PROGNOS ARBETSMARKNAD DALARNA

Transkript

1 PROGNOS ARBETSMARKNAD DALARNA

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Fakta om prognosen Efterfrågan på arbetskraft, sysselsättning Utbudet av arbetskraft Arbetslöshet och programinsatser... 8 Tabellbilagor För kommentarer kring prognosen, kontakta arbetsförmedlingschef Rickard Edling, eller respektive arbetsförmedlingschef. För ytterligare information, kontakta verksamhetssamordnare Jan Sundqvist, Prognosen och ytterligare material om utvecklingen på arbetsmarknaden i Dalarna, i andra län och i riket finns på arbetsformedlingen.se under Nyheter/fakta. Välj Rapporter, prognoser och publikationer. 1. Sammanfattning Under det senaste året har sysselsättningen i Dalarnas län ökat med ca 1,4 procent, vilket motsvarar personer. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen i Dalarna fortsätter att utvecklas positivt men i en något svagare takt än tidigare. Konjunkturen planar ut och ökningen av sysselsättningen beräknas till 0,3 procent under det kommande året. Inom den privata sektorn ökar så gott som alla näringsgrenar utom industrin, som dock räknar med fortsatt god efterfrågan på produkter. I antal räknat ökar sysselsättningen mellan kvartal 4 år 2007 och samma period år 2008 med ca 400 personer till ca personer. Företagens efterfrågan på arbetskraft fortsätter att vara stark. Även om konjunkturen mattas av, kvarstår ett omfattande behov av ersättningsrekryteringar efter dem som går i pension eller lämnar arbetsmarknaden av andra skäl. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet ersättningsrekryteringar det kommande året blir fler än antalet rekryteringar på grund av att företagen ökar personalstyrkan. Arbetskraftsutbudet, vilket motsvarar de människor som har ett jobb plus de arbetslösa som kan ta ett jobb direkt, ökar med ca 300 personer. Under året har arbetskraftsökningen i huvudsak bestått av arbetssökande som lämnat ett program med aktivitetsstöd för ett jobb. Antalet arbetssökande som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program är betydligt mindre idag och det krävs att grupper som idag inte finns i arbetskraften, som långtidssjukskrivna och nyanlända invandrare, närmar sig arbetsmarknaden. För att nå upp till den förväntade arbetskraftsnivån krävs också att fler flyttar till Dalarna. Antalet arbetslösa och arbetssökande som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd ligger på historiskt låga nivåer. Dalarna hade i april 2008 en arbetslöshet som uppgick till 2,2 procent av befolkningen i ålder år. Till slutet av året planar minskningen av arbetslösheten ut kring 2,5 procent och blir nästan oförändrad under år Ungdomsarbetslösheten har minskat kraftigt men från en hög nivå och ligger i april 2008 strax över genomsnittet för riket. Andelen arbetssökande i program med aktivitetsstöd beräknas minska från 1,2 procent av befolkningen i ålder år under det första kvartalet 2008 till en procent under det fjärde kvartalet och ligga kvar på ungefär samma nivå under 2009.

3 2. Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör prognoser två gånger varje år. Då intervjuar våra arbetsförmedlare ett antal företag och organisationer efter ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister (arbetsställen med minst en anställd). Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. Vi gör även en sannolikhetsbedömning och analys av svaren på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser om den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I vårens undersökning bestod urvalet i riket av drygt arbetsställen och svarsfrekvensen blev 84,1 procent. I Dalarnas län var urvalet 531 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 68,5 procent. Svarsfrekvensen är således högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med många arbetsgivare. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna uppgifterna, som för övrigt inhämtas under sekretesskydd. För den kommunala och landstingskommunala verksamheten är denna undersökning en totalundersökning. För den statliga sektorn görs ett litet antal intervjuer. 3. Efterfrågan på arbetskraft, sysselsättning Marknadsbedömning En avmattning i konjunkturen kan tydligt utläsas ur de bedömningar som enkätföretagen gör när det gäller efterfrågan på produkter och tjänster. Följande tabell visar en sammanställning av de olika branschernas bedömning. Procenttalen utgörs av antalet företag som bedömer att efterfrågan ökar minus antalet företag som bedömer att efterfrågan minskar. Nettoresultatet har sedan delats med det totala antalet svar. Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Våren Hösten Våren Våren Hösten Våren Våren Hösten Våren Byggnads 36% 71% 29% 67% 21% 43% 39% 31% 21% Industri 50% 47% 37% 49% 34% 31% 49% 39% 32% Jord- och skogsbruk 20% 47% 25% 50% 40% 38% 50% 40% 38% Privat tjänstesektor 48% 47% 40% 48% 43% 29% 48% 43% 30% Totalt 37% 37% 37% 52% 37% 32% 47% 40% 30% Det intressanta är emellertid att följa utvecklingen över tid. Hösten 2007 bedömdes värdet för efterfrågan under de kommande sex månader till 37 procent och våren 2008 ser vi samma utfall för värdet på efterfrågan under de senaste sex månaderna. Företagens konjunkturbedömning har alltså varit mycket exakt, även om det finns skillnader mellan de olika näringsgrenarna. Under det närmaste halvåret bedöms efterfrågan bli mindre än för samma period för ett år sedan. Byggbranschen väntar sig dock en fortsatt god efterfrågan som avtar under senare delen av året. Det senaste halvåret har varit positivt inom privata tjänstesektorn men nu förväntar företagen sig en avmattning under resten av året och en bit in på nästa år. Skogsbranschen ligger kvar på en relativt hög nivå, vilket stämmer överens med den bedömning som branschen gör när det gäller sysselsättning. 2

4 Platser som har anmälts till Arbetsförmedlingen Under 2007 anmäldes fler lediga platser till Arbetsförmedlingen än under Under inledningen av 2008, till och med april, ligger nivån på anmälda platser mellan de båda tidigare åren. År 2006 anmäldes sammanlagt platser till Arbetsförmedlingen och år 2007 var antalet Om nuvarande trend fortsätter, kommer antalet platser sammanlagt under år 2008 att nå ca Nedanstående diagram visar antalet anmälda lediga platser månadsvis för år 2006, 2007 och Anmälda lediga platser till Arbetsformedlingen i Dalarnas län År 2006 År 2007 År jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Sysselsättningsutveckling I diagrammet nedan redovisar vi sysselsättningen enligt SCB åren För år 2007 har nivån beräknats utifrån SCB:s urvalsundersökningar och Arbetsförmedlingens prognosenkäter. Prognosen för år 2008 är baserad på prognosenkäterna. Sysselsättningen i Dalarnas län Beräknad Prognos Förändring i sysselsättningen i de olika näringsgrenarna framgår av följande tabell. 3

5 Antal sysselsatta Förväntad utveckling år 2006 (utfall) år 2007 (beräknad) 2008 kv kv 4 Jord- och skogsbruk Tillverkningsindustri Byggindustri Privat tjänstesektor Offentliga tjänster Övrigt, näringsgren okänd Sysselsatta totalt Jord- och skogsbruk Inom jord- och skogsbruk är det är framför allt skogsbruket som expanderat de senaste åren. Branschen är visserligen liten i Dalarnas län men viktig som råvaruleverantör till träindustrin samt massa- och pappersindustri. Några stora förändringar har inte skett i sysselsättningen under 2000-talet men det finns en konstant efterfrågan på arbetskraft och branschen väntas öka med ca 100 sysselsatta under 2008 och med samma antal under Tillverkningsindustri Tillverkningsindustrin är Dalarnas största enskilda näringsgren med ca sysselsatta. Verkstadsindustrin står för ca av dessa och det är också denna bransch som växer medan processindustrin minskar något från år till år. Sysselsättningen inom tillverkningsindustrin beräknas minska med ca 1,5 procent under nästa år, vilket innebär ca 400 färre anställda. Utvecklingen ser ut att fortsätta även under år 2009 med ca 400 färre sysselsatta inom branschen. Minskningen beror på fortsatta rationaliseringar inom processindustrin och flytten av Scanias produktion från länet. I det senare fallet kommer emellertid en stor del av arbetskraften att sugas upp av andra företag inom verkstadsindustrin. Behovet av arbetskraft inom industrin kommer ändå att ligga på nästan personer på grund av behovet av ersättare för personal som lämnar arbetsmarknaden. Vi bedömer att efterfrågan blir störst på processoperatörer, fordons- och maskinmontörer samt lagerarbetare. Generellt är arbetsgivarnas krav på utbildning i yrket tämligen högt. I 76 procent av rekryteringarna kräver arbetsgivarna att den sökande har utbildning i yrket och i 64 procent av rekryteringarna är erfarenhet önskvärd. För bagerioch lagerarbetare samt truckförare är kraven på utbildning och erfarenhet lägre. Detsamma gäller sommarvikariat inom processindustrin. Byggnadsverksamhet Byggbranschen har under det senaste året haft en positiv tillväxt med drygt 1,5 procent fler sysselsatta. Prognosen för det kommande året är inte lika positiv men visar ändå på en ökning med nästan en procent. En förskjutning av tillväxten mot de mindre byggföretagen är tydlig. De största byggföretagen uppger att sysselsättningen minskat och för kommande år sker ingen förändring av antalet anställda. Däremot har det skett en ökning av sysselsättningen i storleksklassen fem till 49 anställda. Sammantaget beräknas efterfrågan på ny arbetskraft i branschen öka med upp till 100 personer medan det sammanlagda rekryteringsbehovet är högre. Tillväxten kan dock hämmas av bristen på arbetssökande inom branschen. Sysselsättningen beräknas öka till personer i slutet av år Många rekryteringar inom byggbranschen sker inom traditionellt byggnadsträarbete men en ökande mängd berör bygghantverksyrken som murare och målare. Installationselektriker efterfrågas liksom kvalificerade ingenjörs- och konstruktörsyrken inom bygg. Privata tjänstesektorn Samtliga delar av den privata tjänstesektorn har ökat i sysselsättning under det senaste året och ökningen förväntas hålla i sig under hela Det är framför allt handeln som uppvisar höga tillväxtsiffror. Branschen beräknas öka med drygt 2,5 procent till slutet av år 2008, då sysselsättningen når upp till ca sysselsatta. Den positiva trenden förväntas fortsätta även under

6 Sysselsättningen inom handel och transport har ökat det senaste året med drygt åtta procent. I antal räknat kommer branschen att öka antalet anställda med ca 500 personer på ett års sikt. Även här är det de små företagen som expanderar medan de större räknar med oförändrad sysselsättning. Handeln är en ung bransch och efterfrågan på grund av pensionsavgångar är än så länge marginell. Däremot är omsättningen stor och det sker en kontinuerlig rekrytering till branschen. Efterfrågade yrken under det kommande året är framför allt lagerarbetare, försäljare inom dagligvaruhandeln och fackhandeln, kvalificerade säljare och uthyrare. Kraven från arbetsgivarna på utbildning och erfarenhet är generellt lägre än inom många andra branscher. När det gäller försäljare av dagligvaror kräver endast 19 procent av arbetsgivarna utbildning i yrket medan andelen för lagerarbetare är 84 procent. Uppdragssektorn har under det senaste året ökat med drygt 3 procent och räknar med att öka med drygt två procent både under det kommande året och till slutet av Det skulle innebära ca 250 nya arbetstillfällen per år. Branschen är ung i länet och har relativt få sysselsatta om man jämför med riket. Den expanderar därför snabbt och söker arbetskraft inom många olika yrken. Lokalvårdare är ett av de mest eftersökta och här kräver endast sju procent av arbetsgivarna att de sökande har utbildning. Däremot önskar i stort sett alla arbetsgivare att arbetssökande har någon form av erfarenhet i branschen, vilket gör att det inte är alldeles lätt för personer som är helt nya på arbetsmarknaden att komma in i branschen. Vidare söks kvalificerad personal inom IT, konstruktion och ekonomi och här ställs det givetvis krav på utbildning och/eller erfarenhet. Genomsnittsåldern i branschen är låg, varför det inte kommer att behövas några stora volymer för ersättningsrekrytering. Bank, försäkring samt fastighetsbolag och förvaltning är dock delbranscher med en betydligt högre snittålder. Offentliga tjänster Inom offentliga tjänster väntas sysselsättningen minska med två- till trehundra personer varje år under de kommande åren, främst beroende på minskad efterfrågan inom offentlig förvaltning och undervisning. Vård och omsorg ligger däremot kvar på drygt sysselsatta i länet både under år 2008 och år Inom utbildning minskar antalet lärare i alla stadier i skolan utom i förskolan. Samtidigt som behoven minskar i grundskolan till följd av att de stora ungdomskullarna från början av 90-talet nästan helt gått över i gymnasiet, uppger kommunerna att antalet lärare i gymnasiet och inom vuxenutbildningen kommer att minska något, sannolikt av ekonomiska orsaker. Behovet av rekryteringar inom vissa lärarkategorier är däremot fortsatt stort, framför allt i länets västra delar. Den ogynnsamma åldersfördelningen bland lärarna medför också att ersättningsrekryteringar kommer att göras i allt större omfattning under kommande år. En ökning av sysselsättningen inom förskolan medför ett fortsatt stort behov av förskollärare. I gymnasiet behövs framför allt lärare i tekniska ämnen på industriprogrammet, i språk och i praktisk-estetiska ämnen. Vården kommer att ha fortsatt stora rekryteringsbehov. Landstinget räknar med en svag ökning av antalet anställda. Läkare, sjuksköterskor, tandläkare och undersköterskor behövs. Det finns också en efterfrågan på biomedicinska analytiker och läkarsekreterare. Antalet anställda bland de sistnämnda är inte stort, men inom några år kommer generationsskiftet att medföra en hel del ersättningsrekryteringar. Inom den kommunala omsorgen behövs framför allt undersköterskor och personliga assistenter. Sysselsättningen inom den offentliga förvaltningen visar en svag minskning, men med nuvarande åldersstruktur kommer en allt större andel av de anställda i stat, kommun och landsting att gå i pension under de närmaste åren och ersättningsbehovet blir därmed större. Mer än var tredje av länets ca sysselsatta inom förvaltning är över 57 år. Aktuella yrken för rekrytering den närmaste tiden är avdelningschefer, utbildningskonsulenter, utredare samt personal inom kommunernas tekniska sektor. 5

7 4. Utbudet av arbetskraft Befolkningsutveckling Länets demografiska situation är den mest ogynnsamma i riket. Balansen mellan de åldergrupper som lämnar arbetsmarknaden av åldersskäl och nytillträdande är mycket ojämn och det kommer att saknas arbetskraft inom vissa regioner och vissa yrken under de kommande åren. Samtidigt ökar genomsnittsåldern för när ungdomarna etablerar sig på arbetsmarknaden. I år ligger den på 28 år i Dalarna. Det innebär att de många i de stora ungdomskullarna som föddes i 90-talets början inte hinner bli klara med sin utbildning innan behovet blir akut i länet, såvida inte fler söker sig till yrkesinriktade gymnasieutbildningar istället. Detta kommer i så fall att medföra en lägre volym som söker till högskolan. Under 2008 är det fler som går i pension än som börjar jobba, vilket ytterligare minskar arbetskraftsutbudet. Effekten av generationsskiftet medför fortsatt brist på kompetens bland många yrken och branscher. Nettoinflyttningen till länet har varit positiv under flera år och för arbetsmarknaden i Dalarna är det viktigt att denna fortsätter. Befolkningsminskningen är en realitet men berör i första hand den äldre och den yngre delen av befolkningen. Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program Arbetskraften förändras endast marginellt till följd av in- och utflöde i utbildning. Vuxenutbildningens nettoresultat väntas ge ett tillskott som motsvaras av ett något större inflöde till högskolestudier. Beträffande arbetsmarknadspolitiska program medför Arbetsförmedlingens krav på minskad volym i program utanför jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar endast små förändringar på grund av att volymerna i arbetsmarknadspolitiska program minskat redan under 2007 och Den beräknade volymen i arbetsmarknadspolitiska program framgår av tabellbilagan. Programvolymen utanför garantierna i Dalarnas län minskade med 5 procent i april 2008 jämfört med samma månad året innan. Under samma period ökade den i riket med 13 procent. Utvecklingen av sjuk- och aktivitetsersättning Enligt Försäkringskassans statistik och prognoser hade personer sjuk- och aktivitetsersättning i slutet av år 2007 i Dalarnas län. Av dessa var kvinnor. Förändringen enligt prognosen visar en minskning med 170 personer under 2008 och 247 personer under år Detta tillskott till arbetskraften är värdefullt och samarbetet med Försäkringskassan bör prioriteras för att mobilisera de reserver som idag inte står till arbetsmarknadens förfogande. 6

8 Diagram över förändringar i utbudet / /2009 Demografisk effekt Utbildningseffekt Sjuk- och aktivitetsersättning Från långvarigt sjuka Summa Den demografiska effekten, d.v.s. att det är fler som lämnar arbetsmarknaden (pension) än de som slutar skolan och börjar jobba, medför en ytterligare ökning av den kompetensbrist som under de senaste åren varit en källa till oro inom många näringsgrenar och yrken. Även om bristsituationen dämpats en aning sedan hösten 2007, ligger andelen företag som uppgett brist på arbetskraft under de senaste tre månaderna på 27 procent. Bristproblematiken är störst inom byggbranschen, 39 procent uppger brist, och verkstadsindustrin med 43 procent. Följande diagram visar utvecklingen sedan hösten Andelen företag som svarat brist på arbetskraft Våren 08 Hösten 07 Våren 07 Hösten 06 Våren 06 Hösten 05 Våren 05 Hösten 04 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bygg Industri Verkstadsindustri Privata tjänster Totalt 7

9 5. Arbetslöshet och programinsatser Andelen arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd som del av arbetskraften har under det senaste året minskat mycket kraftigt i Dalarna och ligger på de lägsta nivåerna på 30 år. Under det första kvartalet 2008 var personer arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i länet, vilket är 3,8 procent av befolkningen i ålder år. Arbetslösheten var i april ,2 procent i Dalarna. Arbetslösa och programdeltagare beräknas fortsätta minska till 3,5 procent av befolkningen i åldern år fram till fjärde kvartalet Förändringen av arbetslösheten under året därefter beräknas bli marginell. Arbetslösheten bland ungdomar, som minskat från 20 till 19 procent av samtliga arbetslösa, beräknas följa den allmänna trenden. Långtidsarbetslösheten bland ungdomar har minskat från 24 till 8 procent av unga arbetslösa under det senaste året. Programinsatserna kommer i huvudsak att prioriteras bland de arbetssökande som befinner sig i jobboch utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. Utanför dessa är det endast prioriterade grupper som långtidssjukskrivna, nyanlända flyktingar och funktionshindrade som bör bli föremål för programinsatser. Med det låga antalet arbetslösa kan rekryteringen till den viktiga arbetsmarknadsutbildningen bli problematisk. Följande diagram visar den beräknade volymutvecklingen för arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd. Arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd i Dalarnas län kv1 2006kv2 2006kv3 2006kv4 2007kv1 2007kv2 2007kv3 2007kv4 2008kv1 2008kv2 2008kv3 2008kv4 Prognos Arbetslösa Program med aktivitetsstöd Tabeller över arbetslöshetens struktur, den regionala fördelningen samt prognoserna kvartalsvis fram till slutet av år 2008 finns i tabellbilagan. Som tidigare nämnts ökar behovet av både arbetskraft och ersättningsrekryteringar i länet. Den demografiska situationen gör dessutom att allt fler lämnar arbetsmarknaden, både till följd av ålderspension och förtida pensionsavgångar. Dalarnas län har det mest ogynnsamma förhållandet mellan äldre och yngre på arbetsmarknaden i hela riket och det kommer med nuvarande utveckling att medföra en allt allvarligare brist på olika kompetenser. Detta syns redan i form av de så kallade paradoxyrkena, d.v.s. yrken där det finns relativt gott om sökande men där arbetsgivarna ändå uppger brist. Det handlar framför allt om att nya kompetenskrav i yrket medför att arbetssökande inte bedöms vara anställningsbara trots såväl utbildning som erfarenhet. Här måste arbetsmarknadsutbildningen inom ramen för garantierna fokusera på kompletterande utbildning samtidigt som arbetsgivarna också måste ta sitt ansvar för att vidareutbilda sin personal. 8

10 Inom flera näringsgrenar skulle sysselsättningen kunna öka mera om utbudet av arbetssökande var större. En fjärdedel av enkätföretagen uppger att de överhuvudtaget inte kan öka sin kapacitet utan nyrekrytering. 36 procent av länets byggföretag befinner sig i den situationen och branschen har ett stort antal bristyrken där det helt enkelt inte går att hitta arbetssökande. Detta leder till att företagen blir tvungna att tacka nej till order och i slutändan ger detta en sämre ekonomisk tillväxt i länet. Inom offentlig sektor är rekryteringsläget problematiskt när det gäller kvalificerade tjänster och i det fallet leder det till försämrad service för allmänheten. Tabellen nedan visar hur mycket företagen i olika branscher skulle kunna öka sin produktionskapacitet utan att nyrekrytera personal. Bransch 0% 1-5 % 6-10 % % % Över 30 % Byggnads 36% 28% 21% 5% 3% 8% Industri 26% 13% 27% 16% 15% 4% Jord- och skogsbruk 75% 13% 13% Privat tjänstesektor 21% 19% 18% 23% 12% 7% Alla näringsgrenar 26% 18% 21% 18% 11% 6% Under de kommande åren förvärras situationen om nuvarande trend fortsätter. Även med en vikande konjunktur förblir efterfrågan på arbetskraft mycket hög på grund av omfattande pensionsavgångar. Det finns en uppenbar risk för att allt fler arbetsgivare inte hittar den kompetens de behöver. Dalarna behöver ett tillskott av arbetskraft utifrån samtidigt som de arbetssökande som idag inte har tillräckliga kvalifikationer bör ges möjlighet till kompetensutveckling. Det är idag ovisst om det är möjligt att öka arbetskraften i länet som prognosen visar skulle behövas. Varsel Det är givetvis svårt att göra en prognos om varsel och därför kan det vara av intresse att följa utvecklingen i ett historiskt perspektiv. Följande diagram visar antalet varsel i Dalarnas län månadsvis från år 1992, säsongsrensade och trendade. Varsel, Dalarnas län Som synes har varslen sedan mitten av 2006 legat på en låg nivå även om en uppgång i antal märks från våren I jämförelse med riket ligger antalet varsel på en relativt låg nivå, kring 2,5 procent. Diagrammet nedan visar utvecklingen månadsvis efter

11 Andelen varsel i Dalarnas län i förhållande till riket 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Tabellbilagor Arbetskraften, Sysselsatta och Arbetslösa Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Summa förändring av (AMS intervjuundersökning och AMS verksamhetsstatistik sysselsatta och arbetslösa annan sysselsättn. statistik) Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2007kv kv kv Arbetslösa, i arbete med stöd och i program med aktivitesstöd Skattning av antalet arbetslösa, personer i arbete med stöd och antalet i program med aktivitetsstöd som kvartalsgenomsnitt samt procentuell förändring ett år bakåt. A r b e t s l ö s a Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Period Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2006kv kv kv kv kv % % % 2007kv % % % 2007kv % % % 2007kv % % % 2008kv % % % Prognos 2008kv % % % 2008kv % % % 2008kv % % % 10

12 Arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd Skattning av antal samt andel (%), kvartalsgenomsnitt Prognosbedömning enligt AMV:s sökanderegister Region eller Antal Procent av bef år kommun Kv Kv Kv Kv AMO Falun ,6% 3,5% AMO Mora ,2% 4,1% AMO Avesta ,5% 3,0% AMO Ludvika ,5% 3,4% HELA LÄNET ,7% 3,5% Arbetslöshetens struktur Andelen personer arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, mars eller april 2008 och i procent av samtliga "arbetslösa och i program med aktivitetsstöd" i resp region. Region Kvin- Män Ungd Äldre Funktions- Utlands- Långtids- Långtids- Utbildnings- Län nor -24 år 55- år hindrade födda arbetslösa arbetslösa bakgrund Riket totalt ungdomar Grund Gymn Högsk av a-lösa av a-lösa totalt ungdomar AMO Mora 44% 56% 19% 22% 20% 9% 13% 13% 28% 54% 17% AMO Falun 46% 54% 18% 20% 20% 16% 22% 7% 31% 50% 19% Amo Ludvika 49% 51% 18% 19% 25% 12% 20% 3% 33% 55% 13% AMO Avesta 54% 46% 21% 18% 18% 14% 21% 7% 31% 55% 14% LÄNET 47% 53% 19% 20% 20% 14% 20% 8% 30% 52% 17% RIKET 47% 53% 17% 18% 19% 31% 28% 20% 30% 46% 24% Arbetslöshetens struktur Andelen personer arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, april 2008 och i procent av samtliga "arbetslösa och i program med aktivitetsstöd" i länet eller resp. grupp. Andel resp grupp av samtliga arbetslösa+program med aktivitetsstöd i resp län' LÄNET i fjol LÄNET i år RIKET i år Kvinnor 47% 47% 47% Män 53% 53% 53% Ungdomar - 24 år 20% 19% 17% Äldre år 20% 20% 18% Funktionshindrade 18% 20% 19% Utlandsfödda 11% 14% 31% Andel resp grupp av utlandsfödda totalt arbetslösa+program med aktivitetsstöd' Utlandsfödda, grundskola 37% 40% 36% Utlandsfödda, gymnasium 41% 37% 36% Utlandsfödda, högskola 23% 23% 27% Andel resp grupp av svenskfödda totalt arbetslösa+program med aktivitetsstöd' Svenskfödda, grundskola 29% 29% 27% Svenskfödda, gymnasium 54% 55% 50% Svenskfödda, högskola 17% 16% 22% Andel resp grupp av totalt arbetslösa för resp grupp' Långtidsarbetslösa -24 år, andel av totalt arbetslösa -24 år. 24% 8% 20% Långtidsarbetslösa män, andel av totalt arbetslösa män. 25% 19% 28% Långtidsarbetslösa kvinnor, andel av totalt arbetslösa kvinnor. 26% 21% 28% Långtidsarbetslösa utlandsfödda, andel av totalt arbetslösa utlandsfödda. 23% 23% 30% Långtidsarbetslösa funktionshinder, andel av totalt arbetslösa funktionshinder. 31% 27% 36% Långtidsarbetslösa år, andel av totala arbetslösheten. 25% 20% 28% 11