Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Leg sjuksköterska/nationell LCP-samordnare www.lcp.nu www.palliativ.se
Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut hos er? Hur samarbetar vi kring den döende patienten? Hur vet vi att alla gör rätt insatser? LCP och Svenska Palliativregistret som kvalitetssäkring och stöd i vården!
Var finns kvalitetssäkring i vården? Barnavårdcentral Skolhälsovård Mödravård Företagshälsovård
Arne 87 år
Arne 87 år Stroke, hjärtsvikt och diabetes Sambo, en son som bor i Karlstad Ätit och druckit dåligt sista månaden Sedan 1 vecka är han mest sängliggande Får allt svårare att ta tabletter Blir mer och mer förvirrad och orolig Får mer och mer ont Sambon besöker honom nästan dagligen Sover mer och mer och är ibland svår att väcka
palliativ vård i livets slutskede palliativa insatser brytpunktsprocess rädda liv förlänga liv livskvalitet livskvalitet / närståendestöd
Behöver vi en vårdplan för vård i livets slut? How we care for the dying must surely be an indicator of how we care for all our sick and vulnerable patients. Care of the dying is urgent care; with only one opportunity to get it right to create a potential lasting memory for relatives and carers." Professor Mike Richards Chair: EOLC Strategy Adv. Board
Vad är? Vårdplan med mål, dokumentationsstöd och behandlingsriktlinjer Instrument för att förbättra vården av döende Kontinuerlig uppföljning och spridning nationellt och internationellt Kan användas av alla enheter som vårdar döende Används i ett 20tal länder inom och utom Europa Ca 150 enheter i Sverige; sjukhus, vård-och omsorg, palliativa enheter, hemsjukvård Ger en bas för utbildning John Ellershaw och Deborah Murphy vid Marie Curie hospice i Liverpool grundade Liverpool Care Pathway (LCP) 1998
LCP tre faser med specifika mål Initial bedömning Efter dödsfallet Kontinuerlig bedömning
Brytpunkten döende Varför? Rätt diagnos. Alla åtgärdbara orsaker till tillståndet ska ha övervägts Behandlingen ändrar inriktning och mål Brytpunkten är tydlig för personal och patient/närstående Brytpunkten är tydlig för personal men otydlig för patient/ närstående Brytpunkten är otydlig för både personal och patient/närstående Brytpunkten är otydlig för personal men tydlig för patient/ närstående
Syfte:Initialbedömning Ø Att identifiera patienten som döende Ø Att ge patient och närstående samstämmig information Ø Att kunna ge en adekvat symtomkontroll; fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt
LCP mål initial bedömning Status Symtomlindring Psykologiskt status/insikt Religiöst/andligt/existentiellt stöd Kommunikation med närstående Kommunikation med andra vårdgivare
Närståendestöd Närstående ska känna sig trygga och välkomna och kunna fokusera på det som är viktigt genom att känna sig delaktiga och ha kontroll över det som sker Skriftlig information kan underlätta för närstående att komma ihåg all information. Marie-Louise Stockholms Ekeström Sjukhem
Multidisciplinära anteckningar Kortfattade anteckningar om sådant som inte går att få fram på annat sätt i LCP t ex - Ett specifikt samtal med namngiven närstående - Information omedelbart efter en rond - Specifik information om ett särskilt symtom eller försämring Motivera nej i målen
Syfte: Kontinuerlig bedömning Ø Att kontrollera och förebygga symtom Ø Att ge adekvat behandling och omvårdnadsåtgärder Ø Att ge stöd till närstående, identifiera riskanhöriga Ø Grundar sig främst på kliniska observationer Ø Dokumenteras var 4:e och var 12:e timme eller vid varje hembesök men kan göras oftare vid behov
Kontrollera och dokumentera Smärta, oro, andnöd, rosslingar, illamående, munvård, vattenkastningsproblem, medicinering Rörlighet/trycksårsprofylax, tarmfunktion, insikt/psykologiskt stöd, religiöst/andligt/existentiellt stöd, omsorg om närstående
Smärta Mål: Att patienten är smärtfri och förefaller lugn och fridfullt tecken på smärta fysisk och psykisk oro/ångest? beröring, massage trygghet, lugn och ro lyssna, tro på patienten rörelse stöd till närstående läkemedel
Illamående och kräkning Mål: Att patienten inte mår illa eller kräkts förstoppning, läkemedel, metaboliska/ kemiska förändringar? undvik starka dofter frisk luft/fläkt lägesändringar munvård läkemedel
Mål: Att patienten är inte orolig eller agiterad tecken på oro - plockig, svårt att komma till ro, rastlöshet, ilska, ledsenhet magbesvär, illamående, blöt blöja, obekväm ställning eller kroppstemperatur? samtal, närhet, beröring, massage, trygghet, lugn och ro, lyssna stöd till närstående läkemedel
Mål: Att patienten inte besväras av andnöd oro/ångest? tecken på andnöd - svårt att andas, ansträngd andning lugn och ro, medmänsklig kontakt lägesändringar, kuddar fläkt stöd till närstående läkemedel
Mål: Att patienten inte besväras av rosslingar Lägesändringar Vanligt - sängliggande,orkar inte hosta Undvik sug Munvård Stöd till närstående
Munvård Mål: Fuktig och ren mun torrhet, sveda, smärtor, sår, slem, beläggning på tungan, svårt att prata protes/brygga munvård som görs ofta kan släcka törst vatten, tuss eller tandborste cerat eller vaselin närstående
Vattenkastningsproblem Mål: Att patienten är besvärsfri urininkontinens blöja/skydd som passar ren och torr hud oro? fylld blåsa, svårt att tömma kateter?
Rölighet/trycksårsprofylax Mål: Att patienten ligger bekvämt med rätt och säker utrustning välbefinnande tryckavlastande hjälpmedel tex. specialmadrasser, kuddar huden inspekteras hälar, höfter, sakrum, öron torra och släta sängkläder vändning v.b personlig hygien (tvättning och ögonvård) Stockholms Sjukhem
Tarmfunktion Mål: Att patienten inte besväras av förstoppning eller diarré tecken på förstoppning tex. oro, diarré försiktig laxering/ magmassage endast vid besvär torrt och rent i sängen
Insikt/psykologisk stöd Mål: Att patienten på en lämpligt sätt har blivit medveten om sin situation viktigt att berätta för patienten vad som kommer att ske när det gäller omvårdnad kommunikation med patienten genom tal och beröring till och med patienten, inte över patienten
Religiöst/andligt/existentiellt stöd Mål: Att patienten får möjlighet att berätta om sådant som är viktigt för honom patienten/omgivningen kan uppleva oro för sig själv/andra existentiella frågor, livsfrågor LYSSNA och bekräfta! Ev. stöd av präst/andlig företrädare
Omsorg om närstående Mål: Att behoven hos dem som besöker patienten tillgodoses hälsobehov tex. mat, vila och sömn äldre personer som åsidosätter sina egna behov miljöombyte socialt stöd
Dokumentation av bristande Datum och klockslag symtomkontroll Vad som hände och varför Åtgärd Resultat Dokumentationen ligger till grund för fortsatt symtomkontroll och förbättringsarbete
Syfte: Konstaterande av dödsfall Att handläggning sker efter gällande rutin så att inga onödiga misstag sker Att information och rådgivning ges till närstående
7-steg implementeringsprogram 1. Kännedom om LCP via konferens, artikel etc. Kontakt med LCP-kontoret. 2. Överenskommelse med verksamhetsledning - kontaktsjuksköterska finns med tid avsatt för att stötta teamet i arbetet med LCP - enheten registrerar i Svenska Palliativregistret - godkänner att enheten registreras i Liverpool (görs av svenska LCPteamet) - LCP bör finnas med som ett kvalitetsmål i verksamhetsplaneringen 3 Introduktion för kontaktsjuksköterskor och läkare 4 Retrospektiv granskning av 10 journaler eller två år tillbaka i tiden 5 Introduktion och utbildning på enheten 6 Pilot på 10 patienter eller under ett år + journalgranskning 7 Fortsatt kontinuerlig kvalitetssäkring och kompetensutveckling. Utvärdering med stöd av Svenska Palliativregistret.
Här används LCP Antal enheter < 5 5-10 10-20 20-30 > 50 England Argentina Holland Italien Nya Zeeland Schweiz Slovenien Sverige Tyskland Australien Indien Irland Island Japan Kina Norge Spanien
Hur vet vi att vi ger en god vård? Kvalitetssäkring Vård LCP Nöjda patienter/anhöriga! Dokumentation?
Kommunikation/insikt och religiöst/andligt stöd 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Språk pat Språk närst Insikt sjd pat Insikt sjd närst Insikt döende pat Insikt döende närst Andligt stöd pat Andligt stöd närst före efter
Erfarenheter av att arbeta enligt LCP Symtom som smärta, oro/ångest rosslingar minskade Dokumentationen förbättrades Gamla vanemässiga rutiner och omvårdnaden förbättrades Kommunikation/relation till patienten, närstående och inom teamet förbättrades Tid för dokumentation förkortades, mer tid kunde ägnas åt patienterna Patienten och närstående är införstådda i den planerade vården känner sig trygga och delaktiga i det som sker
Röster om LCP My Mum died 3 months ago. I miss her so much but we knew she was dying she knew she was dying we talked, but most of all, we laughed. She was cared for on the LCP for the last 3 days of her life - I said goodbye she died - time was precious but we used it wisely. Sedan vi började använda LCP är anhöriga mycket lugnare. De är trygga när de vet hur mycket vi gör för att patienten ska ha det bra Undersköterska i äldreomsorgen Patient's Daughter
Sammanfattning LCP LCP är ett verktyg för att förbättra vården av den döende LCP är evidensbaserat och kan användas av alla enheter som vårdar döende patienter LCP inte enbart ett dokument och en checklista - viktigt att se helheten LCP ger samverkansvinsterna och utvärderingsmöjligheterna LCP är ett dokument och arbetssätt som kontinuerligt utvärderas och utvecklas LCP rekommenderas i flera program och riktlinjer, t ex Nationella Vårdprogrammet för palliativ vård och Läkemedelsboken Men - LCP blir bara så bra som användarna gör det till
Jag... ett nationellt kvalitetsregister för fortsatt utveckling av vården i livets slutskede...och mina närstående är informerade om min situation....är smärtlindrad....är lindrad från övriga symtom....är ordinerad läkemedel vid behov....vårdas där jag vill dö....behöver inte dö ensam....vet att mina närstående får stöd. får den omvårdnad jag behöver.
Vet ni på er enhet. Hur många som: är informerade om att de är döende? dör med smärta? får munvård utförd regelbundet? är smärtlindrade? har någon hos sig i dödsögonblicket? Svaren kan du få med hjälp av Palliativregistret www.palliativ.se
Kan vi vara nöjda? n 43 147
LCP + Svenska Palliativregistret = stöd i kvalitetsarbetet död
MÅLET: Att förbättra vården för de döende Foto J. Forsell