Krisberedskap AK kanslis krisgrupp

Transkript

1 Krisberedskap AK kanslis krisgrupp Reviderad

2 Innehållsförteckning: AK kansliets krisgrupp AK kansliets stödgrupp Någon ur personalen avlider Någon ur personalen skadas svårt Självmord Självmordsförsök Brand Våld och hot om våld Farligt utsläpp Kriser och deras förlopp Rutin för verksamheten vid dödsfall Till begravning Hässleholms Kommuns Posom

3 AK kansliets krisgrupp Birgitta Hörberg Tfn arb , mobiltfn Tfn bost Arne Wolke Tfn arb , mobiltfn Tfn bost Sven-Olof Hoberg Tfn arb mobiltfn Tfn bost Karina Hansson Tfn arb mobiltfn Tfn bost

4 AK kansliets stödgrupp Svenska kyrkan Urban Hagberg Tfn arb , mobiltfn Tfn bost Sjukhuset, Hässleholm Akutmottagningen tfn Polisen Inre befäl Kristianstad Räddningstjänsten Jourhavande brandmästare Hälsoringen Växel (har ingen jour på kvällar och helger) 4

5 Någon ur personalen avlider 1. Vid vetskap om dödsfall bör förvaltningschef och någon i krisgruppen underrättas. 2. Förvaltningsledningen verifierar och informerar berörd personal efter samråd med anhöriga. 3. Möjlighet till uppföljning ges av Hälsoringen, namn och telefonnummer på personal lämnas ut av någon ur krisgruppen. 4. Ev minnesstund efter samråd med anhöriga. Någon ur personalen skadas svårt 1. Vid vetskap om att någon av personalen skadats svårt bör förvaltningschef och någon i krisgruppen underrättas. 2. Förvaltningsledningen verifierar och informerar berörd personal efter samråd med anhöriga. Berörd personal och studenter underrättas. 3. Informationen sköts av ansvarig inom krisgruppen, eller annan som blir utsedd i det speciella fallet efter samråd med anhöriga. 4. Möjlighet till uppföljning ges av Hälsoringen, namn och telefonnummer på personal lämnas ut av någon ur krisgruppen. 5

6 Självmord 1. Vid vetskap eller rykten om självmord bör förvaltningschefen och någon i krisgruppen underrättas. 2. Förvaltningschefen verifierar och informerar sedan krisgruppen efter samråd med anhöriga. Informationen sköts av ansvarig inom krisgruppen eller någon från stödgruppen. Berörd personal underrättas. 3. Möjlighet till uppföljning ges av Hälsoringen, namn och telefonnummer på personal lämnas ut av någon ur krisgruppen. 4. Ev minnesstund efter samråd med anhöriga. Självmordsförsök 1. Ansvarig i krisgruppen (kan delegeras) plus ev någon från stödgruppen pratar med personen och avgör vad som bör göras. 2. Anhörigkontakter sköts av ansvarig inom krisgruppen (kan delegeras). 3. Uppföljning är viktig. Orsak verkan stora kurativa insatser. Brand 1. Verksamhetschefen skall se till att all personal som kan beröras av larm har tillräckliga kunskaper vid brandlarm och om de åtgärder som skall vidtas när larm utlösts. Skriftliga instruktioner om vad som skall göras vid larm skall finnas tillgängliga för personalen (AFS 2000:42). 2. Larmanordning skall underhållas väl och kontrolleras minst en gång per månad av Tekniska kontoret ( AFS 2000:42). 3. Utrymningsövning bör hållas i början av varje halvår. Denna övning bör förberedas angående utrymningsvägar, brandsläckningsutrustning, samlingsplatser osv. Tillse att vi tar hand om de funktionshindrade. 4. Följ alla instruktioner för utrymning. Alla hänvisas till anvisad återsamlingsplats. Återsamlingsplats är Stadsparken utanför fastigheten. 5. Finns det någon som saknas eller är skadad? Skadade måste få hjälp till sjukhus och avrapportering måste ske om någon saknas. Alla måste vara kvar vid återsamlingsplatsen till förvaltningschefen eller annan utsedd person meddelar annat. 6. Kontakten med Räddningstjänsten sköts av förvaltningschefen eller annan utsedd person. 7. Någon ur krisgruppen sammankallar AK kansliets stödgrupp. 6

7 Våld och hot om våld Hjälp och stöd när något hänt Efter en våld- eller hotsituation är det ofta viktigt för en utsatt medarbetare att få tillgång till krisstöd för att komma i psykisk och fysisk balans igen. Det kan vara viktigt att arbetsgivaren återkommer med erbjudande om krisstöd på nytt, en tid efter händelsen. Då kan ofta den drabbade bättre bedöma sin situation. Rutiner Den som råkar ut för en våld- eller hotsituation ska snabbt få hjälp och stöd. Det måste vara klart vilken form av fysisk, psykisk och social hjälp som ska ges för att undvika eller lindra skador. I första hand bör vederbörande vända sig till sin närmaste chef eller arbetskamrat som i sin tur kan erbjuda den hjälp och det stöd som behövs. Farligt utsläpp (viktigt meddelande) När en fara hotar, i både fred och krig, kan allmänheten snabbt varnas med hjälp av utomhuslarmet Viktigt meddelande. Signalen används när människor snabbt måste varnas, t ex vid utsläpp av giftig gas. 7 sekunder ton och 14 sekunder tystnad i minst 2 minuter. När du hör signalen ska du: Gå in Lyssna på radion Stäng dörrar, fönster När faran är över ljuder en sekunder lång signal. 7

8 Kriser och deras förlopp Kriser är något alla upplever i olika livsskeden. En del av dem, och det är sådana kriser detta kompendium handlar om, orsakas av olika yttre händelser som till exempel ett dödsfall eller en trafikolycka. Reaktionssättet vid kriser följer ofta ett visst förlopp, dock med individuella avvikelser, som kan vara viktigt att känna till. Chockfasen Denna fas varar från ett kort ögonblick upp till några dygn. - De drabbade har en känsla av overklighet. Man kan inte riktigt förstå vad som har hänt, det hela är en ond dröm eller något som endast sker på film. - De drabbade förefaller okänsliga och bedövade. Även om de på ytan kan verka lugna upplever de ett inre kaos och har efteråt svårt att redogöra för vad som har hänt. Detta tillstånd är lätt att missförstå, omgivningen kan tolka reaktionen som Han tar det så bra!, medan personen kanske befinner sig i ett chocktillstånd. - I andra fall kan de drabbade reagera med förtvivlan och förvirring. - Det är sällan de drabbade grips av panik, men det kan inträffa vid hög grad av livshot kombinerat med tidspress, som till exempel vid en brand. Man ska då isolera dem som har drabbats av panik så att de inte smittar övriga i gruppen. Det är också mycket viktigt att bekämpa rykten och sprida korrekt information för att minska risken för panik. - Många drabbas av förändrad tidsuppfattning. Man tycker att händelseförloppet tar oändligt lång tid, när det i själva verket rör sig om minuter. Detta motverkas om de drabbade, t ex vid en trafikolycka, får tät information om räddningsarbetet. - Under chockfasen inträffar ofta olika fysiska reaktioner. Man kan få hjärtklappning och hög puls, och skakningar, svettas, svårt att hålla urin och avföring, illamående och yrsel. Ofta är det känslor och tankar inför den egna reaktionen som gör att människor har svårt att komma över kriser. Vanliga funderingar efter en krisreaktion är bl a Varför grät jag inte? Är jag helt känslokall? Vår kropp fungerar så att när något svårt inträffar mobiliseras alla krafter och försvar för att klara av situationen. Reaktionsfasen Denna fas pågår ofta någon eller några månader. Den drabbade har nu förstått vad som har hänt och sorgen kommer med full styrka. - Många får svårt att skilja mellan fantasi och verklighet. - Man återupplever det inträffade och får påträngande minnesbilder. Man kan påminnas av syn- och hörselintryck, lukter, smaker och beröringar. 8

9 - Många drabbas av ångest. - Man blir mer sårbar och därigenom också rädd för nya olyckor. - Man kan känna rädsla inför framtiden. Många barn tänker: Jag kommer nog aldrig att bli vuxen. - Man får ökad faroberedskap, man spritter till vid minsta ljud, Detta är vanligt bland våldsoffer. - Man kan få svårt att komma ihåg saker, koncentrationssvårigheter. Här är informationen till arbetsgivaren mycket viktig. - Sömnsvårigheter, man har svårt att somna eller att vakna, har ofta mardrömmar. - Man kan uppleva en sänkt livskvalitet, känner sig ledsen, sorgsen och ibland även deprimerad. - Man kan känna skuld, skam och självförebråelse över det som hänt. - Man kan känna aggressivitet och ilska gentemot den döde, mot den som försökt hjälpa eller mot den skyldige. - Isolering. Man drar sig undan från omvärlden. Isolering kan också ta sig uttryck i förnekande av känslor. Man kan prata, till synes lugnt, om dödsfallet eller den egna sjukdomen och samtidigt förneka betydelsen av det som inträffat. För en kortare period kan det ibland vara nödvändigt att isolera sina känslor men för bearbetningsprocessen är det, på sikt, viktigt att våga släppa fram känslorna. - Många drabbas av olika fysiska reaktioner, t ex sänkt immunförsvar och psykosomatiska symtom som kan leda till sjukdom. - Existentiella problem. Man funderar över meningen med livet, en del upplever en inre tomhet. Självmordsförsök kan förekomma. Reparationsfasen Denna fas pågår från någon eller några månader efter händelsen till cirka ett halvt eller ett år senare. Nu börjar de drabbade på nytt att vända sig utåt och se framåt. De har accepterat den inträffade och börjar se nya möjligheter i livet. Det är mycket viktigt att man inte skönmålar tiden före krisen utan att man orkar minnas att det redan då fanns svårigheter och problem i vardagslivet. 9

10 Nyorienteringsfasen Denna fas har ingen avslutning. De drabbade lever nu vidare med ärr efter den inträffade krisen, ärren är dock inget hinder för ett relativt normalt liv. Ibland upplever man kortare perioder av smärta. Hjälp och omsorg i samband med sorg Det är viktigt med en öppen och ärlig kommunikation. - Ge åldersriktade förklaringar - Undvik abstrakta förklarar - Ge så klar besked du kan Hjälparna De som arbetar med krisen eller katastrofen Hur bemästras verkligheten då man är mitt uppe i situationen? Hjälparna mobiliseras olika typer av psykiskt försvar: - Overklighetskänsla - Distansiering, dehumanisering. Det är inte skadade människor man arbetar med utan något helt annat. - Extrem aktivitet för att förhindra tankar på vad det är man verkligen håller på med. - Humor även om inte situationen inbjuder till det. Ibland måste man ta till råa skämt för att orka arbeta vidare. Det behövs även: - Arbetsuppgifter som kräver koncentration - Socialt stöd, kontakt med andra - Självförstärkande utsagor från arbetsledningen och arbetskamrater, man behöver mycket uppmuntran, Det är t ex vanligt att räddningsmanskap talar högt till sig själva för att orka kämpa vidare. - Säkerhetsrutiner Hur klarar hjälparna sig i ett längre perspektiv? Det har på senare tid klart framkommit att även de som varit inblandade i olyckor eller andra händelser som hjälpare behöver stöd för att komma över det som har hänt. Exempel på hur man kan hjälpa hjälparna följer nedan. 10

11 - Omedelbar samling efteråt i arbetsgruppen - Planlagt återvändande till de vanliga arbetsuppgifterna - Psykologisk debriefing, det vill säga ett gruppmöte som organiseras för att i detalj gå igenom de intryck och reaktioner som upplevs av överlevande eller hjälpare under och efter kritiska händelser, olyckor eller katastrofer. Man bör inte vara mer än 15 personer i grupp. Avsikten är att hindra onödiga psykologiska efterverkningar. Genomgången kan också ske individuellt. Ansvaret för debriefing ligger hos arbetsledningen. OBS! Man kan inte leda debriefing om man själv varit involverad, det måste vara någon utomstående! - Stöd till personalen - Fysisk träning för att bli av med all energi som kroppen samlar i och med krisen kombinerat med vila - Deltagande i ritualer Hur ger man känslomässig första hjälp? - Tillrättalägg klimatet runt den hjälpbehövande så mycket som möjligt omsorg värme lugn trygghet förståelse accepterande - Ge saklig information Vad har hänt och när? Familjen vad har hänt med den? Redogör så gott du kan för vad som ska ske Var beredd på chockreaktioner - Låt informationen vara kort, precis och taktfull. - Ge dig tid att: lyssna lugna trösta verkliggöra det overkliga 11

12 - Låt personen tala om händelsen - Undvik tomma fraser (det kunde varit värre etc). - Lova inte för mycket och ta inte över. Låt istället de drabbade göra så mycket de orkar. Främja aktivitet istället för passivitet. - Varsam beröring lugnar. - Skydda mot ytterligare stress genom att försöka hålla massmedia och nyfikna åskådare på avstånd. Den drabbade bör besparas fler starka intryck. 12

13 Rutin för verksamheten vid dödsfall * Kalla samman krisgruppen och representanter från gruppen ak kansliets stödgrupp. * Informera berörd personal. * Ställ i ordning rum för stillhet och tankar. Allt material finns i krislådan som står på hatthyllan ovanför ytterkläderna. Ordna med blommor, vatten, lugn musik. * Om möjligt flagga på halv stång. * Organisera en minnesstund nästa dag (har händelsen skett sent på dagen avvakta till nästa dag). * Skicka blommor till familjen efter några dagar. Lämplig text Våra tankar är hos er, personalen vid ak-förvaltningen. * Rummet för stillhet och tanke skall normalt vara öppet 3-4 dagar. Försök att känna av behovet. Någon ansvarar för att det finns vatten, ljus, fräscha blommor etc. Vid ak kansli är det konferensrummet som får vara rum för stillhet och tanke, vi ställer vid behov i ordning en hörna i rummet som kan användas för ändamålet. * Till begravning: ordna krans från AK-förvaltningen, blommor till deltagande personal. Kom överens med blomsteraffären att blommorna skall levereras till kyrkan. * På begravningsdagen skall ev flagga hissas på halv stång för att efter begravningen hissas i topp och därefter halas. * Vid minnesstunden, efter begravningen, lämnar verksamhetsansvarig över skrivboken till de anhöriga. Man kan göra detta med orden När vi på ak-förvaltningen fick veta att NN gått bort så ordnade vi ett rum för stillhet och tanke. I detta rum lade vi en skrivbok där man kunde skriva ner tankar och minnesord över NN. Denna skrivbok har även varit tillgänglig vid minnesstunder över NN. Jag vill passa på att överlämna denna bok till NN:s familj. 13

14 POSOM POSOM är en förkortning av psykiskt och socialt omhändertagande. Om en större olycka eller katastrof skulle inträffa i kommunen eller om kommuninvånare finns med i olyckor utanför kommunen, finns ett nätverk av personer som kan träda in och stötta de drabbade och deras anhöriga. Den centrala ledningsgruppen för POSOM i kommunen har till uppgift, dels att ha beredskap för egna insatser vid större olyckor, dels hjälpa till med utbildnings- och inspirationsdagar för lokala krisgrupper. Ledningsgruppen för POSOM: Inkallas av kommunens socialchef eller räddningsledaren vid räddningstjänsten Träder i funktion vid större olyckor och katastrofer som sker i kommunen eller där många kommuninvånare är inblandade Ordnar samlingsplatser, mat, transporter mm för drabbade och anhöriga Hjälper till med information till anhöriga Är behjälplig i kontakter med massmedia Inkallar vid behov ytterligare resurser från olika organisationer Iakttar tystnadsplikt i vad som framkommer vid insatserna POSOM kontaktas dagtid via socialförvaltningens reception, tel och övrig tid via Boendgruppen vid socialförvaltnngen, tel