vad göra och när?

Avancerad kurs MI Åhörarkopior

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

Information om gruppsykoterapi

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

10 tips. för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården. psykologpartners

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

mikom miljö kommunikation

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Samtalsmetodik. Hur kan vi motivera till ökad fysisk aktivitet? Regional FaR dag Göteborg 8 oktober 2018

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

INFORMATION OCH KURSPLAN

SET. Social Emotionell Träning.

Bättre hälsa: antagande

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

SMART Utbildningscentrum. SMART Utbildningscentrum SMART. Dissonans. SMART Utbildningscentrum. Motivational Interviewing

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga

Socialpsykiatriska behandlingsteamet. Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50%

Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011

"Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni.

Familjeinterventioner i ungdomsvården. SiS ungdomshem Folåsa Familjearbete familjer

Chris von Borgstede

Transkript:

FUNKTIONELL FAMILJETERAPI FFT KJELL HANSSON SOCIONOM, PSYKOLOG LEG PSYKOTERAPEUT PROFESSOR VID SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET

Blueprint PROJECT Nurse Home Visitation (Dr. David Olds) The Incredible Years Series (Dr. Carolyn Webster Stratton) Bullying Prevention Program (Dr. Dan Olweus) Promoting Alternative Thinking Strategies (Dr. M. Greenberg and Dr. C. Kusche) Big Brothers Big Sisters of America (Ms. Dagmar McGill) Project Towards No Drug Abuse (Project TND) (Dr Sussman et al) Multisystemic Therapy (Dr. Scott Henggeler) Functional Family Therapy (Dr. Jim Alexander) Midwestern Prevention Project (Dr. Mary Ann Pentz) Life Skills Training (Dr. Gilbert Botvin) Multidimensional Treatment Foster Care (Dr. Patricia Chamberlain)

Blueprint Program Selection Criteria Strong Research Design Random Assignment Multi Measurements Valid and Reliable Instruments Evidence of Significant Deterrence Effect Multiple Site Replication Substained Effects

Från Salutogenes till Funktionell familjeterapi Vår utgångspunkt var salutogenes Återfanns i FFT Social kapacitet Självförtroende Självständighet Optimism Inre locus of control Impulskontroll Positiva copingstrategier Viktigt med nära relationer Klara gränser mellansubsystem Klara normer och regler Positivt nätverk

Målsättningar med FFT Engagera och få med ungdom och familj Motivera och initiera positiv förändring Förändra familjeprocessen Engagera och påverka nätverket Framhålla positivt resultat

Positiv/stödjande kommunikation. Ansvarig kommunikation. Direkt kommunikation. Kort och koncis. Konkret och i beteendetermer. Kongruent. Presentera alternativ. Tala om effekten

FFT TERAPEUT STRUKTURERANDE FFT TERAPEUT RELATIONSSKAPANDE

Terapeutens beteende. Det är viktigt att terapeuten är strukturerande och har god förmåga att skapa en relation Att vara strukturerande betyder: 1. Att vara styrande 2. Att ha en klar kommunikation. 3. Att terapeuten har förmåga att förmedla klara och begripliga bilder av familjen 4. Att ha självförtroende 5. Att ge optimistiska budskap 6. Att ha tillräcklig auktoritet Förmåga att skapa en relation betyder: 1. Att koppla känsla till beteende 2. Att ha känsla för vad som händer 3. Att vara icke dömande. 4. Att kunna visa värme. 5. Att kunna visa humor 6. Att avslöja sig själv (Alexander & Parsons 1982).

Viktigt för en FFT terapeut Teoretiskt förstå familjeterapi. Ha en teoretiskt förståelse för de grunder som FFT bygger på och hur dessa olika delar är sammanvävda. Ha en absolut vilja att fortsätta terapin och hålla fokus på vad det handlar om. Det är viktigt att kunna kommentera och ta med allt som finns både inom och utanför familjen när det gäller att arbeta, exempelvis genom att kommentera, stödja eller omformulera. Vara icke dömande. Den funktionella familjeterapeuten är icke dömande och bör avstå från att kritisera. Speciellt familjefunktioner är den enskilda familjens egendom, och de har all rätt i världen att fungera som de vill. Samtidigt som man måste peka på vilka eventuella konsekvenser ett visst beteende kan få. Vara icke anklagande. Funktionella familjeterapeuter är tränade att se på beteendet utifrån en funktionell synpunkt. Vad bidrar beteendet till? Allt beteende är ett försök att lösa något problem, frågan är vilket. Humor, värme och acceptans. I det funktionella familjeterapiarbetet är det viktigt att man kan visa värme, acceptans och humor. I många familjer är humor en av de viktigaste möjligheterna för att få medlemmarna att se annorlunda på sitt sätt att fungera och också en möjlighet för att kunna distansera sig.

Positiv omformulering (Reframing) Används framförallt i motivationsfasen Omformuleringarna innebär oftast att terapeuten porträtterar oacceptabla beteenden som vrede, olydnad, m.m. i ett annat ljus. Terapeuten beskriver beteendet i en annan context eller i en annan situation som ger det en mera positiv betydelse. Vrede betyder också att man är sårad Vrede kan betyda förlust eller saknad Försvarsinriktat beteende kan visa att det finns känslor Att tjata betyder att det är viktigt Smärta betyder att man inte kan lyssna

Effekt av positiv omformulering Ger möjlighet till att komma ur destruktiva mönster Introducerar alternativ som kan ge förvirring ut vilken alternativa beteenden kan komma tillstånd Ger något nytt att tänka på vilket kan leda till annan syn på varandra eller på varandras beteenden Lättar ofta på den syndabocksprocess som kan förekomma (reattribution)

Positiv omformulering i salutogen anda UTTALANDE POSITIV OMFORMULERING MOT SALUTOGEN FAKTOR PATIENT/KLIENT TERAPEUT TEORI MAMMA BARA TJATAR HON HAR TYDLIGEN HÖG ENERGI PÅ MIG FORTFARANDE HOS MAMMA KRAFT ATT FÖRSÖKA UPPFOSTRA DIG... MAMMA BARA TJATAR HON ÄR ANGELÄGEN INTERN LOCUS OF PÅ MIG ATT PÅVERKA DIG CONTROL HOS MAMMA... MAMMA BARA TJATAR HON TROR ATT SJÄLVKÄNSLA HOS PÅ MIG FORTFARANDE ATT BARNET DU ÄR VÄRD ATT SATSA PÅ... MAMMA BARA TJATAR RELATIONEN MELLAN STÄRKA RELATIONEN PÅ MIG DIG OCH MAMMA ÄR TILL FÖRÄLDER TYDLIGEN INTE HELT SLUT... MAMMA BARA TJATAR HON VILL KANSKE HÖG ENERGI HOS PÅ MIG ATT DU INTE SKA GE BARNET UPP

Tidigare studier Funktionell Familjeterapi Återfall i % Hansson & Cederblad 1997 (24 mån) Gordon et al 1995 (16 mån) Kontroll FFT Gordon et al 1995 (28 mån) Gordon et al 1988 (18 mån) Barton et al 1985 (15 mån) Barton et al 1985 (13 mån) Alexander et al 1973 (12 mån) 0 20 40 60 80 100

FFT - Lund Återfall i brott ett år efter behandlingens start FFT Kontroll Totalt n % n % n % Återfall Ja 16 33 26 65 42 47 Nej 33 67 14 35 47 53 Total 49 100 40 100 89 100 x 2 (df=1)=9.3 p =.0024 Återfall i brott två år efter behandlingens start FFT Kontroll Totalt n % n % n % Återfall Ja 20 41 33 82 53 60 Nej 29 59 7 18 36 40 Total 49 100 40 100 89 100 x 2 (df=1)=15,2 p =.0001

Antisocial behaviour Selfreported antisocial behaviour FFT Normal children Beteende % % Behaviour Skolkat 76 20 Truency Rymt hemifrån 27 2 Running away Olovlig körning 62 23 Driving without license Snattat 74 8 Shoplifting Stulit bil 20 2 Stolen a car Ficktjuv 6 0,2 Pickpocketing Inbrott 37 4 Burglary Häleri 24 9 Buing stolen goods Burit vapen 52 11 Carrying a weapon Olaga hot 12 1 Thretening somebody Slagsmål 67 14 Engagement in riots Använt hasch 24 5 Cannabis use Tyngre droger 3 0,7 Hard drug use Supit sig full 75 - Drunk Sålt knark 9 1 Hard drug selling

The first session Get relevant information Acknowledgement - Possibility Change the viewing Problems and goals Resources Change the doing @ Kjell Hansson

FÖRSTA SAMTALET SKAFFA INFORMATION OM: HUR SER FAMILJ OCH OMGIVNING UT VAD HAR HÄNT/BROTT-MISSBRUK HISTORISK ANAMNES TIDIGARE VÅRDKONTAKTER KAMRATER - SKOLA TILLSYN - MONITORING REAKTIONER PÅ HÄNDELSEN

Change the viewing FÖRÄNDRING AV TEMPUS/TID FÖRÄNDRING AV TVINGANDE MOMENT FÖRÄNDRING AV GENERALISERING FÖRÄNDRING AV KOMPLE EQVIVALENS A = B FÖRÄNDRING AV ORSAK-VERKAN A B M.M.

Change the doing VAD VILL MAN FÖRÄNDRA? ÄR DET MÖJLIGT ATT FÖRÄNDRA? VEM KAN GÖRA FÖRÄNDRING? NÄR KAN FÖRÄNDRING SKE? VILKA BETEENDEN KAN FÖRÄNDRAS? FÖRESLÅ EPERIMENT FÖRESLÅ ANNAN TURTAGNING FÖRESLÅ SYSTEMISKA FÖRÄNDRINGAR MM MM

FFT - LIKHETER/SKILLNADER MED ANDRA MODELLER FFT - STRUKTURELL FAMILJETERAPI KOMMUNIKATION SKA FÖRÄNDRAS FUNKTIONEN AV SYMTOMET INTE FÖRÄNDRAS KLARA INSLAG AV BETEENDE OCH KOGNITIV TERAPI NÄRHET OCH DISTANS ÄR VIKTIGA DIAGNOSTISKA KRITERIER FÖR ATT FÖRSTÅ SYMTOMEN BÅDA: FAMILJEN GRUND FÖR FÖRÄNDRING SYSTEMET SKA FÖRÄNDRAS FFT - MULTISYSTEMISK TERAPI (MST) FFT STARTAR MED FAMILJEN OCH UTVIDGAR SEDAN MST STARTAR BRETT UTIFRÅN ETT MULTISYSTEMISKT PERSPEKTIV BÅDA: GOD FORSKNINGSGRUND MÅLCENTRERADE OCH INRIKTADE PÅ BETEENDEFÖRÄNDRING SYSTEMTEORETISK GRUND INLÄRNINGSPSYKOLOGISK GRUND

Engagera Diagnostisera Motivation Beteende-förändring Generalisera Mål Förstärk upplevelsen av ansvar och trovärdighet Analysera information och utveckla planer Skapa en positiv motiverande anda och sammanhang, minimera hopplöshet och dålig initiativförmåga Träna färdigheter, förändra invanda interaktioner och visa alternativa coping- strategier Utvidga positiv familjefunktion och dra in andra sociala system Behövliga färdigheter Kvalitéer som medger positiv uppfattning om klienterna Vara uppmärksam och lyhörd. Begreppsmodell som innefattar funktioner av det personliga uppträdandet mot andra. Förmåga till relationer med andra/ kompetens i relationer till andra Strukturera, undervisa och organisera Tydlig multisystemisk modell, stark terapeutisk och icke-dömande attityd, energi Fokus Omedelbart gensvar. Familjens förväntningar Inom- och utomfamiljära sammanhang, möjligheter t. ex. värderingar, syndabockar, funktioner, mönster för samspel, orsak till motstånd, resurser och begränsningar Relations process, att skilja anklagelse/skuldbelägga nde från ansvarstagande Kommunikations-träning, användande av tekniska hjälpmedel, uppdrag, läxor, hemuppgifter Relationerna mellan familjemedlemmar -na och de många samhällssystemen Aktiviteter Hög personaltillgänglighet, lätt att nå per telefon, lämpligt språk och klädsel, snabb service och lätt att komma till terapin Observationer, frågor t. ex. Vem? Vad? När?, slutsatser, funktion av dåligt uppförande, Vad händer om? Vilka blir effekterna? Avbryta negativa samspelsmönster och skuldbelägganden (distrahera och avbryta) Ändra mening/betydelse, ofta genom att omformulera: 1. Utvärdera det negativa resultatet av uppförandet men 2. Introducera möjliga icke-skadliga motiv för uppförandet 3. Introducera teman & sekvenser som antyder en positiv framtid. Vara modell för uppförandet, ge direktiv & information, utveckla kreativa program för att förändra beteendet men förbli känslig för familjemedlemmarnas möjligheter samt relationella behov Lära känna samhällets resurser, utveckla och behåll kontakter, initiera andra och nya kliniska kontakter vid behov Tabell 1. Sammanfattning av grundläggande delar i funktionell familjeterapi