EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN

Relevanta dokument
Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Lund

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Arbets- och miljömedicin Lund

Luftkvalitet och människors hälsa

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

På väg mot friskare luft i Skåne

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Astma och allergier effekter av miljön

HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

Hälsoeffekter från vedeldning

I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

-Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön!

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

Arbets- och miljömedicin Syd. Kristoffer Mattisson, Miljöhygieniker, Dr Med vetenskap

Partikelutsläpp och hälsa

Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört?

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN. Luftföroreningar och hälsa

Cykelboom i Peking ska rädda miljön

Tom Bellander, Institutet för miljömedicin

Arbetsgång

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM

Trafikverket har också publicerat en rapport som behandlar frågeställningen; Dubbdäck- regler och erfarenheter från utlandet.

Arbets- och miljömedicin Lund AMM. Miljömedicinskt utlåtande angående luftföroreningar i Trelleborg. Rapport nr 1/2012

Nanopartiklar i luften du andas

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Halt- och exponeringsberäkningar avseende trafikföroreningar: Stockholmsområdet

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Potential för bättre folkhälsa och miljö genom att överföra arbetsresor från bil till cykel

Ground-level ozone, soot and health

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

På väg mot friskare luft i Skåne? LUNDS UNIVERSITET

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Arbets- och miljömedicin Lund

Infectious Diseases - a global challenge

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Hur påverkas hälsan av hur vi transporterar oss?

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Epidemiologiska data vid identifiering och värdering av cancerrisker i arbetsmiljön. Dieselavgaser

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Patientbroschyr. A Breath of. New Life

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

Hälsoeffekter av partiklar inomhus

Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier

Bakgrundshalter av partiklar (PM10, PM2,5) och kväveoxider (NOx, NO2) vid Alva Myrdals gata 5 i Eskilstuna.

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Hur påverkar dieselavgaser hälsan - en kunskap i förändring Möjliga konsekvenser för hygieniska gränsvärden. Bengt Järvholm 21 nov 2012

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Nationella och internationella åtgärder (och effekter på halter)

HÄLSOEFFEKTER OCH HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER OCH LÄNDRYGGSSMÄRTA HELKROPPSVIBRATIONER OCH HÄLSOEFFEKTER

Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

PFAS i dricksvattnet Reflexioner om riskbedömning och riskkommunikation

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Varför modellering av luftkvalitet?

Modeller komplement eller ersättning till mätningar?

Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

AEROSOLTEKNOLOGI I PRAKTIKEN EXEMPEL PÅ TILLÄMPNINGAR. JONAS JAKOBSSON Department Of Design Sciences, Lund University, Sweden

Luftmätningar i Ystads kommun 2012


SKL 3 dec Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling

Exponering och hälsoeffekter i Glasriket

Luftföroreningar och hälsa

Information om luftmätningar i Sunne

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

SVENSKA LUNGRAPPORTEN

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/

Transkript:

Luftföroreningar och hälsa EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN

Luftföroreningar

Vart tar de vägen? Traditionell syn på inhalerade partiklars öde Transporteras bort med flimmerhåren i luftvägarna Tas om hand av alveolarmakrofager ( dammsugarceller ) och bryts ner eller lagras upp i lungvävnaden Kan ge lokal skada i luftvägarna Nu vet vi De minsta partiklarna kan passera över till blodbanan och föras till andra organ och orsaka inflammationsreaktioner i kroppen

Hälsoeffekter av luftföroreningar Lung- och luftvägssjukdom Nedsatt lungfunktion Ökad retbarhet i luftrören Astma (ökade besvär, ökad risk för astmasjukdom, dödsfall) Luftvägsinfektioner (även dödsfall; barn och gamla känsligast) Lungcancer Hjärt-kärlsjukdom Hjärtinfarkt (insjuknande, död) Stroke(?) Reproduktion Dödsfall i nyföddhetsperioden (ffa luftvägssjukdom) Lägre födelsevikt? Fosterdöd?? Påverkan på spermiekvalitet????

7 miljoner dödsfall 25 MARCH 2014 GENEVA In new estimates released today, WHO reports that in 2012 around 7 million people died - one in eight of total global deaths as a result of air pollution exposure. This finding more than doubles previous estimates and confirms that air pollution is now the world s largest single environmental health risk. Reducing air pollution could save millions of lives. Source: WHO Global Burden of disease Outdoor air pollution-caused deaths breakdown by disease: 40% ischaemic heart disease; 40% stroke; 11% chronic obstructive pulmonary disease (COPD); 6% - lung cancer; and 3% acute lower respiratory infections in children.

Epidemiologiska studier Använder register eller kohorter för att studera om risken att få en sjukdom ökar (eller minskar) med exponering. Viktigt att justera för andra riskfaktorer som rökning, SES, ålder osv.

Skånska luftföroreningsnivåer

Nationella vägdatabasen Trafikintensitet (baserat på årsmedel): Ingen större väg 0-2 2-6 6-10 >10 fordon/min

Emissionsdatabas för NO x Modellerade koncentrationer: Emissionsdatabas för NO x Baserad på: vägtrafik, sjöfart, flyg, järnväg, industrier, etc. Även emissioner utanför Skåne. Meteorologiska data. Upplösning: 100x100m, 250x250m, 500x500m Validerad

01 01.00 13.00 16.00 19.00 04.00 07.00 10.00 02 Dec Dec 2002 2002 kl: kl: 22.00 01.00

Ozon och partiklar Närmaste mätstation

Exponeringsmått

Koppling till hälsa Personnummer GIS koordinater Register (födelse, patientregister etc.) Justera för störfaktorer

Astma, kol och allergi Hälsouppgifter om tiotusentals vuxna och unga sydvästskåningar ligger till grund för slutsatserna som läkaren Anna Lindgren drar i sin doktorsavhandling vid Lunds universitet. Enligt hennes studie är förekomsten av kroniska sjukdomar mellan trettio och åttio procent högre hos personer som bor vid de starkast trafikerade gatorna. Det rör sig om allergisk astma, allergiska näsbesvär, kol och eksem. Lindgren A, Stroh E, Montnémery P, Nihlén U, Jakobsson K, Axmon A. Traffic-related air pollution associated with asthma and prevalence of COPD/chronic bronchitis. A cross-sectional study in Southern Sweden. IJ Health Geographics 2009, 8:2

Stroke Ungefär 30 000 människor drabbas av stroke varje år i Sverige. Det är en av de vanligaste dödsorsakerna, och för dem som överlever ger sjukdomen ofta allvarliga men for livet. Det fanns ett tydligt samband mellan förhöjda halter av partiklar i luften och följande dags antal strokefall i Skåne. Efter dagar med partikelhalter, mätt som PM10, som översteg 30μg/m 3, inträffade 13% fler fall av ischemiskt stroke (konfidensintervall 4-22 %), jämfört med efter dagar med halter under 15 μg/m 3. Oudin A, Strömberg U, Jakobsson K, Stroh E, Björk J. Estimation of short-term effects of air pollution on stroke hospital admissions in southern Sweden. Neuroepidemiology. 2010;34(3):131-42.

Luftföroreningar ger gravida diabetes (TT Februari 2014) Även måttliga mängder luftföroreningar skadar gravida kvinnor och deras barn, visar ny forskning genomförd i Skåne. Enligt forskaren Ebba Malmqvists avhandling löper kvinnor i områden med dålig luft nästan dubbelt så stor risk att drabbas av graviditetsdiabetes som andra kvinnor. Detta även om luftföroreningarna ligger under tillåtna gränsvärden. Förutom graviditetsdiabetes ökar risken för havandeskapsförgiftning och typ1- diabetes hos barnen. Ebba Malmqvist har gått igenom födelseregister och diabetesregister för skånska kvinnor som har fött barn under fem år. Uppgifterna har kombinerats med data om trafikmängd och halterna av kväveoxider och ozon i anslutning till deras bostäder.

Slutsatser 1. Asthma och KOL var associerat med att bo nära trafik i Skåne 2. Ökande luftföroreningshalter påverkade risken att få stroke 3. Risken att få graviditetsdiabetes och havandeskapsförgiftning ökade med luftföroreningsnivåerna 4. Ett barn som under fostertiden blivit exponerad för luftföroreningar hade ökad risk att få Typ1 diabetes

Tack för att ni har lyssnat! Arbets och Miljömedicin Lunds Universitet Ebba.Malmqvist@med.lu.se

Stroke Stroke- third largest cause of death in rich countries Statistics Age at Diagnosis Male N Percentiles Female N Percentiles Valid Missing 25 50 75 Valid Missing 25 50 75 4140 0 66,00 75,00 81,00 4368 0 72,00 80,00 86,00

Etiologi Experimental studies: Blood pressure, inflammation, coagulation Epidemiologic studies: Shortterm effects, mainly in highlevel countries. To some extent long-term effects

Resultat 3 Astma (%) Hemadress Trafikintensitet <100m Arbetsadress Trafikintensitet <100m Tid i trafik (tim/dag) * Signifikant oddskvot efter justering för ålder, kön, BMI, socioekonomi, rökning, arbetsexponering (damm, ångor, gas) 35 30 25 20 15 10 5 0 35 30 25 20 15 10 5 0 35 30 25 20 15 10 5 0 22,6 26,5 26,2 24,4 29,2 Ingen väg 21,5 0-2 2-6 6-10 >10 23,9 23,2 20 20,9 23,2 ingen väg 0-2 2-6 6-10 >10 23,3 27,1 26,7 0-0,5h 0,5-1h 1-2h >2h *Icke-signifikant <100m, men signifikant <50m

Air quality standard, 40 µg/m 3 Legend Större väg Stad NO2 (ug/m3) High : 65.192558 - Air quality goal, 20 µg/m 3, 2010 Low : 1.394319 NO2 (ug/m3) High : 34.04 0 10 20 40 Kilometers Low : 4.51 Population exposure

Short-term effects Outcomes Ischemic (N=11267) Hemorrhagic (N=1681) Exposures Measured: Ozone, PM10 Modelled: Nox Temperature 2001-2005 Age Smoking Urban or not Season