Efter att krisgruppen samlats och bestämt vilken generell plan som skall följas, görs följande av var och en.

Transkript

1 Barn och ungdom Mjällby skola Christian Pröjtz/ Martin Åsman Direkttel Direktfax E-postadress Efter att krisgruppen samlats och bestämt vilken generell plan som skall följas, görs följande av var och en. Rektorer 1. Leda arbetet. 2. Endast rektorer som får tala med media. Skolexpedition 1. Bemanna telefonerna. 2. Föra loggbok. 3. Ringa in stödpersonal. 4. Ber vaktmästaren att hala flaggan (vid dödsfall). Skolsköterska 1. Första hjälpen 2. Samtal med barn och föräldrar 3. Hjälpa till att återförena barn med sina föräldrar. 4. Informera eventuella syskon. 5. Stödja personal 6. Får klassföreståndaren ej tag i hemmet om en elev vill gå hem, ansvar skolsköterska eller rektorn. En elev i kris får ej gå hem till ett tomt hem. Kurator 1. Se till att det finns kaffe, the, mjölk att dricka, eventuellt lite lättare mat. 2. Stödja personalen. 3. Ansvarar för loggboken. 4. Ansvar för att alla i krisgruppen får information 5. Samtal med barn och föräldrar. Skolpsykolog 1. Samtal med barn och föräldrar. 2. Krisrådgivning. Speciallärare Bistå kuratorn med hjälp. (Se kuratorns uppgifter). Detta gäller alla, ha mobiler laddade! Kyrkan I de fall krisgruppen tar beslut om att kyrkan behövs involveras, etableras en kontakt med tjänstgörande präst, och en åtgärdsplan upprättas. Krisväskan Den finns på expeditionen och innehåller ljusstakar, ljus, linnedukar, tändstickor, musik och en bok att skriva några minnesord i samt en stor blå skål att ha ljus flytandes i. Postadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro E-post Sölvesborg solvesborgs.kommun@solvesborg.se 1

2 Innehållsförteckning Aktivitetsplan Sidan 1 Innehållsförteckning Sidan 2 Viktiga telefonnummer Sidan 3 Krisgruppen Sidan 4 Sammandrag av beredskapsplan Sidan 5 Händelse 1A - inträffar på skolan Sidan 6 Uppföljning under de närmaste dagarna Sidan 7 Händelse 1B - inträffar utanför skolan Sidan 8 Händelse 2 - elevs föräldrar/syskon avlider Sidan 9 Händelse 3 - läraren avlider Sidan 9 Händelse 4 samt krisgruppens uppgifter Sidan 10 Följande gäller för personalen Sidan 11 Vad gör krisgruppen i ett akut skede Sidan 12 Händelse 5 Sidan 13 Barns reaktioner på dödsfall och kriser Sidan 14 Chockfasen och reaktionsfasen Sidan 15 Loggbok Sidan 16 Mål för krishantering Sidan 17 2

3 Viktiga telefonnummer Christian Pröjtz, rektor , , Hem Martin Åsman, rektor , , Hem Lars Eriksson, verksamhetschef , Agnetha Fieber, skolsköterska , , Hem , Elisabet Månsson, psykolog , Katharina Tyrberg, kurator , , Hem , Individ och familjeomsorgen, Sölvesborg Närpolisen , Larmcentralen 112 Giftinformationen 112 Akut tolk 112 Jourhavande tandläkare 112 Tolkcentralen Hässleholm Vårdcentralen Sölvesborg Ask Embla Hälsoringens vårdcentral Karlshamns lasarett Akutmottagningen, Karlshamn BUP, Karlshamn Previa, Sölvesborg Svenska Kyrkan, Sölvesborg Kyrkoherde Komminister Svenska kyrkan, Mjällby Tjänstgörande präst, Mjällby Svenska Kyrkan Gammalstorp/ Ysane Anders Cederblad, Präst Taxi, Sölveborg

4 Krisgruppen Rektor Christian Pröjtz Tel: Mobil: Hem: Rektor Martin Åsman Tel: Mobil: Hem: Skolexp Ann- Kristin Karlsson Tel: Hem: Mobil hem: Skolsköterska Agnetha Fieber Tel: Mobil: Hem: Mobil hem: Kurator Katharina Tyrberg Tel: Mobil: Hem: Mobil hem: Skolpsykolog Elisabeth Månsson Tel: Mobil: Speciallärare Marie Nilsson Hem: Mobil hem: Mjällby församling Tjänstgörande Präst Expeditionen Tel: Tel: Hem : Tel: För fullständig information se hemsidan 4

5 Sammandrag av Mjällby skolas beredskapsplan för krishantering. Barn skadas svårt/avlider i skolan 1. Medicinsk förstahjälp 2. Ambulans och polis tillkallas. 3. En vuxen stannar hos barnet. 4. Rektor/krisgrupp underrättas. 5. Krisgruppen samlas och organiserar vem som skall underrätta - familjen - klassen och andra elever - lärare och annan personal Barns föräldrar eller syskon avlider under skoltid 1. Rektor eller klassföreståndare skall underrättas. 2. Helst ska en av föräldrarna berätta för barnet personligen. 3. Barnet själv avgör om kamraterna skall meddelas det inträffade. Personal skadas svårt/avlider i skolan 1. Medicinsk förstahjälp 2. Ambulans och polis tillkallas. 3. Någon stannar hos den skadade. 4. Rektor/krisgrupp underrättas. 5. Krisgruppen samlas och planerar vem som skall underrätta - familjen - klassen och andra elever - personalen Större olyckshändelser 1. Medicinsk förstahjälp 2. Ambulans och polis tillkallas. 3. Rektor/ krisgrupp underrättas. 4. Krisgruppen samlas och organiserar vem skall göra vad Övriga mindre kriser 1. Löses från fall till fall 2. Ta kontakt med krisgruppen vid behov 3. Händelser utanför skoltid följs upp av krisgruppen genom en träff. 5

6 Beredskapsplan för olika händelser vid Mjällby skola Händelse 1 A Då det inträffar i skolan. Elev avlider hastigt eller blir svårt skadad i skolan Omedelbar aktivitetsplan 1. Medicinisk första hjälpen av lärare, skolsköterska eller annan personal vid skolan. Övriga elever tas om hand. 2. Ambulans och polis tillkallas. - Rektor och expeditionspersonal underrättas. - Föräldrar underrättas. - Någon vuxen stannar hos barnet tills ambulans anländer och följer ev. med till sjukhuset. 3. Kuratorn samlar krisgruppen och direkt berörd personal. 4. Krisgruppen underrättar: Familjen - Om olyckan (OBS! vid dödsfall krävs polistillstånd, det görs av rektorn). - Om skolan vidare åtgärder. Klassen och andra elever - Om olyckan. - Om skolans vidare åtgärder. - Om samling/samtal. Personal - Om fakta kring händelsen. - Om vilka åtgärder som sattes in. - Om planer för vidare åtgärder. - Om hantering av massmedia (den sköts av rektorn). 5. Krisgruppen samlas och gör en bedömning av - Händelsens omedelbara effekt på elever samt personal. - Vilka elever/ personal som har behov av särskild uppföljning och hjälp. - Behov av hjälp utifrån. - Plan för återstoden av dagen verkställs. - Stöd i klassrummet. - Ev. skriftlig information till hemmen utformas. 6. Stöd till berörda vuxna. 7. Om massmedia kommer till platsen skyddas elevens kamrater, ev. också familj och personal. Media hänvisas till rektor. 8. Bestäm ett möte med skolans personal för att informera om planerna för påföljande dag. 9. Om eleven tillhör en förening/klubb, organisation eller dylikt, ta kontakt den dem. 6

7 Uppföljning under de närmaste dagarna 1. Inled påföljande dag med en utvärdering av de föregående och gå igenom planerna för dagen. 2. Anordna samtal för att gå igenom det inträffade. 3. Anordna gruppsammankomster för särskilt starkt berörda elever. 4. Vid olycksfall utan dödlig utgång. - Ta kontakt med familjen om kamraterna vill besöka dem. 5. Håll ett personalmöte vid dagens slut. - Förmedla aktuell information och redogör för den vidare planering. 6. Kontakta familjen för att uttrycka skolans medkänsla och erbjuda stöd. - Berörd rektor eller direkt berörd personal besöker familjen. 7. Genomför ritualer i klassrummet eller med hela skolan samlad. - De elever som inte vill delta, viktigt att de ej behöver det. Alla sörjer vi olika i de olika faserna. 8. Var uppmärksam på syskons och nära vänners reaktioner och hjälp dem återgå till normala rutiner. 9. Håll kontakten med eventuellt syskon i hemmet. - Planera återkomsten till skolan och diskutera sådant som barnen oroar sig särskilt för. - Diskutera kontakten mellan skola och föräldrar. 10. I de fall behov finns och önskemål uppkommer att deltaga i jordfästningen. - Tag kontakt med den drabbade familjen och diskutera formen. - Beroende på ålder, tas också kontakt med föräldrar till de elever som vill deltaga i jordfästningen. - Hjälp i förekommande fall till med att förbereda dessa elever. 11. Var uppmärksam på att elever med särskilda behov får den hjälp den behöver. - Vid behov tag kontakt med elevvårdspersonalen. Organisatoriska synpunkter: - Kontakta familjen eller berörd präst för att resonera om hur skolan bör förhålla sig vid jordfästning. - Planera någon minnesstund på skolan i samband med jordfästning. - Håll information tillgänglig för andra berörda skolor i grannskapet. - Klassläraren upprätthåller kontakten med familjen - Ordna vid behov så att klasskamraterna kan besöka graven. Långtidsuppföljning - Bedöm om någon elev är behov av långsiktig hjälp. - Låt kamraterna hjälpa till att bära ut den döde elevens bänk, när tiden är mogen. - Markera speciella märkesdagar som den döde elevens födelsedag och årsdagen av dödsfallet. Se till att vederbörandes namn blir nämnt under det första året efter hans eller hennes död (jul, påsk & skolavslutning). 7

8 Händelse 1 B Då det inträffar utanför skolan Elev avlider hastigt eller blir svårt skadad utanför skolan Omedelbar aktivitetsplan 1. Krisguppen sammankallas av kuratorn. 2. Skolledningen kontrollerar uppgifter om händelsen innan dessa förmedlas till personal eller elever. Ledningen samlar in så mycket fakta som möjligt från föräldrar och andra inblandade (polis, räddningstjänst, sjukhus m.m.) Den informationen som förmedlas bör innehålla. - När, var och hur skedde dödsfallet/olyckan? - Var andra elever närvarande? - Var finns den döde/skadade nu? 3. Krisgruppen ansvarar för information till - Personalen. - Klassen och andra elever. 4. Plan för återstoden av dagens verkställs - Stöd i klassrummet. 5. Om massmedia ta kontakt, hänvisa till pressombudsman (rektorn) och skydda elever och personal. 6. Håll ett möte och informera om de närmaste dagarnas aktiviteter. All berörd personal SKALL deltaga. Uppföljning under de närmaste dagarna. Se plan för händelse 1A. Organiska aspekter. Se plan för händelse 1A. Särskilda omständigheter vid självmord Självmord bland barn och ungdomar behöver inte innebära ökad självmordsrisk bland kamraterna under förutsättning att dödsfallet diskuteras och genomarbetas i skolan. Information sprids snabbt och tystnad från skolans sida leder till att pratet försiggår i det fördolda. För att minska ryktesspridning måste information om tidpunkt, metod, plats samt övriga omständigheter snabbt inhämtas från tillförlitliga källor. Det är viktigt att dödsfallet inte romantiseras. Ett självmord skapar alltid en speciell sorts smärta och nya problem. Man bör tala om självmord som en definitiv lösning på ett problem som skulle kunna vara övergående och lösts på ett annat sätt. Det är skolans uppgift att hjälpa elevens kamrater att tolerera de smärta som skapats. Lärarna bör bistå barnen att finna olika verktyg och uttryckssätt som kan hjälpa dem i denna och andra kriser. Det finns dokumenterad risk för spridning av självmord. Därför bör experthjälp anlitas på ett tidigt stadium, för rådgivning om uppföljning. 8

9 Händelse 2 Elevs föräldrar eller syskon avlider Elevs föräldrar eller syskon avlider 1. När ett dödsfall inträffar i en elevs familj, bör berörd rektor eller klassföreståndare/lärare underrättas. Om dödsfallet inträffar då barnet är i skolan, bör någon familjemedlem (helst en av föräldrarna) eller nära anhörig komma till skolan. I samråd med familjen bestäms var och hur barnet kommer att blir informerad om vad som hänt. Går inte detta kan skolsköterska bli den som får informera vederbörande. Helst skall detta samtal ske i hemmiljö. 2. Informera lärare och annan berörd personal. 3. I den klass där en elevs föräldrar eller syskon avlider kommer skolsköterskan eller kurator och ger den information som klassen skall ha. I övriga klasser ger klassföreståndare information som är beslutad och informerad av krisgrupp. 4. Innan elevens kamrater meddelas, bör man tala med det sörjande barnet för att undersöka vilka uppgifter som får lämnas ut till klassen samt hur dessa bör presenteras. Ta också reda på om eleven vill vara med eller inte. Det underlättar om de övriga eleverna vet hur de skall förhålla sig till det som hänt (t.ex. om de ska ta initiativ till samtal eller om den berörda eleven vill göra det själv). Diskutera sorg och sorgreaktioner med klassen, att man exempel kan visa upp en glad sida, fastän man är ledsen. 5. Var under en längre tid uppmärksam på hur den berörda eleven reagerar. Räkna med att arbetskapaciteten kan vara nedsatt under mycket lång tid. 6. Låt eleven själv bestämma om och när han eller hon vill tala om det som hänt. Visa att du finns där. 7. Informera fortlöpande hemmet om barnets reaktioner i skolan. Det görs av kuratorn i det akuta skedet sen kommer klassföreståndaren att hålla kontakten med familjen. Händelse 3 Lärarens död Lärares död Vid plötsligt dödsfall bland lärarna kan man i stort följa tillämpliga delar i planerna 1A och 1B med följande tillägg: - Om dödsfallet inträffar plötsligt och oväntat bör ett möte sammankallas, där personalen får möjlighet att prata om det som hänt. - Anordna ett klassrumssamtal för att hjälpa de närmast berörda klasserna. - Anordna och erbjud träffar för de elever på högstadiet som vill gå på jordfästningen, för att förbereda och diskutera med dem. - Anordna vid behov elev- och föräldramöte. - Försök att så fort som möjligt återgå till det normala rutiner i klassen. 9

10 Händelse 4 Större olyckor och katastrofer Större olyckor och katastrofer Beredskapsplan 1A, 1B och 2 tillämpas. Följande är ett komplement till detta 1. Krisgruppen sammankallas av kuratorn. 2. Expeditionen tar hand om telefonerna d.v.s. - Bemannar telefonlinjer för att besvara förfrågningar enligt anvisningar från krisgruppen. - Har blanketter (loggbok) för registrering av alla samtal. All telefoninformation ges av skolexpeditionen och av krisgrupp. Ingen annan får lämna ut uppgifter, såvida man inte fått det sanktionerat av krisgruppen. Krisgruppen 1. Stöder personal och låter dem få täta pauser i sin påfrestande uppgift. 2. Förbereder att ta emot föräldrar som kommer till skolan - Ansvariga skolsköterska och kurator - Plats matsalen 3. Förbereder att ta emot elever som behöver extra omsorg - Ansvarig psykolog - Plats psykologmottagning 4. Hjälper till att återförena barnen med sina föräldrar - Ansvariga skolsköterska, kurator 5. Ansvar för krisrådgivning - Ansvariga skolsköterska, kurator och skolpsykolog 10

11 Följande gäller för personalen på Mjällby skola Under loppet av de följande dagarna. Förbered deltagande i minnesstund och andra rutiner kring detta samt stötta barn under dessa stunder. Följ upp elever för att garantera att de som behöver, får hjälp. Genomför aktiviteter som kan stimulera eleverna att ge uttryck för sina upplevelser av katastrofen (konstnärlig verksamhet och andra uttrycksmöjligheter). Anordna föräldramöten där föräldrarna: - får aktuell fakta om händelsen. - informeras om vad som görs av skolan. - får tala om sina egna reaktioner. - informeras om vad de kan göra för att hjälpa. - upplyses om vart de kan vända sig om de är oroliga för sina barn. Långtidsuppföljning Var observant på elevernas ämnesprestationer och se till att stödundervisning sätts in vid behov. Observera att reaktioner kan vara fördröjda och att man måste vara uppmärksam under en lång tid framöver. Planera ingående eventuella skadade elevers återkomst till skolan. - ge stöd under återanpassningstiden. - ge stödundervisning vid behov. Markera årsdagen av olyckan. Stötta eleverna om rättsliga efterspel eller tidningsskriverier väcker upp minnen och skapar upprördhet. När känsliga ämnen (förlust av nära anhörig, sorg, skuld etc.) och smärtsamma upplevelser berörs i undervisningen, var noga med att hantera dem på ett varsamt sätt och förbered gärna berörd elev. 11

12 Krisgruppen Akut skede Om en katastrof inträffar i eller i närheten av skolan (och således involverar många elever) är det viktigt att tillämpa följande riktlinjer: - Mobilisera extra stöd till elever och personal. - Informera föräldrar snabbast möjligt. - Återförena barn och föräldrar. Skolans personal kan också drabbas av starka reaktioner. Mobilisera därför hjälp utifrån För att stötta dem, så att personalen får möjlighet att samtala om intryck och reaktioner (gruppdebriefing). Håll skolan underättad om tillstånd på barn som skadats. Se till att eleverna uppmuntras till att medverka aktivt i stödet till de barn som skadats, genom sjukhusbesök, brevskrivning, teckningar, e-post etc. Medverka till att göra skolan till en plats där eleverna känner att de kan uttrycka sina tankar och känslor, men se samtidigt till att rutiner och struktur upprätthålls under krisperioden. Under loppet av de påföljande dagarna Fortsatt rådgivning till: - Individuella elever - Grupper av elever - Föräldrar - Personal Se till att skriftlig information finns tillgänglig. Var med och förbered deltagande i minnestund och andra rutiner och stötta barn under dessa stunder. Följ upp elever och personal för att garantera att de som behöver, får särskild hjälp. Medverka i föräldramöten där föräldrarna: - Får aktuell fakta om händelsen. - Informeras om vad som görs i skolan. - Får tala om sina egna reaktioner. - Informeras om vad de kan göra för att hjälpa. - Upplyses om vart de kan vända sig om de är oroliga för sina barn. 12

13 Händelse 5 Andra händelser Andra situationer som kan uppstå. Elever kan givetvis drabbas av en mängd andra situationer och kriser än de som beskrivits i denna beredskapsplan: - Separation - Våld, misshandel och sexuella övergrepp - Föräldrar med missbruksproblem - Föräldrar med svåra psykiska problem - Föräldrar i fängelse - Syskon med funktionshämningar eller svåra sjukdomar - Far- och morföräldrars eller andra anhörigas död - Föräldrar som drabbas av arbetslöshet - Föräldrar som under längre tid misskrediteras i media - Mobbing Vid behov av stöd och hjälp, kontakta krisgruppen. I övrigt hanteras dessa fall av läraren. 13

14 Barns reaktioner på dödsfall och kriser. Barn i skolåldern har en stor repertoar av strategier för att kunna handskas med dödsfall och kritiska händelser. Barn försöker att hantera det som skett. Ju äldre de blir desto större blir förmågan att styra känslorna. Barn skapar inte handlingsplaner och kan i fantasin omskapa det skedda eller visa ilska och rädslan för att det ska hända igen. Genom att göra om eller hämnas kan de motverka känslan av hjälplöshet. Barn påverkas även av inre psykiska konflikter och av familjens reaktioner liksom av yttre socialt tryck. Koncentrationssvårigheter kan förekomma långt efter händelsen i fråga. Kriser och deras förlopp Chockfasen Denna fas varar från ett kort ögonblick upp till några dygn. - De drabbade har en känsla av overklighet. Man kan inte riktigt förstå vad som har hänt. Det hela är en ond dröm eller något som sker på film. - De drabbade förefaller okänsliga och bedövade. Även om de på ytan kan verka lugna. Upplever de ett inre kaos och har efteråt svårt att redogöra för vad som hänt. - I andra fall kan de drabbade reagera med förtvivlan och förvirring. - Det är sällan de drabbade grips av panik, men det kan inträffa vig hög grad av livshot kombinerat med tidspress som till exempel (vid en brand). Man ska då isolera dem som har panik. Så att de inte smittar övriga i gruppen. Det är också viktigt att bekämpa rykten och sprida sann information för att minska risken för panik. - Många drabbas av förändrad tidsuppfattning. Man tycker att händelseförloppet tar oändligt lång tid, när det i själva verket rör sig om några minuter. Detta motverkas om de drabbade, till exempel vid en trafikolycka, får tät information om räddningsarbetet. - Under chockfasen inträffar ofta olika fysiska reaktioner. Man kan få hjärtklappning och hög puls, skakningar svettas, svårt att hålla urin och avföring, illamående och yrsel. Ofta är det känslor och tankar inför den egna reaktionen som gör att människor har svårt att komma över kriser. Vanliga funderingar efter en krisreaktion är bland annat Varför grät jag inte? Är jag helt känslokall? Vår kropp fungerar så när något svårt inträffar mobiliseras alla krafter och försvar för att klara av situationen. 14

15 Reaktionsfasen Denna fas pågår ofta någon eller några månader. Den drabbade har nu förstått vad som hänt och sorgen kommer med full styrka. - Många får svårt att skilja på fantasi och verklighet. - Man återupplever det inträffande och får påträngande minnesbilder. Man kan påminnas av syn och hörselintryck, lukter, smaker och beröringar. - Många drabbas av ångest. - Man blir sårbar och därigenom också rädd för nya olyckor. - Man kan känna rädsla inför framtiden. Många barn tänker. Jag kommer nog aldrig bli vuxen - Man får ökad faroberedskap, man spritter till vid minsta ljud. Detta är vanligt bland våldsoffer. - Generell ångest. Krissituationer sätter så gott som alltid spår i skolsituationer, 15

16 Loggbok Vid kris och katastrof Datum & klockslag Åtgärd, aktivitet, telefonsamtal(nummer), Signatur Meddelande (hur fick vi det?) etc 16

17 Mjällby skolas beredskapsplan för krishantering Mål Skolans personal och elever skall vid eventuellt uppkommen kris snarast komma i jämvikt. Verksamheten skall om möjligt fortgå oförändrad. Viktigt att veta: 1. På expeditionen finns en pärm med elevers anhörigas telefonnummer. 2. Krispärm med handlingsplaner finns på expeditionen och personalrummet. 3. En lista på krisgruppen finns anslagen vid telefonerna. 4. Om du lämnar telefonhänvisning till någon skola, måste du vara säker på att någon bevakar telefonen. 5. Om något händer under en helg eller lov skall krisgruppen kontaktas per telefon. 6. Krisgruppen skall samlas för snabb genomgång av situationen. 7. Samling i personalrummet av all personal skall ske snarast för information. 8. Då något hänt under fritiden skall personalen samlas direkt på morgon efter i personalrummet. 9. Om press eller radio/tv hör av sig hänvisas till rektorn. Ingen får lämna ut några uppgifter!! All kontakt sker via rektor. 10. OBS!! Barnen skall vara kvar i skolan som vanligt. 17