PROGNOS ARBETSMARKNAD JÖNKÖPING 2008 2009

PROGNOS ARBETSMARKNAD JÖNKÖPING 2008 2009

Arbetsmarknads- och sysselsättningsprognos våren 2008 för Jönköpings län Innehåll Sammanfattning sidan 3 Sysselsättning och arbetskraft 4 Efterfrågan på varor och tjänster 5 Brist på arbetskraft och kompetens 5 Lediga platser (efterfrågan på arbetskraft) 6 Varselutvecklingen 6 Utveckling i branscherna 7 - Industrin 7 - Privata tjänstesektorn 9 - Bygg- och anläggningssektorn 10 - Offentlig verksamhet 11 Regional utveckling 13 För kommentarer kring prognosen, kontakta arbetsförmedlingschef Håkan Gustafsson, Af Jönköping, telefon 010-486 36 28 eller din lokala arbetsförmedlingschef. För ytterligare information, kontakta utredare Max Perlerot, 010-486 85 59. Prognosen och ytterligare material om utvecklingen på arbetsmarknaden i Jönköpings län, i andra län och i riket finns på www.arbetsformedlingen.se under fliken Nyheter/fakta, följ länken Rapporter, prognoser och publikationer. 2

Sammanfattning Vårens arbetsmarknads- och sysselsättningsprognos utgår från ett läge där konjunkturen utvecklats positivt under 2006 och 2007. Länet håller sin position med ett av landets högsta sysselsättningstal och den lägsta totala arbetslösheten. Den ekonomiska konjunkturen bedöms av flera instanser att stå inför en nedgång, men enkätmaterialet ger inte den signalen. Länets prognos visar entydigt att den höga sysselsättningen och den låga arbetslösheten kommer att bibehållas och till och med utvecklas ytterligare något under prognosperioden. Utvecklingstakten avmattas jämfört med de senaste åren, och osäkerheten i förväntningarna är större för 2009 än för 2008. Vi bedömer att en eventuell nedgång i ekonomin under året kommer att ge endast begränsade regionala effekter på arbetsmarknad och sysselsättning. Prognosen anger att antalet sysselsatta ökar med 2.000 eller cirka 1,2 procent, under år 2008. Arbetskraften, det vill säga antalet personer som kan sysselsättas, ökar samtidigt med 1.900 eller 1,1 procent. Den öppna arbetslösheten bedöms därmed minska marginellt eller cirka 100 personer. Antalet personer i program med aktivitetsstöd ligger kvar på i stort sett samma nivå. Antalet personer i arbete med stöd minskar med cirka 300. Tillskottet till arbetskraften beror främst på demografiska förändringar. Inflyttningen till länet ger ett överskott och fler yngre går in på arbetsmarknaden än äldre som lämnar den. Ett mindre tillskott kommer av att antalet vuxenstuderande och sjukskrivna minskar. Industribranschen upplever ett starkt konjunkturläge, och ökar sysselsättningen trots rationaliseringar. Detta gäller i stort sett alla sektorer. Totalt ökar sysselsättningen inom industrin med cirka 800, varav verkstadsindustrin bidrar med 500. Den privata tjänstesektorn gynnas av den goda industrikonjunkturen och det ökade byggandet. Fler i arbete och större disponibla inkomster gör att konsumtionen ökar. Prognosen ger en ökning av sysselsättningen inom sektorn om cirka 1.200. Byggnadsbranschen har fortsatt hög beläggning. Investeringarna minskar under 2008, men fortfarande är aktiviteten hög när det gäller bostadsrätter i flerfamiljshus och villor, liksom privatägda småhus. Även företagens investeringar i lokaler fortsätter. Väg- och anläggningsinvesteringarna förblir på nuvarande nivå. Sysselsättningsnivån är relativt hög och förväntas öka med ett hundratal under perioden. Antalet sysselsatta inom den offentliga sektorn väntas vara tämligen konstant under perioden. De statliga arbetsgivarna kan komma att öka sysselsättningen något, vilket dock vägs ner av en minskning inom primärkommunerna och landstinget. 31 procent av de tillfrågade privata företagen, och 38 procent av de offentliga verksamheterna, anger brist på arbetskraft och kompetens. Det är en minskning jämfört med den senaste höstprognosen för både privat och offentlig sektor. Prognosen bygger bl.a. på enkätsvar om sysselsättning och rekrytering från 520 privata företag och 89 förvaltningar inom stat, landsting och kommun i länet. Enkäterna genomförs i intervjuform. Svarsfrekvensen är 87 procent. De svarande företagen representerar med sina anställda cirka 30 procent av länets privatanställda arbetskraft. De tillfrågade offentliga arbetsgivarna representerar ca 74 procent av den offentliga sysselsättningen. Urvalet av svarande företag skiljer mellan åren. 3

Sysselsättning och arbetskraft Arbetskraften: Utbudet av arbetskraft bedöms öka med 1.900 personer under 2008 (slutet 2007 slutet 2008) och uppgå till 173.800 personer. Arbetskraften bedöms öka svagare under nästa år. Sysselsättning: Sysselsättningen tror vi ökar under samma period med 2.000 personer. Det är en revidering av höstens prognos med minus 500 personer. Vid utgången av 2008 beräknas antalet sysselsatta uppgå till 170.200 personer. Sysselsättningen bedöms öka även under nästa år men betydligt svagare jämfört med 2008. 172 500 170 000 167 500 165 000 162 500 160 000 157 500 155 000 152 500 150 000 Antalet sysselsatta 2000-2006. Prognos för 2007-2008. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Branscherna: Prognosen gör en bedömning om hur sysselsättningen utvecklas, fördelat på fyra näringsgrensområden. Tabellen till höger visar de förändringar vi tror kommer att ske under loppet av 2008. Näringsgren Antal sysselsatta. Förändringstal under 2008 Tillverkningsindustri + 800 -därav verkstadsindustri ( + 500 ) Byggnadsverksamhet + 100 Privata tjänster + 1.200 Offentlig verksamhet - 100 Totalt + 2.000 Arbetslösheten: Arbetslösheten uppgick i genomsnitt till 3.700 personer under fjärde kvartalet 2007. Det var 1.000 färre jämfört med ett år tidigare. Arbetslösheten har beräknats till 3.600 personer för sista kvartalet 2008 vilket motsvarar 1,7 procent av befolkningen 16-64 år. Den svagare utvecklingen under 2008 beror på en svag konjunkturdämpning, utfasningen av plusjobben samt begränsningar i arbetskraftsutbudet. Det senare kan även medföra att arbetslösheten ökar under nästa år. Tabellen till höger visar antalet arbetslösa, personer i arbetsförmedlingens program med aktivitetsstöd samt de som har arbete med stöd. Talen är kvartalsgenomsnitt för 2006 och 2007 samt prognos för 2008. 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Antalet arbetslösa, I program samt I arbete med stöd. Kvartalsgenomsnitt. Arbetslösa I program I arbete m. stöd 2006:4 2007:4 2008:4 4

Efterfrågan på varor och tjänster I enkäten frågar vi om företaget eller den offentliga arbetsgivaren tror att efterfrågan på deras varor eller tjänster kommer att förändras under prognosperioden, det vill säga på sex och tolv månaders sikt. Så här har näringsgrenarna svarat i vårens enkät jämfört med två tidigare prognostillfällen: 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Byggnads Våren 2007 Hösten 2007 Våren 2008 0% Minskar Oförändrat Ökar 60% Industri (exkl verkstad) Våren 2007 Hösten 2007 Våren 2008 70% 60% Verkstadsindustri Våren 2007 Hösten 2007 Våren 2008 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% Minskar Oförändrat Ökar 0% Minskar Oförändrat Ökar 60% Privata tjänster Våren 2007 Hösten 2007 Våren 2008 70% Offentlig verksamhet Våren 2007 Hösten 2007 Våren 2008 50% 40% 30% 20% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 10% 0% Minskar Of örändrat Ökar 0% Minskar Oförändrat Ökar Brist på arbetskraft och kompetens Bristen på kvalificerad arbetskraft är fortsatt hög även om bristtalen sjunkit något jämfört med enkäten hösten 2007. Inom det privata näringslivet anger nu 31 procent av företagen en upplevd brist på arbetskraft och kompetens vid rekrytering. Hösten 2007 var motsvarande andel 38 procent. Bristtalen har sjunkit inom samtliga undersökta näringsgrenar men är fortsatt mycket höga bland länets verkstadsföretag, där nästan vartannat företag anger upplevd brist. Inom de offentliga verksamheterna minskade bristtalet från 45 procent i höstas till 34 procent i vårens undersökning. Den offentliga sjukvården och barnomsorgen har de högsta bristtalen och yrken som läkare, sjuksköterska med specialistkompetens samt förskollärare redovisas som frekventa bristyrken. 5

Diagrammen nedan visar andel företag som angett brist på arbetskraft i samband med rekrytering. Det vänstra redovisar enkätsvaren under tiden 2000-2008, det högra enkätsvaren för våren 2008 fördelat på näringsgrenar. 60% 50% Andel svarande företag resp. prognosperiod som upplever arbetskraftsbrist Privata Offentliga 60% 50% 40% 30% 20% 40% 30% Vår 2005 Vår 2006 Vår 2007 10% 20% Vår 2008 0% våren 2000 hösten 2000 våren 2001 hösten 2001 våren 2002 hösten 2002 våren 2003 hösten 2003 våren 2004 hösten 2004 våren 2005 hösten 2005 våren 2006 hösten 2006 våren 2007 hösten 2007 våren 2008 10% 0% Bygg Verkstadsind Övr Industri Privata tj. Totalt Lediga platser (efterfrågan på arbetskraft) Under årets inledande fyra månader har antalet lediganmälda platser sjunkit med 20 procent jämfört med samma period 2007 (exklusive ferieplatser). Från 9.000 anmälda platser under inledningen av 2007 till 7.200 under 2008. Nedgången har i första hand berört olika yrken inom industriellt arbete, bygg- och anläggning, fordonsförare, maskinförare, paketerare och andra fabriksarbetare. En viss nedgång kan också noteras inom områdena kontor, kassapersonal, kundinformation, vårdoch omsorg. Förändringarna sker från en tämligen hög nivå men indikerar ändå att det tidigare heta efterfrågeläget svalnat något. Inom områden där det krävs specialistkompetens märks ännu ingen nedgång och här är efterfrågan fortsatt hög bland exempelvis chefsarbeten, dataspecialister, civilingenjörer, socialsekreterare, säljare med flera. 3 000 Nyanmälda platser i Jönköpings län (exkl ferie). 3 månaders glidande medelvärde. 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2004-01 2004-04 2004-07 2004-10 2005-01 2005-04 2005-07 2005-10 2006-01 2006-04 2006-07 2006-10 2007-01 2007-04 2007-07 2007-10 2008-01 2008-04 Varselutvecklingen Antalet varslade i riket och länet har ökat markant under 2008 års första fyra månader. Till och med mars månad 2008 hade 13 varsel för 361 personer anmälts i Jönköpings län. Under samma period 2007 var antalet 11 varsel och 172 anställda varslade. Det är mer än en fördubbling jämfört med samma tid förra året. Men det är betydligt färre antal varslade personer om man jämför med samma tid åren 2004, 2005 och 2006. År 2007 hade historiskt låga varseltal. 6

En närmare granskning av 2008 års varsel visar att ett berör kontraktsanställda och inte orsakar någon tillkommande arbetslöshet. Ett annat beror på en strategisk flyttning av produktion till annat land. Med dessa undantagna ligger årets varselnivå under förra årets. Det går alltså inte att dra några slutsatser kring konjunkturutvecklingen eller om en eventuell avmattning av arbetsmarknaden utifrån dessa siffror. 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagrammet visar utvecklingen sedan sekelskiftet. Den röda (mörka) delen av staplarna är varsel inkomna under januari-mars, och den gula (ljusa) delen de som kommit under april-december. Utveckling i branscherna Industrin I Jönköpings län arbetar i genomsnitt 46.900 personer inom näringsgrenen. Näringsgrenens andel av samtliga sysselsatta i länet har sjunkit med en procentenhet mellan år 2001 till år 2007. Med tanke på bemanningsföretagens inhyrning till industrin är det totala antalet sysselsatta inom näringsgrenen relativt oförändrad. Verkstadsindustrins andel av näringsgrenen är 24.800 personer (53 procent av hela tillverkningssektorn). Den tidigare tendensen till långsiktigt minskad sysselsättning inom industrin bröts under 2006. God tillväxt, investeringar, ökad export och hög orderbeläggning har resulterat i fler anställda trots rationaliseringar. Ökningen under senaste året har varit störst inom verkstadsindustrin, cirka 1.600, medan övrig tillverkningsindustri ökat med cirka 300 sysselsatta. Enkätmaterialet visar på en fortsatt ökning inom tillverkningsindustrin i länet med ytterligare cirka 300 personer kommande året medan verkstadsindustrin ökar antalet sysselsatta med cirka 500. Sammantaget bedömer vi alltså att antalet sysselsatta inom sektorn under resten av 2008 ökar med cirka 800 personer. Prognossvaren tyder på en mindre gynnsam utveckling av efterfrågan det senaste halvåret jämfört med motsvarande svar i prognosenkäten våren 2007. Då uppgav 57 procent att efterfrågan ökat mot 44 procent i vårens enkäter. Även på ett års sikt (6-12 månader) förväntar man sig en svagare utveckling än vad man gjorde förra våren. 30 procent av intervjuföretagen tror på fortsatt ökad efterfrågan jämfört med 43 procent våren 2007. Verkstadsindustrin är mest positiv 7

med 41 procent. Efterfrågeutvecklingen har gjort att bristen på kompetent arbetskraft är fortsatt hög. Redan genomförda strukturförändringar i företagen innebär att flera företag befinner sig på en nivå där ytterligare produktionsökningar kräver rekrytering. 45 procent av industriföretagen anger att de måste rekrytera om produktionen ökar med 0-5 procent. Motsvarande siffra våren 2007 var 53 procent. Vi bedömer att intensiteten i rationaliseringar och intresset att flytta ut enklare produktion till andra regioner eller länder har mattats av. Närhet till underleverantörer spelar större roll för snabb och flexibel leverans av produkter med kvalitet. Ett antal bedömare på riksplanet har uttalat att den ekonomiska konjunkturen inom industrin är på väg att mattas av. Bedömningarna om hur länge det nuvarande högläget kommer att bestå i vårt län skiljer sig. Vårens enkätmaterial signalerar inte om en sjunkande konjunktur, endast om en avmattning av de senaste årens utveckling. Vi bedömer därför att industrikonjunkturen i vårt län ligger kvar på en hög nivå under prognosperioden. Totalt kommer industrin att rekrytera fler medarbetare än avgångar kommande tolvmånadersperiod. Inhyrning av arbetskraft genom bemanningsföretag, företagspooler och andra former av samarbete är idag en etablerad väg att nyrekrytera eller lösa kortsiktiga bemanningsbehov. 39 procent av 226 industriföretag svarar att de upplever brist på arbetskraft idag (30 procent av tillverkningsföretagen och 48 procent av verkstadsföretagen). Det är något lägre nivå jämfört med de två prognoserna 2007, men kan jämföras med höstprognosen 2006 då 37 procent av industriföretagen angav bristläge (28 procent av tillverkningsföretagen och 46 procent av verkstadsföretagen). I enkätmaterialet handlar det om drygt 140 platser varav 22 procent (30 st) anges som flaskhals i produktionen. Bristyrken är bl.a. CNC-operatörer, verktygsmakare, svetsare, maskiningenjörer, verkstadsmekaniker, maskinsnickare, industrilackerare, konstruktörer, produktionsingenjörer, tekniker och säljare. Även vissa montörer är svårt att få tag på. I en allt mer automatiserad och krävande produktion efterfrågas fler kvalificerade medarbetare. Metallvaruindustrin: Enkätsvaren ger en positiv bild av efterfrågan, både på sex och på tolv månaders sikt. Priskonkurrens och kostnadsjakt ger små marginaler för underleverantörer. Bilden ser olika ut beroende på vad som produceras. En del företag väljer att ta hem produktion från utlandet igen. Generellt räknar prognosföretagen med fler anställda om ett år. Trähustillverkare/sågverk: Branschen har börjat känna en avmattning, men man räknar med att ligga kvar på en oförändrad hög efterfrågan så länge prisökningarna på fastighetsmarknaden består och ränteläget ligger kvar på rimliga nivåer. En stor del av produktionen är avsedd för inhemska marknaden. Branschen räknar inte med ytterligare nyanställningar varken inom konstruktion eller produktion. Sågverken räknar med oförändrad efterfrågan. Möbeltillverkare: Tillverkare av olika typer av möbler och annan heminredning har under senaste året haft en klart ökad efterfrågan jämfört med tidigare. Företagen räknar med en fortsatt god efterfrågan kommande prognosperiod så länge köpkraften består och byggsektorn och småhustillverkningen 8

går bra. Tillverkare av övrig inredning mot offentliga miljöer har också, med några undantag, en bra efterfrågan och mycket att göra. Prognosföretagen räknar med oförändrat antalet anställda. Plast- och gummiindustrin: Branschen har rationaliserat i produktionen under senare år. Efterfrågan bland prognosföretagen varierar beroende på produktsegment. Plastföretagen är mer positiva när det gäller efterfrågan 6-12 månader framåt. Huvuddelen av prognosföretagen uppger dock att de har ökande eller oförändrad efterfrågan kommande år, och räknar med att öka antalet anställda med ca tre procent. Pappers- och pappersvaruindustrin: Läget inom pappersindustrin är stabilt. Det finns få signaler på minskad efterfrågan kommande år. De flesta prognosföretag uppger oförändrad efterfrågan. Det totala antalet anställda inom branschen kommer att minska, eftersom flertalet företag signalerar oförändrat antal anställda, men några enstaka uppger övertalighet. Privata tjänstesektorn Den privata tjänstesektorn växer i länet. Tillverkningsindustrin lägger ut produktionsnära arbetsuppgifter till tjänste- och bemanningsföretag. Handel och transport- och lagerverksamhet ökar tydligast. Sammantaget tror vi på en fortsatt sysselsättningsökning på ytterligare cirka 1.200 under kommande tolv månader. Parti- och detaljhandeln har haft en positiv utveckling under de senaste åren och ser fortsatt mycket optimistiskt på marknadsutvecklingen, särskilt inom detaljhandeln. Dagligvaruhandeln är utsatt för hård konkurrens men bedömer att efterfrågan fortsätter öka eller förblir oförändrad kommande tolv månader. Sällanköpshandeln (elektronik, fordon, byggvaror, viss heminredning och kläder) förväntar sig en ytterligare ökad eller oförändrad efterfrågan. Nyetableringen inom handeln i flera tätorter fortsätter. Fler i arbete, en ökad förmögenhet och ökande disponibla inkomster genererar större omsättning i alla branscher. Det finns en viss osäkerhet om hur länge denna positiva trend ska hålla på. Effekterna för sysselsättningen är positiv även om många av anställningarna är tillfälliga och deltidsarbete frekvent förekommande. De företag som ingår i prognosunderlaget planerar att rekrytera ett hundratal fler medarbetare under det kommande året, och till detta kommer nyetableringar. Viss brist noteras men det handlar mer om lokala krav än generell kompetensbrist. Hotell- och restaurangbranschen präglas av en livaktig marknad, ett stort utbud och ett tufft konkurrensläge. Länets roll som mötesplats för mässor och konferenser är stark. De flesta företag som medverkar i prognosen gör bedömningen att efterfrågan ökar och att antalet anställda blir något fler kommande år. Branschen signalerar viss brist på kockar med speciella inriktningar. Bemanningsföretagen finns inte med i det aktuella urvalet av enkätföretag i länet, men kommentarerna från industri-, logistik- och även tjänsteföretag visar att inhyrning eller bemanningssamarbete med andra företag är vanligt förekommande. Arbetsförmedlingens kontakter med branschen bekräftar detta. Att prova en person före anställning är ett alternativ vid rekrytering. 9

Hög aktivitet inom handel, byggnation och industri gör att även transport- och logistikföretagen har mycket att göra. Allt fler lager- och distributionscentraler etableras i området som blivit ett nav för varudistribution över hela Norden. De flesta prognosföretagen räknar med oförändrad eller ökad efterfrågan kommande tolv månader. Transportsektorn kommer fortsättningsvis att ha hög aktivitet men i vilken grad det gynnar regional arbetsmarknad och sysselsättning är svårt att bedöma. Lokala åkerier räknar med oförändrad hög efterfrågan och något fler anställda. Företag som sysslar med persontrafik uppger i det stora hela oförändrad efterfrågan. Prognosföretagen anger störst brist på lastbilsförare. Viss brist finns även på buss- och truckförare. Fordonsverkstäderna har god beläggning och är i behov av erfarna reparatörer. Enligt enkäterna råder det brist på lastbilmekaniker. Konsultverksamhet, bland annat inom data/it har haft en positiv utveckling under senare år och företagen räknar med fortsatt hög efterfrågan. Bristsignaler finns på systemerare, programmerare och organisationsutvecklare. Övriga aktörer inom privata tjänstesektorn signalerar också en fortsatt god efterfrågan. Bygg- och anläggningssektorn De bygg- och anläggningsföretag som ingår i intervjuunderlaget sysselsätter drygt en femtedel av de anställda inom bygg- och anläggning i länet. Vår bedömning är att byggverksamheten i länet kommande år ligger kvar på en fortsatt hög nivå och att sysselsättningen ökar med 100, främst genom att man tar vara på årets kull av färdigutbildade ungdomar från gymnasieprogrammet. Branschen befinner sig fortsatt i högkonjunktur. Investeringsnivån ligger i stort kvar på en hög nivå. I enkätmaterialet tror de tillfrågade företagen på en fortsatt dämpad ökning i efterfrågan de närmaste sex månaderna, medan den blir oförändrad kommande sex till tolv månader. Antalet flerfamiljsbostäder som byggs är framförallt koncentrerat till jönköpingsområdet. Byggandet i stort har spridit sig till fler kommuner och mindre orter, men efter slopandet av räntesubvention för byggande av hyreslägenheter har denna typ av byggnation stannat av. Huvuddelen av det som byggs och planeras framöver är bostadsrätter. Småhusproduktionen är fortsatt hög i hela länet och bedöms ligga kvar på en hög nivå under året. Ett flertal kommuner har satsat på byggnation i attraktiva lägen. Antalet sysselsatta med anknytning till andra delar av Sverige eller med utländsk anställning har bidragit till att minska bristen på kompetenta byggarbetare. I enkäterna finns bristsignaler inom byggyrkena, särskilt gäller det produktionsledare inom bygg, byggnadsträarbetare med flera yrkesbevis, byggnadsplåtslagare, installationselektriker samt anläggningsmaskinförare och arbetsledare inom anläggningsområdet. Gymnasieskolans byggprogram har utökats i länet och har mycket stort söktryck. Branschen tar väl vara på eleverna, men har fått svårare att praktikplacera de större kullar som nu utbildas. 10

Anläggningsinvesteringarna ligger kvar på en relativt hög nivå under året. Beläggningen bedöms god framförallt tack vare markberedningsarbeten i samband med lager och logistiketableringar runt om i länet. Kommunernas verksamhet med att bereda mark för nyetableringar har ökat kraftigt och fortsätter att öka, speciellt på strategiskt belägna platser i länet. Bland annat Torsviksområdet i Jönköping omfattas av fortsatta utvecklingsplaner. De offentliga bygginvesteringarna bedöms ligga kvar på en relativt hög nivå på grund av en relativt god ekonomi. Satsningarna berör framförallt skola och äldreomsorg. Byggandet av hyresboende i flerfamiljshus hålls tillbaka av kostnadsläget. Landstingets investeringsplan ligger fast. Offentlig verksamhet I genomsnitt sysselsatte den offentliga verksamheten 53.000 personer i länet under kvartal 1 2008. 2007 var siffran 53.100. 2006; 52.700. 2005; 51.800 och 2004; 52.700. Prognosintervjuerna, som representerar 74 procent av de anställda hos länets offentliga arbetsgivare, visar att dessa tillsammans kommer att minska antalet sysselsatta med cirka 75 på ett års sikt. Enkäterna indikerar dock en total övertalighet på cirka 120 personer. 34 procent av de intervjuade arbetsgivarna upplever brist på arbetskraft. Det är någon procentenhet högre än i vårprognosen 2007. Enligt prognosunderlaget, som representerar 80 procent av de 37.150 anställda hos länets tretton primärkommuner har personalstyrkan under det senaste året ökat med cirka 100 personer. Vård och omsorg har ökat med cirka 200, barnomsorgen med 70 och gymnasieskolan med 20 personer. Grundskolan har samtidigt minskat med cirka 110, vuxenutbildningen 10 och övrig kommunal verksamhet 70. Kommunernas ekonomi har förbättrats som följd av den allmänna tillväxten i ekonomin. Trots detta finns en redovisad övertalighet i förhållande till budget på drygt 100 personer, och under året planerar kommunerna att minska personalstyrkan lika mycket. Minskningarna görs inom alla utbildningsområden samt inom övrig kommunal verksamhet medan barnomsorg samt vård och omsorg fortsätter att öka. Nio av de tretton kommunerna har övertalighet inom grundskolan, två inom gymnasieskolan, samt två inom vuxenutbildning och en inom övrig kommunal verksamhet. Det finns en osäkerhet kring utvecklingen av privata utbildningsaktörer. Andelen elever som väljer friskolor istället för kommunala skolor ökar och påverkar antalet anställda framförallt inom grundskolan. Elevkullarna som genomgår gymnasieutbildning är som störst nu och något år till. Fler födda och den relativt stora inflyttningen kräver fortsatt utbyggnad av barnomsorgen. En del av det senaste årets sysselsättningsökning består av plusjobbare. Flertalet har anställningsavtal som löper ut under 2008. Även om en del av de cirka 275 personer som har plusjobb inte får fortsatt anställning utgör de en bra arbetskraftsreserv för kommunernas rekrytering. 11

Kommunernas rekryteringsbehov det kommande året ligger på cirka 1.500 personer. Det är cirka 1.100 färre än under den senaste tolvmånadersperioden. Avgångarna anges till cirka 1.600. De största yrkesgrupperna som behöver rekryteras är undersköterskor (500) och förskollärare (120). Enkäterna anger även stora behov av lokalvårdare, personliga assistenter och anläggningsarbetare. Även kommunerna har svårigheter att rekrytera arbetskraft. Sett över samtliga verksamhetsområden i alla kommuner upplever 24 procent brist på yrkeserfaren arbetskraft. Det är 6 procentenheter lägre än för ett år sedan. Åtta kommuner uppger förskollärare som bristyrke. Landstinget har cirka 10.250 anställda första kvartalet 2008. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden bland de cirka 9.100 tillsvidareanställda ligger på 93 procent. Antalet tillsvidareanställda har minskat något. Enligt prognossvaren, som representerar 62 procent av de anställda inom Landstinget, har personalstyrkan minskat med cirka 110 personer senaste året och kommer att minska med cirka 40 personer ytterligare på ett års sikt. Det råder ingen övertalighet mot budget inom något av landstingets verksamhetsområden. Tandvården, som har minskat antalet anställda något under senaste tolvmånadersperioden, har cirka 700 anställda och räknar med oförändrad personalstyrka under året. Trots rekryteringsinsatser i Europa är det svårt att hitta tandläkare, speciellt till några av de mindre orterna. Rekryteringarna under kommande tolv månader, som nästan uteslutande är ersättningsrekryteringar, beräknas bli cirka 290. Det är cirka 70 fler än under den senaste tolvmånadersperioden. De största yrkesgrupperna som ska rekryteras är undersköterskor (cirka 55) och tandsköterskor (40). Det finns också behov av att rekrytera läkare (34), tandläkare (17), barnmorskor (24) och distriktssköterskor (21). Totalt uppger Landstinget 41 tjänster som bristyrken vid rekrytering, i huvudsak läkare och tandläkare. Jönköping är det län i landet som vidareutbildar flest sjuksköterskor, vilket bidrar till att mildra bristen på personal inom yrket. De tolv statliga arbetsgivare som intervjuats sysselsätter ca 53 procent av de statligt anställda i länet. Under de kommande sex månaderna tror nio arbetsgivare på oförändrad verksamhet, medan tre anger ökad efterfrågan inom verksamheten. Kommande 6-12 månader tror en arbetsgivare på minskad, en på ökad och övriga tio på oförändrad efterfrågan. Antalet anställda har ökat med 100 personer hos de intervjuade arbetsgivarna under de senaste tolv månaderna. Enligt enkäterna bedöms ökningen fortsätta med ytterligare cirka 80 kommande tolv månader. Här finns en osäkerhet på grund av sjunkande medelstilldelning från staten samt att avtalen om plusjobb löper ut 2008. En arbetsgivare uppger en övertalighet på 30 personer. Vår bedömning är att sysselsättningen ligger kvar på ungefär samma nivå kommande år. Under kommande tolv månader uppger de intervjuade arbetsgivarna att cirka 160 personer kommer att rekryteras, varav hälften är ersättningsrekryteringar. Flest rekryteringar avser systemerare/programmerare, poliser och socialförsäkringstjänstemän. Störst brist anges för bygg- och anläggningsingenjörer och fritidspedagoger. De pågående försvarspolitiska diskussionerna och dess betydelse för Eksjö Garnison utgör en osäkerhet för sysselsättningen i en nära framtid. 12

Regional utveckling Länets tre arbetsmarknadsområden visar upp skillnader i marknadsläge och bedömningar om framtiden. Vi jämför enkätsvaren om efterfrågeutveckling samt kapacitetsutnyttjande. 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Länet Jönköpings Amo Nässjö Amo 1 år sedan Nu Om ett år Värnamo Amo Diagrammet visar antal anställda i enkätföretagen för ett år sedan (blå stapel), vid enkättillfället (röd stapel), och om ett år (gul stapel) fördelat på de olika arbetsmarknadsområdena (Amo). De svarande företagen representerar cirka 30 procent av länets arbetskraft. Urvalet av svarande företag skiljer mellan åren. Enkätföretagen förutspår att antalet anställda ökar med 1,1 procent till våren 2009, vilket uppskrivet för hela länet motsvarar cirka 1.900 arbetstillfällen. Företagen i Jönköping tror på störst ökning, medan Nässjö redovisar minsta ökningen. Följer vi upp äldre enkäter ser man att företagen på Höglandet som regel underskattar utvecklingen. I arbetsmarknadsområde Jönköping (Jönköping, Vaggeryd, Habo och Mullsjö kommuner) uppger de svarande företagen att efterfrågeutvecklingen de senaste sex månaderna i huvudsak varit fortsatt ökande. I byggnadssektorn uppger 57 procent av företagen en ökning av efterfrågan, medan efterfrågan inom handels- och industrisektorerna har ökat i 51 respektive 47 procent av de tillfrågade företagen. Inom privat tjänstesektor anges ökning av 63 procent, medan 53 procent av företagen inom transport och hotell/restaurang uppger oförändrad efterfrågan. I de flesta sektorerna tror företagen på en oförändrad och dämpad ökning av efterfrågan under kommande sexmånadersperiod. Hotell/restaurang- och transport-, samt handelssektorerna, är mest optimistiska. 57 respektive 54 procent tror på en ökning. Bygg-, industri- och privat tjänstesektor tror på fortsatt men mer återhållsam ökning jämfört med tidigare period. På sex till tolv månaders sikt tror huvuddelen av företagen i samtliga sektorer utom transport och hotell-/restaurang på en oförändrad efterfrågan. Bygg- och privat tjänstesektor är mest återhållsam på längre sikt, här uppger 71 respektive 68 procent oförändrad efterfrågan. Inom transport och hotell-/restaurang-, handel och industrisektorerna, som är mest optimistiska, anger 53, 49 respektive 44 procent att man tror på en ökad efterfrågan. Mycket få av företagen anger minskad efterfrågan på 6-12 månaders sikt. Byggnads- och industrisektorerna ligger här högst med 7 respektive 9 procent. Företagen i arbetsmarknadsområde Jönköping redovisar något högre kapacitetsreserver än länet när det gäller att möta produktionsökningar. Inom samtliga sektorer utom privat tjänstesektor anger majoriteten av företagen att de kan öka produktionen med mer än 10 procent innan det krävs nya investeringar. Majoriteten av 13

samtliga företag i samtliga sektorer i hela länet, utom handelssektorn i Nässjö och Värnamo arbetsmarknadsområde, anger en personalkapacitet som klarar högst 10 procent produktionsökning innan det krävs rekrytering av personal. De största reserverna finns i Värnamoområdet. Inom byggnadssektorn i Nässjö och Värnamo anger 68 respektive 67 procent av företagen att det finns ingen kapacitetsreserv alls. I arbetsmarknadsområde Nässjö (Tranås, Aneby, Eksjö, Ydre, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda kommuner) har enkätföretagens efterfrågeutveckling under senaste sexmånadersperioden varit genomgående lägre än länsgenomsnittet förutom inom handel- och byggsektorerna där efterfrågan rapporteras genomsnittligt ökande av 48 respektive 41 procent av företagen. I industrisektorn redovisar 44 procent en ökande efterfrågan. I transport och hotell-/restaurangsektorn anger 36 procent av företagen en minskande efterfrågan. Områdets utveckling för kommande sexmånadersperiod pekar mot en för alla branscher genomgående oförändrad eller lägre efterfrågeökning än länet i övrigt. På ett års sikt anger 18 procent av företagen i industrisektorn och för övrigt ett fåtal företag en förväntad minskning i efterfrågan. Privat tjänstesektor och transport och hotell-/restaurang anger en viss efterfrågeökning både på sex och tolv månaders sikt, dock från en låg efterfrågenivå. Kapacitetsreserven när det gäller lokaler/maskiner bland företagen i arbetsmarknadsområdet är liten och klarar mindre än 5 procents produktionsökning i byggsektorn och mindre än 10 procent i transport och hotell-/restaurangsektorn. Byggsektorn har tillsammans med Värnamoområdet länets klart lägsta kapacitetsreserv. I arbetsmarknadsområde Värnamo (Gislaved, Gnosjö, och Värnamo kommuner) redovisar 78 procent av enkätföretagen inom privat tjänstesektor ökande efterfrågan, vilket är länets genomgående högsta efterfrågeutveckling under det senaste halvåret. Inom transport och hotell- och restaurangsektorn anger 46 procent och inom industrisektorn 43 procent en ökande efterfrågan, medan 29 procent av företagen inom handelssektorn anger en minskning i efterfrågan. På sex och tolv månaders sikt anger företagen genomgående en lägre eller oförändrad efterfrågan. Företagen i privat tjänstesektor tror dock på ökande efterfrågan; 67 procent för kommande sexmånadersperiod respektive 56 procent på 6-12 månaders sikt. Av byggnadssektorns företag anger 22 procent minskande efterfrågan både på sex och tolv månaders sikt. Samtliga sektorer utom transport och hotell- och restaurangsektorn anser sig ha en kapacitetsreserv som klarar produktionsökningar högre än 10 procent och för privat tjänstesektor högre än 20 procent, innan det krävs investeringar. Stötestenar för rekrytering av ny personal till företagen i alla länets regioner utgör den mycket höga sysselsättningsgraden hos länets arbetskraftsresurs och svårigheten att fylla på med kvalificerad och erfaren yrkesarbetskraft och arbetskraft med hög social kompetens. Den låga tillgången på familjebostäder och bristen på bra pendlingsmöjligheter i delar av länet utgör också svårigheter för ett lyckat rekryteringsarbete. 14

I JÖNKÖPINGS LÄN ANEBY 0380-474 30 EKSJÖ 0381-66 24 00 GISLAVED 0371-58 60 70 GNOSJÖ 0370-33 21 60 HABO 036-487 40 JÖNKÖPING 036-15 11 00 MULLSJÖ 0392-379 50 NÄSSJÖ 0380-55 56 00 SÄVSJÖ 0382-675 60 TRANÅS 0140-572 30 VAGGERYD 0393-793 00 VETLANDA 0383-76 25 00 VÄRNAMO 0370-69 17 00 15