Befolkningsprognos för vanda 2012 Den svenskspråkiga befolkningen. Prognos för hela staden Prognos för storområdena

Transkript

1 Befolkningsprognos för vanda 2012 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden Prognos för storområdena

2 Utgivare Pärmbild Vanda stad, centralförvaltningen, informationsserviceenheten Pekka Turtiainen Informationsservice A12:2012 ISSN-L ISSN (nätpublikation) ISBN

3 1 Innehållsförteckning 1 Utgångspunkter för prognosen Utvecklingen bland den svenskspråkiga befolkningen Befolkningsutvecklingen enligt åldersgrupp fram till år Befolkningsutvecklingen inom storområdena fram till år BILAGA 1 Tabell 1. Svenskspråkig befolkning i Vanda enligt åldersgrupp Tabell 2. Svenskspråkig befolkning i Vanda storområdesvis enligt ålder

4 2 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR PROGNOSEN Befolkningsprognosen för den svenskspråkiga befolkningen i Vanda har tagits fram med hjälp av en för ändamålet gjord variant av modellen för prognostisering av befolkningen i Vanda. I likhet med den allmänna befolkningsprognosen för Vanda har den gjorts på två nivåer: dels en prognos för hela staden som gäller åren , dels en prognos för storområdena som gäller åren Delområdena är dock i detta fall inte stadsdelar, utan storområdena i Vanda. De svenskspråkiga är såpass få att det inte är meningsfullt att göra prognosen för mindre områden än så. Föregående prognos gjordes år Utgångspunkterna och strukturmodellen för prognosen över den svenskspråkiga befolkningen är nästan de samma som för årets allmänna prognos över befolkningen i Vanda. 1 Målbefolkningen är dock såpass liten att nyckeltalen för in-, ut- och nettoflyttningen har kalkylerats gemensamt för alla variabler, men i den allmänna befolkningsprognosen för Vanda har migrationen i hemlandet och till eller från utlandet beräknats skilt för sig. Nyckeltalen i prognosen baserar sig i huvudsak på statistik över den svenskspråkiga befolkningen i Vanda. Talen som gäller dödsrisken för män och kvinnor hart dock tagits ur den allmänna befolkningsprognosen för Vanda, liksom även vissa nyckeltal som beskriver nybyggnationens befolkningsverkan i prognoserna enligt delområden. Utgångspunkterna för prognosen presenteras närmare nedan. Prognosen för hela staden utgår från Vandas svenskspråkiga befolkning enligt kön och åldersgrupp vid senaste årsskifte. Antalet var 5 777, alltså 27 färre än antagandet i prognosen som gjordes tre år tidigare. Den svenskspråkiga befolkningen har fortsatt att minska, men som konstaterades i prognosen år 2009 sker minskningen långsammare än man antog i de prognoser som gjordes i mitten av förra decenniet. Uppbromsningen har främst två orsaker: dels har migrationsunderskottet minskat, dels har det blivit vanligare att nyfödda registreras som svenskspråkiga även om modern har ett annat modersmål. Däremot stödde statistiken för de senaste åren inte observationen i föregående statistik att dödsrisken bland de svenskspråkiga i Vanda är lägre än genomsnittet och den förväntade livslängden längre än genomsnittet, utan resultatet var nu det motsatta. Denna förändring har dock bara ringa verkan på den svenskspråkiga befolkningens utveckling, i synnerhet på kort sikt. Prognosen träffade bra i fråga om de viktigaste serviceanvändargrupperna, eftersom felprognosen i åldersgrupperna 0 6, 7 15 och 65 var bara 18, 5 respektive 15 personer trots att grupperna omfattade kring 480, 530 och 1400 personer. Bland åringarna var utflyttningen från Vanda exceptionellt stor åren 2009 och 2010, vilket orsakade det största enskilda prognosfelet (55 personer). De årliga befolkningstalen för den nya prognosperioden är ett resultat av samverkan av förändringarna i den nuvarande befolkningens mängd och struktur, nativiteten, mortaliteten och nettomigrationen (differensen mellan in- och utflyttning). Mest påverkas prognosen över det antal barn som föds årligen av fertiliteten hos kvinnor i barnafödande ålder (d.v.s. sannolikheten att de föder barn). Som fertilitetstal har använts de genomsnittliga fertilitetstalen enligt åldersgrupp för den svenskspråkiga kvinnliga befolkningen i åldern 15 49, vilka finns uträknade för åren Dessa fertilitetstal har höjts med en koefficient som beaktar andelen barn som fötts av finskspråkiga kvinnor eller kvinnor med annat modersmål och som registrerats som svenskspråkiga under perioden i fråga. Detta förfarande har valts eftersom det föds svenskspråkiga barn också i tvåspråkiga familjer. Antagandet är att fertilitetstalen och deras summa, totalfertilitetstalet, håller sig på samma nivå genom hela prognosperioden (figur 1). 1 Se

5 3 Figur 1. Svenskspråkiga kvinnors totalfertilitet Ur den allmänna befolkningsprognosen för Vanda har man tagit dödsrisktalen för män och kvinnor enligt åldersgrupp och justerat dessa med en koefficient som beaktar att den förväntade livslängden avviker hos den svenskspråkiga befolkningen. Koefficienterna har beräknats utgående från befolkningsstatistiken för Den genomsnittliga och förväntade livslängden bland de svenskspråkiga var 76,2 år för män (hela befolkningen: 76,6 år) och för kvinnor 81,2 år (hela befolkningen 82,4 år). Siffrorna för dödsrisk har dessutom, på samma sätt som i den allmänna befolkningsprognosen för Vanda, också sänkts med de koefficienter för sänkning av dödsrisken som fastställts av Statistikcentralen. Dessa koefficienter baserar sig på iakttagelser och antaganden om en fortsatt ökning av den förväntade livslängden på befolkningen. Den svenskspråkiga befolkningens migrationsbalans uppvisade ett större underskott åren än under de föregående tre åren men i ett längre tidsperspektiv har migrationsbalansen minskat kontinuerligt (figur 2). Antagandet är att trenden fortsätter och detta har beaktats i prognosen på så sätt att uppskattningen för de första fem åren beräknats utgående från det genomsnittliga nettomigrationstalet för (-9) varefter talet långsamt sänkts mot noll under resten av prognosperioden. Figur 2. In-, ut- och nettoflyttning Köns- och åldersfördelningen bland inflyttarna och utflyttarna har beräknats utgående från statistiken för Beräkningsperioden är kort, eftersom flyttarnas köns- och åldersstruktur inte varierar särskilt mycket från år till år.

6 4 Dessa befolkningsförändringsfaktorer beräknas ha den verkan att den svenskspråkiga befolkningen minskar mellan 2011/2012 och 2030 från till något över personer och ytterligare till drygt personer år Prognosen skiljer sig alltså bara lite från prognosen av år Prognosen enligt storområden utgår från den svenskspråkiga befolkningen i Vanda enligt kön, ålder och storområde vid senaste årsskifte. Som fertilitetstal har man använt fertilitetstalen enligt åldersgrupper hos den svenskspråkiga befolkningen enligt prognosen för hela staden. Dessa har justerats enligt storområde med hjälp av justeringskoefficienter som beaktar de totala skillnaderna i fertilitet mellan de olika områdena. Koefficienterna har beräknats utgående från statistiken över befolkningsförändringar i Vanda under åren Nybyggnationens inverkan på befolkningsmängden har för den svenskspråkiga befolkningens del beaktats så att man med hjälp av byggnadsstatistiken över åren har bedömt den andel av våningsytan enligt byggnationsprognosen som gäller den svenskspråkiga befolkningen samt i övrigt använt nyckeltal som uppskattats i samband med befolkningsprognosen för befolkningen i hela Vanda: förhållandet mellan den hustypsspecifika våningsytan och lägenhetsytan i nybyggnader samt boenderymligheten och åldersstrukturen hos dem som flyttar in i de nya byggnaderna. De befolkningsförändringar som uppkommer av flyttningsrörelse och dödlighet inom det s.k. gamla bostadsbeståndet i prognosen enligt storområde, beaktas genom de nettoförändringskoefficienter enligt område och åldersgrupp som tagits fram med hjälp av statistiken för Koefficienterna varierar kring 1 och uttrycker i vilken riktning och hur mycket befolkningen i respektive åldersgrupp antas öka eller minska mellan två påföljande årsskiften. I de senaste prognoserna har koefficienterna kunnat kalkyleras utgående från den svenskspråkiga befolkningen, men ännu år 2005 var man tvungen att ta dem ur den allmänna befolkningsprognosen för Vanda. Koefficienterna är de samma för hela prognosperioden på tio år. Slutligen några reservationer som gäller exaktheten hos prognoserna för storområdena. Modellen enligt vilken prognoserna tas fram för storområdena är den samma som i den allmänna befolkningsprognosen för Vanda, och den producerar i princip relativt exakta befolkningsprognoser områdesvis. Detta är dock fallet bara om befolkningen i områdena är så stor att man kan kalkylera tillförlitliga nyckeltal. På grund av att de svenskspråkiga är få från drygt 400 till knappt invånare i de olika storområdena kan slumpen eller perioder som avviker från den långsiktiga befolkningsutvecklingen resultera i prognosskillnader till och med mellan prognoser gjorda med bara några års mellanrum. I denna prognos gäller detta befolkningsprognoserna för storområdena Kivistö och Björkby. För tre år sedan var prognosen att befolkningen i Kivistö skulle öka till över 600 invånare inom detta decennium, medan den nya prognosen uppskattar att antalet invånare bara kommer att vara drygt 450. Å andra sidan prognostiseras befolkningen i Björkby överskrida 550 invånare vilket är nästan 100 fler än i föregående prognos. I övriga områden är skillnaderna mindre. Skillnaderna mellan prognoserna kan bara delvis förklaras med de förändringar i byggnationsprognosen som anknyter till Vandas ekonomi- och skuldprogram. Det som mest orsakat skillnaderna är den interna befolkningsförändringen i områdenas s.k. gamla bostadsbestånd, som i dessa två områden skiljt sig avsevärt från utvecklingen under åren före prognosen som gjordes Eftersom det sannolikt handlar om en delvis slumpmässig utveckling i små områden, kan man inte med statistiska metoder nämnvärt påverka denna källa till statistiska fel annat än genom att förlänga kalkyleringsperioden för nyckeltalen och på så sätt minska effekten av slumpmässig variation från ett år till ett annat. Genom att inte ens detta inverkade på prognoserna för områdena i fråga kvarstår endast att granska deras befolkningsutveckling på nytt i nästa befolkningsprognos. Prognosen för befolkningens storlek i storområdena Kivistö och Björkby kan särskilt vad gäller de sista åren av prognosperioden anses vara osäker och innehålla risker för fel. Samtidigt bör man beakta att merparten av de eventuella prognosfelen gäller den vuxna befolkningen som använder sig av kommunala tjänster i klart mindre utsträckning än barnen och de äldre.

7 5 2 UTVECKLINGEN BLAND DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN 2.1 Befolkningsutvecklingen enligt åldersgrupper fram till år 2040 Den svenskspråkiga befolkningen i Vanda har minskat från invånare i början av år 2000 till invånare år 2012, men minskningen har bromsat upp under de senaste tio åren. De svenskspråkiga prognostiseras vara cirka senast år 2020 och hållas på den nivån det följande decenniet för att sjunka till omkring senast år 2040 (tabell 1, figur 3). Den svenskspråkiga befolkningen är äldre än såväl den finskspråkiga och befolkningen med främmande språk, och att de svenskspråkiga minskar i antal förklaras förutom av det prognosticerade utflyttningsöverskottet också av att den naturliga befolkningsökningen (differensen mellan nativitet och mortalitet) under några år i början av perioden bedöms få negativa förtecken. Tabell 1. Befolkningsprognos för de svenskspråkiga i Vanda År Antal invånare 1.1 Födda Avlidna Nativitetsöverskott Migrationsöverskott/- underskott Tillväxt under året, antal Tillväxt under året, % , , , , , , , , , , , Figur 3. Antal svenskspråkiga

8 6 Den svenskspråkiga befolkningen har en äldre åldersstruktur än den övriga befolkningen i Vanda, vilket leder till att särskilt de äldre åldersgruppernas storlek och andel av befolkningen kommer att förändras betydligt under de närmaste tjugo åren (figur 4, tabell 2). Figur 4. Den svenskspråkiga befolkningens åldersstruktur Tabell 2. Den svenskspråkiga befolkningens åldersstruktur i Vanda Åldersgrupp antal % antal % antal % antal % , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,4 Totalt An talet svenskspråkiga barn i daghemsåldern var 481 i början av prognosperioden, år 2015 beräknas de vara 460, år 2025 cirka 500 och år 2040 ungefär lika många. Andelen barn i daghemsåldern kommer under denna tid att stiga från nuvarande 8,3 procent till 8,9 procent Antalet lågstadiebarn och deras andel av befolkningen torde förändras bara lite under de kommande 15 åren. I början av prognosperioden var de 365 till antalet, dvs. 6,3 procent av befolkningen. Enligt prognosen är barnen lite under 380 år 2015 och kring 370 år År 2040 torde antalet ha stigit till över 400 (7,5 % av befolkningen). Antalet barn i högstadieåldern (13 15-åringar) torde under närmaste åren stiga till över 180 och i slutet av decenniet till över 200 för att därefter åter sjunka. År 2040 torde antalet åter ha nått över

9 Denna grupps andel av befolkningen är som lägst 3 procent och som högst knappt 4 procent av den svenskspråkiga befolkningen. Andelen personer i arbetsför ålder sjunker från nuvarande 58,4 procent till 54,6 procent år Den kraftigaste förändringen sker i antalet ålderspensionärer och deras andel av befolkningen. I början av detta år uppgick deras antal till personer (24,1 % av befolkningen) men fram till 2015 uppskattas antalet stiga till över personer (26,4 % av befolkningen) och i stort sett förbli på den nivån fram till 2025, varefter antalet sjunker. På 2010-talet är antalet och andelen personer i åldern år som högst. Under följande årtionde gäller detta för personer som fyllt 75 år. Med hjälp av denna befolkningsprognos kan man prognostisera det framtida servicebehovet hos den svenskspråkiga befolkningen i Vanda. Även osäkerhetsfaktorer är förknippade med uppskattningen: servicebehoven påverkas inte bara av befolkningsutvecklingen utan även exempelvis av hur sysselsättningen utvecklas. Dessutom kommer en allt större del av den svenskspråkiga befolkningen att leva i tvåspråkiga familjer, och de språkval som dessa familjer gör inom barndagvården och skolgången kommer för sin del att inverka på efterfrågan på svenskspråkig service under de kommande åren och årtiondena. Den svenskspråkiga befolkningen består dels av helt svenskspråkiga, dels av tvåspråkiga (i huvudsak finska/svenska) hushåll och denna indelning har förändrats bara lite under detta årtusende: medan 57 procent av denna befolkning bodde i tvåspråkiga hushåll år 2000 hade andelen inte stigit mer än till 59 procent år Befolkningsutvecklingen i storområdena fram till år 2022 Ungefär hälften av de svenskspråkiga i Vanda bodde i början av år 2012 i storområdena Myrbacka (29 %) och Dickursby (20 %). Håkansböle storområde stod för knappt 15 procent medan andelarna i Kivistö, Aviapolis, Björkby och Korso varierade mellan 7 och 9 procent. Skillnaderna mellan områdena utjämnas något inom utgången av prognosperioden år 2022 så att befolkningsandelarna i Myrbacka, Dickursby och Håkansböle minskar med högst ett par procentenheter och andelen ökar i de övriga storområdena (figur 5). Befolkningsmängden och åldersstrukturen i storområdena beskrivs närmare i tabell 2 i bilaga 1. Figur 5. Storområdenas befolkningsutveckling : Databasen Kunti, befolkningsdata för Vanda 2012; Databasen Facta, befolkningsdata för Vanda.

10 8 Befolkningen i de olika storområdena har olika åldersstruktur och skillnaderna mellan de olika områdena växer under prognosperioden. Skillnaderna beror delvis på att indelningen i storområden i Vanda ändrades år 2007, och t.ex. inom Aviapolis storområde, som har ett mycket nytt bostadsbestånd, är andelen barn under skolåldern för närvarande 13,1 procent av befolkningen. I de övriga storområdena varierar den mellan 6,3 och 11,5 procent. Enligt prognosen kommer andelen 2022 att vara som lägst 7,2 procent (Håkansböle) och som högst 11,4 procent (Aviapolis). Antalet och andelen barn i daghemsåldern ökar tydligast i områden med intensiv nybyggnation, t.ex. i Kivistö, Dickursby och Korso. Andelen barn i grundskoleåldern av befolkningen inom områdena uppvisar också betydande variation både under prognosens inledningsår (8,4 14,1 %) samt år 2022 (7,5 12,7 %). År 2022 kommer andelen av befolkningen som är i grundskoleåldern att vara högst i storområdet Korso. Andelen av befolkningen i skolåldern ökar mest i storområdena Björkby, Korso och Håkansböle. Storområdena är också mycket olika sinsemellan när det gäller personer som nått pensionsåldern, och skillnaderna kommer inte att minska under prognosperioden. Andelen är för närvarande högst i storområdena Myrbacka (29,0 %) och Dickursby (27,8 %) och den kommer att öka i båda så att den senast år 2022 överstiger 30 procent. Även i storområdena Håkansböle och Björkby torde andelen stiga nära denna nivå. Däremot förblir andelen låg inom Aviapolis storområde under hela prognosperioden (2012: 10,2 %; 2022: 11,2 %). För den äldsta befolkningens del är prognosen ändå något osäker, eftersom deras placering, i synnerhet den del av befolkningen som fyllt 75 år, inom kommunens olika storområden också beror på de beslut som under prognosperioden fattas om lokaliseringen av den service som riktas till dem (bl.a. institutionsservice).

11 9 BILAGA 1

12 10 TABELL 1. SVENSKSPRÅKIG BEFOLKNING I VANDA ENLIGT ÅLDERSGRUPPER Åldersgrupp % % % % % % % % % % % % % % Totalt % %

13 11 TABELL 2. SVENSKSPRÅKIG BEFOLKNING I VANDA STOROMRÅDESVIS ENLIGT ÅLDER Vantaa Åldersgrupp % % % % % % % % % % % % % % Totalt % %

14 12 TABELL 2. SVENSKSPRÅKIG BEFOLKNING I VANDA STOROMRÅDESVIS ENLIGT ÅLDER Storområdet Myrbacka Åldersgrupp % % % % % % % % % % % % % % Totalt % %

15 13 TABELL 2. SVENSKSPRÅKIG BEFOLKNING I VANDA STOROMRÅDESVIS ENLIGT ÅLDER Storområdet Kivistö Åldersgrupp % % % % % % % % % % % % % % Totalt % %

16 14 TABELL 2. SVENSKSPRÅKIG BEFOLKNING I VANDA STOROMRÅDESVIS ENLIGT ÅLDER Storområdet Aviapolis Åldersgrupp % % % % % % % % % % % % % % Totalt % %

17 15 TABELL 2. SVENSKSPRÅKIG BEFOLKNING I VANDA STOROMRÅDESVIS ENLIGT ÅLDER Storområdet Dickursby Åldersgrupp % % % % % % % % % % % % % % Totalt % %

18 16 TABELL 2. SVENSKSPRÅKIG BEFOLKNING I VANDA STOROMRÅDESVIS ENLIGT ÅLDER Storområdet Björkby Åldersgrupp % % % % % % % % % % % % % % Totalt % %

19 17 TABELL 2. SVENSKSPRÅKIG BEFOLKNING I VANDA STOROMRÅDESVIS ENLIGT ÅLDER Storområdet Korso Åldersgrupp % % % % % % % % % % % % % % Totalt % %

20 18 TABELL 2. SVENSKSPRÅKIG BEFOLKNING I VANDA STOROMRÅDESVIS ENLIGT ÅLDER Storområdet Håkansböle Åldersgrupp % % % % % % % % % % % % % % Totalt % %

21 19 TABELL 2. SVENSKSPRÅKIG BEFOLKNING I VANDA STOROMRÅDESVIS ENLIGT ÅLDER Övrigt område Åldersgrupp % % % % % % % % % % % % % % Totalt % %

22 Vanda stad Centralförvaltningen, Informationsserviceenheten Stationsvägen 7, Vanda Telefon