PROGNOS ARBETSMARKNAD HALLAND

Transkript

1 PROGNOS ARBETSMARKNAD HALLAND

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Fakta om prognosen Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Utvecklingen av arbetsmarknaden Sysselsättningsutvecklingen 5 Varselutveckling 6 Näringsgrenar och yrken 7 Industrin 7 Bygg & anläggningssektorn 8 Privata tjänstesektorn 9 Offentlig verksamhet 0 Utbudet av arbetskraft 0 Befolkningsutveckling 0 Arbetskraftens förändring Rörlighet Arbetslösheten Utmaningar och utveckling i länet Tillväxt Utbildningsnivå Generationsväxling För kommentarer kring prognosen, kontakta arbetsförmedlingschef Bodil Ljungberg, eller respektive arbetsförmedlingschef. För ytterligare information, kontakta utredare Peter Nofors, Prognosen och ytterligare material om utvecklingen på arbetsmarknaden i Halland, i andra län och i riket finns på arbetsformedlingen.se under Nyheter/fakta, under rubriken Rapporter, prognoser och publikationer.

3 Sammanfattning Vårens arbetsmarknads- och sysselsättningsprognos utgår från ett läge där konjunkturen utvecklats positivt sedan 997. Länet håller sin position med ett av landets högsta sysselsättningstal och befolkningsökning. Den ekonomiska konjunkturen bedöms av flera instanser att stå inför en avmattning, men enkätmaterialet ger få sådana signaler. Länets prognos visar entydigt att den höga sysselsättningen och den låga arbetslösheten kommer att bibehållas och utvecklas ytterligare något under prognosperioden, till och med 009. En eventuell nedgång i ekonomin under året bedömer vi inte kommer att ge regionala effekter på arbetsmarknad och sysselsättning under prognosperioden. Prognosen anger att antalet sysselsatta ökar med 000 eller ca, procent under år 008. Arbetskraften, det vill säga antalet personer som kan sysselsättas, ökar samtidigt med 700 eller, procent. Den öppna arbetslösheten bedöms därmed minska med ca 00 personer. Antalet personer i program med aktivitetsstöd ligger ar på i stort sett samma nivå. Antalet personer i arbete med stöd minskar med ca 00 personer. Tillskottet till arbetskraften består främst i inflyttningsöverskott och demografiska förändringar i form av fler yngre som går in på arbetsmarknaden än äldre som lämnar den. Ett mindre tillskott kommer av att antalet vuxenstuderande och sjukskrivna minskar. Industribranschen upplever ett starkt konjunkturläge, och ökar sysselsättningen trots rationaliseringar. Detta gäller i stort sett alla sektorer. Totalt ökar sysselsättningen inom industrin med ca 500, varav verkstadsindustrin bidrar med 00. Den privata tjänstesektorn gynnas av den goda industrikonjunkturen och det ökade byggandet. Fler i arbete och större disponibla inkomster gör att konsumtionen ökar. Totalt anger prognosen en ökning av sysselsättningen inom sektorn om ca 00. Byggnadsbranschen har fortsatt hög beläggning. Investeringarna beräknas minska under 008, men fortfarande är aktiviteten hög när det gäller bostadsrätter i flerfamiljehus och villor, liksom privatägda småhus. Även företagens investeringar i lokaler fortsätter. Väg- och anläggningsinvesteringarna förblir på nuvarande nivå. Sysselsättningen ökar under perioden med ca 50. Antalet sysselsatta inom den offentliga sektorn väntas öka något under perioden. Minskningen sker inom landstinget, medan de statliga arbetsgivarna och primärkommunerna ökar något. 0 procent av de tillfrågade privata företagen anger brist på arbetskraft och kompetens, och 5 procent av de offentliga verksamheterna. Det är en klar ökning jämfört med den senaste höstprognosen för både privat och offentlig sektor. Fakta om prognosen Prognosen bygger bl.a. på enkätsvar om sysselsättning och rekrytering från 5 privata företag och 6 förvaltningar inom stat, landsting och kommun i länet. Enkäterna genomförs i intervjuform. Svarsfreensen är 78 procent. De svarande företagen representerar med sina anställda cirka 0 procent av länets privatanställda arbetskraft. De tillfrågade offentliga arbetsgivarna representerar ca 80 procent av den offentliga sysselsättningen. Urvalet av svarande företag skiljer mellan åren.

4 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Utvecklingen av arbetsmarknaden Tabellen nedan visar bedömningar från de tre senaste prognoserna. Minskningen i vår är måttlig och endast på 6- månaders sikt. Det nedre diagrammet, som är uppdelat på branscher, visar andelen privata företag som svarat ja på frågan om brist föreligger i senaste åtta prognoser. Noteras kan att byggbranschen minskar sina bristsignaler om än på en hög nivå, medan verkstadsindustrin redovisar en markant ökning och nu ligger högst. Tabell. Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus d:o minskning Senaste 6 månaderna Vår 007 Höst 007 Vår 008 Kommande 6 månaderna Vår 007 Höst 007 Vår månader framöver Vår 007 Höst 007 Vår 008 Byggnadsverksamhet 0,6 0,57 0, 0,8 0,5 0, 0, 0, -0,0 Industri 0,55 0, 0,6 0,5 0, 0,5 0, 0,5 0, Uppdragsverksamhet 0,69 0,59 0, 0,8 0,6 0,9 0,67 0,6 0,6 Övriga privata tjänster 0,69 0,8 0,8 0,6 0,55 0,88 0,6 0,8 0,7 Totalt 0,6 0,5 0, 0,59 0, 0, 0,5 0, 0, Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar av arbetsställen med minst 5 anställda. Andelen företag som svarat brist på arbetskraft 70% Hösten 00 Våren 005 Hösten 005 Våren 006 Hösten 006 Våren 007 Hösten 007 Våren % 50% 0% 0% 0% 0% 0% Verkstadsindustri Industri Byggnadsv Privata tjänster Totalt Antalet lediga platser anmälda till länets arbetsförmedlingar ökade starkt under de tre första artalen 007, trots att 006 var ett rekordår (jämför diagram nedan).

5 Antalet platser Lediga platser med mer än 0 dagars varaktighet i Halland En utplaning har skett sedan hösten 007 men antalet lediga platser ligger fortfarande på mycket höga nivåer. Utplaningen följer en allmän trend på rikets arbetsmarknad. Sysselsättningsutveckling Diagrammet nedan visar hur sysselsättningen utvecklats artalsvis sedan sekelskiftet i länet, med en prognos för fortsatt utveckling artal Antalet sysselsatta i Hallands län Halland län har en av de högsta sysselsättningsgraderna i riket, tillsammans med Kronobergs och Jönköpings län. Tendensen är stigande sedan år 000. Sammantaget bedömer vi att sysselsättningen ökar i länet med.000 i en jämförelse mellan läget vid fjärde artalet 007 och 008. Arbetskraften förväntas öka med 700 personer. Resultatet blir en fortsatt minskande arbetslöshet med 00 personer. Sysselsättningsökningens fördelning på de olika näringsgrenarna framgår av tabell. I följande avsnitt behandlas sysselsättningsutvecklingen i de olika branscherna utifrån samma näringsgrensindelning. 5

6 Tabell. Bedömning om sysselsättningsutvecklingen i olika näringsgrenar i Hallands län. Förändringstal mellan fjärde artalet 007 och 008. Näringsgren Antal sysselsatta artalet 008 Förändringstal jämfört med artalet 007 Tillverkningsindustri därav verkstadsindustri ( + 00 ) Byggnadsverksamhet + 50 Privata tjänster +.00 Offentlig verksamhet + 50 Totalt Kapacitetsutnyttjande av personalen ligger högst i byggbranschen men skiljer sig mycket mellan branscherna. Se nedan. Tabell. Ledig personalkapacitet vid arbetsställena, våren 008 Bransch 0 procent -0 procent -0 procent -0 procent Över 0 procent Byggnadsverksamhet 8% 6% 8% % 0% Industri % 9% 6% 5% 6% Finans/uppdragsverks 7% % % 7% % Transport/restaurang m.m. 7% % % 0% 6% Handel % 0% 8% % 6% Totalt 0% 5% 7% 9% 9% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning våren 008. Brist på arbetskraft fortsätter att utgöra ett problem. Enkätsvaren visar att signalerna om brist fortsätter om än i något mindre grad. Varselutveckling Till och med april månad 008 varslades 07 personer i Halland. Under samma period 007 var antalet varslade 6 anställda. Det är en svag minskning jämfört med samma tid förra året. Det är dessutom betydligt färre antal varslade personer om man jämför med samma tid åren 00 till 006. År 007 hade historiskt låga tal. Diagrammet på följande sida visar utvecklingen sedan 99. Den mörka (blå) stapeln är varsel inkomna under januari-mars, och den ljusa (röda) stapeln de som kommit under hela året. 6

7 Antal varslade personer i Hallands län per år totalt samt enbart januari till april januari-april totalt Antal varslade personer Av årets varslade arbetar 5 procent inom tillverkningsindustrin varav merparten procent kom från verkstadsindustrin. I övrigt förekommer varsel inom parti- och detaljhandel (8 procent)och transportnäringarna (8 procent) samt inom företags- och privata tjänster (6 procent). Offentliga förvaltningar stod för 6 procent av de varslade varav staten varslade 0 procent av år 008 års första fyra månader. En prognos för varselutvecklingen 008 är svår att göra. Strukturförändringarna fortsätter inom tillverkningsindustrin och handeln vilket sannolikt förhindrar ytterligare minskningar. Men en ökning under 008 kräver idag oförutsedda förändringar i ekonomin på nationell eller global nivå. Vi tror att den låga nivån 007 består även under kommande år. Näringsgrenar och yrken Industrin Verkstadsindustrins goda tillväxt, investeringar, ökad export och hög orderbeläggning har resulterat i fler anställningar trots rationaliseringar. Utifrån enkätmaterialet fortsätter ökningen inom tillverkningsindustrin i länet med ytterligare ca 00 personer det kommande året medan verkstadsindustrin ökar antalet sysselsatta med ca 00. Sammantaget bedömer vi alltså att antalet sysselsatta inom sektorn under resten av 008 ökar med cirka 500 personer. Prognossvaren tyder på en något mindre gynnsam utveckling av efterfrågan det senaste halvåret jämfört med motsvarande svar i prognosenkäten våren 007. Då uppgav 57 procent ökad efterfrågan mot procent våren 008. På ett års sikt (6- månader) förväntar man sig en fortsatt svagare utveckling än förra våren. 0 procent av intervjuföretagen tror på fortsatt ökad efterfrågan jämfört med procent våren 007. Även här är det verkstadsindustrin som är mest positiv med procent. Efterfrågeutvecklingen har gjort att bristen på kompetent arbetskraft är fortsatt hög. Redan genomförda strukturförändringar i företagen innebär att flera företag nått 7

8 nivån där en ytterligare produktionsökning kräver rekrytering. 5 procent av svarande industriföretag anger att de måste rekrytera om produktionen ökar med 0-5 procent. Motsvarande siffra våren 007 var 5 procent. Vi bedömer att intensiteten i rationaliseringar och intresset att flytta ut enklare produktion till andra regioner eller länder har mattats av. Närhet till underleverantörer spelar en allt större roll för att snabbt och flexibelt kunna leverera produkter med alitet. procent av 85 industriföretag svarar att de upplever brist på arbetskraft idag (5 procent av tillverkningsföretagen och 50 procent av verkstadsföretagen). Det är något lägre nivå jämfört med de två prognoserna 007, men kan jämföras med vårprognosen 007 då 8 procent av industriföretagen angav bristläge. Bara i enkätmaterialet handlar det om 0 platser varav en fjärdedel (7 st) upplevs som flaskhals i produktionen. Yrkeskategorier där industriföretagen upplever brist är bl.a. CNC-operatörer, verktygsmakare, svetsare, maskiningenjörer, verkstadsmekaniker, maskinsnickare, industrilackerare, konstruktörer, produktionsingenjörer, tekniker och alificerade säljare. Även vissa montörer är svårt att få tag på. I en allt mer automatiserad och krävande produktion efterfrågas fler alificerade medarbetare. Verkstadsindustrin: Enkätsvaren ger en positiv bild av efterfrågan för kommande år, både sex och tolv månader framåt. Priskonkurrens och kostnadsjakt ger små marginaler för underleverantörer. Bilderna ser olika ut beroende på vad som produceras. En del företag väljer att ta hem produktion från utlandet igen. Generellt räknar prognosföretagen med fler anställda om ett år. Bygg- och anläggningssektorn Näringsgrenen sysselsatte i genomsnitt ca 6.00 personer under 007. Branschen befinner sig fortfarande i högkonjunktur. De stora byggföretagen minskar sina anställda medan övriga ökar eller behåller antalet anställda kommande prognosperiod. Sammantaget bedömer vi att byggverksamheten i länet ligger ar på en fortsatt hög nivå, och att sysselsättningen fortsätter att öka med cirka 50 på ett års sikt. I enkätmaterialet tror de tillfrågade företagen på en fortsatt ökad efterfrågan kommande 6 månader medan efterfrågan kommande 6- månader inte ökar lika stark. Flerfamiljsbostäder är det som byggs och byggandet är koncentrerat till kustområdet. Efter slopandet av räntesubvention för byggande av hyreslägenheter vid årsskiftet har denna typ av byggnation stannat av. Huvuddelen av det som byggs och planeras framöver är bostadsrätter och villor. Småhusproduktionen har ökat i hela länet under 006 och bedöms ligga ar på en hög nivå under 008. Ett flertal kommuner satsar på byggnation i attraktiva lägen. Antalet sysselsatta med anknytning till andra delar av Sverige eller utländsk anställning har ökat. Byggföretagen uppger att detta bidragit till att minska bristen på kompetenta byggarbetare. Kommunernas verksamhet med att bereda mark för nyetableringar har ökat och kommer att fortsätta, speciellt på strategiskt bra platser i länet. Bättre ekonomi ökade de offentliga bygginvesteringarna. Satsningarna berör framförallt skola och äldreomsorg. Byggandet av hyresboende i flerfamiljshus hålls tillbaka p.g.a. kostnadsläget. 8

9 Privata tjänstesektorn Den privata tjänstesektorn växer i länet. Tillverkningsindustrin lägger ut produktionsnära arbetsuppgifter till tjänste- och bemanningsföretag. Handel och därtill hörande transport- och lagerverksamhet ökar tydligast. Sammantaget tror vi på en fortsatt sysselsättningsökning på ytterligare ca.00 under kommande tolv månader. Parti- och detaljhandeln har haft en positiv utveckling under de senaste åren, och ser fortsatt mycket optimistiskt på marknadsutvecklingen, särskilt inom detaljhandeln. Dagligvaruhandeln är utsatt för hård konkurrens men bedömer att efterfrågan fortsätter öka eller förblir oförändrad kommande tolv månader. Större disponibel inkomst gör att folk handlar mer mat. Sällanköpshandeln (elektronik, fordon, byggvaror, viss heminredning och kläder) förväntar sig en ytterligare ökad eller oförändrad efterfrågan. Nyetableringen inom handeln i flera kommuner i länet fortsätter även under kommande prognosperiod. Fler i arbete, en ökad förmögenhet och ökande disponibla inkomster genererar större omsättning. Det finns dock en osäkerhet om hur länge denna positiva trend ska hålla på eftersom Riksbankens räntehöjningar och börsens tillbakagång nu börjar märkas. Effekterna för sysselsättningen är positiv även om många av anställningarna består av tillfälliga anställningar och deltidsarbete i denna bransch. De företag som ingår i prognosunderlaget planerar att rekrytera ett hundratal fler medarbetare under det kommande året. Till detta skall adderas många nyetableringar. Viss brist noteras men det handlar mer om lokala krav än generell kompetensbrist. Hotell- och restaurangbranschen präglas av en livaktig marknad, ett stort utbud och ett tufft konkurrensläge. Länet har en mycket stark sommarsemesterprägel. Då är bristen på alificerade restaurangpersonal stor. De flesta företag som medverkar i prognosen gör bedömningen om en ökad efterfrågan och något fler anställda kommande år. Branschen signalerar viss brist på kockar med speciella inriktningar. Bemanningsföretagen finns inte med i det aktuella urvalet av enkätföretag i länet, men kommentarerna från industri-, logistik- och även tjänsteföretag visar att inhyrning eller bemanningssamarbete med andra företag är vanligt förekommande. Arbetsförmedlingens kontakter med branschen bekräftar detta. Att prova en person före anställning är ett alternativ vid rekrytering. Hög aktivitet inom handel, byggnation och industri gör att även transport- och logistikföretagen har mycket att göra. Fler lager- och distributionscentraler etableras i länet. De flesta prognosföretagen räknar med oförändrad eller ökad efterfrågan kommande tolv månader. Transportsektorn kommer fortsättningsvis att ha hög aktivitet men i vilken grad det gynnar regional arbetsmarknad och sysselsättning är svårt att bedöma. Lokala åkerier räknar med oförändrad hög efterfrågan och något fler anställda. Företag som sysslar med persontrafik uppger i det stora hela oförändrad efterfrågan. Prognosföretagen anger störst brist på lastbilsförare. Viss brist finns även på bussförare. Bilbranschen inkl. fordonsverkstäderna har god beläggning och är bl.a. i behov av erfarna reparatörer. Enligt enkäterna råder det brist på lastbilmekaniker. Konsultverksamhet, bl.a. inom data/it har haft en positiv utveckling under senare år och företagen räknar med fortsatt hög efterfrågan. Bristsignaler finns på systemerare, programmerare och organisationsutvecklare. 9

10 Övriga aktörer inom privata tjänstesektorn signalerar också en fortsatt god efterfrågan. Offentlig verksamhet Prognosintervjuerna hos länets offentliga arbetsgivare visar att dessa tillsammans kommer att öka antalet sysselsatta med ca 50 på ett års sikt. 5 procent av de intervjuade arbetsgivarna upplever brist på arbetskraft. Det är enbart tre procentenheter högre än i förra vårprognosen. Enligt prognosunderlaget det senaste året har personalstyrkan ökat med ca 00. Flertalet av dessa finns inom vård och omsorg. En viss minskning har skett inom grundskolan. Under det kommande året planerar kommunerna att öka personalstyrkan med ca 00 personer. Inbördes blir det små personalförändringar inom alla utbildningsområden samt inom övrig kommunal verksamhet medan barnomsorg fortsätter öka. Enbart kommunernas ersättningsrekryteringsbehov det kommande året ligger på ca 900 personer. Det är nästan 50 färre än under den senaste tolvmånadersperioden. Även kommunerna har svårigheter att rekrytera arbetskraft. Enligt Landstingets prognossvar har antalet tillsvidareanställda ökat med ca 00 personer senaste året men kommer att minska med ca 0 personer på ett års sikt. Tandvården har inte förändrat antalet anställda nämnvärt under senaste tolvmånadersperioden och räknar med oförändrat antal anställda kommande år. Trots rekryteringsinsatser i Europa är det svårt att hitta tandläkare. Rekryteringarna i Landstinget under kommande tolv månader, som nästan uteslutande är ersättningsrekryteringar, beräknas bli ca 00. Det är drygt 00 fler än under den senaste tolvmånadersperioden. De statliga arbetsgivare som intervjuats sysselsätter ca 00 anställda i länet. Under prognosperioden tror hälften av arbetsgivarna på oförändrad eller minskande verksamhet, medan andra halvan anger ökad efterfrågan inom verksamheten. Antalet anställda har ökat med drygt 50 personer hos de intervjuade arbetsgivarna under de senaste tolv månaderna. Enligt enkäterna bedöms ökningen fortsätta med ytterligare ca 00 kommande tolv månader. Här finns en osäkerhet p.g.a. sjunkande medelstilldelning från staten samt att avtalen om plusjobb löper ut 008. Under kommande tolv månader uppger de intervjuade arbetsgivarna att ca 50 personer kommer att rekryteras, varav 50 är ersättningsrekryteringar. Flest rekryteringar avser bland annat handläggare och poliser. Utbudet av arbetskraft Befolkningsutveckling Halland är en attraktiv region och folkmängden ökar stadigt. Det bodde personer i Halland den / 008. Det är cirka 000 fler jämfört med / 007. Kustnära områden och bra kommunikationer både norrut och söderut lockar människor att flytta till länet. Det största tillskottet till folkmängden består av människor som flyttar hit från andra delar av Sverige. Den klart största delen av migrationen (både in- och utflyttning) sker med Västra Götalands län. Hallands län har det näst högsta genomsnittliga födelsetalet under de senaste femton åren i riket. Endast i Jönköpings län har det fötts fler barn per inna i åldern 0-5 år. 0

11 Arbetskraftens förändring I Halland fanns 8 personer mellan 6 och 6 år den / 008, vilket är 800 fler än för ett år sedan. Kommande årsskifte räknar Arbetsförmedlingen med en befolkning (6-6 år) på Åldersstrukturen i Halland skiljer sig något från riket. Andelen 0-0 år är större i Halland medan andelen -5 är mindre. I genomsnitt är medelåldern något lägre i Halland. Generationsväxlingen väntas inte bli lika påtaglig som på många andra håll och den inträffar senare. Mellan år 008 och år 0 nås toppen av pensionsavgångarna. Utbildningsnivån bland befolkningen har ökat kraftigt de senaste tio åren. Från att knappt 9 procent haft högskoleutbildning 99 var det 6 procent som hade det 00. En orsak är inflyttningen. De som flyttar till Halland har i större utsträckning eftergymnasial utbildning. Tabell. Antaganden om sysselsättningen fjärde artalet 008 Arbetskraft förändring Sysselsatta förändring Arbetslösa förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka Rörlighet Ca 0 procent av de boende i Halland arbetar i ett annat län. Den största delen av dem bor i Kungsbacka och pendlar norrut för att arbeta. Det är bara Uppsala som har en högre andel som pendlar till arbete i ett annat län. Drygt hälften av Kungsbackas befolkning arbetar i en annan kommun. Förutsättningarna för att pendla mellan orter i Halland och till de större arbetsmarknaderna norr- och söderut är goda. Men för att kunna nyttja de goda kollektiva kommunikationsmöjligheterna krävs dock att man bor i någon av huvudorterna längs kusten och att järnvägens dubbelspår byggs ut längs hela kusten. Studenter, förtidspensionärer och långtidssjukskrivna är grupper som inte ingår i arbetskraften. Dessa gruppers förändringar påverkar således arbetskraftsutbudet. Antalet platser vid högskolan i Halmstad kommer att vara oförändrat. Till Halmstad högskola rekryteras en tredjedel från Hallands län och två tredjedelar från andra län. I denna grupp finns också ett antal som studerar under tiden de söker arbete (s.k. latent arbetssökande). När arbetsmarknaden förbättras och fler får jobb ökar inflödet till arbetskraften från denna grupp. Antal långtidssjukskrivna liksom antalet förtidspensionärer minskar i länet. Minskat ohälsotal tyder på ett tillskott till arbetskraften. Halland har ett relativt lågt ohälsotal jämfört med riket. Arbetsförmedlingens samarbete med försäkringskassan ökar för att effektivare kunna identifiera den del av de sjukskrivna som helt eller delvis har resurser att arbeta. Statsbidragen till vuxenutbildningen i kommunerna har slopats vilket innebär att antalet elever i Komvux på sikt upphör. Detta medför i sin tur att arbetskraften ökar i motsvarande grad. Vissa kommuner har kompenserat bortfallet av statsbidrag med kommunala skattepengar under en tid för att tappet inte skall bli lika dramatiskt. Arbetsförmedlingen räknar därför med en ökning av arbetskraften på grund av detta med 500 personer per år framöver.

12 Arbetslösheten Tabellen nedan visar att den öppna arbetslösheten sjunker, jämfört med 007, som ett resultat av sysselsättningstillväxten. Trenden håller i sig och befäster länets placering i västra och södra delen av Sverige som ett tillväxtområde under de senaste åren. Antalet programaktiva arbetslösa ligger ar på den lägre nivå som neddragna anslag under 007 gav upphov till. Antalet personer i arbete med stöd minskar marginellt. Den totala arbetslösheten kommer därmed också att vara strax under 00 års nivå. Tabell 5. Arbetslösa, i arbete med stöd och i program med aktivitetsstöd Skattning av antalet arbetslösa, personer i arbete med stöd och antalet i program med aktivitetsstöd som artalsgenomsnitt samt procentuell förändring ett år bakåt. A r b e t s l ö s a Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Period Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % ,6% 558 -,% 990,7% ,% -5,% 90,6% 007-9,% 8-5,5% 780-6,% ,% 56-5,6% 68-5,7% 008 -,8% 565 0,% 559 -,% Prognos ,5% 600 9,9% 500 -,9% ,% 50 8,6% 57 -,6% ,% 550-0,7% 0-9,% Utmaningar och utveckling i länet Tillväxt Halland hör till de regioner i Sverige som har den största tillväxten både ekonomiskt och befolkningsmässigt. Företagandet i Halland utvecklas mycket positivt. Antal aktiebolag har ökat med, procent vilket är över riksgenomsnittet. Kungsbacka, med sin närhet till Göteborg, har en stor del av sin arbetsmarknad i och omkring Göteborg. Stigande huspriser i Göteborg och attraktivt boende tillsammans med goda pendlingsmöjligheter lockar människor som arbetar i Göteborg att bosätta sig i Halland. Även Varberg och Falkenberg märker av en stor inflyttning och pendlingen norrut. Idag tyder det mesta på att utvecklingen för de norra delarna av länet kommer att vara fortsatt god. Arbetet med dubbelspårig järnväg skall stå klart 008 och pendlingsmöjligheterna kommer ytterligare att förbättras. Kommunikationen mellan städerna längs kusten är bra i Halland men fortfarande kan Resultat från undersökningen Årets företagarkommun genomförd av Företagarna tillsammans med UC affärs- och kreditupplysningsföretaget, 005.

13 det innebära långa transporttider om man bor längre in i landet och vill åka kollektivt. Även om pendlingsförutsättningarna söderut också är goda är pendlingen i den riktningen betydligt blygsammare. Den kraftiga ökningen av folkmängden innebär också större krav på den offentliga servicen. Fler invånare söker bostad och plats inom skola och barnomsorg. Hallands län har ökat sitt totala bostadsbestånd sedan 990 med 7,5 procent. När företag vill expandera är det också viktigt att de lokala förutsättningarna är de bästa för att inte förlora företag och arbetstillfällen till andra regioner. Kommunernas och andra myndigheters utmaning blir att utveckla den offentliga servicen och upprätthålla goda boendeförutsättningar för att tillfredsställa den växande befolkningen. Utbildningsnivå I den södra delen av Halland är det Halmstad som står för befolkningsökningen, där Högskolan lockar till sig många ungdomar. En utmaning för Halland och dess näringsliv när utbildningsnivån ökar är att ta till vara på kompetensen och att antalet arbetstillfällen för högutbildad arbetskraft blir fler. Risken finns annars att de som en gång flyttat hit för att studera flyttar vidare för att söka jobb. Generationsväxling Hela Halland står liksom de flesta andra regioner i Sverige inför en generationsväxling. För att klara denna övergång utan att förlora för mycket kompetens gäller det att bättre utnyttja den resurs ungdomar och invandrare utgör. Ungdomsarbetslösheten i Halland är i fokus och ett kontinuerligt arbete pågår för att ge ungdomar bättre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Mycket finns ännu ar att göra för att på ett så tidigt stadium som möjligt integrera personer med invandrarbakgrund på den svenska arbetsmarknaden och på ett bättre sätt utnyttja deras kompetens. Resultat från undersökningen Kalkylerat bostadsbestånd av SCB.