Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University

Transkript

1 FFT - SVERIGE Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University Reg. Varumärke: nr

2 DAG 2 DAG 2 Patogenes/salutogenes Faser i terapin Att skapa kontakt och motivation Aktivt lyssnande/ motivation Kommunikation Forskning om allians i familjeterapi Film. Ensamma mamman med tre barn. J.A

3 APOCRYPHES: EN GOD VÄN ÄR DEN BÄSTA MEDICINEN Rydén, O & Stenström, U. (2000). Hälsopsykologi. Psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. Bonniers, Stockholm

4 QuickTime och en MAN KLARAR INTE ALLTID DET SJÄLV. MAN BEHÖVER VÄNNER!!! TIFF (okomprimerat)-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden.

5 FÖR ATT BIBEHÅLLA EN RELATION KRÄVS KONTINUERLIG KOMMUNIKATION

6 Persons influencing this perspective: Professor Aaron Antonovsky Professor Emmy Werner Professor Sir Michael Rutter Professor Froma Walch

7 HÄLSA OCH HÄLSOFRÄMJANDE LOVE WELL WORK WELL PLAY WELL EXPECT WELL

8 VIKTIGA BEGREPP I HÄLSOARBETE HELHETSSYN COPING EMPOWERMENT Medin, J. & Alexanderson, K. (2000). Begreppen Hälsa och hälsofrämjande - en litteraturstudie. Studentlitteratur, Lund

9 Begrepp besläktade med KASAM Resilience motståndskraft återhämtningsförmåga förmåga att komma igen Werner, E. & Smith, S. R. (1992). Overcoming the Odds. High Risk Children from Birth to Adulthood. Cornell University Press.

10 SALUTOGENES Salus betyder hälsa och är hälsans gudinna i den grekiska mytologin. Genesis betyder ursprung eller uppkomst.

11 The Lundby study Social and Psychiatric investigation of the total Population in two small counties in Skåne, Sweden First wave 1947 Total n=2550 Children (0-15 years) n=590 Children with > 3 riskfactors n=221 Second wave 1957 Third wave 1972 Fourth wave 1988 Follow up all children who had more than 3 riskfactors n=148 Fifth wave 2000 Follow up of all individuals 50 years later

12 DÅ 100 % NU 100 %

13 DÅ 100 % NU 35 % 65 %

14 Stress Salutogenetic factors Pathogenetic factors + H E A L T H -

15 Contextuell determinism Historisk determinism Då Omvänd historisk determinism Nu Framtids determinism Framtid Strukturell determinism

16 PROCENT UNGDOMAR MED GOD ANPASSNING IQ 115 IQ100 IQ händelse 2-händelser Tiet et al (1998). Adverse life events and resilience. Journal of American Academy of Child and Adolecent Psychiatry, 37:11,

17 BARNENS SYMTOMTYNGD INGEN KONTAKT MED MORFAR GOD KONTAKT MED MORFAR FÖRÄLDRARNAS RELATION BRA FÖRÄLDRARNAS RELATION DÅLIG

18 Skyddande/salutogena faktorer(1) LÅG ORO OCH EMOTIONALITET AKTIV SOCIAL TILLDRAGANDE (LÄTT ATT TYCKA OM) SJÄLVSTÄNDIG, SOCIALT MOGEN INTELLIGENT VILL PRESTERA, GÖRA SITT BÄSTA SPECIELLA FÄRDIGHETER POSITIV SJÄLVBILD INTERN LOCUS OF CONTROL IMPULSKONTROLL PLANERING FRAMFÖRHÅLLNING KÄNSLA AV SAMMANHANG HJÄLPA ANDRA VID BEHOV (VARA BEHÖVD) HUMOR

19 Skyddande/salutogena faktorer(2) LITEN FAMILJ (< 4 BARN) HÖG KOMPETENS HOS MAMMA NÄRA BAND TILL PRIMÄR UPPFOSTRARE STÖD FRÅN MOR-OCH FARFÖRÄLDRAR STÖD FRÅN SYSKON KOMPETENTA KOMPISAR STÖD FRÅN LÄRARE ERFARENHET FRÅN FRAMGÅNG I SKOLAN STÖD FRÅN ANDRA VUXNA MED I SOCIALA FÖRENINGAR TRADITIONER GUD

20 Froma Walch, 1995 Stödjande och skyddande familjefaktorer.ömsesidigt stöd.respekt för individuell skillnader.stabilitet i livet.dela i relationen.flexibilitet.kommunikation.problemlösning.stödja personers trossystem.bibehålla hoppet.mastery (vad kan man klara).komma från rigida mönster.ekonomiska och materiella möjligheter

21

22 KVINNOR VID 30 ÅR STÖD FRÅN MAKA ELLER SAMBO STÖDJANDE LÄRARE/MENTOR STÖD FRÅN FÖRÄLDRAR STÖD FRÅN VÄNNER/ ARBETSKAMRATER ANTAL OLIKA SLAGS STÖD POSITIV ANPASSNING SOM VUXEN VID 40 Werner & Smith 2001

23 MÄN VID 30 ÅR STÖD FRÅN MAKA ELLER SAMBO STÖDJANDE LÄRARE/MENTOR POSITIV ANPASSNING SOM VUXEN VID 40 EAS AKTIVITET Werner & Smith 2001

24 Salutogent tänkande Det viktigaste begreppet i den salutogenetiska modellen är känsla av sammanhang. Antonovskys definition av detta är: Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit att (Begriplighet) de stimuli som härrör från ens inre och tyyre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (Hanterbarhet) de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga och (Meningsfullhet) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang.

25 KÄNSLA AV SAMMANHANG KASAM BEGRIPLIGHET HANTERBARHET MENINGSFULLHET

26 Pr oce nt indivi d er me d god hälsa (ca 30% bä sta ) so m sa mt idig t beja k ar an tal salu tog ena fak tor er und er uppväx te n. Antal Ska ttad HS RS SCL-90 QOL salu tog ena hälsa fak torer % % % % Chi 2 (DF = 3) P (Ce der blad et al 1994 ) Ko rre la tion er me llan Känsla av sa mm anhang och olika m ått på hälsa. Ska ttad HS RS SCL-90 QOL Hälsa KASAM (n =146 ) (Ce der blad et al 1993 )

27 Från Salutogenes till Funktionell familjeterapi Vår utgångspunkt var salutogenes Återfanns i FFT Social kapacitet Självförtroende Självständighet Optimism Inre locus of control Impulskontroll Positiva copingstrategier Viktigt med nära relationer Klara gränser mellan subsystem Klara normer och regler Positivt nätverk

28 Målsättningar med FFT Engagera och få med ungdom och familj Motivera och initiera positiv förändring Förändra familjeprocessen Engagera och påverka nätverket Framhålla positivt resultat

29 Beteenden för att förstärka alliansen Uppmärksamma ungdomens erfarenheter Hjälpa ungdomen att formulera personligt meningsfulla mål Terapeuten presenterat sig som en allierad Ozechowski & Liddle (2000) Familybased therapy for Adolecent Drug Abuse;Known and Unknown. Clinical Child and Family Psychology Review, vol 3, No 4, Kjell Hansson

30 Beteenden som terapeuten som hjälper relationen mellan ungdom och förälderf Aktivera blockeringar och arbeta genom negativa känslor Förstärk känslor av sorg, ånger och förlust Underlätta ungdomens tankar och känslor Fokusera samtalet på interaktionen mellan förälder och ungdom Förstärk förälderns empati för ungdomen Stöd förälderns försök att ta i tu med ungdomens beteende Ozechowski & Liddle (2000) Familybased therapy for Adolecent Drug Abuse;Known and Unknown. Clinical Child and Family Psychology Review, vol 3, No 4, Kjell Hansson

31 Försvarsinställd kommunikation Defensive communication Stödjande kommunikation Supportive communication

32 BEHOV AV NÄRHET OCH DISTANS NÄRHET DISTANS

33 BEHOV AV NÄRHET-DISTANS KÄNSLA OCH BETEENDE

34 VAD GÖR TERAPEUTEN I OLIKA FASER

35 KOMMUNIKATIVA ELEMENT JAG SÄGER - NÅGOT- TILL DIG- I DENNA SITUATIONEN

36 A KOMMUNIKATION - RELATION SYMMETRISK KOMMUNIKATION KOMPLEMENTÄR KOMMUNIKTION META KOMPLEMENTÄR KOMMUNIKATION B B A A B B

37 KOMMUNIKATIONSMÖNSTER NSTER KLANDRAREN BLIDKAREN AVLEDAREN DATAMÄNNISKAN RÄTTFRAM HÅLLNING

38 Blidkaren Orden Samtyckande Gör som du vill. Jag är här bara för att göra dig nöjd. Hållningen Blidkande Jag är hjälplös. Inre känslor Jag känner mig som ingenting, utan honom är jag död. Jag är värdelös.

39 Klandraren Orden Uttrycker oenighet Du gör aldrig något rätt. Vad är det med dig. Hållningen Klandrande Det är jag som bestämmer Inre känslor Jag är ensam och misslyckad

40 Datamänniskan Orden Ytterst förnuftig Om man gjorde noggranna iakttagelser skulle man lägga märke till vissa ord var felstafade. Hållningen Kalkylerande Jag är lugn, behärskad och samlad. Inre känslor Jag känner mig sårbar

41 Avledaren Orden Irrelevanta Orden ger ingen mening Hållningen Vinkelböjd Jag måste göra allt På väg Inre känslor Ingen bryr sig om mig Det finns ingen plats för mig.

42 Rättfram hållningen

43 Functional Family Therapy Clinical Model Engagement Behavior Change Generalization Assessment Early Middle Late Intervention Motivation Behavior Change Generalization Early Middle Late

44 FÖRSTA SAMTALET SKAFFA INFORMATION OM: HUR SER FAMILJ OCH OMGIVNING UT VAD HAR HÄNT/BROTT-MISSBRUK HISTORISK ANAMNES TIDIGARE VÅRDKONTAKTER KAMRATER - SKOLA TILLSYN - MONITORING REAKTIONER PÅ HÄNDELSEN

45 Change the viewing FÖRÄNDRING AV TEMPUS/TID FÖRÄNDRING AV TVINGANDE MOMENT FÖRÄNDRING AV GENERALISERING FÖRÄNDRING AV KOMPLEX EQVIVALENS A = B FÖRÄNDRING AV ORSAK-VERKAN A B M.M.

46 QuickTime och en DET ÄR SKILLNADEN SOM GÖR EN SKILLNAD. TIFF (okomprimerat)-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden.

47 Change the doing VAD VILL MAN FÖRÄNDRA? ÄR DET MÖJLIGT ATT FÖRÄNDRA? VEM KAN GÖRA FÖRÄNDRING? NÄR KAN FÖRÄNDRING SKE? VILKA BETEENDEN KAN FÖRÄNDRAS? FÖRESLÅ EXPERIMENT FÖRESLÅ ANNAN TURTAGNING FÖRESLÅ SYSTEMISKA FÖRÄNDRINGAR MM MM

48 POSITIV OMFORMULERING

49

50 POSITIV OMFORMULERING

51 Positiv omformulering i salutogen anda UTTALANDE POSITIV OMFORMULERING MOT SALUTOGEN FAKTOR PATIENT/ KLIENT TERAPEUT TEORI MAMMA BARA TJATAR PÅ MIG HON HAR TYDLIGEN FORTFARANDE HÖG ENERGI HOS MAMMA KRAFT ATT FÖRSÖKA UPPFOSTRA DIG... MAMMA BARA TJATAR HON ÄR ANGELÄGEN INTERN LOCUS OF PÅ MIG ATT PÅVERKA DIG CONTROL HOS MAMMA... MAMMA BARA TJATAR PÅ MIG HON TROR ATT FORTFARANDE ATT SJÄLVKÄNSLA BARNET HOS DU ÄR VÄRD ATT SATSA PÅ... MAMMA BARA TJATAR RELATIONEN MELLAN STÄRKA RELATIONEN PÅ MIG DIG OCH MAMMA TYDLIGEN INTE ÄR TILL FÖRÄLDER HELT SLUT... MAMMA BARA TJATAR HON VILL KANSKE HÖG ENERGI HOS PÅ MIG ATT DU INTE SKA GE BARNET UPP

52 Vad var det för skillnad mellan de olika terapeuterna vad gäller terapeutisk hållning. Tror ni att det får konsekvenser för resultatet av terapin? Tror ni att de olika stilarna passar olika typer av familjer? Vilken stil passar dig själv bäst?

53 Family Therapy Alliance Scale 1. Terapeuten bryr sig om mig som person 2. Jag litar på terapeuten 3. Terapeuten saknar skicklighet och förmåga att hjälpa min familj 4. Alla de andra familjemedlemmarna känner sig accepterade av terapeuten 5. Terapeuten förstår inte min familj 6. Alla de andra familjemedlemmarna bryr sig om terapeuten som person. Kjell Hansson

54 Kodade beteenden Positiv omformulering: Beskriva en negativ situation i ett annat och positivt perspektiv Försvarsinställd kommunikation (Defensive com.): Kritik, nedvärderande, skuldpåläggande sarkasm m.m. Strukturerande insatser: Kontroll av terapin, styra vem som ska tala, ge direktiv m.m. Kjell Hansson

55 Försvarsinställd kommunikation i relation till terapeutisk intervention Start Intervention Resultat Positiv omformulering 37 % Klienten försvarsinställd Terapeuten reflekterar 57 % Skattning av Terapeuten inför struktur 56 % Kjell Hansson

56 Försvarsinställd kommunikation i relation till klientbeteende Start Klientreaktion Resultat Klienten inte försvarsinställd 46 % Klienten försvarsinställd Skattning av Klienten försvarsinställd 70 % Kjell Hansson

57 Andelen försvarsinställd kom. som följd av: Intervention Mamma Pappa Ungdom Terapeuten: Positiv omformulering Reflekterar Strukturerar Klienten: Ej försvarsinst Försvarsinställd Robbins, M.S., Alexander; J.F. & Turner, C.W. (2000). Disrupting defensive family interaction in family therapy with delinquent adolescents. Journal of Family Psychology, Vol. 14, No. 4, Kjell Hansson

58 Det är en sorgeprocess för en psykoanalytiker att verkligen förstå att en KBT -terapeut eller annan terapeut får lika bra resultat. Psykoanalysen är i stort en kärlekshistoria, och det är ett enormt projekt att intressera sig för psykoanalysen som är starkt förankrad i en icke-akademisk tradition. Magnus Johansson (2005). Psykolgtidningen, nr 1 sid 20 Att andra skulle få bättre resultat är därför otänkbart!!!!

59 Hierarchical Weighted Multiple Regression Results for Predicting Method-Adjusted Effect Sizes for Intervention With Institutionalized Offenders Variable Clusters % Characteristics of juveniles a.10 Amount of treatment b.27 Treatment type c.26 General program characteristics d.36 Overall model 1.00 R 2 =.51 Mark W.Lipsey & David B. Wilson (1998) Effective Intervention For Serious Juvenile Offenders. A Syn thesis of Research. EDITORS, Rolf Loeber & David P. Farrinqton Serious & Violent Juvenile Offenders, Risk factors And Successful Interventions, SAGE Publications, International Educational and Professional Publisher Thousand Oaks London New Delhi

60 Hierarchical Weighted Multiple Regression Results for Predicting Method-Adjusted Effect Sizes for Intervention With Institutionalized Offenders a. Proportion with prior offenses, type of prior offenses, extent of aggressive history, proportion of males, mean age, ethnic mix, and heterogeneity rating. b. Total weeks of treatment, frequency of treatment, mean hours/week, mean hours total contact, rated amount meaningful contact, rated intensity of treatment event, integrity of treatment implementation, and difficulties in treatment delivery. c. Guided group, milieu therapy, teaching family home, community residential, individual counseling, group counseling, behavioral programs, employment related, interpersonal skills, drug abstinence, wilderness/challenge, and multiple service. d. Program age, demonstration program, criminal justice agency program, criminal justice facility, criminal justice treatment personnel, mental health treatment personnel, juvenile justice authority, voluntary vs. mandatory, and researcher s role. Mark W.Lipsey & David B. Wilson (1998) Effective Intervention For Serious Juvenile Offenders. A Syn thesis of Research. EDITORS, Rolf Loeber & David P. Farrinqton Serious & Violent Juvenile Offenders, Risk factors And Successful Interventions, SAGE Publications, International Educational and Professional Publisher Thousand Oaks London New Delhi

61 Hierarchical Weighted Multiple Regression Results for Predicting Method- Adjusted Effect Sizes for Intervention With Noninstitutionalized Offenders a. Proportion with prior offenses, type of prior offenses, extent of aggressive history, proportion of males, mean age, ethnic mix, and heterogeneity rating. b. Total weeks of treatment, frequency of treatment, mean hours/week, mean hours total contact, rated amount meaningful contact, rated intensity of treatment event, integrity of treatment implementation, and difficulties in treatment delivery. c. Reduced caseload probation/parole, restitution probation/parole, academic programs, early release probation/parole, employment related, deterrence programs, vocational programs, individual counseling, interpersonal skills, group counseling, drug abstinence, family counseling, wilderness/challenge, advocacy/social casework, multiple services, and behavioral programs. d. Program age, demonstration program, criminal justice agency program, criminal justice facility, criminal justice treatment personnel, mental health treatment personnel, juvenile justice authority, voluntary vs. mandatory, and researcher s role. Mark W.Lipsey & David B. Wilson (1998) Effective Intervention For Serious Juvenile Offenders. A Syn thesis of Research. EDITORS, Rolf Loeber & David P. Farrinqton Serious & Violent Juvenile Offenders, Risk factors And Successful Interventions, SAGE Publications, International Educational and Professional Publisher Thousand Oaks London New Delhi

62 Effect Sizes for Intervention With Noninstitutionalized Offenders Variable Clusters % Proportion with prior offenses.13 Type of prior offenses -.24 Total weeks of treatment.16 Mean hours/week contact -.21 Difficulties in treatment delivery.17 Researcher s role -.22 R 2 =.25 Mark W.Lipsey & David B. Wilson (1998) Effective Intervention For Serious Juvenile Offenders. A Syn thesis of Research. EDITORS, Rolf Loeber & David P. Farrinqton Serious & Violent Juvenile Offenders, Risk factors And Successful Interventions, SAGE Publications, International Educational and Professional Publisher Thousand Oaks London New Delhi

63 ALLIANS I FAMILJETERAPI TVÅ TEORIER: BARA COMMON FACTORS ÄR INTRESSANTA ALLA BEHANDLINGAR ÄR LIKA BRA VARJE PROBLEMOMRÅDE BEHÖVER SPECIFIK INSATS. ALLA BEHANDLINGAR ÄR INTE LIKA BRA

64 GEMENSAMMA FAKTORER: Olika modeller: TERAPEUT PATIENT SITUATION MODELL A MODELL B MODELL C MODELL D MODELL E MODELL F ALLIANS POSITIV OMFORMULERING FÖRVÄNTAN Kjell Hansson

65 Terapeutisk allians i familjeterapi Robbins, M.S., Turner, C.W., Alexander,J.F. &Perez, G.A. (2003). Alliance and dropout in family therapyfor adolescents with behaviour problems: Individual and systemic effects. Journal of Family Psychology, vol 17, 4,

66 Man räknar med att barn och ungdomar som blir föremål för behandling startat eller fullföljer inte behandlingen i så hög utsträckning som %. (Kazdin,1990) Ungdomar med beteendeproblem är ännu svårare att engagera i behandling.

67 34 FAMILJER DÄR BARNET VAR BETEENDESTÖRT MAN UNDERSÖKTE FÖRSTA SESSIONEN DROPOUT: MINDRE ÄN 8 SESSIONER SAMT TERAPEUTEN BEDÖMT DET SOM DROPOUT (N = 14).

68 VANDERBILT TERAPEUTIC ALLIANCE SCALE GOD INTERNAL CONSISTENCY HOMOGENA FAKTORER HÖG ALPHA GOD INTERBEDÖMAR RELIABILITET

69 RESULTAT FAMILJEALLIANS INGET SAMBAND MED DROPOUT (DEN GENOMSNITTLIGA ALLIANSEN) SKILLNAD MELLAN ALLIANS MED FÖRÄLDRAR OCH UNGDOM (FÖRÄLDRAR HÖGRE, P<.01) STOR SKILLNAD I ALLIANS MELLAN FÖRÄLDRAR OCH UNGDOM SAMVARIERDE MED DROPOUT (P<.02). SÄ RSKILT VIKTIGT ÄR SKILLNADEN MELLAN ALLIANS MED PAPPA OCH UNGDOM

70 TERAPEUTISKA KONSEKVENSER DET ÄR VIKTIGT ATT TERAPEUTEN REDAN VID FÖRST SESSIONEN SKAPAR GOD ALLIANS MED ALLA I FAMILJEN. TERAPEUTEN VARIT ALLTFÖR POSITIV TILL FÖRÄLDRARNA OCH FÖR NEGATIV TILL UNGDOMEN.

71 BEGRÄNSNINGAR I DENNA STUDIE 1. RELATIVT LITEN UNDERSÖKNINGSGRUPP (MEN MÅNGA SKATTNINGAR FRÅN VARJE SESSION) 2, DET HANDLAR BARA OM SESSION 1. (DÅ DET HANDLAR OM DROPOUT ÄR DETTA ENDA MÖJLIGHETEN) 3. DET GER INGEN INFORMATION OM VARFÖR ALLIANSEN ÄR OLIKA. 4. ALLA TERAPEUTERNA VAR UNDER UTBILDNING. (GAV TROLIGEN STÖRRE VARIATION)

72 CBCL, Totalt (Mothers ratings) Before Follow Treatment up Paired t-test m(sd) n m(sd) n p n FFT Lund 37,0(19,9) 45 25,5(19,8) 44 < FFT Växjö 27,0(18,6) 25 17,9(13,1) 29 < FFT Malmö 34,2(18,0) 30 16,4(12,0) 19 < We did not used CBCL from the beginning of the study in Växjö. Kjell Hansson

73 SCL-90 total, Mothers (pared t-test) Before Follow Treatment up Significans m(sd) n m(sd) n p n FFT Lund FFT Växjö 54,6(47,6) 38 32,6(45,1) 31 < FFT Malmö 62,0(43,1) 29 33,8(31,0) 18 < Fewer psychiatric symtoms for mothers

74 YSR - -patients own ratings n t p FFT - Lund Not used FFT- Växjö FFT - Malmö Less symtoms at follow up rated by patients

75 Family function Family climat, chaos, mothers n t p FFT - Lund FFT - Växjö FFT - Malmö Less chaos at follow up

76 Age at intake divided by sex Girls Boys n M(sd) n M(sd) FFT - Lund FFT 6 14,0(2.1) 43 14,8(1,8) Control 6 13,8(2,0) 34 15,5(1,3) FFT - Växjö FFT 5 14,0(2.1) 40 14,8(1,8) Control 3 14,8(2,2) 14 15,1(1,4) FFT - Malmö FFT 5 15,0(1,4) 25 15,3(1,1)

77 Description of the therapists FFT - Lund: FFT - Växjö: FFT - Malmö: Four different therapists, 2 female and 2 male All were licensed psychoterapists and had education in FFT. Four different therapists, 3 female and 1 male All were licensed psychoterapists and had education and supervision in FFT. This study was done as part of a psychotherapy teaching program for licensed psychotherapists. 14 therapists in different places in Sweden. In all studies the therapists were social workers, psychologists and some medical doctors. We did not found any difference in outcome between the therapists.

78 Sammanbrott i fosterhem Fosterhemmet utrett med Kälvestensmetoden Vanliga Fosterhem (n=233) 40% 37% Närverkshem/ fd kontaktfam. (n=134) 38% 36% Släktinghem (n=117) 10% 19% Samtliga (n=484) 36% 31% Fosterhemmet ej utrett med Kälvestensmetoden Vinnerljung, B., Sallnäs, M. & Kyle-Westermark, P. (2001). Sammanbrott vid tonårsplaceringar i dygnsvård. Socialstyrelsen, CUS

79 FFT-studies in Sweden Follow up FFT - Lund 1 och 2 year FFT - Växjö 18 month FFT - Malmö 18 month

80 CBCL, mammor n t p Lund, Snabba insatser (randomiserad studie) Växjö Barnpsyk (matchad kontrollgrupp) Psykoterapeututbildningen, Malmö (singel group) Utredningsavdelningen (matchad kontrollgrupp) Ej klart

81 YSR n t p Lund, Snabba insatser (randomiserad studie) Fanns inte Växjö Barnpsyk (matchad kontrollgrupp) Psykoterapeututbildningen, Malmö (singel group) Utredningsavdelningen (matchad kontrollgrupp) Ej klart

82 SCL-90, mammor n t p Lund, Snabba insatser (randomiserad studie) Växjö Barnpsyk (matchad kontrollgrupp) Psykoterapeututbildningen, Malmö (singel group) Utredningsavdelningen (matchad kontrollgrupp) Ej klar

83 SCL-90, pappor n t p Lund, Snabba insatser (randomiserad studie) Växjö Barnpsyk (matchad kontrollgrupp) Psykoterapeututbildningen, Malmö (singel group) Utredningsavdelningen (matchad kontrollgrupp) Ej klar

84 KASAM, ungdomar-patienter n t p Lund, Snabba insatser (randomiserad studie) Växjö Barnpsyk (matchad kontrollgrupp) Psykoterapeututbildningen, Malmö (singel group) Utredningsavdelningen (matchad kontrollgrupp) Ej klart

85 KASAM, mammor n t p Lund, Snabba insatser (randomiserad studie) Växjö Barnpsyk (matchad kontrollgrupp) Psykoterapeututbildningen, Malmö (singel group) Utredningsavdelningen (matchad kontrollgrupp) Ej klart

86 Familjeklimat, kaos, mammor n t p Lund, Snabba insatser (randomiserad studie) Växjö Barnpsyk (matchad kontrollgrupp) Psykoterapeututbildningen, Malmö (singel group) Utredningsavdelningen (matchad kontrollgrupp) Ej klart

87 Familjeklimat, kaos, pappor n t p Lund, Snabba insatser (randomiserad studie) Växjö Barnpsyk (matchad kontrollgrupp) Psykoterapeututbildningen, Malmö (singel group) Utredningsavdelningen (matchad kontrollgrupp) Ej klart

88 Positiv/stödjande kommunikation. Ansvarig kommunikation. Direkt kommunikation. Kort och koncis. Konkret och i beteendetermer. Kongruent. Presentera alternativ.talaomeffekten

89 Viktigt för en FFT terapeut Teoretiskt förstå familjeterapi. Ha en teoretiskt förståelse för de grunder som FFT bygger på och hur dessa olika delar är sammanvävda. Ha en absolut vilja att fortsätta terapin och hålla fokus på vad det handlar om. Det är viktigt att kunna kommentera och ta med allt som finns både inom och utanför familjen när det gäller att arbeta, exempelvis genom att kommentera, stödja eller omformulera. Vara icke dömande. Den funktionella familjeterapeuten är icke dömande och bör avstå från att kritisera. Speciellt familjefunktioner är den enskilda familjens egendom, och de har all rätt i världen att fungera som de vill. Samtidigt som man måste peka på vilka eventuella konsekvenser ett visst beteende kan få. Vara icke anklagande. Funktionella familjeterapeuter är tränade att se på beteendet utifrån en funktionell synpunkt. Vad bidrar beteendet till? Allt beteende är ett försök att lösa något problem, frågan är vilket. Humor, värme och acceptans. I det funktionella familjeterapiarbetet är det viktigt att man kan visa värme, acceptans och humor. I många familjer är humor en av de viktigaste möjligheterna för att få medlemmarna att se annorlunda på sitt sätt att fungera och också en möjlighet för att kunna distansera sig.

90 Antisocial behaviour Self reported antisocial behaviour FFT Normal children Beteende % % Behaviour Skolkat Truency Rymt hemifrån 27 2 Running away Olovlig körning Driving without license Snattat 74 8 Shoplifting Stulit bil 20 2 Stolen a car Ficktjuv 6 0,2 Pickpocketing Inbrott 37 4 Burglary Häleri 24 9 Buing stolen goods Burit vapen Carrying a weapon Olaga hot 12 1 Thretening somebody Slagsmål Engagement in riots Använt hasch 24 5 Cannabis use Tyngre droger 3 0,7 Hard drug use Supit sig full 75 - Drunk Sålt knark 9 1 Hard drug selling

91 The first session Get relevant information Acknowledgement -Possibility Change the viewing Problems and goals Resources Change the Kjell Hansson

92 FFT - LIKHETER/SKILLNADER MED ANDRA MODELLER FFT - STRUKTURELL FAMILJETERAPI KOMMUNIKATION SKA FÖRÄNDRAS FUNKTIONEN AV SYMTOMET INTE FÖRÄNDRAS KLARA INSLAG AV BETEENDE OCH KOGNITIV TERAPI NÄRHET OCH DISTANS ÄR VIKTIGA DIAGNOSTISKA KRITERIER FÖR ATT FÖRSTÅ SYMTOMEN BÅDA: FAMILJEN GRUND FÖR FÖRÄNDRING SYSTEMET SKA FÖRÄNDRAS FFT - MULTISYSTEMISK TERAPI (MST) FFT STARTAR MED FAMILJEN OCH UTVIDGAR SEDAN MST STARTAR BRETT UTIFRÅN ETT MULTISYSTEMISKT PERSPEKTIV BÅDA: GOD FORSKNINGSGRUND MÅLCENTRERADE OCH INRIKTADE PÅ BETEENDEFÖRÄNDRING SYSTEMTEORETISK GRUND INLÄRNINGSPSYKOLOGISK GRUND

93 Blueprint PROJECT Nurse Home Visitation (Dr. David Olds) The Incredible Years Series (Dr. Carolyn Webster Stratton) Bullying Prevention Program (Dr. Dan Olweus) Promoting Alternative Thinking Strategies (Dr. M. Greenberg and Dr. C. Kusche) Big Brothers Big Sisters of America (Ms. Dagmar McGill) Project Towards No Drug Abuse (Project TND) (Dr Sussman et al) Multisystemic Therapy (Dr. Scott Henggeler) Functional Family Therapy (Dr. Jim Alexander) Midwestern Prevention Project (Dr. Mary Ann Pentz) Life Skills Training (Dr. Gilbert Botvin) Multidimensional Treatment Foster Care (Dr. Patricia Chamberlain)

94 Blueprint Program Selection Criteria Strong Research Design Random Assignment Multi Measurements Valid and Reliable Instruments Evidence of Significant Deterrence Effect Multiple Site Replication Substained Effects

95 Från Salutogenes till Funktionell familjeterapi Vår utgångspunkt var salutogenes Återfanns i FFT Social kapacitet Självförtroende Självständighet Optimism Inre locus of control Impulskontroll Positiva copingstrategier Viktigt med nära relationer Klara gränser mellansubsystem Klara normer och regler Positivt nätverk X X X X X X X X X X X

96 Positiv/stödjande kommunikation. Ansvarig kommunikation. Direkt kommunikation. Kort och koncis. Konkret och i beteendetermer. Kongruent. Presentera alternativ.talaomeffekten

97 Terapeutens beteende. Det är viktigt att terapeuten är strukturerande och har god förmåga att skapa en relation Att vara strukturerande betyder: 1. Att vara styrande 2. Att ha en klar kommunikation. 3. Att terapeuten har förmåga att förmedla klara och begripliga bilder av familjen 4. Att ha självförtroende 5. Att ge optimistiska budskap 6. Att ha tillräcklig auktoritet Förmåga att skapa en relation betyder: 1. Att koppla känsla till beteende 2. Att ha känsla för vad som händer 3. Att vara icke dömande. 4. Att kunna visa värme. 5. Att kunna visa humor 6. Att avslöja sig själv (Alexander & Parsons 1982).

98 Viktigt för en FFT terapeut Teoretiskt förstå familjeterapi. Ha en teoretiskt förståelse för de grunder som FFT bygger på och hur dessa olika delar är sammanvävda. Ha en absolut vilja att fortsätta terapin och hålla fokus på vad det handlar om. Det är viktigt att kunna kommentera och ta med allt som finns både inom och utanför familjen när det gäller att arbeta, exempelvis genom att kommentera, stödja eller omformulera. Vara icke dömande. Den funktionella familjeterapeuten är icke dömande och bör avstå från att kritisera. Speciellt familjefunktioner är den enskilda familjens egendom, och de har all rätt i världen att fungera som de vill. Samtidigt som man måste peka på vilka eventuella konsekvenser ett visst beteende kan få. Vara icke anklagande. Funktionella familjeterapeuter är tränade att se på beteendet utifrån en funktionell synpunkt. Vad bidrar beteendet till? Allt beteende är ett försök att lösa något problem, frågan är vilket. Humor, värme och acceptans. I det funktionella familjeterapiarbetet är det viktigt att man kan visa värme, acceptans och humor. I många familjer är humor en av de viktigaste möjligheterna för att få medlemmarna att se annorlunda på sitt sätt att fungera och också en möjlighet för att kunna distansera sig.

99 Positiv omformulering (Reframing) Används framförallt i motivationsfasen Omformuleringarna innebär oftast att terapeuten porträtterar oacceptabla beteenden som vrede, olydnad, m.m. i ett annat ljus. Terapeuten beskriver beteendet i en annan context eller i en annan situation som ger det en mera positiv betydelse. Vrede betyder också att man är sårad Vrede kan betyda förlust eller saknad Försvarsinriktat beteende kan visa att det finns känslor Att tjata betyder att det är viktigt Smärta betyder att man inte kan lyssna

100 Effekt av positiv omformulering Ger möjlighet till att komma ur destruktiva mönster Introducerar alternativ som kan ge förvirring ut vilken alternativa beteenden kan komma tillstånd Ger något nytt att tänka på vilket kan leda till annan syn på varandra eller på varandras beteenden Lättar ofta på den syndabocksprocess som kan förekomma (reattribution)

101 Tidigare studier Funktionell Familjeterapi Återfall i % Hansson & Cederblad 1997 (24 mån) Kontroll FFT Gordon et al 1995 (16 mån) Gordon et al 1995 (28 mån) Gordon et al 1988 (18 mån) Barton et al 1985 (15 mån) Barton et al 1985 (13 mån) Alexander et al 1973 (12 mån)

102 Certifiering i FFT Certifiering ges till team alt. Arbetsplats Det ska finnas ett fast team som arbetar med FFT Krav: Genomgången utbildning 6-7 dagar Handledning under minst ett år (minst 3 fall visas på video minst 3 ggr) Uppfyller adherence kraven

103 Kostnader för certifiering (preliminär beräkning) Undersökning av organisationen 1 dag kr Undervisning 6 dagar a kr kr Handledning ett team 10 dagar a kr kr Anslutning till adherence system (per år) Resor m.m. TOTALT kr kr kr Moms tillkommer

104 FFT - Lund Återfall i brott ett år efter behandlingens start FFT Kontroll Totalt n % n % n % Återfall Ja Nej Total x 2 (df=1)=9.3 p =.0024 Återfall i brott två år efter behandlingens start FFT Kontroll Totalt n % n % n % Återfall Ja Nej Total x 2 (df=1)=15,2 p =.0001

105 Antisocial behaviour Selfreported antisocial behaviour FFT Normal children Beteende % % Behaviour Skolkat Truency Rymt hemifrån 27 2 Running away Olovlig körning Driving without license Snattat 74 8 Shoplifting Stulit bil 20 2 Stolen a car Ficktjuv 6 0,2 Pickpocketing Inbrott 37 4 Burglary Häleri 24 9 Buing stolen goods Burit vapen Carrying a weapon Olaga hot 12 1 Thretening somebody Slagsmål Engagement in riots Använt hasch 24 5 Cannabis use Tyngre droger 3 0,7 Hard drug use Supit sig full 75 - Drunk Sålt knark 9 1 Hard drug selling

106 The first session Get relevant information Acknowledgement -Possibility Change the viewing Problems and goals Resources Change the Kjell Hansson

107 FÖRSTA SAMTALET SKAFFA INFORMATION OM: HUR SER FAMILJ OCH OMGIVNING UT VAD HAR HÄNT/BROTT-MISSBRUK HISTORISK ANAMNES TIDIGARE VÅRDKONTAKTER KAMRATER - SKOLA TILLSYN - MONITORING REAKTIONER PÅ HÄNDELSEN

108 Change the viewing FÖRÄNDRING AV TEMPUS/TID FÖRÄNDRING AV TVINGANDE MOMENT FÖRÄNDRING AV GENERALISERING FÖRÄNDRING AV KOMPLEX EQVIVALENS A = B FÖRÄNDRING AV ORSAK-VERKAN A B M.M.

109 Change the doing VAD VILL MAN FÖRÄNDRA? ÄR DET MÖJLIGT ATT FÖRÄNDRA? VEM KAN GÖRA FÖRÄNDRING? NÄR KAN FÖRÄNDRING SKE? VILKA BETEENDEN KAN FÖRÄNDRAS? FÖRESLÅ EXPERIMENT FÖRESLÅ ANNAN TURTAGNING FÖRESLÅ SYSTEMISKA FÖRÄNDRINGAR MM

110 FFT - LIKHETER/SKILLNADER MED ANDRA MODELLER FFT - STRUKTURELL FAMILJETERAPI KOMMUNIKATION SKA FÖRÄNDRAS FUNKTIONEN AV SYMTOMET INTE FÖRÄNDRAS KLARA INSLAG AV BETEENDE OCH KOGNITIV TERAPI NÄRHET OCH DISTANS ÄR VIKTIGA DIAGNOSTISKA KRITERIER FÖR ATT FÖRSTÅ SYMTOMEN BÅDA: FAMILJEN GRUND FÖR FÖRÄNDRING SYSTEMET SKA FÖRÄNDRAS FFT - MULTISYSTEMISK TERAPI (MST) FFT STARTAR MED FAMILJEN OCH UTVIDGAR SEDAN MST STARTAR BRETT UTIFRÅN ETT MULTISYSTEMISKT PERSPEKTIV BÅDA: GOD FORSKNINGSGRUND MÅLCENTRERADE OCH INRIKTADE PÅ BETEENDEFÖRÄNDRING SYSTEMTEORETISK GRUND INLÄRNINGSPSYKOLOGISK GRUND

111 Tabell 1. Sammanfattning av grundläggande delar i funktionell familjeterapi Mål Behövliga färdigheter Fokus Aktiviteter Engagera Diagnostisera Motivation Beteendeförändring Analysera information och utveckla planer Förstärk upplevelsen av ansvar och trovärdighet Kvalitéer som medger positiv uppfattning om klienterna Omedelbart gensvar. Familjens förväntningar Hög personaltillgänglighet, lätt att nå per telefon, lämpligt språk och klädsel, snabb service och lätt att komma till terapin Vara uppmärksam och lyhörd. Begreppsmodell som innefattar funktioner av det personliga uppträdandet mot andra. Inom- och utomfamiljära sammanhang, möjligheter t. ex. värderingar, syndabockar, funktioner, mönster för samspel, orsak till motstånd, resurser och begränsningar Observationer, frågor t. ex. Vem? Vad? När?, slutsatser, funktion av dåligt uppförande, Vad händer om? Vilka blir effekterna? Skapa en positiv motiverande anda och sammanhang, minimera hopplöshet och dålig initiativförmåga Förmåga till relationer med andra/ kompetens i relationer till andra Relations process, att skilja anklagelse/skuldbeläggande från ansvarstagande Avbryta negativa samspelsmönster och skuldbelägganden (distrahera och avbryta) Ändra mening/betydelse, ofta genom att omformulera: 1. Utvärdera det negativa resultatet av uppförandet men 2. Introducera möjliga ickeskadliga motiv för uppförandet 3. Introducera teman & sekvenser som antyder en positiv framtid. Strukturera, undervisa och organisera Träna färdigheter, förändra invanda interaktioner och visa alternativa copingstrategier Kommunikationsträning, användande av tekniska hjälpmedel, uppdrag, läxor, hemuppgifter Vara modell för uppförandet, ge direktiv & information, utveckla kreativa program för att förändra beteendet men förbli känslig för familjemedlemmarnas möjligheter samt relationella behov Generalisera Utvidga positiv familjefunktion och dra in andra sociala system Tydlig multisystemisk modell, stark terapeutisk och icke-dömande attityd, energi Relationerna mellan familjemedlemmarna och de många samhällssystemen Lära känna samhällets resurser, utveckla och behåll kontakter, initiera andra och nya kliniska kontakter vid behov

112 SCL-90 totalt, FFT Malmö Före Uppföljning Signifikans m(sd) n m(sd) n p n Mammor 62,0(43,1) 29 33,8(31,0) 18 < Pappor 46,6(38,8) 20 32,9(25,2) 10 < Mammor + Pappor 55,7(40,5) 49 33,1(28,2) 29 < Kjell Hansson

113 Familjeklimat, FFT Växjö (samtliga) Före Uppföljning p (n=132 ) (n=90) (n=89 ) m (sd) m (sd) Närhet 1,40(1,02) 1,90(1,07) <.001 Distans 0,55(0,60) 0,30(0,51) <.01 Spontanitet 0,95(0,97) 0,89(1,02) - Kaos 1,01(1,25) 0,57(1,03) <.005 Kjell Hansson

114 CBCL OCH YSR, FFT MALMÖ Före Efter (n=30) (n=19) t p m(sd) m(sd) CBCL 34,2(18,0) 16,4(12,0) 3,93 <.001 (n=30) (n=17) YSR 39,6(21,4) 29,3(14,9) 1,99 =.06 Kjell Hansson

115 Washington State Institute for Public Policy OUTCOME EVALUATION OF WASHINGTON STATE S RESEARCH-BASED PROGRAMS FOR JUVENILE OFFENDERS January 2004 Reports published by the Institute are available at For further information, contact Robert Barnoski, (360) , barney@wsipp.wa.gov; or Steve Aos (360) , saos@wsipp.wa.gov

116 The evaluation relied on the following schedule: July January July September September March December State funding begins. CJAA program implementation. Program evaluation begins. Study samples include sufficient numbers of youth. Preliminary 12-month recidivism measurement period ends. Final 18-month recidivism measurement period ends. Final report

117 The following four CJAA programs were selected by Washington s 33 juvenile courts: Functional Family Therapy (FFT) 14 juvenile courts Aggression Replacement Training (ART) 26 courts Coordination of Services (COS) 1 court Multi-Systemic Therapy (MST) 3 courts.

118 FFT Therapist Competence Ratings THERAPISTS FAMILIES FFT THERAPIST GROUPS Number Percentage Number Percentage Not Competent Borderline Total Not Competent Competent Highly Competent Total Competent Total Note: Four therapists are excluded because their competence was not known by the raters.

119 Adjusted 18-Month Recidivism Rates Control vs. FFT Therapist Groups STUDY GROUP MISDEMEANOR VIOLENT AND FELONY FELONY FELONY Control 49.6% 27.0% 5.5% Not Competent 51.2% 32.8% 10.7% Borderline 58.3% 29.9% 7.8% Total Not Competent 54.3% 31.5% 9.5%* Competent 49.1% 17.6%* 3.1% Highly Competent 37.3% 15.3%* 2.4% Total Competent 44.1% 16.7%* 2.8% All FFT Youth 49.6% 24.2% 6.2% *Statistically significant at the.05 probability level.

120 Adjusted Felony Recidivism Rates at 6-, 12-, and 18-Month Follow-up Periods % FFT, Not competent Therapists Control group FFT, Competent Therapists 0 6 months 12 months 18 months

121 ART Evaluation Study Groups in 2000 NUMBER ART GROUP OF NUMBER OF YOUTH COURTS Control ART Total Not Competent Competent Highly Competent Total Competent Total

122 Adjusted 18-Month Recidivism Rates Control vs. ART Groups in 2000 STUDY GROUP YOUTH MISDEMEANOR VIOLENT AND FELONY FELONY FELONY Control % 24.8% 6.2% Not Competent % 6.5% 6.8% Competent % 20.3% 6.6% Highly Competent %* 12.9%* 6.4% Total Competent % 18.8%* 6.6% All ART Youth % 20.8% 6.6% * Statistically significant at the.05 probability level.

123 Adjusted Felony Recidivism Rates 6-, 12-, % and 18-Month Follow-up Periods ART, not competent Control ART, competent month 12 month 18 month

124 Summary of Outcome Evaluation Findings Number of youth Adjusted 18-month Reduction Benefit to Felony recidivism in cost Control Program Control Program recidivism (2002 dollars) PROGRAM Functional Family Therapy: Competent % 16.7% -38.1%** +$10.69 Not Competent % 31.5% +16.7% -$4.18 Total % 24.2% -10.4% +$2.77 Aggression Replacement Training: Competent % 18.8% -24.2%** +$11.66 Not Competent % 26.5% +6.9% -$3.10 Total % 20.8% -16.1% +$6.71 Coordination of Services % 1.4% -57.6%* +$7.89

125 Summary of Cost-Benefit Results Change in number of FFT ART COS felony convictions as Competent Not Competent Not a result of the program competent competent Per program participant Program costs per participant $2,100 $2,100 $745 $745 $400 Program benefits taxpayer benefits (avoided criminal justice costs) $9,003 -$3,521 $3,483 -$927 $1,462 Total taxpayer and crime victim costs avoided $22,448 -$8,779 $8,684 -$2,312 $3,155

126 The basic findings are these: When Functional Family Therapy (FFT) is delivered competently, the program reduces felony recidivism by 38 percent. The cost-benefit analyses find that FFT generates $2.77 in savings (avoided crime costs) for each taxpayer dollar spent on the program, regardless of therapist competence. For competent FFT therapists, the savings are greater $10.69 in benefits for each taxpayer dollar spent.

127 When competently delivered, Aggression Replacement Training (ART) has positive outcomes with estimated reductions in 18-month felony recidivism of 24 percent and a benefit to cost ratio of $ The Coordination of Services program achieved a decrease in 12-month felony recidivism, and the estimated benefit to cost ratio is $7.89. Because of problems implementing the Institute s evaluation design, no findings are associated with Multi-Systemic Therapy (MST). If the courts and the state wish to continue funding MST, the Institute recommends re-evaluating the program.

128 Functional Family Therapy Youth seen by competent therapists have an 18 percent felony recidivism rate compared 19 with 27 percent for the control group, 20 a statistically significant reduction of 38 percent (p=.01).

129 Aggression Replacement Training For the 21 courts rated as either competent or highly competent in delivering ART, the 18 month felony recidivism rate is 19 percent. This is a 24 percent reduction in felony recidivism compared with the control which is statistically significant (p=.03).