KRISHANTERINGSPLAN FÖR Rudolf Steinerskolan I Göteborg

Transkript

1 KRISHANTERINGSPLAN FÖR Rudolf Steinerskolan I Göteborg Aktuell personal och telefonnummer Elsebeth Östergaard Rektor mobil Karin Hammarskjöld Skolsköterska Frida Gudmundsson Skolkurator mobil Martin Joss Vaktmästare mobil Viktiga telefonnummer: SOS 112 Ambulans 112 Ambulans, ej brådskande Sahlgrenska sjukhuset Östra Sjukhuset POSAM (psykologiskt/socialt stöd omhändertagande vid kriser/katastrofer) BUP (barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, SU/Östra dygnet runt) Sjukvårdsupplysningen Giftinformationscentralen (ej akut) Akuttandvården (Posthuset, Drottningtorget, ingång Stampg. 2) Socialjour Polis Präst Denna beredskapsplan är uppbyggd efter A. Dyregrovs; Beredskapsplan för skolan, barn i sorg. Rädda barnen Vad är en kris? Ett psykiskt kristillstånd är när man befinner sig en livssituation där ens tidigare erfarenheter och inlärda reaktionsätt inte är tillräckliga för att man ska bemästra den aktuella situationen.

2 De flesta individuella kriser och gruppkriser kan bemästras utan extraordinära insatser. Dock finns det större kriser, som på ett allvarligt sätt berör en enskild, en grupp eller hela skolan. Vid sådana kriser är särskilda insatser nödvändiga. Exempel på sådana kriser är: För enskild på skolan - mycket allvarlig egen sjukdom eller skada - allvarlig misshandel, våldtäkt, hot etc. - anhörigs död eller livshotande skada/sjukdom. - självmordsförsök/självmord. - hot om avvisning från Sverige. För grupp på skolan - elev, lärare eller annan personal avlider eller skadas svårt -Elev- eller personalgrupp utsätts för allvarligare brott. - kraftiga, svårkontrollerade motsättningar uppstår inom elev- eller personalgrupp För alla på skolan - elever eller personal förolyckas eller skadas allvarligt i samband med gemensam aktivitet - stora olyckor eller katastrofer som djupt berör alla verksamma på skolan Skolans insatser beror på karaktären av den kris det gäller. Då endast enskild berörs av krisen fordras andra insatser än när en större grupp berörs. När något, som kan definieras som en allvarlig kris inträffar och berör en enskild eller grupp på skolan, ska alltid rektor meddelas. Rektor sammankallar krisgruppen! Krisgruppens uppdrag: När rektor eller ställföreträdare till rektor sammankallar, träffas krisgruppen omedelbart till möte. Det aktuella läget klargörs utifrån - vad har hänt - vilken information finns - vilka är berörda - vad skall göras

3 Arbetsplan upprättas - kortsiktig (idag) - långsiktig (i morgon) Mediakontakt - rektor är medieansvarig Uppföljning enl. punkt 5 och 6 Beredskapsplan för olika händelser Nedan presenteras beredskapsplaner för olika typer av händelser. Den första planen kan anpassas till de flesta tänkbara händelser och beskrivs därför mest ingående. Den bör läsas oavsett vilken händelse som utlöser krisen. ( Beredskapsplanerna från de olika händelserna är hämtade från Atle Dyregrovs Beredskapsplan för skolan ) Händelse 1: Elev avlider eller blir svårt skadad. Händelse 1A: Dödsfall eller allvarligt tillbud inträffar i skolan eller på skolaktivitet. Omedelbar aktivitetsplan: 1. Medicinsk första hjälp. 2. Ambulans och polis tillkallas. Rektor underrättas. Första hjälpen fortsätter tills räddningspersonal tar över. 3. Rektor sammankallar krisgruppen och eventuellt utvald nyckelpersonal. 4. Rektor och krisgrupp sammanträder omedelbart och underrättar: Familjen; om olyckan (vid dödsfall krävs polisens tillstånd). om skolans fortsatta åtgärder Klassen och andra elever med assistens av deras lärare; om olyckan/dödsfallet om skolans fortsatta åtgärder om samling samma dag Övriga lärare och personal;

4 - om fakta kring händelsen - om vilka stödåtgärder som satts in - om planer för vidare åtgärder 5. Krisgruppen gör en bedömning av: - händelsens omedelbara effekter på elever och personal på skolan - vilka elever och personal som behöver särskild uppföljning och hjälp behovet av hjälp utifrån. Vid behov kallas denna hjälp 6. Plan för återstoden av dagen; - stöd i klassrummet - ev. skriftlig information utformas och ges till elever och föräldrar 7. Stöd till berörda lärare, ett första samtal om vad som hänt. 8. Om massmedia kommer till platsen skyddas elevens klasskamrater och eventuellt familj och personal. 9. Bestäm ett möte med skolans personal för att diskutera planerna för följande dag. All berörd personal ska delta i mötet. 10. ställ inte in aktiviteter men markera med en minnesstund eller minnesord ha ett samtal med elevens närmaste vänner Uppföljning under de närmaste dagarna 1.Inled påföljande dag med en utvärdering av den föregående och gå igenom planerna för dagen. 2.Anordna klassrumssamtal för att gå igenom det inträffade.(se Dyregrovs Beredskapsplan för skolan ) 3.Anordna gruppsammankomster för särskilt starkt berörda elever. 4.Vid olycksfall utan dödlig utgång: låt klassen besöka sjukhuset. 5.Håll ett personalmöte vid dagens slut. förmedla aktuell information och redogör för vidare planering hjälp personalen att uttrycka sina egna tankar och reaktioner informera personal om vad de kan göra för att följa upp händelsen 6.En representant från skolan besöker besöker familjen för att uttrycka medkänsla och erbjuda stöd. 7.Genomför ritualer i klassrummet eller med hela skolan samlad. 8.Hjälp syskon och nära vänner att återgå till normala rutiner i individuellt anpassad takt. 9.Låt lärare besöka eventuella syskon i hemmet och planera för återkomsten och diskutera sådant som eleven oroar sig för. Vid olycksfall utan dödlig utgång; diskutera elevens återkomst och kontakt samt undervisning tills återkomsten. 10.Kontakta familjen eller berörd präst och resonera om hur skolan ska förhålla sig vid jordfästningen; ska elever och personal deltaga, ska skolan utföra någon ritual vid jordfästningen? 11.I de fall syskon eller nära vänner får problem i skolan, överväg att reducera skolarbetet omfattning och erbjud extra hjälp. 12.All personal ansvarar för att inhämta och förmedla sådan information som säkrar att elever

5 med särskilda behov får sådan hjälp de behöver. (t.ex. den döde elevens nära vänner, elever som tidigare upplevt trauma, elever som är särskilt känsliga, elever som känner sig ansvariga för det inträffade eller elever som uppvisar påfallande starka reaktioner/få reaktioner. 13.För särskilt drabbade elever bör kraven på prestationer anpassas till deras nedsatta koncentrationsförmåga. 14.Låt klassen skriva brev och rita teckningar till den döde elevens familj. 15.Låt klasskamraterna besöka graven. 16.Städa undan så lite som möjligt av det som påminner om den döde eleven. Långtidsuppföljning 1.Bedöm om någon av eleverna är i behov av långsiktig hjälp. 2.Markera speciella märkesdagar som födelsedagen och årsdagen av dödfallet. Se till att elevens namn blir nämnt vid varje högtidsdag under det första året efter hans/hennes död. 3.Låt kamraterna hjälpa till med att bära ut den döde elevens bänk eller hjälpa till att städa undan det som tillhört den döde eleven. Händelse 1B: dödsfall eller svårt tillbud inträffar utanför skolan. Omedelbar aktivitetsplan: Jour- och ansvarsgruppen kontrollerar uppgifterna om dödsfallet/olyckan innan dessa förmedlas till lärare och elever. Krisgruppen samlar in så mycket fakta som möjligt från föräldrar och andra inblandade som polis, brandförsvar m. fl. Den information som förmedlas bör innehålla: När, var och hur skedde dödsfallet/olyckan? Var andra elever inblandade? Var finns den döde/ skadade nu? Jour- och ansvarsgruppen ansvarar för information till personal, klassen och andra elever (med assistans av lärare) Plan för återstoden av dagen verksställs; stöd i klassrummet. Om massmedia tar kontakt så skydda elevens närmaste anhöriga, klasskamrater och lärare. Håll ett möte för att planera de närmaste dagarnas aktiviteter. All berörd personal måste delta. Uppföljning under de närmaste dagarna; se plan för händelse, 1A Händelse 2: Elevs förälder eller syskon avlider 1. När ett dödsfall inträffar i en familj bör krisgrupp och klasslärare underrättas. Om dödsfallet inträffar medan barnet är i skolan bör någon familjemedlem komma till skolan och underrätta barnet personligen. 1.Innan elevens kamrater meddelas, bör klassläraren tala med det sörjande barnet för att få veta vilka uppgifter som får lämnas ut till klassen samt hur dessa får presenteras. Det underlättar för övriga elever om de vet hur deras sörjande klasskamrat vill att de ska förhålla sig till det som hänt. 2.Det kan ha stort symbolvärde att en representant för skolan närvarar vid jordfästningen. Lärare kan också uppmuntra den sörjande elevens kamrater att delta. Detta ska dock ske i samråd med den sörjande familjen. 3.Vid en förälders död måste lärarna acceptera och visa förståelse för att den berörda elevens arbetsförmåga sätts ned under en period. Barnet kan också behöva stöd längre fram, när eleven tar upp skolarbetet igen.

6 4.Låt den drabbade eleven själv bestämma hur mycket han/hon vill tala om det som hänt. Låt barnet veta att du finns beredd att lyssna och/eller prata om han/hon vill. Vid normalt sörjande är det bättre att prata med en person som barnet har en relation med än att prata med psykolog eller kurator utifrån. 5.Informera fortlöpande de anhöriga om barnets utveckling i skolan. Händelse 3: Lärares död Vid plötsligt dödsfall kan man i stort följa instruktionerna för händelserna 1A och 1B. Komplettera dock med följande punkter: 1.Om dödsfall inträffar hastigt och oväntat bör ett möte sammankallas där lärare och övrig personal får möjlighet att tala om det som har hänt (psykologisk debriefing). 2.Anordna ett klassrumssamtal för att ge de närmast berörda eleverna möjlighet att prata och uttrycka sina reaktioner. 3.Låt barnen delta i jordfästningen i sällskap med vuxna efter samråd med den avlidnes familj. 4.Klassen ska återföras till normala rutiner så snabbt som möjligt. Anställ genast en ny lärare, informera efterträdaren ingående om elevernas reaktioner och om vilka elever som reagerat starkast. 5.Förbered barnen på den nya läraren så att denne inte stöts bort av barnen. Händelse 4 Större olyckor eller katastrofer Den här typen av olyckor drabbar ofta hela skolan hårt. Delar av beredskapsplanerna för händelse 1A och 1B tillämpas. Förutom detta så ska: 1.JA-gruppen sammankalla skolans krisgrupp. Gruppen utser en ledare som får övergripande ansvar för att samordna uppföljning inom skolan. Gruppen ska etablera kontakt med räddnings-/katastrofledningen. 2.JA-gruppen aktiverar telefonkedjor i alla klasser om olyckan sker utanför skoltid. 3.JA-gruppen sammankallar till krisgruppsmöte så snart som möjligt för att informera och ge direktiv. 4.Låt polis eller annan räddningspersonal informera föräldrarna. 5.Bemanna skolans telefoner för att besvara förfrågningar utifrån. Krisgruppen utformar en blankett för registrering av samtalen. Vid telefonbesked till föräldrarna, registrera noggrant vem som har kontaktats för att undvika dubbelinformation samt för att garantera att alla blir underrättade. Stötta personalen som gör detta arbete och se till att de får täta pauser. 6.Förbered för att ta emot föräldrar som kommer till skolan. 7.Hjälp till att återförena barn med sina föräldrar. 8.Inrätta ett centrum för krisrådgivning. 9.Sänd ut delar av krisgruppen till katastrofplatsen för att stötta överlevande och anhöriga under förutsättning att räddningsledningen anser detta lämpligt. 10.Utse en person som håller kontakt med massmedia. Denne bör ta hand om alla förfrågningar från massmedia. Hålla presskonferenser på fasta tider. Det första pressmeddelandet bör innehålla: -Fakta om olyckan -Hur skolan hanterar olyckan -Information till personer i närmiljön om vad de kan göra -Ett betonande att händelsen har skakat om hela skolan men att personalen tillsammans ska hjälpa eleverna på bästa möjliga sätt så att man kan återgå till normala rutiner.

7 Informera personalen om vad som förmedlats till media 11.Mobilisera extra stöd till elever och personal både genom det som finns tillgängligt inom skolan och resurser utifrån. 12.Gör skolan till en plats där eleverna känner att de kan uttrycka sina känslor och tankar, men se samtidigt till att rutiner och struktur upprätthålls under kristiden. Under loppet av de följande dagarna: 1.Fortsatt rådgivning till individuella elever och grupper av elever, föräldrar samt personal. 2.Håll skriftlig information tillgänglig (information om möten, den senaste utvecklingen, viktiga telefonnummer mm) 3.Låt eleverna medverka i stödet till de drabbade eleverna genom sjukbesök, brev, teckningar etc. 4.Förbered deltagande i minnesstunder och andra ritualer för att hjälpa barnen och andra vuxna under dessa stunder. 5.Följ upp elever och personal för att garantera att de som behöver får särskild hjälp. 6.Genomför aktiviteter som kan stimulera elever att ge uttryck för sina upplevelser av katastrofen. 7.Anordna föräldramöten där föräldrarna: Får aktuella fakta om händelsen Informeras om vad som görs i skolan Får tala om egna reaktioner Informeras om vanliga reaktioner Informeras om vad de kan göra för att hjälpa Upplysa dem om var de kan vända sig om de är oroliga för sitt eget barn. Långtidsuppföljning: 1.Elevernas arbete i skolan utvärderas och stödundervisning sätts in vid behov. 2.Planera ingående skadade elevers återkomst till skolan. Ge stöd och stödundervisning. 3.Se till att det finns professionell hjälp tillgänglig för elever med långvariga katastrofreaktioner. 4.Fastställ klara rutiner för remittering av elever som behöver ytterligare stöd och hjälp. 5.Uppmärksamma årsdagen av olyckan på skolan. 6.Stötta elever om rättsliga efterspel eller tidningsskriverier väcker upp minnen och skapar oro. 7.När känsliga ämnen och smärtsamma upplevelser berörs i undervisningen, var noga med att hantera dem på ett varsamt sätt. 8.Håll föräldrarna informerade genom korta brev/mejl. Delar av skolans krisplan kan även användas vid ev. andra händelser, t.ex. inom/mellan elevgrupper, allvarliga händelser i världen, elevs försvinnande, brand på skolan etc. Definitioner av begreppet kris och katastrof: Katastrof: Samhällets resurser är inte tillräckliga för att skydda och rädda liv, egendom och miljö och där extraordinära insatser och samordnande åtgärder är nödvändiga. Kris: En yttre händelse som är av sådan art att vi upplever att våra liv, vår trygghet, vår sociala identitet och våra livsmål är allvarligt hotade. Krisen innebär en situation där våra tidigare erfarenheter och reaktionssätt inte är tillräckliga för att vi ska kunna bemästra situationen. Reaktioner vid chock och kris:

8 En psykisk krisreaktion inleds ofta med en chock som är en övergående process och som kan ta olika lång tid. De fyra faserna: -chockfasen -reaktionsfasen -bearbetningsfasen -nyorienteringsfasen Chockfasen inleder krisförloppet. Vid en kraftig chock pågår chockfasen från ett kort ögonblick till flera dygn. Under denna fas försöker man med all kraft hålla verkligheten ifrån sig. Man har svårt att förstå vad som hänt. En del råkar i affekt och skriker, andra blir tysta och paralyserade. Några gråter och pratar forcerat. Då behöver man omvårdnad och kroppskontakt. Man är inte mottaglig för goda råd. Man ska inte lämnas ensam. En människa kan vara chockad utan att det märks utåt. Andra personer i närheten måste därför utifrån det som inträffat, räkna med att personen kan vara chockad. I sitt handlande måste de agera som hon vore chockad. Reaktionsfasen inträffar när den drabbade inte längre kan hålla verkligheten ifrån sig eller inte kan förneka det som hänt. Hon börjar förstå innebörden av av det som inträffat och förtvivlan är total. Hon ser inte hur hon ska uthärda och är rädd för att bli galen. Hon ältar problem och frågor, varför? Detta är ett led i att närma sig det som är svårt. Inslag av ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter förekommer. Nyorienteringsfasen är längre fram i krisförloppet och man har börjat se hoppfullt på framtiden. Faserna är tydligast vid större krissituationer, vilka varar sammanlagt ett år eller längre. Vid smärre chocker kan de olika faserna gå in i varandra och nästan sammanfalla till en fas som kan vara över på några dygn. Krisreaktioner: Vanliga krisreaktioner hos enskilda individer är: Ångest och rädsla Återupplevande av påträngande minnen Sömnstörningar Kroppsliga besvär Skuld och självförebråelser Sorgsenhet och depression Irritabilitet och ilska Störningar i relationer till andra Hur kan kriser påverka en organisation? Dessa tillstånd kan uppstå: -Kollektiv skuldkänsla -Chock och handlingsförlamning -Förlamande sorg -Interna konflikter -Motivationsolust -Syndabockstänkande -Felbehandlingar och felbeslut -Utmattning, fysik och mental -Framtidspessimism -Mytbildningar på grund av felaktig information

9 Kriser kan även skapa: -Stolthet, man gör goda insatser -Positiv reflektion över sitt liv och handlande -Ökad förståelse och hänsyn -Positiv mental feedback av insatser för de drabbade -Växande gemenskap och samhörighet. Viktigt är att ha klarhet i vem som gör vad, kunna prioritera, ge god information, kunna delegera ansvar, ge feedback och utvärdera åtgärder. Relevant litteratur: Att ta avsked, Dyregrov A. Barn, död och sorg, om barn i den sörjande familjen, Forster S. Barn i sorg, Dyregrov A. Beredskapsplan för skolan, Dyregrov A. Barn och ungdomspsykiatri, Cederblad M. Barns tankar om döden, Tamm M. Dina rötter och mina rötter, Ljunggren L. Och Marx M. Kris och katastrof, Andersson M., Ingemarsson K. Kris och utveckling, Cullberg J. Låt oss tala om döden, Ribberfalk B-G. När klassen besöks av dödsfall, Rehnström M. Om sagans läkande kraft, Lundgren M., Borgström Norrby L. Förslag på verser: Det händer något, Peter Curman Döden tänkte jag mig så, Bo Setterlind Dödens hemlighet, Gösta Ågren Nu föds ett barn, Barbro Lindgren Någon gång skall vi dö Saknad, Ingrid Arvidsson Ljuset, Björn Alfzelius Att bidra till elevernas krisbearbetning betyder inte stora terapi-insatser, utan i första hand om medmänsklighet i praktisk handling, något som vi alla kan ge varandra. Navigation Hem Tillbaka Huvudmeny Senaste Nytt Om Skolan Kalendariet Förskolan Grundskolan

10 Sök Gymnasiet Skolsköterskan Skolmåltider Handlingsplaner Bildgalleriet Länkar antroposofi.info antroposofi.nu vardinge.fhsk.se vidarkliniken.se waldorf.nu waldorf.se waldorfakademien.se waldorfschule.info waldorfseminariet.se Copyright: Rudolf Steinerskolan i Göteborg