Vanda stad Budget 2015 Ekonomiplan 2015 2018
Vanda stad Budget 2015 Ekonomiplan 2015 2018 Stadsfullmäktige 17.11.2014
Omslagsbild NCC/Skanska Omslag Markku Lappalainen, Informationen Design Anitta Mäkinen, Informationen Layouthandledning Sirpa Rönn, Ekonomiplaneringen Layout Jaana Calenius, Sirpa Rönn och Katarina Virtasalo, Ekonomiplaneringen Översättning Annika Peltola, Kristin Westman, Niklas Wenman och Anne Lindfors-Shaban, Vanda stads translatorer Tryckeri Trinket Oy 12/2014 2 Vanda stad budget 2015, ekonomiplan 2015 2018
Innehåll År 2015 ett år av stora investeringar för Vanda...5 Vanda stads omvärld...6 Strategin för fullmäktigeperioden 2013 2016...17 Arbetet med att sammanställa en strategi för fullmäktigeperioden...18 Värdegrund och vision...19 Strategiska prioriteringsområden och deras huvudmål...20 Vanda stads bindande mål för år 2015...29 Driftsekonomidelen...37 Verkställandet av budgeten 2015...38 Jämförelse enligt verksamhetsområde 2013-2018 och ram...42 Allmän förvaltning...45 Allmän förvaltning...46 Centralvalnämnden...47 Stadsfullmäktige...48 Revisionsnämnden och den externa revisionen...49 Stadsstyrelsen...50 Samarbetsandelar och -bidrag...52 Stadsdirektörens verksamhetsområde...53 Verksamhetsområdet för koncern- och invånarservice...59 Verksamhetsområdet för koncern- och invånarservice totalt...60 Verksamhetsområdet för koncern- och invånarservice bruttoenheterna...64 Helsingforsregionens tolkcentral...67 Sysselsättningsservicen...68 Verksamhetsområdet för social- och hälsovård...71 Social- och hälsovårdens verksamhetsområde totalt...72 Social- och hälsovårdens verksamhetsområde utan den specialiserade sjukvården...72 Social- och hälsovårdsnämnden...77 Ekonomi- och förvaltningsservicen...78 Specialiserad sjukvård...81 Hälsovårdsservicen...83 Familjeservicen...88 Äldre- och handikappservice...92 Affärsverket för mun- och tandhälsa...96 Bildningsväsendets verksamhetsområde...99 Bildningsväsendets verksamhetsområde totalt...100 Bildningsväsendets verksamhetsområde bruttoenheterna...100 Undervisningsnämnden och fritidsnämnden...104 Gemensamma tjänster...105 Finskspråkig grundläggandeutbildning...107 Ungdoms- och vuxenutbildningen bruttoenheterna...110 Småbarnsfostran...113 Bibliotekstjänster...116 Övrig utbildning...118 Det svenskspråkiga resultatområdet...119 Kulturservicen...123 Idrottsservicen...126 Ungdomsservicen...129 Yrkesutbildning...133 Vuxenutbildningsinstitutet...136 Musikinstitutet...138 Konstskolan...139 Verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad och miljö...141 Verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad och miljö...142 Stadsplaneringsnämnden sammanlagt...146 Stadsplaneringsnämnden...147 Verksamhetsområdets förvaltning...148 Företagsservicen...150 Stadsplaneringen...152 Tekniska nämnden sammanlagt...155 Tekniska nämnden bruttoenheter...155 Tekniska nämnden...157 Fastighetscentralens resultatområde...158 Kollektivtrafiken...161 Kommunalteknikcentralen...163 Depån...167 Miljönämnden totalt...169 Miljönämnden bruttoenheterna...169 Miljönämnden...170 Miljöcentralen...171 Byggnadstillsynen...173 Affärsverken...175 Mellersta Nylands räddningsväsendes affärsverk...176 Affärsverket Företagshälsan i Vanda...179 Vanda stad budget 2015, ekonomiplan 2015 2018 3
Fonderna 2015-2018...181 Bostadslåne-, fastighets- och byggnadsfonden...182 Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena...184 Social kreditgivning...187 Skadefonden...188 Fondernas kombinerade resultaträkning...189 Fondernas kombinerade finansieringsanalys...189 Bilagor...225 Nybyggen, ep 2015 2024...226 Ombyggnader, ep 2015 2024...231 Ändringsarbeten i hyres- och aktielokaler, ep 2015 2024...235 Kartor över Vanda stads servicenät 17.11.2014...236 Resultaträkningsdelen 2015 2018...190 Investeringsdelen 2015-2019...199 Investeringsdelen...200 Nybyggen...201 Ombyggnad...202 Ändringsarbeten i hyres- och aktielokaler...203 Immateriell egendom...204 Offentliga anläggningstillgångar...205 Lös egendom...208 Fast egendom...209 Aktier och andelar...210 Finansieringsdel 2015-2018...211 Finansieringsdelen...212 Finansieringsanalys...213 Finansieringsplan...214 Kompletterande uppgifter...216 De bindande målen för vanda stads viktigaste och ekonomiskt mest betydande dottersamfund 2015 2018...219 De bindande målen för vanda stads viktigaste och ekonomiskt mest betydande dottersamfund 2015 2018...220 Vanda Energi-koncernen...220 VAV Asunnot Oy -koncernen...220 VTK Kiinteistöt Oy-koncernen...221 Vantaan Tilapalvelut Vantti Oy...221 Försäljnings- och marknadsföringsbolag x (fd. Myyrmäen Urheilupuisto Oy)...221 Kauppiaitten Kauppaoppilaitos Oy...222 Kiinteistö Oy Itäkehä samt Kehäsuora (fusioneras sinsemellan)...222 Kiinteistö Oy Kehäportti...222 Vantaan Moottorirata Oy...223 Vantaan Markkinointi Oy...223 4 Vanda stad budget 2015, ekonomiplan 2015 2018
År 2015 ett år av stora investeringar för Vanda År 2015 ett år av stora investeringar för Vanda År 2015 framstår som ett betydelsefullt år i Vandas utveckling, då trafiken på den länge efterlängtade Ringbanan öppnas. När Ringbanan med sina nya stationer står klar bidrar den till att förtäta stadsstrukturen och öppna alldeles nya möjligheter att utveckla staden på ett hållbart sätt. Trots den ekonomiska recession som redan pågått i flera års tid har Vanda fortsatt att investera i sin framtid och attraktionskraft. Andra milstolpar i Vandas utveckling under 2015, vid sidan av Ringbanan, är bland annat invigningen av det nya stationscentret Dixi i Dickursby i början av 2015 och bostadsmässan som ordnas i Kivistö i Vanda i juli augusti. Vidare framskrider arbetet med att utveckla stadens centrumområden enligt planerna och skede två i ombyggnaden av Ring III är snart slutfört. År 2014 har varit ett livligt år inom bostadsbyggandet i Vanda och utvecklingen fortsätter högst antagligt på samma vis under de närmaste åren, påskyndad av byggandet av Kivistö och den kompletterande byggnationen i centrumområdena. Enligt prognoserna innebär detta att stadens årliga befolkningsökning kommer att ligga på över 2 500 invånare under de närmaste åren. Målet för planläggningen av bostäder höjs i Vanda till en nivå på 2 500 bostäder varje år från och med 2016, i enlighet med det avtal som ingåtts mellan staten och Helsingforsregionens kommuner. Svårt har det varit att anpassa den kraftiga tillväxten och det rekordartade investeringsprogrammet till den ekonomiska lågkonjunkturen och den låga tillväxten i skattefinansieringen. Vanda stadsfullmäktige fattade ett viktigt beslut och var bland de första på det kommunala fältet att börja balansera sin ekonomi, vilket å sin sida bidrog till det positiva resultatet i bokslutet 2013. Vandas ställning i den ekonomiska jämförelsen av landets största städer förbättrades också nämnvärt under 2013. År 2015 när de stora trafikinvesteringarna genomförts sjunker den totala investeringsnivån i Vanda med cirka 45 miljoner euro jämfört med budgeten för 2014. Nivån på stadens egna investeringar har anpassats inom en ram på 100 miljoner euro i enlighet med balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin. Stadens totala investeringsnivå fortsätter att sjunka under de följande åren, när de stora trafikinvesteringarna står klara. Särskilda utmaningar för budgeten 2015 är de lagstadgade förpliktelserna som fortsätter att öka i antal i kommunerna, den fortsatta nedskärningen i stadsandelarna och de svaga utsikterna för en tillväxt i skattefinansieringen. Den fortsatta ekonomiska recessionen med hög arbetslöshet som följd bidrar inte till att förbättra situationen. Under de kommande åren förbättras ändå Vandas relativa position på det kommunala fältet av det nya, tydligare och rättvisare statsandelssystem, som träder i kraft från 1.1.2015. En engagerad och innovativ personal, gott ledarskap, ett starkt stöd av de förtroendevalda och en smidig serviceorganisation är även i fortsättningen en garanti för fungerande och kostnadseffektiva välfärdstjänster i staden. Flera utredningar som gjorts under den senaste tiden visar att Vandaborna är mycket nöjda med den service som staden erbjuder. Det är ju också helt i linje med vår strategi att fokusera på dem som använder servicen när staden vidareutvecklar sina tjänster. Kari Nenonen Stadsdirektör Vanda stad budget 2015, ekonomiplan 2015 2018 5
Vanda stads omvärld Förändringar i Vanda stads omvärld Befolkningen växer varje år med runt 2 500 personer I början av 2014 hade Vanda 208 098 invånare. Av Vandaborna hade 174 844 finska som modersmål medan de svenskspråkiga uppgick till 5 722 stycken och 27 515 personer talade något annat språk. De två största grupperna bland dem som talar något främmande språk är de som talar ryska och estniska. Antalet ryskspråkiga var 5 925 medan de estniskspråkiga var 5 859 till antalet. Båda grupperna har nu alltså gått förbi de svenskspråkiga i antal. Under 2013 minskade den finskspråkiga befolkningen i Vanda för första gången i antal. Minskningen uppgick till 375 personer. Antalet kommuninvånare som talar något annat språk ökade däremot med över 3 100 personer. Mest ökade antalet estniskspråkiga Vandabor, ökningen var 1 140 personer, dvs. 24 % jämfört med 2013. Antalet ryskspråkiga ökade med 540 personer och ökningen var därmed 10 %. Stadens befolkning har under 2000-talet vuxit med en genomsnittlig årstakt på 2 400 invånare i året. Under 2012 var ökningen 2 340 personer medan ökningen under 2013 var avsevärt större, 2 800 personer. För år 2014 räknar man med en ökning på 2 440 personer. Ökningen i befolkningsantalet påverkas dels av en "naturlig befolkningsökning", dvs. differensen mellan födda och avlidna, dels differensen mellan dem som flyttar till kommunen och dem som flyttar bort. Den naturliga befolkningsökningens andel av den genomsnittliga förändringen i stadens befolkningsmängd har uppgått till knappa 70 procent årligen. Under 2013 låg andelen för första gången under 2000-talet under 50 %, vilket betyder att migrationsrörelsen var den faktor som snabbast bidrar till stadens tillväxt. Karta 1. Flyttströmmarna i snitt per år i Vanda till och från olika områden åren 2008 2013 Nettoflyttningens omfattning < -100 (3) -100 - -51 (4) -50 - -1 (6) > 0 (3) Hyvinge -45 Mäntsälä -75 Vichtis -41 Nurmijärvi -198 Träskända -101 Tusby -187 Kervo -95 Vanda Borgnäs -15 Sibbo -74 Övriga Finland -13 Esbo 45 Övriga Nyland -90 Grankulla -4 Helsingfors 845 Kyrkslätt -21 Utlandet 766 Källa: Statistikcentralen Under de senaste åren har Vanda fått migrationsvinst från Helsingfors och utlandet. De största migrationsförlusterna går till kranskommunerna och övriga kommuner i södra Finland. Migrationsvinsten från utlandet har ökat för varje år samtidigt som den inhemska nettomigrationen till och med har uppvisat en negativ trend. 6 Vanda stad budget 2015, ekonomiplan 2015 2018
Vanda stads omvärld Figur 1. Nettomigration, pers. 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Nettomigrationen i Vanda från hemlandet och utlandet åren 2000 2013 Det förutspås att Vandas befolkning under de närmaste åren kommer att öka med en genomsnittlig årstakt på 2 600 invånare per år. Varje år föds närmare 1 400 fler Vandabor än det dör och migrationsöverskottet uppgår till 1 200 personer om året. Vandas fortsättningsvis relativt ungdomliga åldersstruktur kommer att åldras, även om antalet barn i dagis- och skolåldern till och med kommer att uppvisa en viss ökning under de närmaste åren. Figur 3. Den prognostiserade förändringen bland befolkningen i de yngsta åldersgrupperna åren 2014 2019 0-500 Antal personer 20 000 17 500-1 000 15 000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 12 500 Källa: Statistikcentralen Finland sammanlagt Från utlandet sammanlagt 10 000 7 500 5 000 Migrationsrörelsens andel av ändringen i befolkningsantalet har växlat mer än den naturliga befolkningsökningen: nettomigrationen har under 2000-talet som lägst legat på ett par hundra personer minus medan den som mest har legat på 1 400 personer på plus. Under de senaste åren har särskilt nettomigrationen från utlandet till Vanda och hela huvudstadsregionen varit klart större än tidigare medan det inhemska migrationsöverskottet samtidigt har krympt. Befolkningen med främmande språk i Vanda har ökat klart snabbare än den finskspråkiga befolkningen: närmare 90 procent av hela befolkningsökningen under de senaste fem åren har utgjorts av personer som talar något främmande språk. Under 2013 var andelen 100 %. Figur 2. 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0-500 -1 000 Den årliga befolkningsökningen i Vanda åren 2000 2013 enligt modersmål, prognos för åren 2014-2022 Befolkningsökning, personer 3 500 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Finska Källa: Statistikcentralen Svenska Andra språk 2 500 0 Källa: Statistikcentralen 2014 2015 2016 2017 2018 2019 0-6 7-12 13-15 Antalet Vandabor som uppnått pensionsåldern växer snabbt, under de närmaste fem åren med en genomsnittlig årstakt på 1 250 personer. I början av år 2019 beräknas de vara 6 140 (21 %) fler än idag. Antalet personer som fyllt 75 år förutspås öka från knappa 10 500 i dag, med en årstakt på i genomsnitt 620 personer till 13 600 personer år 2019. Antalet personer som fyllt minst 85 år kommer enligt prognosen att vara knappa 43 % fler år 2019 än i början av 2014. Figur 4. Antal personer 25 000 22 500 20 000 17 500 15 000 12 500 10 000 7 500 5 000 2 500 0 Källa: Statistikcentralen Förändringen i befolkningen bland 65 år fyllda och äldre 2014 2019 2014 2015 2016 2017 2018 2019 65-74 75-84 85+ Vanda stad budget 2015, ekonomiplan 2015 2018 7
Vanda stads omvärld Antalet personer i arbetsför ålder ökar genom tillskott av personer med främmande modersmål Antalet Vandabor i arbetsför ålder, dvs. 20 64 år, förutspås fortsättningsvis öka, så att de i början av 2019 är 4 360 fler än i dag. Ökningen i antalet personer i arbetsför ålder baserar sig enbart på den ökande andelen av befolkningen som talar något främmande språk, eftersom antalet personer i arbetsför ålder med ett inhemskt språk som modersmål har minskat från och med 2008 och enligt prognos fortsättningsvis kommer att minska. Figur 5. Personer 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0-500 -1 000-1 500 Den årliga förändringen bland Vandas befolkning i arbetsför ålder (20 64 år) enligt modersmål åren 2005 2013 och enligt prognosen för åren 2014 2018. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Inhemska språk Främmande språk Källa: Statistikcentralen samt städerna Vanda, Esbo och Helsingfors Det förutspås att antalet som talar något främmande språk i relativt snabb takt kommer att öka i regionen. Enligt den befolkningsprojektion över den del av befolkningen med främmande modersmål, som år 2012 har sammanställts för hela Helsingforsregionen, beräknas att antalet personer som talar något annat än ett inhemskt språk kommer att öka med nästan 9 600 personer i Vanda under de följande fem åren, så att deras andel av stadens befolkning i arbetsför ålder 2019 skulle ligga på över 18 %. Utvecklingen har dock varit snabbare än väntat i både Vanda och grannstäderna: I de yngsta åldersgrupperna var antalet redan i början av 2014 större än det hade prognostiserats för början av 2015. Den ekonomiska försörjningskvoten har försvagats Den ekonomiska försörjningskvoten mäter hur många personer utanför arbetskraften samt arbetslösa det finns för varje sysselsatt. Sysselsatta är enligt definitionen personer som varit i förvärvsarbete under årets sista vecka. Som arbetslösa räknas de personer i åldrarna 15 74 år som varit arbetslösa årets sista arbetsdag. Informationen om arbetslösheten har inhämtats från arbetsministeriets register över arbetssökande. Till de personer som är utanför arbetskraften räknas alla i åldrarna 0 14 år, studerande, beväringar och pensionärer samt övriga som står utanför arbetskraften. Studerande eller skolelev är den person som fyllt 15 år och som på heltid studerar i någon läroinrättning och inte är i förvärvsarbete eller arbetslös. Skolelever under 15 år ingår i kategorin "0 14 år". Till pensionärer räknas alla personer som enligt Folkpensionsanstaltens eller Pensionsskyddscentralens uppgifter uppbär pension (borträknat familjepension och deltidspension) och inte är i förvärvsarbete. Likaså har alla över 74 år bedömts vara pensionärer. En del personer har också definierats som pensionärer på basis av pensionsinkomster. Under 2012 var den ekonomiska försörjningskvoten i Vanda 1,02 vilket betyder att för varje person i förvärvslivet fanns det fler än en arbetslös eller person utanför arbetslivet. I grannstäderna Esbo och Helsingfors var nyckeltalet något sämre, 1,03 medan nyckeltalet för hela landet var klart sämre, 1,32. Ännu år 2008 låg siffran i alla städer i huvudstadsregionen under ett. Figur 7. Ekonomisk försörjningskvot 1,4 1,3 1,2 1,1 1 0,9 Den ekonomiska försörjningskvoten i Vanda, Esbo, Helsingfors och hela landet åren 2000 2012 Figur 6. Personer 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Den del av befolkningen i Vanda som talar något främmande språk fördelat enligt åldersgrupp 2014 2019 2014 2015 2016 2017 2018 2019 0,8 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Vanda Källa: Statistikcentralen Helsingfors Esbo Hela landet I framtiden när befolkningen åldras kommer den ekonomiska försörjningskvoten oundvikligen att vara större än i dag. Utvecklingstakten påverkas också i hög grad av ändringar i antalet arbetslösa. 0-6 7-17 18-29 Källa: städerna Vanda, Esbo och Helsingfors 30-49 50-64 65+ 8 Vanda stad budget 2015, ekonomiplan 2015 2018
Vanda stads omvärld Vandabornas utbildningsnivå motsvarar hela landets medelnivå, men är lägre än i grannkommunerna Bäst utbildade bland Vandaborna är de i ålderskategorin 35 49 år, av dem är det fler än två av fem som har en examen på högre nivå. Av dem som fyllt 65 år eller är äldre utgörs den största gruppen av personer som inte har någon examen alls efter grundskolan, bland dem som fyllt 70 år är andelen tre av fem. Figur 8. Andel av åldersgruppen i % 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Vandabor över 15 år enligt utbildning och åldersgrupp under 2012 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 Yli 70 I Vanda ligger arbetsplatssufficiensen rejält över 100 % Vanda har fler arbetsplatser än det bor sysselsatt arbetskraft i kommunen. Av arbetsplatserna förekom en knapp fjärdedel inom handeln samt inkvarterings- och kosthållsbranschen medan en sjättedel förekom både inom transport- och lagerbranschen och en annan sjättedel inom den offentliga förvaltningen, utbildningen samt social- och hälsovårdsservicen. Antalet arbetsplatser inom den traditionella industrin har minskat i Vanda liksom i landet i övrigt. I Vanda är andelen industriarbetsplatser emellertid fortfarande omkring en åttondedel av samtliga arbetsplatser i kommunen. De nya arbetsplatserna i Vanda har koncentrerats till området kring flygplatsen och intill Ring III. Antalet arbetsplatser i hela Helsingforsregionen ökade efter den korta recessionen i början av 2000-talet snabbt från år 2004 till år 2008. Under 2009 minskade antalet arbetsplatser med cirka 20 000. Under 2010 och 2011 började antalet arbetsplatser i regionen igen öka, så att det i slutet av 2011 fanns 21 000 fler arbetsplatser än i slutet av 2009. Utslaget på en tioårsperiod har antalet arbetsplatser regionalt ökat med 9 procent. Relativt sett har ökningen i antalet arbetsplatser varit störst i Kervo, Mäntsälä, Borgnäs och Tusby där antalet arbetsplatser har ökat med över 20 %. I Vanda har antalet arbetsplatser ökat med mer än 17 %. I Esbo har tillväxten varit 15 % medan ökningen i Helsingfors varit knappa 4 %. Ingen eller okänd examen Mellanstadium Högre utbildning Källa: Statistikcentralen Av Helsingforsregionens kommuner är det invånarna i Grankulla, Esbo, Helsingfors och Kyrkslätt som har den högsta utbildningsnivån. Även i de övriga grannkommunerna är befolkningen mer utbildad än i Vanda. I jämförelse med år 2000 har Vandabornas utbildningsnivå stigit fjärde långsammast jämfört med vad den gjort i Helsingforsregionens övriga kommuner: endast i Grankulla och Esbo och Kervo steg den långsammare. Störst har förändringen varit i Borgnäs, Mäntsälä, Vichtis, Sibbo, Nurmijärvi och Tusby, där utbildningsnivån mätt med alla utbildningsmätare (se fig. 9) åren 2000 2012 stigit med minst 22 % i alla kommuner. I Vanda var ökningen 15 %. Figur 9. Den genomsnittliga utbildningsnivån bland befolkningen över 15 år i Vanda, i grannkommunerna och hela landet 2012 Grankulla Esbo Helsingfors Kyrkslätt Sibbo Träskända Tusby Nurmijärvi Kervo Vichtis Vanda Finland Hyvinge Borgnäs Mäntsälä 0 1 2 3 4 5 6 7 Utbildningsnivå=den genomsnittliga längden på den högsta utbildningen per person, antal år Källa: Statistikcentralen Vanda stad budget 2015, ekonomiplan 2015 2018 9
Vanda stads omvärld Karta 2. Ändringen i antalet arbetsplatser i Helsingforsregionens kommuner åren 2002 2012 Antalet arbetsplatser, relativ förändring (%) 20 - (5) 10,0-19,9 (5) 0-9,9 (3) < 0 (1) Hyvinge 17,5 Mäntsälä 22 Vichtis 12,7 Esbo 15,2 Nurmijärvi Träskända 4,1 Borgnäs 24,3 22,7 Tusby 22,3 Kervo 27,6 Sibbo 5,6 Vanda 17,4 Grankulla -18,5 Helsingfors 4,4 Kyrkslätt 12,7 Källa: Statistikcentralen Under 2012 minskade antalet arbetsplatser i Vanda i någon mån, men har därefter ökat i någon mån. Antalet arbetsplatser borde nu uppgå till runt 109 000 stycken. I den arbetsplatsprojektion för Helsingforsregionen som sammanställdes i slutet av sommaren 2014 förutspås att antalet arbetsplatser i Vanda kommer att öka med 6 % fram till 2019 och med 12 % fram till 2024. Enligt projektionen skulle Vanda ha 122 200 arbetsplatser 2024. Ökningen i antalet arbetsplatser i Esbo fram till 2024 förutspås uppgå till 13 % medan siffran i Helsingfors är 3 % (Källa: Nylands arbetplatsprojektioner 2014, Kaupunkitutkimus TA Oy). Sysselsättningsgraden i Vanda har, liksom i hela huvudstadsregionen, hört till de högsta i landet. Under 2000-talet var sysselsättningsgraden högst i slutet av 2007, då den i Vanda närmade sig 80 %. Därefter har sysselsättningsgraden sjunkit i någon mån. Under det andra kvartalet av 2014 var den 75,6 % i Vanda. I grannstäderna var den något lägre. Sysselsättningsgraden i hela landet stannade på under 70 procent. Som allra bäst sjönk arbetslöshetsgraden till under sex % när den var som lägst i Vanda i början av 2008, men har därefter igen ökat och steg till över 10 % sommaren 2013. Av kommunerna i Helsingforsregionen var det endast i Hyvinge som arbetslöshetsgraden var högre än i Vanda. Arbetslöshetsgraden har uppvisat en fortsatt ökning i alla regionens kommuner. Arbetslöshetsgraden i Helsingfors gick om Vanda i början av 2014 och är fortsättningsvis högre. I Esbo gick antalet arbetslösa förbi Vandas antal i april 2014. I slutet av augusti 2014 hade Vanda 12 015 arbetslösa arbetssökande, av dessa hade 3 463 varit arbetslösa längre än ett år. Antalet långtidsarbetslösa började åter öka i och med den ökande arbetslösheten: som lägst var antalet i slutet av 2009, färre än 1 600. Under det år som gått har antalet som varit arbetslösa längre än ett år ökat med 700 stycken. Figur 10. Arbetslöshetsgraden, % 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 2005 0,0 Arbetslöshetsgraden i Vanda, Esbo och Helsingfors fr.o.m. januari 2005 januari juni november april september februari juli december maj oktober mars augusti januari juni november april september februari juli december maj oktober mars augusti Vanda Källa: Nylands NTM-central 2008 2011 2014 Helsingfors Esbo 10 Vanda stad budget 2015, ekonomiplan 2015 2018
Vanda stads omvärld Antalet unga arbetslösa under 25 år minskade i Vanda ännu i början av 2013 men satte igång att öka något från och med maj månad. Av städerna i huvudstadsregionen har antalet unga arbetslösa dock vuxit långsammast i Vanda, där antalet 25-åringar som i slutet av augusti 2014 var arbetslösa uppgick till 1 260 personer. Det är nästan samma antal som året innan. Från och med mars 2014 har Esbo haft fler arbetslösa under 25 år än Vanda. Figur 11. Arbetslösa 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Antalet personer i Vanda under 25 som varit arbetslösa längre än i ett år månadsvis fr.o.m. 2010 jan mars maj juli sept nov ian mars maj juli sept nov jan mars maj juli sept nov jan mars maj juli sept nov jan mars maj juni 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Nylands NTM-central Under 25-åringar I över ett år För dem som har en annan etnisk bakgrund och talar något främmande språk är möjligheterna att få arbete betydligt sämre än för dem som talar något av de inhemska språken. Arbetslöshetsgraden hos den del av befolkningen som talar något främmande språk växlar också mellan 10 och 40 procent beroende på personens ursprungsland och språk. Livligt bostadsbyggande I Vanda hade recessionen återverkningar inom alla verksamhetsområden. I mängden byggnation, särskilt då i fråga om bostäder, märktes det exempelvis under 2009 då ett rekordlågt antal nya bostäder färdigställdes i Vanda. År 2010 började bostadsbyggandet sätta fart och 2011 nådde man det uppställda målet på 2 000 nya bostäder. Året därpå landade man igen på en mycket låg nivå, antalet bostäder som blev färdiga uppgick till 1 340 stycken. Under 2013 färdigställdes redan fler nya bostäder, 1 750 stycken och 2013 inleddes byggandet av närmare 2 500 nya bostäder. Eftersom antalet bostäder som började byggas i början av 2014 fortfarande uppgick till närmare 1 600 stycken, var antalet bostäder under byggande i Vanda hela 3 400 i slutet av augusti 2014. Figur 12. Antal bostäder 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Antalet bostäder som färdigställts i Vanda, Esbo och Helsingfors åren 2000 2013 20002001200220032004200520062007200820092010201120122013 Källa: Statistikcentralen Helsingfors Esbo Vanda Under de senaste åren har bostadsproduktionen i Vanda koncentrerats till områdena utmed järnvägen, mellersta Vanda och Dickursby. Färdigställandet av ringbanan och den kommande bostadsmässan i Kivistö 2015 har gjort att byggandet ökat utmed ringbanan. Tomtpriser och bostadsanskaffningskostnader som är lägre jämfört med grannstäderna samt den smidiga järnvägen är Vandas trumfkort bland dem som skaffar bostad i huvudstadsregionen. Figur 13. Antal bostäder 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Antalet bostäder som färdigställts i Vanda åren 2000 2013 samt prognosen för åren 2014 2023 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Flervåningshus Rad- och kedjehus Separata småhus Källa: Kommunregistret Facta och prognosen för bostadsbyggandet 2014 Möjligheterna att utnyttja markområdena vid Ringbanan har skapat förutsättningar för den prognostiserade befolkningsökningen och bostadsbyggnationen. Vanda stad budget 2015, ekonomiplan 2015 2018 11
Vanda stads omvärld Byggandet av lokaliteter Under 2000-talet har mängden våningsyta som färdigställts i Vanda, förutom bostäder, varit mycket omfattande, med en årstakt på runt 180 000 kvadratmeter våningsyta, under vissa år har mängden till och med uppgått till 300 000 kvadratmeter våningsyta. Byggandet har koncentrerats till områdena kring flygplatsen samt utmed Ring III. Under 2010 färdigställdes emellertid lokaliteter i en rekordartat liten omfattning, bara knappa 70 000 m2-vy. Ett år senare, 2011, uppfördes dubbla mängden våningsyta för lokaliteter jämfört med året innan, 142 000 m2-vy och ytterligare något mer, 153 000 m2-vy under 2012. Under 2013 var mängden lokaliteter som färdigställdes snäppet under 100 000 m2-vy. Under de två första tertialerna av 2014 har mängden lokaliteter som påbörjats legat på runt 100 000 m2-vy, vilket är omkring 30 000 m2 -vy mindre än i januari augusti 2013. Figur 14. 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Annat än bostadsbyggande i Vanda åren 2000 2013 (m 2 -vy) Mängden våningsyta som färdigställts, m 2-vy 350 000 2000 2001 Affär och kontor 2002 2003 Trafik Källa: kommunregistret Facta 2004 2005 2006 Offentliga 2007 2008 2009 Industri 2010 2011 Lager Ekonomins utvecklingsutsikter Allmänna ekonomiska utsikter 2012 2013 Övriga Recessionen i Finlands nationalekonomi fortsatte tredje året i rad enligt dagsläget sommaren 2014. Nationalekonomins produktion låg knappa en procent på minus i juli jämfört med året innan och motsvarande låg ökningen i lönesumman en procent på plus. Finansministeriet förutspår nolltillväxt för år 2014 och mycket långsam exportdriven tillväxt på 1,2 % under 2015. I och med tillväxten förbättras arbetslösheten något och sysselsättningen är närapå 69 % under 2015. Recessionen i euro-området, Ukrainakrisen och sanktionerna mot Ryssland sammantaget bidrar till att de ekonomiska utsikterna är mycket osäkra. Enligt prognos uppgår inflationen till 1,5 % och räntenivån hålls nere ännu under 2015. De offentliga samfundens skuld överskrider gränsen på 60 % av BNP och statens och kommunernas ekonomi kommer även under de kommande åren att visa underskott och skuldsättningen fortsätter. Den ekonomiska utvecklingen inom den kommunala sektorn Den kommunala sektorn har skuldsatt sig i snabb takt under 2000-talet. Den svaga utvecklingen under de senaste åren bottnar i den ekonomiska recession som pågått sedan 2009 samt nedskärningarna i kommunernas statsandelar. Under 2013 växte kommunernas skatteinkomster ovanligt snabbt tack vare ändringen av engångskaraktär i Lagen om skatteredovisning som medförde en tilläggsrat samt de stora rättelserna för skatteåren 2012 och 2013 beroende på rytmstörningar i redovisningen av kommunalskatter. Kommunsektorns sammantagna årsbidrag räckte till för att täcka avskrivningarna men för att klara av investeringarna skuldsatte sig kommunerna med över en miljard även under 2013. Under 2014 höjde en del kommuner sina kommunala skattesatser och det vägda medeltalet av kommunala skatter uppgick till 19,74 procent, en höjning på 0,36 procentenheter. Likaså höjdes fastighetsskatteprocentsatserna och staten höjde fastigheternas värderingsgrunder. Bolagiseringen av affärsverk stärker bokföringsmässigt den kommunala ekonomin under 2014. Bolagiseringarna berör kommunernas energiverk, hamnar och yrkeshögskolor. Kommunernas skatteintäkter beräknas öka med 2,5 % medan statsandelarna minskar med 2,3 % under 2014. Kommunernas skatteinkomster för år 2014 minskas av den minskning i kommungruppens fördelningsandel för år 2013 som prognostiserats samt den korrigering med minus-förtecken som hör samman med detta. Bedömningen är att kommunsektorns verksamhetsutgifter ökar nominellt med endast en procent, delvis beroende på kommunernas anpassningsåtgärder och yrkeshögskolornas bolagisering. Överföringen av yrkeshögskolornas finansiering i sin helhet på staten och de kommande bolagiseringarna gör att den andel dessa kostnader utgör helt försvinner från den kommunala ekonomiska statistiken. Förändringarna bidrar till minskade kostnader för kommunerna vilket beaktas i statsandelarna under 2015. Kommunernas ekonomi bedöms under 2015 uppvisa ett klart underskott, årsbidraget försvagas och räcker inte till för att täcka avskrivningar. Kommunernas skatteintäkter beräknas öka med 1,8 procent år 2015 utan höjning av skattesatserna. Driftekonomins skatteandelar minskar fortsättningsvis nominellt under 2015 på grund av nedskärningarna. Sammantaget är prognosen att kommunernas skattefinansiering, skatteinkomster och statsandelar kommer att växa med en knapp procent. Man uppskattar att den nominella ökningen i verksamhetsutgifter under 2015 kommer att stanna på 0,5 procent med anledning av de genomförda bolagiseringarna och yrkeshögskolornas finansieringsreform. Utan dessa reformer skulle den jämförbara kostnadsökningen uppgå till runt 2,5 procent. Den kommunala ekonomins resultat ligger på minus och man lyckas inte genom inkomstfinansiering täcka nettoinvesteringarna åren 2015 2018. Kommunernas lånestock växer med runt 2 miljarder euro varje år. Genom statliga åtgärder strävar man till att stävja ökningen i de kommunala utgifterna via de åtgärder som ingår i det strukturpolitiska programmet. Budgeten för grundläggande tjänster år 2015 inkluderar dessa åtgärder som minskar kommunernas uppgifter och förpliktelser prognostiserat för år 2017 med runt 350 miljoner euro av den miljard euro som är målsättningen. Pensionsavgången inom den kommunala sektorn ger kommunerna möjlighet till även kraftiga anpassningsåtgärder vad gäller personalen under de närmaste åren. Bedömningen är att kommunernas löneutgifter kommer att krympa åren 2014 2015 för att 12 Vanda stad budget 2015, ekonomiplan 2015 2018
Vanda stads omvärld därefter åter börja öka med en årlig takt på omkring 1,5 procent. Upphandlingen av tjänster bedöms växa med runt fyra procent i året främst beroende på det ökande servicebehovet inom den åldrande befolkningen. Under 2015 höjs förvärvsinkomst- och arbetsinkomstavdragen i den kommunala beskattningen. Till familjer med små och medelstora inkomster samt ensamförsörjare riktas ett särskilt barnavdrag. Likaså höjs pensionsinkomstavdraget i den kommunala beskattningen. Minskningen av ränteavdragen för bostadslån fortsätter och rätten att dra av arbetsresekostnader begränsas under 2015. Totalt innebär dessa åtgärder att de kommunala skatteinkomsterna minskar med 156 miljoner euro under 2015. Åtgärder som redan tidigare beslutats är att ränteavdraget för studielån upphör samt lagen om nyckelpersoner. Kommunerna kompenseras via statsandelarna för de skatteverkningar som inverkar år 2015, sammanlagt -131 miljoner euro. Inverkan på kommunerna i och med de ändringar som görs i samfundsskatterna kompenseras också via fördelningsandelen enligt kommungrupp av samfundsskatterna. Överföringen av finansieringsandelen för arbetsmarknadsstödet för långtidsarbetslösas del kompenseras via kommunernas samfundsskatt. Den fördel kommunerna drar av att de nedre och övre gränserna för fastighetsskattesatser höjts avlägsnas kommunspecifikt genom en motsvarande minskning i statsandelen för basservice. Den avkastning som prognostiserats av höjningen i kundavgifterna inom social- och hälsovårdsservicen minskas likaså från statsandelen för basservice. Statsandelssystemet för basservice reformeras från början av 2015 i och med att de kalkylmässiga kostnaderna huvudsakligen grundar sig på kostnaderna och sjukligheten fördelat per åldersgrupp. Till grunderna för hur de kalkylmässiga kostnaderna fastställs hör arbetslöshetskoefficienten som utgår från arbetslöshetsgraden, koefficienten för invånare av annan etnicitet, tvåspråkigeten, skärgårdsområden, koefficienten för invånartäthet och som ny koefficient, utbildningskoefficienten. På basis av statsandelsprocenten minskas av dessa kalkylmässiga kostnader kommunens egenfinansieringsandel som är 3 521,07 e/invånare samt statsandelsprocenten på 25,42 procent under 2015. Samernas hembygdsområde, kommunens avlägsna läge samt arbetsplatssufficiensen kompletterar kalkylen i form av extra delar. Den reformerade statsandelsutjämningen utgående från skatteinkomster ökas eller minskas i kalkylen för respektive kommun. Ökningarna eller minskningarna i statsandelarna är en del av kommunens statsandel för basservice helt i enlighet med det gamla systemet. Reformen träder etappvis i kraft så att den kommunspecifika ändringen 2015 är högst +- 50 euro/ invånare och under 2016 högst +- 100 euro/invånare. Vandas nytta per invånare på runt 100 euro avkastar alltså ett tillskott i stadens kassa på ca 10,4 miljoner euro under 2015 och ca 20,8 miljoner euro från och med 2016 framöver. Under 2015 höjs indexandelen för basservice med en indexjustering på 0,6 procent. Inom Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde är indexjusteringen 1,1 procent. Indexjusteringarna ökar kommunernas statsandelar med sammanlagt omkring 55 milj. euro. Kommunernas finansieringsandel för utbildningen på andra stadiet (gymnasiet och yrkesutbildningen) är 307,40 euro per invånare. Statsandelsprocenten för utbildningen på andra stadiet sjunker från 41,89 procent till 29,32 procent beroende på bl.a. att den kommunala finansieringsandelen för yrkeshögskolorna slopas och delvis överförs till att omfatta utbildningen på andra stadiet. I och med inskränkningen i nätverket av utbildningsanordnare som är en strukturpolitisk åtgärd är avsikten att uppnå inbesparingar på 6,5 miljoner euro under 2015. Inbesparingarna i statsandelar för undervisnings- och kulturväsendets del riktas särskilt till enhetspriserna för gymnasie- och yrkesutbildning. Gymnasiets genomsnittliga enhetspris minskar med 421,54 euro per elev och inom yrkesutbildningen är sänkningen i genomsnitt 147,84 euro per elev under 2015. Kommunernas förpliktelser och utgifter ökar fortsättningsvis under 2015 i och med att äldreservicelagen verkställs, liksom ändringarna i lagen om elev- och studerandevård samt barnskyddslagen. Den kommande socialvårdslagen ökar kommunernas förpliktelser till hemservice för barnfamiljer, övervakade träffar och social rehabilitering. Barn till föräldrar som är hemma får en begränsad rätt till dagvård i och med en ändring i dagvårdslagen. Kommunernas ansvar för att sköta långtidsarbetslösheten utvidgas och kommunerna finansierar 50 procent av arbetsmarknadsstödet för dem som fått arbetsmarknadsstöd i över 300 dagar och 70 procent av stödet för dem som fått arbetsmarknadsstöd i över 1 000 dagar. Ökningen i finansieringsansvaret kompenseras genom att kommunernas andel av samfundsskatten höjs med 75 miljoner euro. Kommunernas nya och mer omfattande uppgifter finansieras fullt ut genom statsandelar från och med 2016 enligt den regeringsproposition som avlåtits till riksdagen. Beslutet gäller de uppgifter som tilldelats efter rambeslutet för år 2013. I budgeten för basservice prognostiseras att statens åtgärder ökar kommunernas skatteinkomster med sammanlagt 163 miljoner euro och minskar statsandelarna med 381 miljoner euro, den sammantagna effekten blir då -218 miljoner euro under 2015. I reformen av kommunallagen justeras bl.a. styrningen av den kommunala ekonomin, ledningssystemet, kommundelsförvaltningen och förhållandet mellan kommuner och marknad. Utgående från de utlåtanden som lämnats av kommunerna avlämnas propositionen till kommunallagen till riksdagen hösten 2014 och är avsedd att träda i kraft från och med 1.1.2015. Granskningen av kommunkoncernen har utvidgats med begreppet kommunens verksamhet. Enligt lagutkastet skulle kommunen själv kunna ordna med de lagstadgade uppgifterna eller avtala om att överföra ansvaret för att ordna verksamheten till en annan kommun eller samkommun, men ansvaret för att finansiera tjänsterna skulle kvarstå hos kommunen. I den nya kommunallagen ersätter Kommunekonomiprogrammet som en del av Planen för de offentliga finanserna det tidigare Basserviceprogrammet. I kommunekonomiprogrammet fastställs en begränsning angiven i euro för de utgifter som kommunerna förorsakas av statens åtgärder. Det nya kommunekonomiprogrammet bereds första gången för åren 2016 2019 som en del av Planen för de offentliga finanserna och statens rambeslut. I utkastet till kommunallag förutsätts att kommunerna gör egna kommunstrategier som justeras minst en gång per fullmäktigeperiod. Reformen är i linje med Vandas strategiprocess. Väsentligt är att kommunens strategi kopplas till kommunens verksamhetsoch ekonomiplanering. Staden har som mål att man skulle kunna slopa kommunernas sektorvisa planering när det gäller lagstadgade förpliktelser. I lagreformen stärks kommunkoncernens styrning och ledning också i en riktning som motsvarar Vandas operativa modell. Förpliktelserna om att täcka underskott och kriterierna för s.k. kriskommuner samt paragraferna om utvärderingsförfarande i fråga om kommun och samkommun som är i särskilt svår ekonomisk situation överförs i och med reformen till kommunallagen. Utvärderingskriterierna utvidgas till att röra hela kommunkoncer- Vanda stad budget 2015, ekonomiplan 2015 2018 13
Vanda stads omvärld nen. Förpliktelsen att täcka underskott inom fyra år från att bokslut fastställs uppfyller kriterierna för kriskommuner. Lagen om ordnande av social- och hälsovård är avsedd att träda i kraft i början av 2015. Enligt förslaget skulle fem nya social- och hälsovårdsområden (sote-områden) inleda sin verksamhet 1.1.2016. Ansvaret för att ordna vården skulle ankomma på social- och hälsovårdsområdet (samkommunen) och social- och hälsovårdsområdet skulle besluta om vilka kommuner och samkommuner som skulle inneha ansvar för att producera vård. En kommun eller samkommun måste meddela sitt intresse för att fungera som kommun eller samkommun med ansvar för att producera vård senast 1.2.2016. De kommuner och samkommuner som har ansvar för att producera vården skulle inleda verksamheten 1.1.2017. I sitt utlåtande till regeringspropositionen fäste staden uppmärksamhet vid preventiva serviceformer och dessas finansiering, ansvaret verkar falla på de kommunala organisationerna. Den samkommun för social- och hälsovård som kommer att grundas medför att stark intressebevakning och politisk styrning behövs. I beslutet om ordnande av social- och hälsovårdstjänsterna skulle producentorganisationer nämnas, dessa kan utgöras av städer eller organisationer i samkommunform som grundas. Vanda stad stödjer ett system för centraliserad specialsjukvård som motsvarar det nuvarande. Objekt som ska fastställas vore även de tjänster som produceras i form av närservice och centraliserad service. Enligt regeringens fortsatta strategi för metropolförvaltningen är avsikten att grunda en metropolförvaltning särskilt för att lösa problem med markanvändning, boende och trafik. Metropolförvaltningen skulle inledas 2017. I metropolförvaltningen ingår de 14 kommunerna i Helsingforsregionen, vidare bereds Lojo och Borgå möjlighet att ansluta sig till metropolförvaltningen när de så önskar. Utredningsrapporten från utredarna av den särskilda kommunindelningsutredningen för metropolområdet samt avtalförslaget kommer till behandling i stadsfullmäktige mot slutet av 2014. Enligt utredarnas preliminära riktlinjer skapas en metropolstad genom att sammanslå Esbo, Grankulla, Helsingfors, Sibbo, Vanda och den södra delen av Tusby. Enligt kommunstrukturlagen kan en åsiktsyttring från stadsfullmäktige om att man motsätter sig sammanslagning leda till att finansministeriet beslutar om folkomröstning i den aktuella kommunen. Staten och kommunerna i Helsingforsregionen har hösten 2014 överenskommit om att stödja större infrastrukturprojekt och fortsatt främjande av bostadsplaneringen som en fortsättning på MBT-avsiktförklaringen som är i kraft hela år 2015. I Vanda medför avtalet att den årliga målsättningen för planläggning av bostäder höjs till 250 000 kvadratmeter våningsyta åren 2016 2019. De ansvars- och finansieringsfrågor som anknyter till förverkligandet av infartsparkeringen utmed Ringbanan avgörs separat i samband med HTS2015-arbetet. Den ekonomiska utvecklingen i Vanda Det av stadsfullmäktige godkända balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin (FGE 18.6.2012) har varit utgångspunkt för budgeten 2015 och ekonomiplanen 2015 2018. De centrala målsättningarna i programmet har varit att minska ökningen i verksamhetsutgifterna och att sänka investeringsnivån. Ökningen i verksamhetsutgifterna har begränsats till 1,5 procent och stadens investeringar, exklusive Ringbanan och Ring III till 90 miljoner euro i året. Målet är att balansera ekonomin och stoppa ytterligare skuldsättning före utgången av programperioden. Enligt prognos beräknas stadens rörelseintäkter för år 2014 överskrida driftsplanen med runt 11 miljoner euro. Prognosen för verksamhetsutgifterna 2014 är att dessa på grund av den specialiserade sjukvården, utkomststödet, hälsovårdstjänsterna, arbetsmarknadsstödets kommunandel samt faktureringarna för HNS specialiserade sjukvård överskrids med ca 9 miljoner euro och att verksamhetsbidraget 2014 underskrids med ca 2 miljoner euro i relation till driftsplanen 2014. Prognosen för skatteinkomsterna är att de förverkligas enligt budget och att statsandelarna överskrids med 1,5 miljoner euro. Räntekostnaderna underskrider budgeten med omkring 10 milj. euro på grund av den exceptionellt låga räntenivån. Prognosen är att årsbidraget blir ca 54 miljoner euro, vilket är runt 16,5 miljoner euro bättre än vad som budgeterats. Budgeten 2014 utgick från ett underskott på 42,5 miljoner euro och enligt prognosen i den andra delårsöversikten för år 2014 skulle underskottet för räkenskapsperioden lägga sig på en nivå omkring -24 miljoner euro. Under 2013 växte stadens skatteinkomstermed 6,8 % tack vare ändringen av engångskaraktär i Lagen om skatteredovisning som medförde en tilläggsrat samt de stora rättelserna i redovisningen av kommunalskatter. Under 2014 förväntas inga extraordinära skatteredovisningar som under 2013 och den ekonomiska recessionen försvagar utvecklingen i kommunala skatteinkomster och inkomster av samfundsskatter. Skatteinkomsterna prognostiseras under 2014 utfalla enligt budgeterat, inkomsterna av kommunalskatter bedöms öka med endast 0,2 procent och samfundsskatten med 4,2 procent i relation till år 2013. Ökningen i avkastningen från fastighetsskatt i jämförelse med 2013 är ca 10 %, tillväxten beror på att beskattningsvärdena för fastigheter och byggnader höjs i hela landet. Under 2015 ökar stadens inkomster av kommunalskatt med ca 1,8 % i jämförelse med 2014. För åren under ekonomiplanperioden förutspås en ökning på ca 4 % i kommunalskatteinkomster. Under 2015 medverkar ändringen i lagen om fastighetsskatt som medför att den nedre gränsen för skattesatsen för permanent bostadsbyggnad höjs till att fastighetsskatten stiger med ca 2,1 miljoner euro. Framgångsrikt stads- och bostadsbyggande har en stor inverkan på den framtida skatteinkomstutvecklingen. Färdigställandet av Ringbanan och ombyggnaden av Ring III, uppbyggnaden av Kivistö och bostadsmässområdet, de väl expanderande byggprojekten i Aviapolis och Dickursby skapar trots den ekonomiska recessionen en försiktigt spirande optimism och hopp om att stadens skatteinkomstbas fortsättningsvis ska stärkas. Inledandet av trafiken på Ringbanan 2015 och en framgångsrik bostadsmässa i Kivistö i Vanda kommer i allt väsentligt att höja Vandas profil och medvetandet om att Vanda och Kivistö är bra platser att leva och bo på. Under 2015 investerar staden i egna investeringar totalt ca 100 miljoner euro, bl.a. i byggandet av daghem och äldrecentraler, ombyggnadsprojekt, anläggandet av kommunalteknik samt i Kivistöområdets infrastruktur och servicebyggnation. I byggandet av Ringbanan och ombyggnaden av den andra etappen av Ring III investerar Vanda sammanlagt 25,6 miljoner euro under 2015. Vidare finansierar staden byggandet av statens andel av fas 2 av ombyggnaden av Ring III under åren 2013 2016 med sammanlagt omkring 40 miljoner euro, denna summa betalar staten tillbaka till Vanda i form av en inlösningssumma i två rater under åren 2016 och 2017. Stadens totala investeringar 2015 uppgår till 133 miljoner euro (prognos 2014 ca 170 milj. euro) medan investeringsdelens netto uppgår till 128 miljoner euro. Den höga investeringsnivån i kombination med den svaga utvecklingen i inkomster från skatter och statsandelar bidrar till att stadens lånestock ökar med runt 14 Vanda stad budget 2015, ekonomiplan 2015 2018
Vanda stads omvärld 90 miljoner euro under 2015. Investeringsnivån normaliseras när Ringbanan tas i bruk sommaren 2015 och Ring III står klar 2016. Staden uppfyller fortsättningsvis de s.k. kriskommunkriterierna när det gäller skuldbeloppet uträknat per invånare, den relativa skuldsättningen och kommunens soliditetsgrad. Om man ser till andra kriterier är årsbidraget positivt, staden har inget ackumulerat underskott och Vandas inkomstskattesats är lägre än det vägda medeltalet för alla kommuner i landet. Genom att fortsättningsvis balansera upp stadens ekonomi tryggas stadens konkurrenskraft på längre sikt. Genom att strikt styra markanvändnings- och avtalspolitiken, prioritera investeringarna och planera servicenäten på stadsnivå, begränsas stadens investeringar till en nivå om 100 miljoner euro per år (exklusive Ringbanan, Ring III samt fondernas och affärsverkens investeringar). Ökningen i stadens lånestock bromsas upp under ekonomiplaneperioden 2015 2018 genom att ökningen verksamhetsutgifterna begränsas, genom en årlig tillväxt i skattefinansieringen på 2 4 procent samt genom att hålla fast vid det givna investeringstaket. Utvecklingen i antalet anställda i Vanda Antalet anställda i staden ökar behärskat i enlighet med personalplanerna. Störst påverkan på antalet anställda under kommande år har de lagstadgade uppgifterna och de lagenliga förpliktelserna som följer på dessa. Dessutom spelar normeringar och produktionssätt en stor roll. Tabell 1. Utvecklingen i antalet anställda Personalplanen (Antalet anställda BS2013 DP2014 2015 2016 2017 2018 totalt) Hela staden 10 315 10 617 10 527 10 600 10 693 10 758 Bildningsväsendet 5 666 5 901 5 775 5 822 5 853 5 881 Social- och hälsovårdsväsendet 2 583 2 606 2 639 2 686 2 744 2 784 Mun- och tandhälsan i Vanda Markanvändning, byggnad och miljö Koncern- och invånarservice Mellersta Nylands räddningsväsende Företagshälsan i Vanda 316 317 317 317 317 317 674 694 697 682 680 679 375 400 401 393 392 392 467 467 468 473 480 480 68 68 69 70 71 71 Stadsdirektörens verksamhetsområde 161 159 156 152 151 149 Allmän förvaltning 5 5 5 5 5 5 på årstid. Genom att använda sig av ett medeltal fås en mer sanningsenlig bild av det totala antalet anställda för hela året. Tabell 2. Utvecklingen i förhållandet mellan antalet invånare och årsverken 2011 2012 2013 Invånare 203 001 205 312 208 098 Årsverke 7 996 8 144 8 076 Invånare/årsverke 25,4 25,2 25,8 Enligt prognoser går omkring 2 400 personer av Vanda stads nuvarande personal i pension eller säger upp sig av andra orsaker före utgången av 2018. Den stora utmaningen staden ställs inför är att trygga tillgången på kompetent personal och samtidigt kunna förnya verksamhetssätt och uppgiftsstrukturer på ett ändamålsenligt vis. Under de senaste åren har pensionsåldern stigit och var 62,6 i slutet av 2013. Tabell 3. Pensionsavgången i Vanda Åren Pensionsavgång (%) 2015 2018 12 % 2015 2022 24 % 2015 2026 35 % Hur omfattningen på stadens verksamhetslokaler utvecklas Figurerna här nedan visar Utvecklingen i mängden verksamhetslokaler i staden verksamhetsområdesvis i enlighet med investeringsprogrammet Hur stadens lokaliteter har ökat i förhållande till befolkningsutvecklingen. Omfattningen på stadens lokaliteter sjönk med över 10 000 m2 under 2013 i och med att byggnader i dåligt skick revs. De största enskilda rivningsobjekten har utgjorts av Myrbacka gamla hälsostation, gamla centralbrandstationen i Sandkulla samt internatbyggnaderna vid Kivistön koulu. Investeringar som ökar stadens serviceförmåga riktas till byggandet av daghem och skolor samt för äldreservicens räkning. Effektiviteten i användningen av lokaler ökar i enlighet med målen i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin, vilket stävjar ökningen i lokalitetskostnaderna. Förverkligandet av planen förutsätter att man lyckas i planeringen av servicenätverken samt i optimeringen av lokaliteternas användning. Personalkostnaderna utgör även fortsättningsvis en stor del av stadens driftsutgifter. Utgångspunkten för personalplanen under kommande år är de mål som överenskommits i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin. Inom bildningsväsendet har man övergått till att från 2015 använda medelvärdet för ett helt år som modell för att beräkna antalet anställda. Beräkningssättet har ändrats eftersom särskilt antalet visstidsanställda inom bildningsväsendet varierar kraftigt beroende Vanda stad budget 2015, ekonomiplan 2015 2018 15