Krishanteringsplan. Räddningstjänsten

Transkript

1 Reviderad /DS /DS /DS 1 Antagen /DS Krishanteringsplan för Räddningstjänsten

2 2 1 Inledning AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd Vad är en kris? Tänkbara reaktioner hos en människa i kris! Organisation Vem skall göra vad när Det händer? POSOM-gruppen PKL-gruppen Företagshälsovård Kommunens vårdcentraler (primärvården) Sorgegruppen Krisgruppen vid räddningstjänsten Stödperson vid en kris? Övrig ansvarsfördelning Chefens/insatsledarens/styrkeledarens ansvar: Polisens ansvar: Krisgruppens uppgift: Rutiner vid Kris och olycksfall Rutiner vad gäller beredskap som framarbetas vid olika Större olycka eller katastrof Kommunledning och förvaltningschef inkallas av räddningsledaren Suicid /suicidförsök Denna typ av dödsfall är specifikt p g a att det ger: Speciellt utsatt är den som: Att vara uppmärksam på vad gäller suicidrisk Rutiner Personal avlider hastigt eller efter sjukdom Om bemötande vid krissituationer Emotionell första hjälp Skapa ett gynnsamt klimat runt hjälpen Låt de drabbade få tala om vad som hänt Skydda mot ytterligare stress I nästa led då chocken har släppt och börjat övergå i någon form av reaktion, är följande viktigt att beakta: Förslag till åtgärder på arbetsplatsen Krisväska... 10

3 3 1 Inledning 1.1 AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd Föreskriften gäller personal inom all verksamhet som omfattas av arbetsmiljölagen. I rubricerande författningssamling finns tydligt angivet tillämpningsområde Definitioner Riskbedömning Beredskap för första hjälpen och krisstöd Kunskaper i första hjälpen Kunskaper om krisstöd Utrustning för första hjälpen Ikraftträdande 1 juli Som bilaga till AFS finns allmänna råd gällande tillämpningen av föreskrifterna där det finns angivet hur man på lämpligt sätt skall uppfylla kraven, exempel på praktiska lösningar, förfaringssätt och rekommendationer. Det är betydelsefullt att det på arbetsplatsen finns beredskap inte bara för att ge första hjälpen vid olyckor och sjukdom utan även för att tillgodose det behov av psykiskt och socialt omhändertagande som uppstår hos arbetstagare som på olika sätt drabbas av akuta kriser, olyckor eller andra allvarliga händelser. Detta kan minska personliga lidanden och förebygga sjukfrånvaro.

4 4 2 Vad är en kris? Ett kristillstånd kan man befinna sig i när man råkat in i en livssituation där ens tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att man skall bemästra den aktuella situationen. Läs vidare i AFS 1999:7 sidan 9 definition av kris. En kris kan orsakas av yttre oväntade händelser. Exempelvis att bli utsatt för hot och våld, kränkning, att drabbas av en förlust såsom skilsmässa, olyckshändelse eller dödsfall inom familjen mm. Alla kan oavsett tidigare hälsotillstånd råka in i livskris eller utvecklingskris. Reaktioner vid krissituationer är olika. Det är viktigt att chef och arbetskamrater är lyhörda och uppmärksamma på detta och kan ge råd och stöd efter behov till den som är utsatt. Naturligt krisförlopp är: chock, reaktion, bearbetning och nyorientering. 2.1 Tänkbara reaktioner hos en människa i kris! Fortsätta med dagen som om ingenting hänt. Psykosomatiska besvär (magont, hjärtklappning) Obeslutsamhet Klängighet, uppmärksamhetskrävande Sorg och ledsenhet Skuld och självförebråelser Sömnsvårigheter Grubblerier över orsak och mening Personlighetsförändring Minnes- och koncentrationssvårigheter Prestationsnedgång Känsla av overklighet Förnekande Överdrivet pratsam eller tyst Regression Apati, lamslagenhet Ilska Trötthet Ångest och protest Isolering

5 5 3 Organisation Vem skall göra vad när Det händer? Utöver den egna arbetsplatsens kris och katastrofplan finns flera olika konstellationer, vilka har kris som arbetsområde. Nedan följer en förklaring vad respektive forum står för i detta sammanhang samt ansvarsfördelningen. 3.1 POSOM-gruppen POSOM-gruppen (psykiskt och socialt omhändertagande) består av kommunpersonal från skola, räddningstjänst och socialtjänst samt representanter från Polis, Svenska Kyrkan och frikyrkorna. POSOM:s syfte är att vara ledningsgrupp vid stora olyckor och katastrofer som inträffar i kommunen. POSOM-gruppen larmas genom SOS. 3.2 PKL-gruppen PKL-gruppen (psykologisk- psykiatrisk katastrofledningsgrupp) leder krisarbetet i sjukhusets krisgrupp. PKL-gruppen larmas genom akuten eller SOS. Vid stora olyckor och katastrofer i samhället samverkar POSOM-gruppen och PKLgruppen. 3.3 Företagshälsovård Förstahandsalternativet när de egna resurserna på arbetsplatsen inte räcker till för krisstöd. Gäller såväl enskild medarbetares behov som hela arbetsplatsen. 3.4 Kommunens vårdcentraler (primärvården). Den egna vårdcentralen kan vara ett alternativ. 3.5 Sorgegruppen Är till för samtliga kommuninvånare som förlorat en anhörig. Dessa samtalsgrupper leds av sjukhusets kuratorer och sjukhuskyrkans personal, med syfte att påbörja sorgebearbetning. Administreras via sjukhuskyrkan tel: eller svenska kyrkans personal, tel: Krisgruppen vid räddningstjänsten Krisgruppen består av följande personer: Namn Tel arbete Tel hem Tel mobil Anders Nyberg Dan Svensson Åke Wilhelmsson Leni Klasson

6 6 Niklas Andersson Lis-Marie Johansson Övrig resurser: Företagshälsovård Previa Värnamo Svenska Kyrkan Pär-Magnus Möller präst Stödperson vid en kris? Vem är lämplig i den uppkomna situationen? Den personliga relationen är mycket viktig. Den drabbade bör få stöd av kollega, som hon/han finner tillit till och förtroende för så att stödet blir bra Övrig ansvarsfördelning Chefens/insatsledarens/styrkeledarens ansvar: att göra bedömning att samla och ge relevant information till berörda samtidigt att vara krisgruppens sammankallande vid akut händelse Polisens ansvar: att meddela dödsbud Krisgruppens uppgift: att hålla personal ajour med aktuell beredskapsplan och att årligen revidera beredskapsplanen. att hålla krisväskan komplett och uppdaterad. att årligen se till att personalansvarig uppdaterar personal och anhöriglistan (finns i Core personal: personal/adress/telefon). att krisgruppen träffas årligen samt vid behov. att krisgruppen övar en gång per år

7 7 4 Rutiner vid Kris och olycksfall 4.1 Rutiner vad gäller beredskap som framarbetas vid olika situationer Större olycka eller katastrof Kommunledning och förvaltningschef inkallas av räddningsledaren 1. Första hjälpen tillgängligt. 2. Ambulans/räddningstjänst tillkallas, ring Arbetsledare underrättas omgående. 4. Arbetsledare sammankallar berörd krisgrupp. 5. Krisgruppen gör en bedömning om vidare åtgärder och vilka övriga stödpersoner som kan behövas. 6. Arbetsledare / krisgrupp samlar all personal för genomgång av fakta kring händelsen, planer för vidare åtgärder, planerade stödåtgärder samt fördela ansvarsuppgifter. 7. Uppföljning med personalgruppen regelbundet under förutbestämda tider. 8. Den, som är kontaktman med media, skall hålla presskonferenser på fasta tider. Hon/han skall även informera personal om vad som sagts på sådan presskonferens. OBS! Personal skall ej delge media. 9. Psykologisk debriefing för samtlig berörd personal. Psykologisk debriefing är en form av utvärdering av en insats, där samtliga berörda deltar. Alla bidrar med sina tankar och upplevelser. Detta är ett forum där berörd personal bearbetar sina intryck av krissituationen. 10. Krisgruppen anordnar en utvärdering och drar slutsatser om vad som fungerat bra och inte bra tillsammans med PKL och POSOM, för att se vad som eventuellt bör förändras i rutiner Suicid /suicidförsök Denna typ av dödsfall är specifikt p g a att det ger: Upphov till ambivalenta känslor; självförebråelse, skuldkänslor. (Varför såg jag inte Kunde jag förhindrat Är det mitt fel?) Prat med känslor av vrede. (Hur kunde hon/han göra så mot mig?) Risk för fler suicid/suicidförsök Speciellt utsatt är den som: Hade en nära relation till den som begått suicid. Hittat den döde eller varit vittne till suiciden. Finns nämnd i ett eventuellt avskedsbrev. Blivit ovän med den döde strax innan suiciden.

8 Visste att det skulle hända. Har deltagit i mobbing Att vara uppmärksam på vad gäller suicidrisk genomgripande personlighetsförändring deprimerad drar sig undan ger bort viktiga ägodelar tar onödiga risker starka sinnesrörelser eller totalt lugn självförakt, skuld, skam tankar att göra slut på lidandet Rutiner 1. Ring 112 och Informera arbetsledare. 2. Chef/insatsledare/styrkeledare sammankallar krisgruppen. 3. Krisgruppen gör bedömning om vidare åtgärder, information m m. 4. Efter polisens information om dödsfallet ansvarar chef/insatsledare/styrkeledare för fortsatt information och håller kontakt med anhöriga 5. Krisgruppen informerar berörd personal. 6. Uppföljning Personal avlider hastigt eller efter sjukdom 1) Chef/insatsledare/styrkeledare samlar krisgruppen på räddningsstationen för att se över vad som har hänt. Samordna eventuella insatser och göra uppföljning. De kartlägger vilka som är nära berörda av händelsen. 2) Chef/insatsledare/styrkeledare handhar kontakten med anhöriga och meddelar samtlig personal på arbetsstället, kommundirektören, personalavdelningen och televäxeln om dödsfallet. Chef/insatsledare ansvarar också för att den dödes agenda kontrolleras och ev avbokningar för planerade arbeten och möten görs. 3) Krisgruppen samlar personalen för en minnesstund (se krislådan). 4) Chef/insatsledare/styrkeledare ansvarar för omhändertagande av personliga tillhörigheter. Se alltid till att vara två när denna punkt genomförs. 5) Gör en uppföljning. OBS: Lista över anhöriga till personal ska finnas på arbetsplatsen. (CORE personal: personal/adress/telefon)

9 9 5 Om bemötande vid krissituationer 5.1 Emotionell första hjälp Utöver ovanstående rutiner kan följande vara viktigt att tänka på i mötet med en person i akut kris. Håll tyst Håll om Håll i Skapa ett gynnsamt klimat runt hjälpen - ge full uppmärksamhet - lyssna, avbryt inte - håll blickkontakt - dölj inte egna reaktioner - visa engagemang via kroppsspråk - var ärlig och direkt - om nödvändigt och passande; håll armen runt personen eller håll i handen (kroppskontakt kan ha en lugnande inverkan) Låt de drabbade få tala om vad som hänt - undvik tomma ord - lova inte för mycket - kom ihåg att du inte kan ta bort smärtan Skydda mot ytterligare stress starka intryck media och publik I nästa led då chocken har släppt och börjat övergå i någon form av reaktion, är följande viktigt att beakta: Skapa struktur i kaos Ge hjälp i praktiska frågor, men ta ej över Stötta i att behålla vardagliga rutiner, uppmuntra till att man stöttar varandra inom familjen / gruppen Håll arbets- och vängrupper intakta Ge uppdaterad information om vad som hänt, och vad som kommer att hända.

10 Förslag till åtgärder på arbetsplatsen Om dödsfall har inträffat kan det vara bra stöd att: Besöka närstående i hemmet Bedöma vilka ritualer som är lämpliga och beakta att invandrare kan ha andra behov i en svår situation än vad vi svenskar har. Ta reda på vad som är lämpligt i den aktuella situationen. Deltagande vid begravning sker efter samråd med förvaltningschef. Blommor till jordfästning diskuteras i samråd med förvaltningschef. När anställds nära anhörig(make/maka/barn) avlider bör följande beaktas: Kondoleanser till den anställde: kår ansvarig förvaltningschef Kondoleanser till den anställde: kår ansvarig respektive platschef, förvaltningschefen bevakar. Flaggning enligt särskild rutin (styrdokument). Övrigt: Det finns mycket vi kan göra för att underlätta jobbiga situationer för arbetskamrater. Litteraturen i krisväskan kan vara till hjälp i en svår situation. 5.3 Krisväska På räddningsstationerna skall finnas krisväskor placerade. Var den finns skall vara känt av medarbetarna. Gör en bedömning om vad som finns i krisväskan. Använd det som finns vid behov med stor respekt och känsla för det som är passande. Ta reda på vad som är viktigt med tanke på den som gått bort. Placering i: Värnamo, arkivrum plan 2 Bredaryd, kontoret Bor, skåp i lektionsrum Rydaholm, arkivet Innehåll: Pappersnäsdukar Bibel med förslag på bibelcitat Psalmbok med förslag på psalmer Ljus, ljusstakar och tändstickor Vit duk Vas Kondoleansbok Räddningstjänstens standar Bok: Krishantering Krishanteringsplanen