ARBETSMARKNADEN. HT 2012. Läs: Kap. 14 i PR och kap. 8-9 i FJ.

ARBETSMARKNADEN. HT 2012. Läs: Kap. 14 i PR och kap. 8-9 i FJ. Föreläsning: Arbetsmarknaden från ett mikroperspektiv. Dvs. sett från ett företags perspektiv. Ett perfektkonkurrensföretags efterfrågan på arbetskraft på kort sikt: Vinstmaximeringsvillkoret för ett perfektkonkurrensföretags är: Marginalintäkt = Produktpriset (P) = Marginalkostnaden (MC) Dvs. företaget skall anställa arbetare och därmed anpassa produktionen så att MC är lika med P. Ett perfektkonkurrensföretag antas inte kunna påverka produktpris (P) och lönekostnad (W). P antas vara bestämd på varumarknaden och W antas vara bestämd på arbetsmarknaden. Vi antar att arbetskraften är den enda rörliga produktionsfaktorn och att nivåerna på övriga produktionsfaktorer är konstanta. Därmed antas att marginalprodukten av arbete avtar när arbetsinsatsen ökar. Det innebär att marginalkostnaden stiger vid ökad produktion: MC= TC/ Q== (FC+VC)/ Q = FC/ Q + VC/ Q = 0 + VC/ Q = VC/ Q = = (W*L)/ Q = (L* W)/ Q + (W* L)/ Q = (L*0)/ Q + (W* L)/ Q = 0 + (W* L)/ Q = =W* L/ Q=W/( Q/ L)=W/MPL. Det innebär att vinsmaximeringsvillkoret är: P=MC=W/MPL P*MPL=W Dvs. ett vinstmaximerande företag anställer arbetare så att värdet av produktionen för den sist anställde (P*MPL) är lika med lönekostnaden den sist anställde = lönekostnaden per arbetare (W). Dvs. vi antar att alla anställda har samma lönekostnad. Efterfrågan på arbetskraft på kort sikt: på arbetskraft. Ett enskilt företag vill anställa så länge som marginalintäkten för den siste anställde är lika med lönekostnaden den sist anställde. (Alla anställda har samma lönekostnad.). Marginalprodukten av arbete är ökningen av produktionen till följd av att ytterligare en individ anställs. När nivåerna på övriga produktionsfaktorer är oförändrade så minskar marginalprodukten av arbete (MPL) och värdet av marginalprodukten av arbete (P*MPL) när L ökar. Tabell 1 ger ett exempel. Längst till vänster ser vi antalet anställda av ett visst företag, och sedan ser vi kvantiteten total produktion vid dessa olika antal anställda. Marginalprodukten är ökningen i total produktion då antalet anställda ökar med 1 enhet. Marginalprodukten för den 3:e anställde är då exempelvis 22 (eftersom total produktion stiger från 50 till 72). Marginalintäktsprodukten är sedan vilket marknadsvärde detta innebär för företaget. Den erhålls genom att marginalprodukten multipliceras med priset på varan. Tabell 1 Antal Total Marginalprodukt MPL * P = MRP Marginalintäktsprodukt Pris anställda produktion 1 26 26 0.50:- 13 $8 2 50 24 0.50:- 12 $8 3 72 22 0.50:- 11 $8 4 92 20 0.50:- 10 $8 5 108 16 0.50:- 8 $8 6 120 12 0.50:- 6 $8 7 128 8 0.50:- 4 $8 8 130 2 0.50:- 1 $8 Det antal anställda som maximerar vinsten är 5 anställda. Marginalkostnad då lön (W) = 8

Föreläsning: Företagets efterfrågekurva för arbetskraft är helt enkelt samma sak som marginalintäktsproduktskurvan. Eftersom marginalintäktsprodukten är marknadsvärdet av det varje ytterligare anställd tillför så är detta vad företaget maximalt är beredd att betala för varje anställd. I Tabell 1 ovan ser vi alltså att företaget är beredda att betala 13 för den första arbetaren, och för den femte arbetaren är man exempelvis beredd att betala 8. Det som skiftar efterfrågekurvan är då antingen att marginalprodukten för arbetskraft förändras, eller att priset på varan förändras. T ex ökar MPL om varje arbetare får mer kapital (=maskiner) att arbeta med eller om teknologin förbättras. Ett exempel på hur efterfrågekurvan för arbetskraft (d v s marginalintäktsproduktskurvan) ser ut ser vi i Figur 1. Figur 1 I exemplet ovan maximeras företagets vinst och producentöverskott om 5 personer anställs: Producentöverskott =Totalintäkt(TR) Variabla kostnader (VC) =vinst + fasta kostnader (FC) Eftersom vinst = TR VC - FC När L är den enda rörliga produktionsfaktorn. Producentöverskott =Totalintäkt(TR) Variabla kostnader (VC) = TR W*L I exemplet ovan: Producentöverskottet = (13 + 12 + 11+ 10 +8) 5*8 =54 40 = 14 Vi vet inte vad vinsten är eftersom vi inte vet vad de fasta kostnaderna (FC) är. Företagets efterfrågan på arbetskraft ökar om: - Lönekostnaden minskar - Produktpriset ökar. (Ett högre produktpris skiftar P*MPL-kurvan utåt.) - Marginalprodukten av arbete (MPL) ökar vid varje nivå på antalet anställda (L). (En högre MPL vid en given nivå på L skiftar P*MPL-kurvan utåt.) MPL ökar vid varje nivå på L om det fysiska kapitalet ökar eller om teknologin förbättras. Marknadens efterfrågan på kort sikt: I Figur 1 ovan visas efterfrågekurvan för ett företag. För att finna marknadens efterfrågan gör man helt enkelt så att man summerar alla företags efterfrågekurvor för arbetskraft horisonellt (och det ser således ut precis som i figuren ovan), fast kvantiteten efterfrågad arbetskraft är givetvis mycket högre vid varje lönenivå.

Production (Y) MPL,W/P Föreläsning: Arbetsmarknaden från ett makroperspektiv. I makromodeller antas att hushållen/individerna bjuder ut arbetskraft och kapital som efterfrågas av företagen som står för varuproduktionen. (Det är hushållens sparande som leder till kapitaluppbyggnad.) Ett vanligt antagande i makro är perfekt konkurrens. Det innebär att man antar att det finns många vinstmaximerande företag som producerar en identisk vara. Dvs. det finns bara en vara i ekonomin vars pris är utom det enskilda företagets kontroll. Ekonomins arbetsefterfrågan på kort sikt (när kapitalstocken är fix eller konstant). Antagandet om perfekt konkurrens på produkt-, arbets- och kapitalmarknad innebär att ett enskilt företag inte kan påverka produktpriset (P), lönekostnaden per arbetare (W) och kapitalkostnaden per maskin (R). Dvs. P (=produktpriset), W (lönekostnaden per arbetare per tidsperiod), och R (hyrkostnaden per maskin per tidsperiod) är utom det enskilda företagets kontroll eftersom de är bestämda på produkt, arbets- respektive kapitalmarknaden. När vi antar kort sikt är även kapitalstocken (=antal maskiner) utom företagets kontroll. Det innebär att det enskilda företaget endast påverka produktionsnivån via antalet anställda. Det vinstmaximerande företaget väljer antalet anställda (och därmed produktionsnivån) så att: P*MPL = W. Eftersom alla företag i ekonomi är identiska så är produktpriset (P) lika med den allmänna prisnivån. Vinstmaximeringsvillkoret ovan kan skrivas: W/P = MPL. Dvs. företaget skall anställa arbetskraft så att den reala lönekostnaden per arbetare är lika med marginalprodukten av arbete. Den reala lönekostnaden per arbetare är lika för alla arbetare eftersom vi antar att alla arbetare är identiska och att det råder perfekt konkurrens på varu-, arbets- och kapitalmarknad. MPL and Employment 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 0.2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Serie1 Employment (L) Production and employment 14 12 10 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Employment (L) Serie1

Föreläsning: MPL och Y/L (=Produktionen per arbetare= Arbetsproduktiviten) minskar när L ökar om K är konstant, eftersom när L ökar får varje arbetare mindre realkapital att arbeta med. *Vad ökar efterfrågan på arbetskraft vid en given real lönekostnad per timme (W/P)? -Om realkapitalet (K) ökar skiftar efterfrågekurvan på arbetskraft utåt. Dvs. MPL (och även APL) ökar för varje nivå på L. Och produktionsfunktionen skiftar då uppåt. Dvs för varje nivå på L ökar produktionen. 2. Efterfrågekurvan på arbetskraft skiftar även utåt om teknologin förbättras. Det gäller t ex om ekonomin beskrivs av Cobb-Douglas-produktionsfunktionen. Y F A K L A K L 1 (,, ), där 0< <1, t ex 0.5. Antagande att 0< <1 innebär att båda exponenterna ovanför L och K, respektive (1- ), båda är positiva men mindre än 1. Detta matematiska antagande innebär att om K eller L ökar när den andra produktionsfaktorn är konstant så ökar Y men på ett avtagande sätt. T ex om L ökar när K är konstant så ökar Y men MPL och APL(=Y/L) avtar när L ökar. Det faktum att +(1- )=1 innebär konstant skalavkastning. (Ibland så leder teknisk utveckling till minskad arbetskraftsefterfrågan, för att få fram denna effekt bör man använda en annan produktionsfunktion än Cobb-Douglas funktionen ovan.) Läs själva: Frivillig läsning: Bakom kurvorna i figurerna ovan finner vi följande cobb-douglas-funktion: 0,5 Y A0 K0 L 0,5 1/2 där A=1 och K0 9 Y 3 L 1/2 1 1/2 MPL dy / dl 3 (1/2) L 1.5 L * * 1/2 Efterfrågan på arbete, L, ges av ekvationen: 1.5 L W/ P L * 1.5 W / P 2 * Om t ex W/P=0.75, då är L =4. Producentöverskottet Producentöverskottet i reala termer, dvs. i termer av antal varor (om det finns en vara i ekonomin) = vinst + fasta kostnader i reala termer Kan grafiskt avläsas i figuren ovan. Det är ytan mellan MPL-kurvan och real lönekostnad per timme, t ex W/P=0.75.

MPL,W/P Föreläsning: Jämvikt på arbetsmarknaden och löneskatter Om det är perfekt konkurrens på alla marknader så är jämvikten där arbetsefterfrågan = arbetsutbudet. Jämviktsreallönen är där arbetsefterfrågan = arbetsutbudet. I läroböcker görs oftast ingen åtskillnad mellan företagens lönekostnad per timme och arbetstagarnas timlön. Det innebär att man antar att det inte finns några löneskatter eller sociala avgifter. Skatt på löneinkomst och sociala avgifter skapar en skillnad mellan lönekostnaden per timme, som är relevant för företagens produktionsbeslut, och timlönen efter skatt, som är relevant för hushållens arbetsutbudsbeslut. Arbetstagarnas utbud av arbetade timmar styrs av reallönen efter skatt. Dvs. antagandet är att när hushåll beslutar om hur många timmar man vill jobba så påverkas man av hur många varor och tjänster man får per arbetad timme. Arbetsutbudet: 3 teoretiska möjligheter: (1) Arbetsutbudet är orelaterat till reallönen efter skatt. Det innebär en vertikal utbudskurva i arbetsmarknadsdiagrammet. (2) Arbetsutbudet ökar när reallönen (efter skatt) ökar. Det innebär en positivt lutad utbudskurva i arbetsmarknadsdiagrammet. (3) Arbetsutbudet minskar när reallönen (efter skatt) ökar. Det innebär en negativt lutad utbudskurva i arbetsmarknadsdiagrammet. (1) och (2) är de fall som är empiriskt relevanta. Faktorer som ökar det aggregerade arbetsutbudet (= arbetsutbudet för ekonomin som helhet) vid en given nivå på den reala timlönen (efter skatt): 1. Fler arbetare t ex p g a invandring. 2. Lägre ersättning när man inte jobbar relativt ersättningen när man jobbar. Dessa faktorer skiftar arbetsutbudskurvan till höger i arbetsmarknadsdiagrammet. I figuren nedan är jämvikten på arbetsmarknaden om vi bortser från skatt på arbete (dvs. skatt på löneinkomst och sociala avgifter) där arbetsefterfrågan är lika med arbetsutbudet. Det sker vid real lönekostnad per timme = reallön = 0.7. Om vi, för att göra modellen realistisk, inför en skatt på arbete så ökar i figuren nedan den reala lönekostnaden till 0.8 medan reallönen efter skatt minskar till 0.35. Employment and taxes 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 0.2 0 LS Eqb W/P:t=0 LD 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Employment (L)

Föreläsning: Vem som bär huvuddelen av skatten beror på arbetsefterfrågans elasticitet och arbetsutbudselasticiteten. Producentöverskottet minskar. Konsumentöverskottet för arbetstagarna som är ytan mellan reallön efter skatt och utbudskurvan minskar betydligt mer. Därmed kan man säga att arbetstagarna bär det mesta av skatten. Ibland i läroböcker kallas lönekostnaderna som företagen möter producentreallön medan reallönen efter skatt som arbetstagarna får kallas konsumentreallön. Frågor: 1.Om regeringen sänker arbetsgivaravgiften med någon procent, leder det till fler jobb? Under vilka betingelser? Under vilka betingelser leder en sänkning inte till fler jobb? Vilken blir effekten på lönen efter skatt när skatten sänks? Vilken blir effekten på företagens lönekostnad per arbetare? 2. Regeringen har sänkt A-kassan, vilka är effekterna på arbetsutbudet och på reallön och sysselsättning? Är det bra eller dåligt? För vem? Som redan påpekats brukar man oftast bortse från skatt på arbete i läroböcker i makroekonomi. Om det inte finns någon skatt på arbete är lönekostnaden per timme för företagen lika med reallönen per timme efter skatt. Flöden på arbetsmarknaden: ingår i makro Den genomsnittliga faktiska arbetslösheten kring vilken ekonomin pendlar kallas den naturliga arbetslösheten. Befolkningen 19-64 är potentiella arbetstagare. De är antingen sysselsatta, arbetslösa eller utanför arbetskraften (hemmamän och fruar etc. Arbetskraften utgörs av de som är sysselsatta eller arbetslösa. Det sker i varje period flöden mellan kategorierna sysselsatta, arbetslösa och utanför arbetskraften. Visa schematiskt med blockdiagram. FRÅGA: Om sysselsättningen ökar kan då arbetslösheten öka? Ja, om de arbetssökande ökar mer än sysselsättningen ökar. T ex om regeringen inför åtgärder som minskar antalet sjukpensionärer kanske det sker ett inflöde i arbetskraften. Även om sysselsättningen ökar kan arbetslösheten öka till följd av detta ökade inflöde. Dvs. arbetsutbudet ökar mer än efterfrågan (sysselsättningen) ökar.

Läs själva: II. Utbud av arbetskraft på en marknad, inte för ekonomin som helhet. A. Det individuella beslutet: Rör hur många timmar arbetskraft vill jag erbjuda, d v s hur mycket vill individerna i ett samhälle jobba. Kommer en högre lön t ex att innebära att individer vill arbeta mer? Här finns det två olika aspekter att ta hänsyn till: i) Substitutionseffekten: En högre lön innebär att man kan köpa fler varor och det blir därför dyrare att ligga hemma på soffan. Dvs. alternativkostnaden för fritid ökar när lönen stiger. Det innebär att individerna vill arbeta mer om lönen är högre. ii) Inkomsteffekten: När lönen stiger så har man råd med både mer varor och mer fritid. Varu-konsumtion och fritid antas vara så kallade normala varor: dvs. när man får högre inkomst ökar efterfrågan av både konsumtion och fritid. En ökad efterfrågan på fritid innebär ett minskat arbetsutbud. Om substitutionseffekten är större än inkomsteffekten innebär en högre lön att individer arbetar mer, än de lika stora innebär en högre lön konstant arbetsutbud, och om inkomsteffekten större än substitutionseffekten så kommer en högre lön innebära att individer arbetar färre timmar. Hur ser det ut empiriskt tror ni? B. Marknadens utbudskurva: Utbudskurvan för arbetskraft på en marknad antas ändå vara positivt lutad. Detta av tre primära anledningar: i) Flertalet arbetare kommer att arbeta mer då lönen stiger. ii) När lönen stiger på en marknad så kommer detta locka till sig individer från andra marknader. iii) När lönen på en marknad inom ett geografiskt område stiger kommer detta också att innebära migration till det området av arbetskraft som lockas av den högre lönen. III. Marknadsjämvikt A. Efterfrågan = Utbud: Jämvikt på arbetsmarknaden sker, precis som på övriga marknader, där efterfrågan på arbetskraft är lika stort som utbudet på arbetskraft. Figur 2 Vid punkten e har vi således jämvikt. I detta exempel med sjuksköterskor är jämvikten således vid ett antal på 16 000 och vid en timlön på 15 dollar.

Läs själva: B. Vad påverkar jämvikten: Jämvikten förändras av att antingen efterfrågan eller utbudet förändras. Om efterfrågan på själva produkten (kanske sjukvård) ökar, så kommer också behovet av sjuksköterskor att öka. I Figur 2 skulle detta illustreras av att efterfrågekurvan flyttar utåt höger, med ett större antal sjuksköterskor anställda och till en högre lön. Om utbudet av sjuksköterskor ökar (stor ökning i utbildningen som exempel) så kommer utbudskurvan att flytta åt höger, och fler kommer att anställas men också till en lägre lön än tidigare. IV. Vad förklarar löneskillnader Kort svar: Utbud och efterfrågan på olika typer av arbetskraft i en marknadsekonomi. A. Utbudsrestriktioner: Lönen för ett visst yrke kommer att vara hög om utbudet på marknaden för detta yrke är litet i förhållande till efterfrågan. Att utbudet är litet kan bero på en mängd saker: i) Det kan bero på att väldigt få har den rätta utbildningen för yrket ii) Höga utbildningskostnader för att lära sig yrket iii) Att yrket har icke önskvärda egenskaper (som att det t ex kanske är fysiskt farligt etcetera)

Föreläsning. Makrorelaterad sida. Real wage Rigid real wage U Labor If the real wage is stuck above the equilibrium level, then the supply of labor exceeds the demand. Result: unemployment U. S D Wage rigidity is the failure of wages to adjust until labor supply equals labor demand. The unemployment resulting from wage rigidity and job rationing is called structural unemployment. Workers are unemployed not because they can t find a job that best suits their skills, but rather, at the going wage, the supply of labor exceeds the demand. These workers are simply waiting for jobs to become available. 3 orsaker till strukturell arbetslöshet som bland annat uppstår till följd av för höga reallöner. 1. Minimilöner. 2. Fackföreningar Starka fackföreningar kan leda till en reallön som överstiger den reallön som skulle ha blivit fallet vid perfekt konkurrens. Dvs. Vid avsaknad av fackföreningar. 3. Effektivitetslöner. Även om fackföreningar saknas kan det kan vara lönsamt för företag att betala en lön ovanför den lön som krävs för att locka till sig arbetskraft (som vi kallar jämviktslönen). Varför? Högre löner (än jämviktslönen) kan stimulera arbetstagarna att jobba hårdare (eftersom jobbet betalar bra vill man inte bli av med det). Dvs. Det kan vara lönsamt för företag att betala en lön ovanför den lön som krävs för att locka till sig arbetskraft om en högre lön ökar arbetsproduktiviteten samt minskar omsättningen på personal. Hög omsättning kan vara kostsamt. Höga löner kan även locka till sig högpresterande arbetskraft. Huvudslutsatser: En högre reallön minskar arbetsefterfrågan. Mer fysiskt kapital ökar arbetsefterfrågan vid given reallön. En minskad A-kasseersättning ökar arbetsutbudet.

Läs själva: V. Politik och arbetsmarknaden A. Minimilöner: Vilka effekter har minimilöner? Figur 3 Vi har en jämvikt i punkt e. Om nu politiker lagstiftar om en minimilön, säg vid 5,15 så innebär det att företagen inte längre kommer efterfråga samma mängd arbetskraft. Istället för 50 individer kommer de nu bara efterfråga 49 individer. Den lagstiftade högre lönen innebär således att de 49 som får behålla jobbet givetvis är nöjda (högre lön) men individen som blir arbetslös är givetvis inte lika nöjd. Konsumenterna som köper produkten som tillverkas av arbetarna på denna marknad blir heller inte nöjda, eftersom högre produktionspriser leder till högre varupriser. Vad händer med arbetarnas sammanlagda löneinkomster=(lön per anställd)*antal anställda? Det beror på efterfrågans elasticitet. Om arbetskraftsefterfrågan är inelastisk så kommer lönesumman för arbetarna att öka när lönen (=priset på arbetskraft) ökar. Gammal lönesumma=4.70*50=235. Ny lönesumma= 5.15*49=252.35. Lönesumman ökar vilket innebär att arbetskraftsefterfrågan var inelastisk vid den ursprungliga marknadsjämvikten. Det innebär att konsumentöverskottet ökar. Producentöverskottet som är ytan under efterfrågekurvan för arbetskraft ovanför timlönen, minskar.

Läs själva: VI. Fackföreningar A. Fackföreningars mål: En fackförening verkar för att öka reallöner och arbetsförhållanden på arbetsmarknaden. Organisationsgraden är ett mått på hur många av arbetarna i ett land som är anslutna till ett fackförbund. Sverige är ett land med en internationellt sett väldigt hög organisationsgrad. Ofta antar man att fackföreningars mål är att maximera lönesumman = timlön* antal arbetade timmar alternativ (lön per anställd)*antal anställda. Förekomst av fackföreningar kan därför leda till att lönen blir högre än jämviktslönen. I samband med Sveriges medlemskap i EU har de sk kollektivavtalen diskuterats. Kollektivavtalen är avtal mellan facket och arbetsgivarorganisationer som bland annat reglerar lönen. I de flesta andra gamla EU-länder finns lagstadgade minimilöner. Vid utbudsökningar till följd av t ex arbetskraftsinvandring hindrar både minimilöner och kollektivavtal lönesänkningar. B. Andra Effekter av fackföreningar: Fackföreningar har givetvis en rad effekter på arbetsmarknaden. En berömd hypotes för fackföreningars påverkan är den s k exit-voice hypotesen. Man kan protestera på två sätt, antingen genom exit eller genom voice. Den förstnämnda innebär i princip att arbetstagaren protesterar mot dålig arbetsmiljo (som exempel) genom att säga upp sig. Som ensam arbetstagare skulle han troligen ha föga effekt genom att i diskussion eller på annat sätt påverka arbetsmiljön. Möjligtvis skulle han bara ses som ett irritationsmoment från ledningen sida. Genom fackföreningarna så får arbetstagarna en röst, d v s de kan som ett stort kollektiv få gehör för åsikter kring arbetet och arbetsmiljön, utan att ses som enstaka gnällspikar. Detta leder bland annat till att arbetskraftsomsättningen blir lägre. Eftersom arbetstagare nu kan få sin röst hörd via fackets formella kanaler så är de inte i lika stor utsträckning hänvisade till att protestera genom exit, d v s lämna anställningen. Det är också något man ser i empiriska jämförelser, nämligen att fackanslutna företag har avsevärt lägre arbetskraftsomsättning än icke fackanslutna. Detta även efter att det kontrolleras för variabler som lön, arbetsmiljö etcetera. Andra effekter av fackföreningar är t ex att i USA har man kunnat se att fackanslutna företag är mer produktiva än icke fackanslutna. Detta kan säkerligen förklaras till viss del av att omsättningen av arbetskraft är lägre i de fackanslutna företagen. Att hela tiden få uppsägningar och tvingas till nyanställningar är en kostsam process. Likaså, återigen i USA, så är lönen högre i fackanslutna företag (facken lyckas med sin verksamhet), därför kanske även dessa företag lockas lycka till sig bättre arbetskraft, via effektivitetslöner. Den högre produktiviteten är dock inte tillräcklig för att neutralisera för de högre lönerna, och fackanslutna företag tenderar att vara mindre lönsamma än de icke fackanslutna företagen. VII. Andra imperfektioner på arbetsmarknaden: A. Asymmetrisk information och effektivitetslöner: Det råder asymmetrisk information på arbetsmarknaden eftersom arbetsgivare inte med lätthet kan skilja mellan skickliga och oskickliga arbetstagare. Detta gör att man kommer locka till sig båda sorter, kanske överrepresenterade av dåliga. Detta kan leda till att företag finner det lönsamt att betala effektivitetslöner, vilket innebär att man betalar mer än marknadsjämvikten för lönen på en marknad. Detta leder till att man attraherar bättre arbetare (som är mer produktiva och arbetar hårdare för att man vill behålla det högbetalda jobbet). Ett klassiskt exempel på detta var när Henry Ford höjde lönerna för montörer på Ford från 3 dollar per dag till 5 dollar per dag. Lönekostnaderna nästan dubblades men vinsten steg från 30 miljoner USD till 60 miljoner USD för Ford. Detta eftersom arbetsproduktiviteten steg i en väldig fart, när omsättningen av arbetskraft minskade, frånvaron minskade och skickliga arbetare sökte sig nu gärna till Ford.