Barnets tillväxt och utveckling. Health Department, the33



Relevanta dokument
PED NUTRITION CAVEFORS

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

FÖR KORT? FÖR LÅNG?... DE VANLIGASTE FUNDERINGARNA OM TILLVÄXT OCH PUBERTET UNDER SKOLÅREN

Seminarium tillväxtavvikelser Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Skånes universitetssjukhus

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Nyheter Tillväxtkurva

Tillväxtkurvors användning i barnets olika utvecklingsfaser. Lars Hagenäs Barnkliniken Karolinska Sjukhuset

Medicinsk genetik del 6: Kromosomavvikelser. Niklas Dahrén

Nya metoder och verktyg vid arbete med visualiserade Tillväxtdata

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer

Fetma, barn 0-18 år. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på: Barn- och ungdomskliniken och Primärvården

Klinefelters syndrom Rapport från observationsschema

Ultraljud och tillväxt/intrauterin tillväxthämning samt dopplerundersökning

Vetenskapen bakom igro

GynObstetrik. Graviditets komplikationer. the33. Health Department

Fetometri. Hans Bokström MD PhD Överläkare Kvinnokliniken Sahlgrenska

Tentamen SVK Perinatologi 1 juni 2011 Max poäng 7 Godkänt 53

Hormonproblem vid optikushypoplasi Professor Lars Sävendahl Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet

Diabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing

Fosterövervakning under graviditet och förlossning

Pubertas praecox & Pubertas tarda hos barn och ungdomar - Utredning och Behandling-

GynObstetrik. Förtidsbörd. the33. Health Department

GynObstetrik. the33. Graviditetsdiagnostiska metoder. Health Department

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

Normal och avvikande pubertetsutveckling

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär

Tillväxtstörning hos barn

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

DUGGA. Utveckling. Fredag 22/3. Skrivtid: Max: 33 p. Godkänt: 21 p. Lycka till! LÄRAREX

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department

Kromosomrubbningar och utvecklingsfel

Skolhälsovårdsjournaler som unik resurs i forskning

Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Tillväxtstörningar hos barn

Att växa upp i ekonomisk utsatthet. SKL 5 februari, 2018 Eva Mörk

Övergripande tentafrågor, tvärgrupp 1

Hälsorisker med kadmium hos barn

GynObstetrik. Fosterbjudning. the33. Health Department

Obstetrik, Gynekologi och Neonatologi

Graviditet VT 2011 AÅ

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?

GynObstetrik. the33. Den normala förlossningen. Health Department

Ökar diabetes bland barn?

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, 1

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

GENERELLA INDIKATIONER

Definitioner. Allmänt om fysisk aktivitet. Barn och ungdomars utveckling

Diabetes och graviditet

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär

Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn

INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK. Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen

Fosterdiagnostik. MHV 15 och 16 november 2016 Anna Lindqvist Överläkare Obstetrik UAS

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

ESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad

Symptom. Stamcellsforskning

IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268)

Zomacton 10mg/ml pulver och vätska till injektionsvätska, lösning , Version 5.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Riktlinjer för omhändertagande av individer med Prader Willi syndrom

Hur kan vi förebygga övervikt och fetma inom barnhälsovården?

Minskade fosterrörelser

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

Pubertet normal och onormal

Endokrina organ. Håkan Karlsson

Autism och utvecklingsstörning. Pubertet och tonår

Den utvecklingsmässiga betydelsen av flickors pubertetsutveckling. Therése Skoog, Fil Dr

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

% Totalt (kg) Fetma >

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Turners syndrom

Erbjudande om fosterdiagnostik

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Tillväxt hos småbarn. Workshop. Fall. Vad tänker ni? Hur vill ni utforska? Hur vill ni utreda? När skickar ni en remiss? Maj

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

Screening av fetalt RHD i maternell plasma. Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne

Gonadfunktion och fertilitet efter barncancerbehandling. Marianne Jarfelt

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Michael Anderzon Överläkare Endokrinmottagning Medicinkliniken

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

Diabetes.

Denna bok är utgiven av Bayer Healthcare Pharmaceuticals Primary Care Tel L.SCAN

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP

NEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM

Fakta och myter inom stress - Om kortisol

Betygskriterier DNA/Genetik

Fertilitet och rökning

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Hur sitter DNA ihop? DNA betyder Deoxyribonukleinsyra.

Diabetes och graviditet

Screeningalternativ och risker

HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP

Innehållsförteckning. Sid. 3. Om Turners syndrom. 4. Den första tiden. 5. Småbarnsåren. 6. Skola och ungdomsåren. 7. Tillväxt och utveckling

Transkript:

Barnets tillväxt och utveckling Health Department,

Innehållsförteckning Barnets tillväxt och utveckling......3 Längdtillväxten...3 Tillväxtens faser...3 Intrauterin fas Infancy fas (spädbarnsåret) Childhood fas (barndomen) Puberty fas (puberteten) 2 Födelsestorlek....4 SGA LGA Tillväxtkurvor... 5 BMI hos barn och ungdomar...7 Tillväxthastighets.....7 Syndromspecifika tillväxtkurvor......8 Target hight... 8 Förändringar i kroppsproportioner under uppväxten... 8 Avvikelser i huvudomfång..... 9 Referenser..9

Barnets tillväxt och utveckling Barnets tillväxt och kropps mognad är genetiska programmerade process som är känsliga för: 1. Kroppsliga sjukdomar 2. Näringssituation 3. Fysisk- och psykisk stress Barnets tillväxt spegla den socioekonomiska standarden. 3 Längdtillväxten Längdtillväxten sker i skelettets tillväxtzoner som består av det så kallad tillväxtplattan (specialiserat brosk lager) som lokaliseras till ändarna av benen i kroppen och har olika utvecklings tempo som ge de olika kropps proportioner. Östrogen är det hormonet som i både könen orsaker en förbening av broskcellerna i tillväxtzonerna under senadolescens fasen (flickor16-17, pojkar 18-2) och resulterar i upphörandet av längdtillväxten. Tillväxtens faser Dela in i fyra olika faser: Intrauterin fas tillväxthastigheten initialt är mycket hög men bromsas in från graviditetsvecka 20 (viktig för passagen via förlossningskanalen). Infancy fas (spädbarnsåret) 0-1 år, ingen/minimal könskillnad (Hormoner: Insulin, Tyreoideahormoner, IGF-1). Kritisk period och nutrition har stor betydelse. Childhood fas (barndomen) 2 år- puberteten, ingen/minimal könskillnad (Hormoner: Insulin, Tyreoideahormoner, GH och IGF-1). Pojkar oh flickor är lika långa vid 2 års ålder. Snabb längdtillväxt och oftast slankare barn. Puberty fas (puberteten) flickor 10-14 år, pojkar 12-16 år (Hormoner: Insulin, Tyreoideahormoner, GH, IGF-1 samt könshormoner som orsaker en snabb tillväxt). Tillväxten under pubertetsfasen har könsskillnader (ca 13 cm i längden) som beror på att fickorna startar sin pubertet tidigare, dvs. högre hastighet än pojkar med andra ord utnyttjar pojkar sin Childhood fasen längre. Pubertetsstart Binjurarnas produktion av androgena hormoner Adrenarke (vid 6-8 årsåldern) dock hör den inte till den riktiga puberteten hudpubertet (talgkörtel- och svettkörtel stimulation samt axillar- och könsbehåring), (se avsnittet om pubertetsutvecklingen).

Tillväxten under dessa faser styrs av samspelet mellan de genetiska faktorerna och omgivningsfaktorer (nutritionsstatus, kroppslig- eller psykisk ohälsa). Tillväxten dokumenteras i kurvor (längd, vikt och huvudomfång) som tillsammans med familj anamnes (längder och utvecklingstempo) utgör ett viktigt hjälpmedel för bedömning av barnets hälsotillstånd. Födelsestorlek OBS! Födelsestorleken är stark korrelerat till moderns storlek. OBS! graviditetslängden påverkar födelsestorleken. 4 Genomsnittliga längden 50 cm 2 cm Genomsnittliga vikten 3,5 kg 0,5 kg Mot slutet av graviditeten bli tillväxten lika långsamt som 1 cm respektive 150-200 g/vecka. Postnatalt är den initiala tillväxten detsamma (1 cm/vecka) samt huvudomfånget cirka 35 cm ( 1,5 cm). OBS! barnet förlorar cirka 6 % av sin vikt efter födelsen och under det tredje levnads dygnet. SGA (Small for Gestational Age) och IUGR (Intrauterin tillväxthämning) Definition Längd eller vikt <-2 (SDS) för graviditetslängden ( 2,5 kg rep. 46 cm) Orsaker Undernutrition Bristande hälsa Ung moder Rökning Kroniska infektioner ex. Malaria och Hakmask med anemi (mer som bidragande faktorer). Intrauterina infektioner System sjukdom hos modern ex. SLE Cyanostisk hjärtfel Hypertoni Preeklampsi Koagulationsrubbningar

Många nyfödda SGA är konstitutionellt små beroende på: 1. Epigenetisk prägling 2. Kromosomalt aneuploidi (få eller för många kromosomer) 3. Avvikelser i enstaka gener OBS! IUGR är ett foster som inte klarar att växa efter sin genetiska konstitution beroende på externa eller maternella orsaker. IUGR är en undergrupp av SGA. Majoiteten av IUGR (ca 90 %) gör en postnatal Catch up tillväxt till sin genetisk bestämda storlek. OBS! Dessa barn har en ökad risk att drabbas av metabolt sjukdom framför allt obesitas och diabetes i vuxen ålder. 5 LGA (Large for Gestational Age) Definition Födelsevikt eller längd > 2 SDS ( 4,5 kg resp. 55 cm) Ett ökande andel LGA på sista åren vilket beror på att andelen mödrar med hög BMI har ökat samt andelen rökande mödrar har sjunkit. Maternellt obesitas + Placenta hormonell påverkan Insulinresistens blodglukos- och lipidnivåer hos modern foster exponering till de höga koncentrationerna LGA. OBS! LGA- barnen har i likheten med SGA- barnen hög risk för metabola syndromet vid vuxen ålder. OBS! Flickor mognar kroppsligt snabbare än pojkar under hela uppväxten. Tillväxtkurvor Längd och huvudomfång är normalfördelade i populationen (följer Gausskurvans utseende) med en variation kring medelvärdet som kan beskrivas med hjälp av standardavvikelse (SD) som är ett statistik mått för normalfördelade variabler. Vikt och BMI är däremot inte normalfördelade mått som bli snedfördelade och deras respektive populationsfördelning går inte att beskriva med SD. Ett problem med denna typ av kurvor att de inte ta hänsyn till individuella skillnader i mognadstempo vilket också styr tillväxthastigheten. Tydligast noteras detta under pubertetsåren. Därför avviker de flesta barnen under denna period så att de med tidigare pubertet accelererar i kurvorna medan de med senare pubertet sjunker i positionen (figur 1).

Figur 1. Tillväxtkurvan av en flicka 0-24 månader 6 Ref. Hanseus, K. et al. Barn medicin, Tillväxt och pubertet; Kap 3 sida 39-60. OBS! längd och vikt ska bedömas tillsammans. Vid en stillastående vikt under en längre period eller viktnedgång oftast finns det bakomliggande somatisk- eller psykologisk problem. Tillväxtkurvan är nödvändigt för att avslöja kroppsliga- och/eller psykosociala ohälsan.

BMI hos barn och ungdomar BMI är ett mått på relativ vikt eller vikt för längd BMI är beroende av ålder och utvecklingsstadium. BMI är en indikation på barnets metabola konstitution (slankperioden vid 6-7 årsåldern därefter ökar Adiposity rebound). OBS! En Adiposity rebound som förekommer i tidigare ålder är en indikator för risken för framtida övervikt. BMI ökar under hela puberteten och är nästan likadant för både könen. 7 Tillväxthastighets En kurva som fås genom att följa samma barns tillväxt och därefter registrera tillväxthastighet per åldersintervall (figur 2). Figur 2. Tillväxtkurvan av en flicka 0-24 månader Ref. Hanseus, K. et al. Barn medicin, Tillväxt och pubertet; Kap 3 sida 39-60. Tillväxthastigheten minskar kontinuerligt under hela barndomen till lägsta hastighet vid pubertetsstarten.

Syndromspecifika tillväxtkurvor Många syndrom medför avvikande längd. De vanligaste syndromen är de med avvikande antal kromosomer: 1. Turners syndrom (45,X) oftast flickor som saknar X-kromosom eller har en mosaik sådant. Oftast förläng tillväxtperiodpå grund av utebliven pubertet. Detta behandlas med tillväxthormon. 2. Klinefelters syndrom (47,XXY) oftast pojkar. 3. Down syndrom (47,XX,+21) ca 20 % kortare än friska barn. 8 Target hight Medelföräldralängd som ger möjlighet att värdera barnets längdposition. Detta måste korrigeras för könet av barnet eftersom det 13 cm skillnaden i längden mellan män och kvinnor. Target hight beräknas enligt Tanners metod som följande: [ ] [ ] [ ] [ ] OBS! Vid stora skillnader i föräldrarnas längdegenskap är det vanligt att den ena föräldrars längd dominerar vilket säter begreppet Target hight ur spelet. Hur går mätningarna till? Årligen (ju tätare desto sämre resultat), samma tidpunkt på dagen (längden minskar mot kvällen eftersom disken mellan kotorna långsamt bli lägre) samt att mätningen ska ske med samma teknik vid varje tillfälle. < 2 års ålder i liggande position (knäleden måste hålls ihop) 2 års ålder i stående position med barnets huvud riktad fram så att undersökaren ser barnets ögonspringa i nivå med övre delen av öronmusslan. Undersökaren fattar med händerna under processus mestoideus och sträcker barnet uppåt. Förändringar i kroppsproportioner under uppväxten Olika kroppsdelar har olika tillväxt program. Den nyfödda har oproportionerligt stort huvud samt en initialt hög tillväxthastighet som speglar hjärnans utveckling som ä dramatisk under första levnadsåret. Huvudomfång vid födelse = 60 % av huvudets vuxenstorlek. Huvudomfång vid 1 års ålder = 84 % av huvudets vuxenstorlek.

Huvudomfång vid 2 års ålder = 88 % av huvudets vuxenstorlek. OBS! En vuxen man/kvinna har ett genomsnittligt huvudomfång på ca 56 respektive 55 cm. OBS! längre individer har större huvudomfång. Avvikelser i huvudomfång Vid acceleration på huvudomfånget bör tätare mätningar göras med täta mellanrum eftersom detta kan vara en störning i vätskecirkulation i hjärnan med utveckling av hydrocefalus. Vid en tydlig asymmetri av huvudformen bör Prematur Kraniosynostos (tidig suturslutning mellan skallens ben) uteslutas. Vid en tydlig sänkning av huvudomfånget bör barnet utredas eftersom detta kan vara förenat med störning av kognition. 9 Referenser Hanseus, K. et al. Barn medicin, Tillväxt och pubertet; Kap 3 sida 39-60.