10-12 ovember 2009 förebygg.u 12 sidor med höjdpuktera frå förebygg.u Ge folk verktyge Ny atioell strategi för föräldrastöd. Sida 10
kröika Förebygg.u kuskap och ispiratio Förebygg.u ett framgågskocept! Med stor förväta, glädje och asvar har de femte upplaga av Förebygg.u geomförts! Prevetioskoferese som uder åres lopp växt till e av Sveriges största kofereser iom det förebyggade området! Förebygg.u-dagara lämar efter sig e behaglig käsla av kuskapsmättad och egagemag som resulterats av mötea med alla deltagare. Vad är det då som gör att dea återkommade favorit gåg på gåg lyckats leverera e påfyllad av kuskap och ispiratio? Uthålligt och strukturerat. Det är ledorde för regeriges satsig för det förebyggade arbete. CAN:s seaste årsrapport om drogutvecklige i Sverige visar att alkoholkosumtioe blad uga håller sig stabil och t.o.m. miskat ågot de seast åre. Några förklarigar till dea positiva utvecklig är bl.a. förebyggade isatser som präglas av kotiuitet, mycket vilja och e stabil grud. Uthålligt, strukturerat och vilja är ord som äve ka beskriva arbetet iför och uder Förebygg.u koferese. Uder de tio åre som Förebygg.u geomförts har detta arbete präglats av e kotiuitet och e stark struktur, som gör att vi med e styrka och trygghet ä e gåg lyckas geomföra dea fatastiska koferes. oterat Nive Düzgü ordförade arbetsgruppe Förebygg.u 2009 Adra oerhört viktiga pusselbitar i det drogförebyggade arbetet är samordig och samverka. På de atioella ivå skall det fias e lagstiftig som ligger i framkat och ger oss de välbehövliga ramara vi behöver i vårt drogförebyggeri på det lokala plaet. Forskige skall bistå med e struktur. Me framför allt skall de viktiga eldsjälara, med sitt egagemag, evist driva arbetet framåt. Dea mågfald och samverka är ett framgågskocept iom prevetiosarbete. Här ka vi, alla deltagare, medverkare och arragörer, på Förebygg.u öjt kostatera att vi är e del av detta framgågskocept. Arbetet fortsätter för arragörsgruppe för Förebygg.u. I jauari träffas vi för att med förväta, glädje och asvarstagade fortsätta vårt arbete och börja plaera för Förebygg.u 2011. När vi ses ästa gåg hoppas vi på fler positiva forskigsrapporter och goda exempel på alla uderverk som det drogförebyggade arbetet ka leverera. För att citera guveröre i Kaliforie och vår ege egagerade ladshövdig: We will be back! På återseede! Uppskattat upplägg och härifrå går vi u vidare Aa Sarkadi (omslagsbilde) är bara e av måga högklassiga föreläsare som gästade årets koferes. Till vardags är ho läkare vid Barhälsovårde i Uppsala och har också varit veteskapligt asvarig för de studie som ligger till grud för regeriges ya atioella strategi för föräldrastöd. Ho fas på plats för att tala om vad som egetlige upplevs som ett bra Föräldrastöd och deltog dessutom i e vardagsrumsdiskussio om Timeout-debattes risker och förtjäster. Till årets Förebygg.u hade arragörera valt att lägga e särskild utbildigs- och fördjupigsdag uder första dage. Det ya upplägget verkar ha fallit väl ut blad deltagara. Flera röster uttryckte si uppskattig över möjlighete att få fördjupa sig särskilt i ett äme, ågot som ofta är svårt uder e koferes. Departemete represeterades av ANDT-sekretariatets chef Maria Reström och äldre- och folkhälsomiister Maria Larsso. Båda uttryckte e tro på att de rådslutsatser som EU:s folkhälsomiistrar ska eas om de 1 december kommer att bli mycket bra. Me ä så läge har mycket lite läckt ut i fråga. Nu återstår att se exakt vad det hela kommer att mya ut i. Redaktör: Peter Ekvall peter@pekmedia.se Tel: 0707-87 77 65 reportrar: Aa Riker Marit Larsdotter Nicklas Kartegre FORM: Ola Carlso Form AB redigerig: Attila Hei ATHE Media Tryck: Majoras Grafiska AB 2009 redaktio 2 Förebygg.u göteborg 10-12 ovember 2009
Foto: Peter Ekvall KONFERENSEN Semiarium: Främjade arbete i riskzoe? Utbildig- och fördjupig: Prevetio och rehabiliterig För de eskilde är resultatet ovärderligt, för samhället ka det iebära e ekoomisk vist på upp till 50 miljoer kroor. Förebyggade arbete för bar och uga i riskzoe är oerhört viktigt me det gäller att göra rätt, aars ka det bli värre ä att göra igetig. Det löar sig att satsa lågsiktigt Torbjör Forkby. När det gäller förebyggade arbete getemot ugdomar ka fritidsgårdara spela e viktig roll. De är e mötesplats dit uga själva väljer att komma och där uga i riskzoe ofta är överrepreseterade, säger filosofie doktor i socialt arbete Torbjör Forkby på FoU i Väst/GR. Forskig visar att de förebyggade effekte är beroede av ett gott pedagogiskt och orgaisatoriskt upplägg för att få avsedd påverka. Ska kommuera satsa på fritidsgårdar? Om de är kvalitativt bra, absolut. E fritidsgård som bedriver e uppföljade verksamhet med god trygghet för de aställda har e uik möjlighet att å ugdomar. Forskig visar att e perso som hela livet hamar i ett utaförskap exempelvis med svårighet att få arbete och att fugera i sociala sammahag samhällsekoomiskt kostar mella 10 och 15 miljoer kroor. Om persoe dessutom drabbas av psykisk ohälsa och/eller ett missbruk ka kostade för samhället hama på 40-50 miljoer kroor. Äve om ma satsar resurser för e halv miljo på e sjuårig är det igetig i jämförelse. Dessutom räcker det att ma lyckas e gåg på 20 för att det ska löa sig ret ekoomiskt. Det löar sig att satsa lågsiktigt, säger atioalekoom Igvar Nilsso. Förebygg.u göteborg 10-12 ovember 2009 3
Uga mä dricker mer ä dubbelt så mycket alkohol som uga kvior, me ädå är det kvioras drickade som uppmärksammas. Det påpekar Guel Hesig, professor i socialmedici vid Sahlgreska akademi, som blad aat forskar i samverka mella alkohol och geus. Kösrollera avgör hur mycket vi dricker Guel Udersökigar i årskurs io visar att pojkar och flickor dricker ugefär lika mycket alkohol, me reda på gymasiet drar pojkara ifrå. Därefter trappas siffrora upp och i de åldersgrupp som geerellt sett dricker mest, 20 24 år, är äve skilladera mella mä och kvior störst. Omräkat dricker mä i KONFERENSEN Semiarium: Att göra geus geom att dricka alkohol dea ålderskategori 20,3 liter re alkohol per år mot kvioras 8,8 liter. Det motsvarar 14 burkar starköl/vecka för e ma och två flaskor vi/vecka för e kvia. Förklarige till de stora kösskilladera ligger till stora delar i hur vi påverkas av geus, det vill säga av de roller vi förvätas uppfylla som ma respektive kvia. Kvior som dricker ses exempelvis fortfarade som mer uppseedeväckade ä mä som dricker. Det är väldigt ovaligt att larmrapporter hadlar om mä, trots att mä geerellt sett dricker betydligt mer. Varför dricker då uga mä så mycket Hesig, professor i socialmedici vid Sahlgreska akademi. alkohol? Här behövs mer forskig, me Hesig mear blad aat att uga mä både medvetet och omedvetet lever upp till e bild av hur e ma förvätas vara. Något som blir extra tydligt är ågo överväger att helt sluta dricka alkohol. E aledig till att ma mot bättre vetade dricker stora mägder alkohol är att priset för att ite göra det upplevs som så högt. I Sverige är alkohol väldigt starkt förkippat med umgäge och ma oroar sig för vad iebär det för det sociala ätverket att ite dricka. Ma vill helt ekelt ite hama utaför. Narkotika e idustri som omsätter 300 miljarder dollar De globala arkotikahaterige beräkas omsätta 300 miljarder dollar om året globalt och är ett istrumet för ekoomisk och politisk makt. Narkotikahaterige bryr sig ite om ågra gräser, så för att kua påverka måste vi samarbeta iteratioellt, me också få stöd för våra åtgärder lokalt. För att ge effekt måste folk tycka att det ma gör är bra, säger Ove Ludgre på Kuskapskällar, Göteborgs stads iformatioscetrum för alkohol- och arkotikafrågor. Caabis är de absolut valigaste Semiarium: Narkotika ur ett iteratioellt perspektiv arkotika och de seaste åre har vi sett e kraftig ökig av caabisodlige i Europa, iklusive i Sverige. Läge har måga tyckt att caabis är relativt harmlöst, me attityde håller på att förädras. I Nederlädera visar färsk statistik att 15 procet av alla som vårdas för arkotikamissbruk ebart avät caabis. Caabisrökige tar alltmer vårdresurser i aspråk och forskig visar på skadeverkigar som kroiska hjärskador, sabbare beroede av adra droger och ökig av schizofreier. Narkotika bryr sig ite om gräser. FAKTA/arkotikatreder i europa 2009 4 Miskad avädig av caabis (gäller ej Sverige) 4 Kokaiet fortsätter att öka (allt lägre priser) 4 Amfetami valigast i Sverige, övriga Norde och Östeuropa 4 Lågsam ökig av heroimissbruket 4 7 000 8 000 arkotikarelaterade dödsfall/år 4 Fortsätt ökad efterfråga på behadlig (äve för caabismissbruk) 4 Förebygg.u göteborg 10-12 ovember 2009
Ite es kompisars död påverkar itaget och ige klarar att läma missbruket på ege had. Det är e av slutsatsera i de färska studie som gjorts av GHBavädig i Västsverige. Foto: Aa Riker Döde serverad i kork Korkad och lycklig är arbetsamet på studie som gjorts av Jari Kousmae, forskare vid Istitutioe för socialt arbete, Göteborgs Uiversitet och Mattias Gullberg, till vardags socioom på öppevårdsmottagige Mii-Maria på Hisige. De bygger på itervjuer med dels före detta missbrukare, dels med fokusgrupper iom blad aat socialtjäst och polis. Eligt forskara är de positiva effektera av GHB e käsla av lycka, ökad sexlust och e avtrubbad samvetsfuktio. Ma blir kåt, glad och samvetslös, säger Mattias Gullberg. Till e börja. Efter ett par måaders avädig är missbrukare fast och behöver kaske e kork i timme för att ite må uselt. Ige drog ger värre absties ä GHB. Dödlighete är lika hög som vid KONFERENSEN Semiarium: Korkad och lycklig Ige drog ger värre absties ä GHB missbruk av heroi, säger Jari Kousmae. För de som överlever leder droge i förlägige ofta till både impotes och försämrad takekapacitet. GHB dök upp i Västsverige uder 1990-talet och då främst på ravefester och iom gymkollektiv eftersom de har viss effekt på kroppes muskeluppbyggad. Därefter letade sig de kemiska vätska vidare blad relativt etablerade sveska arbetare. År 2000 blev GHB klassat som arkotika och aväds idag främst av utsatta ugdomar och adra margialiserade grupper. Forskaras uppskattig är att sju av tio avädare är mä. Droge är relativt billig, ett par hudralappar för e deciliter som räcker till tio korkar. De är lätt att framställa. Och de är livsfarlig. Beroede på kvalitet och korkes storlek är droge svår att dosera. Ruset iträder strax ia medvetslöshet och att plötsligt däcka är ågotig som missbrukare blir va vid. GHB har fortfarade e starkare ställig på vissa orter krig Göteborg ä adra, som exempelvis Lilla Edet, Lidome och Hisige. Valigtvis har droge framställts hemma och sålts i begräsad omfattig me forskara ser e ökad utbredig av krimiella gäg som lägger både produktio och markad uder sig. Avgörade för dem som lyckats läma ett missbruk av GHB har varit att ha ett lågsiktigt mål och att möta e icke fördömade attityd frå de professioella företrädara. De tidigare missbrukara säger också att tvåg har haft e stor betydelse för att de lyckats sluta. Förebygg.u göteborg 10-12 ovember 2009 5
förebygg.u 2009 Vad tar du med hem frå koferese? Mali Sholtzé iformatör Örebro kommu Erfareheter som vi kommer ha ytta av är vi plaerar iför koferese Drogfokus 2010. Jag har fått tips på bra föreläsare och idéer krig upplägg. Guilla Olsso Alkohol- och drogsamordare Helsigborgs kommu Ispiratio i det fortsatta förebyggade arbetet hemma i Helsigborg. Exemplet frå Skövde och deras förebyggade arbete vid högskola var ispirerade. Peter Ladi Ugdomscoach Väersborg Det har varit bra äme speciellt krig värderigar. Framförallt har jag mött måga itressata mäiskor. Sergio Mazaares lässamordare Gävleborgs lä Det som var helt ytt för mig var det Jörge Egels förmedlade om att det ofödda baret hos e rökare har 10 gåger större risk att bli missbrukare. Ae Johasso LAST N utvecklare Kugsbacka E påse av gott och bladat med erfareheter och ispiratio för att fortsätta utvecklas i mitt arbete. Mali Sadberg ehetschef Nämdemasgårde Jag har fått väldigt måga ya kotakter. Det har varit e suverät trevlig koferes med bra stämig och orgaisatio. 6 Förebygg.u göteborg 10-12 ovember 2009
Foto: Jesper Eriksso Lisa Forsström Ugdomes Nykterhetsförbud På adra mässor brukar ma få jobba hårdare som utställare me här var alla yfika och egagerade och vi fick mycket positiv respos. Förebygg.u göteborg 10-12 ovember 2009 7
oterat på koferese SAKER VI MINNS l De goda stämige och alla kloka ord. l Ladshövdig Lars Bäckströms egagerade iledigstal: Om du ite är e del av lösige är du saolikt e del av problemet. Och vi är e del av lösige. l Det avskalade mötet mella Edith Piaf och Gle Hysé i klassiska No, je e regrette rie, sigerat Jörge Mörbäck. l Att garderobera flyttat rut äu e gåg. OCH GLÖMDE l E viss miisters hadväska, som fick åka taxi. l Att ma ite bör surfa på Facebook uder publika presetatioer. Julia Sadahl och Caria Caertoft frå Prevetioscetrum Stockholm poserar stolt med segerbuckla frå årets iebadyturerig. E viade duo Precis som valigt blev det e hård strid äda till slutet är kofereses mii-iebadyturerig avgjordes. Fiale mella Polise Västra Götalad och Prevetioscetrum Stockholm blev e riktig agelbitare. Efter e rafflade match stod det är slutsigale ljöd 3 3, vilket iebar förlägig i form av ste-sax-påse. Där drog damera frå Prevetioscetrum Stockholm det lägsta strået och kep turerigsseger frå ordigsmakte. Ett sammadrag av turerige fis att se på www.vimeo.com/ca. Ser möjlighete att påverka Sveriges ordföradeskap i EU ses blad medlemslädera som e möjlighet att återige lyfta alkoholrelaterade frågor i Europaparlametet. Det mear Maria Reström på socialdepartemetets ANDTsekretariat. EU:s alkoholstrategi togs 2006 och reda då plaerades e avstämig uder det sveska ordföradeskapet 2009. Avsikte var att säkerställa e lägesrapport frå EU-kommissioe, vilket är de eda möjlighete att lyfta fråga i Europaparlametet. Utaför Sveriges gräser upplevs Sverige som uthålliga är det gäller alkoholfrågor och får uppmärksamhet för det. De sveska prioriterigara iom rame för strategi är ökat skydd för bar och ugdomar, iklusive stöd till bar i familjer med missbruksproblematik, me också e satsig mot alkoholrelaterade skador för gruppe 60+. Framförallt måste vi fortsätta täka lägre ä 2012, där strategi tar slut. Därför är det så viktigt att lyfta fråga så att vi ka påverka hur de yvalda kommissioe och Europaparlametet prioriterar. Ny rapport om sveska alkoholvaor Alkoholkosumtioe i Sverige har visserlige ökat seda tide för EU-iträdet. Me det har ite blivit så illa som måga befarade, och de seaste åre tyder mycket till och med på att vi dricker ågot midre, berättade Håka Leifma frå STAD uder temat Sveska alkoholvaor i ljuset av vår omvärld. Tillsammas med Mats Ramstedt, SoRAD, har ha u släppt e rykade färsk rapport som studerar sveskaras alkoholvaor, med fokus på de seaste sex åre. Rapporte i si helhet hittar du på www.stad.org. Uppdatera dig om skadeverkigara Psykiater och missbruksexperte Ja Ramström besökte Förebygg.u för att berätta om de seaste röe i de iteratioella forskige krig skadeverkigara frå avädig av hasch och marijuaa. Has efterlägtade uppdaterig av rapporte Skador av hasch och marijuaa omfattar forskigsläget fram till och med 2008. Rapporte i tryckt versio ka beställas via Folkhälsoistitutets hemsida www.fhi.se där det också fis möjlighet att kostadsfritt ladda er e elektroisk versio. Kolla vår hemsida Försov du dig till favoritsemiariet? Har du glömt bort vad föreläsare hette eller vill du spara ed allt på dator som referesmaterial? Lug, bara lug. I dagara läggs de dagliga tidigara, de här eftertidige och uderlage till föreläsigara ut på hemsida. Där ka du botaisera vilt i vad som skrevs eller sades, eller varför ite skicka ett ex av tidige till kollegor som missade Förebygg.u? Kappa bara i dig på www.forebygg.u och gå i uder Dokumetatio. Maria Reström. Fem miuters vila. Mycket mer ä så blev det ite för e mycket öjd arragörsgrupp ia det var dags att packa ihop koferese. Och reda i jauari börjar plaerige iför 2011 års Förebygg.u. 8 Förebygg.u göteborg 10-12 ovember 2009
Fest. Osdagkvälles festmiddag bjöd deltagara på e uppskattad möjlighet att slappa av och juta av god mat, gott sällskap och god uderhållig. Foto: Jimmie Hjärtström Möte. Migelfaktor uder pausera mella föreläsigara var hög. E mägd ya kotakter köts och erfareheter utbyttes över e sabb kaffe. Foto: Jesper Eriksso Fokus. Oavsett vilket semiarium ma besökte var åhöraras kocetratiosivå påtaglig. Foto: Aa Riker Förebygg.u göteborg 10-12 ovember 2009 9
Reda i fyraårsålder börjar vissa bar uppvisa olika former av ormbrytade beteede. Ju tidigare symptome visar sig, desto större är riske för problem seare i livet. Därför är det viktigt att så fort som möjligt erbjuda hjälp och stöd till såväl föräldrar som bar. Tidiga varigssigaler Om ma ite gör ågot alls visar forskig att så måga som 85 procet av de här bare uppvisar ågo form av psykiska problem i vuxe ålder. Ugefär hälfte riskerar att hama i ett asocialt beteede med missbruk och likade. Det är viktigt att göra isatser tidigt och att göra dem på alla område. E isats hemma ger exempelvis begräsad effekt i skola, därför måste ma göra flera isatser samtidigt. I KONFERENSEN Semiarium: Bar som bråkar syerhet är bare blir äldre, säger Ulf Axberg, fil dr, leg psykolog, leg psykoterapeut, verksam vid Göteborgs uiversitet. Forskig visar att bar med svårt temperamet är käsligare för miljöpåverka på gott och ot. De tar alltså till sig positiv discipli fortare ä ett bar med lätt temperamet, me påverkas också sabbare av egativ discipli. Bares egeskaper ka visa sig vara orsake till föräldraras beteede och tvärtom. Ma är både orsak till och påverkas av si omgivig. Föräldraträig är ett sätt att hjälpa utsatta familjer. Det är viktigt att börja med e trygg och ärvarade relatio, med kärlek, värme och samverka, aars fugerar det ite. Först är ma har e grud ka ma börja med gräser och kosekveser, aars blir det vigligt. Därför ka jag bli väldigt bekymrad av ett oseriöst tillämpade av de här metodera i vissa teveprogram. Vad är bra föräldrastöd? I regeriges ya atioella strategi för föräldrastöd har ma tittat på vad föräldrar vill, öskar och behöver. Stöd till föräldrar Vad föräldrara behöver är att käa sig bekräftade och kompeteta att ta vara på sig själva och sitt bar. Det hadlar om att ge folk verktyge så att de själva ka ta tag i sia liv, säger Aa Sarkadi, leg läkare, Barhälsovårde i Uppsala och veteskapligt asvarig för de studie som ligger till grud för strategi. Ett sätt att öka förutsättigara för bra föräldrastöd är ökad samverka mella olika aktörer. Det ska bara fias e dörr mot föräldrara oavsett vart ma seda tar väge. För att ge adekvat hjälp är det viktigt att veta vad föräldrar vill Föräldrar vill göra ett bra jobb, de vill Aa Sarkadi. FAKTA/vad föräldrar öskar 4 Träffa adra föräldrar och diskutera vardage med bar 4 Ha tillgåg till experter för att ställa frågor om utveckligsbeteede 4 Få avlastig och praktiskt stöd Semiarium: Föräldrastöd, vad, är, hur? själva ta asvar för sitt bar, de vill vara där för baret, själva söka iformatio och kua käa att ma väljer själv och att ma ite är misslyckad. 4 Hjälp med att sortera iformatio ma efterlyser kvalitetsmärkta sidor på iteret 4 Smidigare sätt att hitta blad samhällets resurser 4 Sabb hjälp är det kiper 4 Stöd till baret vid problem 10 Förebygg.u göteborg 10-12 ovember 2009
Äldre- och folkhälsomiister Maria Larsso kom till Förebygg.u för att berätta om vad regerige vill göra för att miimera riskera för att alkohol och droger ska förstöra liv. Foto: Aa Riker Uthålligt och strukturerat. Det är ledorde för regeriges satsig på förebyggade arbete. I sitt tal på Förebygg.u 2009 lyfte Maria Larsso, äldre- och folkhälsomiister, särskilt fram Göteborgs arbete mot lagig. Viktigt sprida goda exempel KONFERENSEN 11 Tal: Lokalt och regioalt drogförebyggade arbete yckel till framgåg Det är ett förebyggade arbete spruget ur de så kallade Kroobergsmodelle som utvecklats i Växjö. Ett samarbete mella polis, åklagare, fritidsassisteter, skattemydighete och fastighetsbolag. Brottsförebyggade rådet har visat att ett sådat arbete ka miska ugdomars alkoholdrickade i offetlig miljö. Det iebär att färre ugdomar behöver vård för alkoholförgiftig. Dessutom miskar våldsbrotte. Bättre argumet mot lagig är svårt att hitta! Ett arbete helt i lije med regeriges idé om att det ea förebygger det adra; isatser mot alkohol miskar äve rökige. Krafttag mot arkotika leder till att färre dopar sig. Maria Larsso betoade vikte av att goda exempel på lokalt förebyggade arbete sprids och ämde ytterligare ett exempel; Örebro Prevetiosprogram, ÖPP som idag aväds av 65% av ladets kommuer. För det förebyggade arbetet med alkohol, arkotika, tobak och dopig fis det idag lässamordare i alla ladets lä. Nio av tio sveska kommuer har politiskt beslutade program mot droger. Maria Larsso hoppas att äve det sart fis i samtliga kommuer. Eldsjälar är fatastiskt, me det måste fias e struktur bortom dem, som borgar för e kotiuitet i arbetet. Ho poägterade vikte av forskig. Och att ligga i framkat är det gäller lagstiftige, för att komma åt arkotikahadel på ätet. För tillfället udersöks möjlighete att skyddsomhäderta preparat som äu ite klassificerats som droger och som riskerar att aars sprida sig i ugdomsgrupper. De uvarade alkohol- och arkotikapolitiska hadligsplaera gäller till och med 2010 års slut. Vad häder seda? Det är lågt till dess me vi har påbörjat utvärderige av det arbete som gjorts. Höste 2010 ska de ya hadligsplaera vara klara att ta ställig till, säger Maria Larsso. Förebygg.u göteborg 10-12 ovember 2009 11
Välkomme tillbaka i ovember 2011! Samarbetsparters: Arragörer: 12 Förebygg.u göteborg 10-12 ovember 2009