KRISPLAN för Slättängskolan 2013/2014 Djupt, djupt inne i sorgens mörker, glimtar en annan sorts glädje fram, en allvarligare glädje, i grunden besläktad med sorg. Se magnolian! Den blommar nu! av Barbro Lindgren 2013-10-02
Innehållsförteckning Sida Allmänna förhållningsregler 3 Telefon- och adresslista - Områdets krisgrupp 4 - Rektorer - Myndigheter och andra resurser - Arbetstelefon till föräldrar Bilaga Rutiner när olyckor inträffar Rutiner: larm, utfärder, första hjälpen 5 Beredskapsplan för olika kriser Om någon elev/barn avlider 6 Om anhörig till elev/barn avlider 6 Om någon ur personalen avlider 7 Om elev/barn försvinner 7 Annan större händelse, som kan leda till kris 7 Några råd inför möte med elever/barn 8 Reaktioner vid chock och kris 9 Krislåda 10 Litteraturlista 11 Rutiner vid utfärder Bilaga 1 Checklista vid olycksfall Bilaga 2 Instruktionerna i krisplanen är mycket korta och kan betraktas som en slags första hjälpen i olika situationer. 2
Allmänna förhållningsregler Vid en allvarlig händelse är skolchefen språkrör för information. Man skall tidigt avgöra vilken information kring händelsen som är relevant. När man kommit till slutet av krisbearbetningen skall detta markeras tydligt, så att en återgång till normalt liv kan börja. Områdets Krisgrupp (Skolchefen sammankallar) Förskolornas och skolornas egna kris- eller stödgrupper sammankallas av respektive rektor 3
Telefon och adresslista till områdets krisgrupp Namn Befattning Tfn arbete Tfn hem Agneta Ekner Carlsson Skolchef 0733-13 53 68 044-12 49 08 Anna Olsson Skolsköterska 044-13 55 65 Agneta Lindman Psykolog 044-13 52 66 0733-13 52 66 Dan Andersson Kurator 0733-13 55 62 Rektorer Namn Enhet Tfn arbete Tfn hem Rolf Nilsson Köpinge skola 0733-13 55 64 Dahlgårdens förskola Eskil Nilsson Slättängsskolan F-6 0733-13 55 06 070-55 11 942 Bibbi Lönnberg Svalans förskola 0733-13 41 36 Helgedals förskola Eva Ericsson Modersmålsverk. 0733-13 52 68 044-12 21 28 Carina Lindell Helgedalskolan 0733-13 58 64 Per-Inge Ström Slättängens förskola 0733-13 54 23 044-24 56 66 Öppen förskola Familjedaghem Sven-Erik Nilsson Slättängsskolan 7-9 0733-13 60 44 Monika Czech Resursskolor 0733-13 48 30 Lena Rooth Norén Stöd- och hälsoenheten 0733-13 51 05 Myndigheter och andra resurser Resurs Tfn Fax Larmcentralen 112 Polisen 28 44 11 21 05 22 Räddningstjänsten 10 09 65 21 27 27 Centralsjukhuset 13 10 00 Giftinformation 08-33 12 31 BUP (Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken) 13 23 00 Socialförvaltningen 13 50 00 21 08 50 Socialjouren akut (räddningstjänst) 20 04 00 4
Norra Åsums pastorsexp. 20 64 10 Kristianstadsbladet 18 55 00 Radio Kristianstad 10 01 30 Barn & Utbildningsförvaltningen 13 50 00 Kommunens Posom-grupp 13 51 63 (psykiskt och socialt omhändertagande) Rutiner om olycka inträffar på skolan eller vid utflykt Skolledningen Om man anser att situationen kräver ett agerande av kris/stödgruppen kontaktas skolledningen omedelbart. Larm 1. Lämna aldrig den skadade ensam. 2. Larma 112, sänd ut vägvisare. 3. Larma skolsköterskan eller annan medicinsk personal. 4. Töm lokalen/olycksplatsen på åskådare. Pedagog tar hand om sin klass/grupp. 5. Se till att någon följer med till sjukhus. 6. Låt ingen gå hem utan föräldrakontakt först. Gäller även vid sjukdom. Utfärder Vid utflykter gäller de administrativa riktlinjerna för resor som antagits inom Barn och utbildningsförvaltningen. Se bilaga 1. Första hjälpen 1. Överblicka. Skilj ut dem som behöver livräddande första hjälp. Undersök genom att: Tala med Ta på Se på Lyssna 2. Fria luftvägar 3. Framstupa sidoläge 4. Larma (tele 112) 5. Vid andningsstopp omedelbar konstgjord andning 6. Vid andnings- och hjärtstopp starta omedelbart hjärt- lung- räddning 7. Cirkulationssvikt: stoppa blödningen stabilt sidoläge 8. Fortsätt hjälpen 5
Beredskapsplan för olika kriser Om någon elev/barn avlider Åtgärd Ansvarig Medhjälpare 1. Kris/Stödgruppen sammankallas Rektor Övriga i krisgruppen 2. Vid olyckshändelse vid behov: Rektor Kontrollera hos polisen att anhöriga blivit underrättade 3. Prata med föräldrarna Rektor om att mentor, övrig personal och övriga elever kommer att informeras om dödsfallet. 4. Flaggning Rektor/vaktmästare 5. Beroende på dödsfallets art Kurator Skolsköterska öppna samtalsrum 6. Kontakt med klassens/ gruppens föräldrar Mentor Kurator/skolsköterska 7. Minnesstund i skolan/för- Rektor /Präst/Imam skolan med klassen/gruppen eller alla 8. Närvara vid begravning Rektor/mentor 9. Annons Rektor Om anhörig till elev/barn avlider Åtgärd Ansvarig Medhjälpare 1. Berörd personal meddelas Rektor 2. Kris/Stödgruppen sammankallas Rektor eventuellt 3. Sök föräldrarnas tillstånd Rektor till följande: - Övrig personal meddelas Rektor Krisgruppen - Kamrater meddelas Kurator/skolsköterska - Minnesstund Präst/Imam (om eleven och föräldrar önskar) 6
Om någon ur personalen avlider Åtgärd Ansvarig Medhjälpare 1. Kris/Stödgruppen sammankallas Rektor 2. Sök anhörigs tillstånd till Rektor följande: - Personalen meddelas Rektor Krisgruppen - Eleverna informeras Rektor Mentor/klasslärare - Flaggning Rektor/vaktmästare - Minnesstund Präst/Imam - Samtalsrum öppnas Kurator Skolsköterska - Brev skickas till berörda Rektor/kurator elevers/barns hem - Närvara vid begravning Rektor/personal - Annons Rektor Om elev/barn försvinner Åtgärd Ansvarig Medhjälpare 1. Meddela föräldrarna och Personal /Rektor Kurator/skolsköterska enas om fortsatta åtgärder 2. Ringa polisen Rektor Mentor/klasslärare 3. Kris/Stödgruppen sammankallas Rektor 4. Informera personalen Rektor Krisgruppen 5. Informera eleverna/barnen Personal 6. Öppna samtalsrum Kurator Skolsköterska Annan större händelse som kan leda till kris Åtgärd Ansvarig Medverkande 1. Krisgruppen sammankallas Skolchef/Rektor 2. Informera personalen Skolchef/Rektor 3. Informera eleverna/barnen Rektor Personal 4. Beroende på händelse: - informera föräldrarna Personal 5. Öppna samtalsrum Kurator Skolsköterska 7
Några råd till dig som personal inför mötet med eleverna/barnen Vid olycka, dödsfall eller annan traumatisk händelse Det är viktigt att du ger eleverna/barnen tid att samtala om det som hänt. Om du tycker det är svårt att vara ensam i samtalen bör du försöka ta hjälp av någon kollega som är känd bland eleverna/barnen. Var inte rädd för symboliska handlingar. Genom att t ex tända ett ljus som minne markeras sorg och saknad på ett fint sätt. Vid samtal med eleverna/barnen är det bra att ha en viss struktur: Inledning Berätta vad som hänt så konkret som möjligt. Betona att det kommer många reaktioner och intryck när någon dör och att det är naturligt och viktigt att prata om vad som hänt och att ge uttryck för sina känslor. OBS: alla kamrater hade kanske inte goda relationer till den som dött. Du bör förmedla några regler för samtalet som innebär: Man får inte berätta för andra utanför gruppen vad kamraterna har tänkt, känt och upplevt. Ingen får efteråt kritiseras eller retas för vad man sagt eller hur man reagerat. Vem som helst kan tala för sig själv men inte för någon annan. Ingen måste säga något högt i gruppen bortsett från att man skall berätta om hur man fått reda på vad som skett. Faktadel Ta upp hur eleverna/barnen fått veta om vad som hänt och när. Detta skapar en helhet. De som vet mycket kan dela med sig till sina kamrater. Framförallt får man här tillfälle att rätta till missförstånd och man kan förhindra ryktesspridning. Några är kanske mera drabbade än andra. Om det inträffat en olycka kan de t ex ha varit vittne till den. Det är inte säkert att eleverna/barnen då spontant talar om sina tankar och känslor, men genom att ställa direkta frågor kan man få fram deras reaktioner. Vid en bussolycka kan man t ex fråga var det någon av er som hörde honom skrika när han blev påkörd av bussen? Tankar Genom att fråga eleverna/barnen vilka tankar de hade när de fick höra talas om det inträffade får man ofta svar på deras reaktioner och intryck. Känslor Det är viktigt att tänka sig för om vilka frågor man ställer så att man inte bromsar samtalet. Undvik frågor som vad kände du?. Fråga istället vad var värst för dig?. Ta hjälp av gruppen genom att säga är det någon annan som reagerar på samma sätt? i stället för att själv säga det är normalt att reagera så. Det är viktigt för eleverna/barnen att se att de i många avseenden reagerar på likartat sätt. Låt eleverna/barnen använda olika uttrycksmedel som ex att teckna och att måla. 8
Avslutning Samla ihop intrycken. Påpeka likheterna i känslor och reaktioner. Betona det normala i reaktionerna. Man måste inte reagera på ett särskilt sätt för att vara normal. Förbered eleverna/barnen på kommande reaktioner, exempelvis som svårigheter att koncentrera sig. Rekommendera eleverna/barnen att samtala med föräldrar och kamrater. Ge eleverna/barnen ytterligare en chans att komma med egna frågor och funderingar. Uppmana eleverna/barnen att ta kontakt med dig om de behöver samtala ytterligare om vad som hänt. Slutligen Ge eleverna/barnen tillräckligt med tid och var observant på deras reaktioner under en tid. När ett barn eller arbetskamrat dör drabbas man även som vuxen av sorg och andra svåra känslor. Det är viktigt att ta detta på allvar och att man talar med varandra om de känslor som väcks. REAKTIONER VID CHOCK OCH KRIS Processen indelas i fyra faser: Chockfasen Reaktionsfasen Bearbetningsfasen Nyorienteringsfasen Chockfasen inleder krisförloppet. Vid kraftig chock pågår fasen från ett kort ögonblick till några dygn. Under denna fas försöker man med all kraft hålla verkligheten ifrån sig. Man har svårt att förstå vad som hänt. En del råkar i affekt och skriker. Andra blir tysta och paralyserade. Några gråter och pratar forcerat. Då behöver man omvårdnad och kroppskontakt. Man är inte mottaglig för information och goda råd. Man skall heller inte lämnas ensam. En människa kan vara chockad utan att det märks något utåt. Andra personer i närheten måste därför utifrån det som inträffat, räkna med att personen kan vara chockad. I sitt handlande måste de agera som om hon vore chockad. 9
Reaktionsfasen inträffar när den drabbade inte längre kan hålla verkligheten ifrån sig eller inte längre kan förneka det som hänt. Hon börjar förstå innebörden av det som inträffat och förtvivlan är total. Hon ser inte hur hon ska kunna uthärda och är rädd för att bli galen. Hon ältar problem och frågor. Varför skulle det här hända? Detta är ett led i att närma sig det som känns svårt. Inslag av ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter förekommer. Bearbetningsfasen innebär att den akuta delen av krissituationen är över. Man börjar känna att man är på väg att klara svårigheterna. Vid svår akut kris infaller bearbetningsfasen efter 4-6 veckor. Den innebär att man på ett djupt plan lyckas acceptera det inträffade. Fasen kan pågå under ett halvt till ett år. Nyorienteringsfasen innebär att har kommit långt i krisförloppet och man börjar se hoppfullt på framtiden. Faserna är tydligast vid stötte krissituationer, vilka sammanlagt varar ett år eller längre. Vid smärre chocker kan chockfasen, reaktionsfasen och delvis bearbetningsfasen gå in i varandra och nästan sammanfalla till en fas, som kan vara över inom några dygn. - * - Krislåda Rektor ansvarar för att det vid varje enhet finns minst en krislåda. Denna bör bl.a. innehålla: - ett ex av denna krisplan - ljus, ljusstake, tändstickor - lämplig musik, CD- skiva - lämpliga texter/dikter att läsa högt 10
LITTERATURLISTA För barn: Livet dess början och slut (små barn) Hunden som log ( små barn) Hej då farfar, viskade jag ( små barn) En vän för alltid ( små barn) Liv och död på mellanstadiet Jag saknar dig, jag saknar dig Sju syskon Malena och glädjen Bröderna Lejonhjärta, Mio min Mio Min farfar och lammen För vuxna: Barn i sorg Psykiska reaktioner vid katastrofer och kriser Akutvård på skadeplats Mörker och ljus Människor i kris Om barn och döden Barnet och döden En bro över mörka vatten Kris och katastrof, en handbok förskolan Min farfar och lammen Bryan Mellonie Robert Ingpen Ulf Stark Elfie Donnelly Susan Varley Erik Haag Peter Pohl Ethel Turner Marita Lingquist Astrid Lindgren Ulf Nilsson Atle Dyregrov Gerry Larsson Curt Malmsten Ingela Bendt Johan Cullberg Kübler-Ross Maare Tamm Johan Cullberg Stig Larsson Annika Hagström Mariann Andersson Kristina Ingemarsson Ulf Nilsson 11