Pedagogiska bilder med hjälp av datorn



Relevanta dokument
Konstverket Air av Curt Asker

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten Hammars skola barnskola 1

ItiS Väskolan HT Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

ITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Carl von Linné 300 år

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7

ITiS arbete. Trafiken i skolan

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan

Undervisningsmål Bild Årskurs 1-9

Pedagogisk planering

Trafikkalendern har funnits i 23 år och är Sveriges mest omfattande och mest använda läromedel med tema barn och trafik.

Särskild utbildning för vuxna. Utbildning på vuxnas villkor SÄRVUX. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

En världsomsegling med sjörövare

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

Rapport. Grön Flagg. Idala förskola

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Samhällskunskap/Identitet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Pedagogisk planering - Religion

Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16

detaljer. får fram budskapet ganska väl. får fram budskapet väl.

Kulturpedagogiska projekt

Familjematte. Ann Aktius

Rapport. Folksagor-Lextorpslaget

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas.

Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö.

Konstpedagogiska Program Hogstadiet & Gymnasiet

På resande fot med Talldal

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

Teckna med högra hjärnhalvan

BARN I STADEN MÖTER DJUR

Inspiration till Bamses må bra tidning

FLOWER POWER är en slogan som används av hippier för att symbolisera deras kärleks och icke våldsideologi

Rune Tennesmed. Oskar Norling 1DV430. Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt 1DV430 Webbprogrammerare H12 Oskar Norling

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT

ITiS. Upptäckare och uppfinnare. Skogshöjdens skola HT 2001

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att:

Exempel på hur man kan tolka kursplanen i ämnet bild

Ett försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna

Skolutveckling på mångfaldens grund

U P P L E V E L S E N S K A A N V Ä N D A S F Ö R A T T G E E L E V E R N A D J U P A R E S P R Å K F Ö R S T Å E L S E O C H S K A P A I N R E B I L

Teknikhistoria: Den första programmeraren

skissar och ritar bilder, och/ eller former på bokstäver, som är ganska enkla, med få detaljer. får fram budskapet väl.

Dash & Dot. Förskola F-klass - 6

Du har ett ENKElT bildspråk och man förstår ditt arbetes budskap. Du har använt teknikerna, verktygen och materialen på ett olika och BrA sätt

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Funktioner: Starta och spara Notebook. Använda penna och finger. Använda bilder från Galleriet.

AMIRA TIME. Lätt version. Lärarhandledning

Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4

Materials egenskaper

Lathund att skapa och tilldela en LPP

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

Utveckla din IT- kompetens

ANIMERA LERA SKAPANDE SKOLA-PROJEKT MED MOA LÖNN

Kretsar kring el årskurs 4-6

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Digitala Minnen. Luleå kommun

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Undersök vad som är programmerat. Lektionen handlar om den digitala tekniken i elevernas närmiljö. Undersök vad som är programmerat

Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström.

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger

Skapande skola- projekt

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Hälsoäventyret. Fakta om programverksamheten för barn och unga HÄLSOÄVENTYRET EN BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN

Undersök vad som är programmerat

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog

Kvalitetssammanfattning Sallerup

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!

Hur fungerar en robot? (lektion 2 av 3)

Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena

Sagor och berättelser

Transkript:

Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3. Upplägg.5 4. Genomförande 6 5. Resultat och diskussion.7 6. Avslutning 8 2

BAKGRUND Vi är ett arbetslag som består av fem lärare. Tillsammans arbetar vi med fyra Bildklasser, för närvarande 90 elever i åldrarna 9 t.o.m. 13 år. Bildklasserna är på väg att utvecklas mot en fullt utbyggd årskurs 3-9 del och finns på Centralskolan i Kristianstad. Elever från hela Kristianstads kommun har möjlighet att söka till klasserna. Till bildklasserna söker elever med stort intresse för bildämnet. I klasserna arbetar eleverna med och genom bilder i det tematiska arbetet. Bilden integreras in i temaarbetet, för att förstärka inlärningen, konkretisera fakta och göra arbetet roligt och meningsfullt. Den övergripande målsättningen för Bild och Formklasserna är: - att ge barn med särskilt intresse av och förmåga för Bild en möjlighet till fördjupning - att utveckla ämnesintegrationen kring ämnet Bild - att ge barn sådana kunskaper, att de spontant ska kunna se vilka möjligheter till konstnärliga uttryck ett tema kan ge - att skapa ett livslångt intresse för och behov av att på olika sätt uttrycka sig med färg och form - att skapa intresse för konst och kultur från olika tider och platser - att kunna tolka och kritiskt granska olika bilder i samhället - att skapa ett klimat som präglas av arbetsglädje och uppfinningsrikedom Ett tema inleds alltid med en upptakt, då temat introduceras genom studier av tidsaxlar, film, kartbok, tidningar eller liknande. Därefter börjar arbete med en Temabok. Denna innehåller ett antal kapitel. Varje kapitel inleds med en tankekarta som vi gör gemensamt på overhead och eleverna skriver på lösblad. Tankekartan skall ingå i boken. Arbetet med tankekartan tar ofta lång tid, eftersom det då blir mycket berättande, frågor och diskussioner. Tankekartorna ligger som utgångspunkt för texterna. Vissa barn skriver mycket, andra mindre. Ytterligare information inhämtas genom klassens referensbibliotek, dataprogram, Internet o.s.v. Barnen tillverkar pedagogiska bilder som beskriver förlopp och skeenden, bildserier, seriestrippar och konstbilder som alla förstärker faktadelen. De pedagogiska bilderna tydliggör olika fakta. Bild och text kompletterar varandra och förstärker inlärningen. När temat är väl introducerat och arbetet med temabokens kapitel är igång, är det tid för barnen att planera Tema/Bild arbetet. De bestämmer då själva vilken bildanknytning till temat de vill göra. De gör en planering av sin bildanknytning i Planeringsboken. Där ska finnas en skiss, förslag på teknik och vilket material som behövs. 3

Vi börjar nu arbeta tvåfiligt, ibland trefiligt, beroende av hur många projekt vi har igång. Detta innebär att barnen grupperar sig på olika sätt; en del arbetar i Bildsalen med Tema/Bildanknytningen, en del arbetar i klassrummet med Temaboken och om det är trefiligt arbete kanske några arbetar i annan lokal med t.ex. animerad film eller arkitektur. Arbetssättet kräver att man tar ansvar för och planerar sitt arbete. Klassen har en yttre cirkel med mycket fasta ramar, alla vet vad som förväntas, men innanför ramarna finns stor frihet med stora möjligheter till egna initiativ. När Temaboken är klar innehåller den ett flertal kapitel, berättelser eller dikter som anknyter till temat, innehållsförteckning, alla olika slag av bilder och ordlista. Stor vikt läggs vid ordkunskapen. Har man Temats terminologi klar för sig har man halva Temat. Barnen gör också ett vackert försättsblad som lamineras. Klassen arbetar med handstil och kalligrafi. Texterna skrivs därför för hand. Datatexter har vi vid andra tillfällen! När arbetet väl är avslutat kommer utvärderingen. Vi läser varandras böcker, har synpunkter på innehåll och utformning. På olika sätt kontrolleras också kunskaperna. Det kan vara prov eller diskussioner. 4

SYFTE Syftet var att skapa pedagogiska bilder med hjälp av datorn. Vi tänkte i första hand på möjligheten att skapa bilder med hjälp av ritpenna och ritbord. Eftersom vi jobbar ämnesintegrerat och tematiskt kring ämnet Bild, är de pedagogiska bilderna nödvändiga för helheten. Dessa datortillverkade bilder skulle komplettera vårt arbetssätt. Vi såg vårt ITiS-arbete som ett komplement till KK-stiftelsens projekt HELT, om människan och tekniken. HELT-projektet är ett samarbete mellan Tekniska Högskolan i Malmö och Lärarutbildningen i Malmö. Det grundar sig på ett arbete som Peter Broberg vid Tekniska Högskolan gjort. Han arbetar med Humanteknologi, dvs människan och tekniken. Bildklasserna är under två läsår engagerade i detta projekt. Eftersom vi inte tidigare har använt oss av datorn vid bildframställning, blev vår frågeställning: Går det att utföra pedagogiska bilder med hjälp av datorn? UPPLÄGG Vi kollade upp vilka temaarbeten vi hade framför oss och diskuterade möjligheterna att skapa pedagogiska bilder med hjälp av datorn. Därefter testade vi själva användning av bl.a. scanner, ritpenna och olika ritprogram. Åk 3-4 skulle arbeta med tema Forntiden. Med koppling till vårt HELT-projekt skulle vi följa den tekniska utvecklingen och då uppkom tanken att låta eleverna skapa en webbsida med tekniska uppfinningar från stenåldern och framåt. Webbsidan skulle innehålla bilder och text. Åk 5-6 skulle arbeta med tema Kroppen. Här dök tanken med datoranimerad film upp. Vi skulle även jobba med färdiga bilder, för att eleverna skulle bli medvetna om sambandet text-bild. 5

GENOMFÖRANDE Tema Forntiden I arbetet med tekniken på forntiden valde eleverna olika tekniska uppfinningar. Eleverna tog redan på fakta om uppfinningarna och tecknade och målade bilder, både i detalj och i sitt sammanhang. Det var viktigt att bilderna var stora och tydliga. Bilderna scannade eleverna in tillsammans med en vuxen och sedan redigerades dessa i Paint Shop Pro. När de var nöjda med sina bilder lades dessa på en webbsida i Netscape Composer. Därefter började barnen sammanställa sina texter. Texterna skulle beskriva uppfinningen och dess användning. De skulle också beskriva hur uppfinningen var gjord. När eleverna var klara med sina texter så lade vi in även dessa på webbsidan. Tema Kroppen I arbetet med kroppen föddes idén att med hjälp av Paint Shop Pro och Animation Shop göra animerad film, för att förtydliga kroppsliga fenomen. Några elever hade idéer om vad de ville visa och efter genomgång av Paint Shop Pro började de arbeta. De använde sig av ritpenna och ritbord när de skapade sina bilder. Exempel på fenomen som förklarades var kroppens hårväxt och pupillens förändring i starkt/svagt ljus. En bild två rubriker Tidigare har vi jobbat med en reklamkampanj mot snatterier, där eleverna fick skapa egna affischer med text och bild. För att utveckla elevernas medvetande om samband mellan text och bild, fick de i uppgift att välja ut en bild att sätta två olika rubriker till. Ena rubriken skulle göra budskapet positivt, och det andra budskapet negativt. Bilden scannades in av eleverna själva efter genomgång och sparades i deras hemkatalog. Bilden redigerades sedan i Paint Shop Pro och rubrik sattes till. 6

RESULTAT OCH DISKUSSION Vår frågeställning var Går det att utföra pedagogiska bilder med hjälp av datorn?. Vi har kommit fram till att datorn kan vara ett komplement till övriga undervisningsmetoder. Många elever tände på att arbeta med Paint Shop Pro och såg möjligheter att kunna utveckla sina bilder. Arbetet har varit roligt, många elever vill nu arbeta med datorn och ser tekniken som en möjlighet redan i planeringsstadiet. Detta gäller även oss lärare. Vi har fått många nya idéer under arbetets gång, som vi kan jobba med i framtiden. Den animerade filmen vill vi arbeta vidare med, bl.a. genom leranimationer. Vi såg många möjligheter med scannern, dels som ett sätt för barnen att lägga ut sina bilder på datorn, dels att kunna skapa konstbilder, då barnen kan testa att scanna in olika föremål och sedan skapa en bild av dessa. Vi har också sett möjligheter för barnen att presentera olika arbeten via datorn i form av t.ex. bildspel. Ett hinder med att göra bilder på datorn har varit att vi inte har så stor tillgång till datorer. Vi har för tillfället 1-2 datorer i varje klassrum och endast en scanner. Detta gör att det blir lång väntetid till datorerna, samt att tiden vid datorerna oftast blir begränsad. Det bästa hade varit om det funnits fler datorer på skolan, samt att ett flertal datorer varit samlade på ett ställe, för att möjliggöra och underlätta dataundervisningen. Det tar lång tid att lära sig olika dataprogram. Vi har känt att vi själva måste vara så pass hemma i programmen och dess möjligheter, innan vi velat låta eleverna jobba med programmen. Eleverna måste också få sitta och testa en bra stund innan de har hunnit lära sig programmen så pass bra så att de kan använda sig av dem och de möjligheter som finns. 7

AVSLUTNING Vi tycker att vårt arbete har gått bra hitintills. Visst har vi stött på en del problem, men vi har lärt oss otroligt mycket. De flesta av eleverna är nöjda och tycker att arbetet har varit roligt, och vill gärna fortsätta att jobba med bilder på datorn. ITiS-utbildningen, med tillhörande studielitteratur, har varit väldigt bra och givit oss många tankar och inspirerat oss i vårt pågående men även kommande arbete. Vi kommer även att utveckla vår hemsida så att den bättre speglar vår verksamhet. Det ska här finnas möjlighet för barnen att publicera sina arbeten. Vi kommer att arbeta vidare med att skapa bilder med hjälp av datorn. 8

9