KRISHANTERINGSPLAN TOLVÅKERSKOLAN. för. Löddeköpinge Grundskola 7-9 KÄVLINGE KOMMUN. Reviderad

Transkript

1 KRISHANTERINGSPLAN för TOLVÅKERSKOLAN Löddeköpinge Grundskola 7-9 KÄVLINGE KOMMUN Reviderad

2 KRISHANTERINGSPLAN FÖR TOLVÅKERSKOLAN 7-9 Innehållsförteckning Krishanteringsplan Skolans krisgrupp Viktiga telefonnummer Ärendegång vid olycka eller annat allvarligt tillbud...5 Olika krissituationer...6 Elevs plötsliga dödsfall Elev som mister nära anhörig Skolpersonals dödsfall Elevs försvinnande....9 Allvarlig skolbussolycka med skadade eller döda Våldshandlingar på eller i anslutning till skolan Brand Bilagor Bilaga 1 Litteraturlista vuxenböcker/barnböcker Bilaga 2 Känslomässig första hjälp Bilaga 3 Krisreaktioner Bilaga 4 Sorg hos barn riktlinjer för omsorg Bilaga 5 Samtal med klassen

3 KRISHANTERINGSPLAN Vid krissituation ring: Skolans expedition Vaktmästare Personalrum På skolan: Skolassistenten/vaktmästaren kontaktar: Rektor Agneta Olander , Skolsköterska Stefan Wedeberg , Kurator Åsa Frelin Psykolog Tom Andersson Ledningscentral på expeditionen: Person A sköter samordningen Person B öppen bärbar telefon Rektor: sköter kontakterna med massmedia meddelar anhöriga skickar hem skriftliga meddelande angående olyckan samlar och informerar övriga elever på skolan Övrig personal: följer ledningsgruppens direktiv, håller eleverna samlade och sysselsatt tills annat meddelande ges informerar Elever: samlas i sina klassrum KRISGRUPP 2013/2014 Rektor Agneta Olander Kurator Åsa Frelin Skolsköterska Stefan Wedeberg Skolpsykolog Tom Andersson Person A: Kathe Lindgren Nossborn Person B: Anne Svensson 3

4 VIKTIGA TELEFONNUMMER Räddningstjänsten Kävlinge Polisen, Kävlinge Polisen, Lund Universitetssjukhuset, Lund Vårdcentralen, Löddeköpinge Socialförvaltningens jour, dag Socialförvaltningens jour, kväll & helg 112 Räddningstjänsten, Alarmeringscentral, Polis, Giftcentral 112 Kommunens krisgrupp KRISGRUPP 2012/2013 Tel arbete Tel bostad Rektor Agneta Olander Skolkurator Åsa Frelin Skolsköterska Stefan Wedeberg (To) (Söd) Skolpsykolog Tom Andersson Kyrkoherde Owe Backland SORGELÅDA Ljus, tändstickor, ljusstake, duk, vas, pappersnäsdukar Uppdaterad telefonlista till all personal Vuxen litteratur om krishantering Litteratur om sorg (död) Pennor ritpapper och (vykorts) kartong Tröstenalle Dikter från häfte att välja ur Musik 4

5 ÄRENDEGÅNG VID OLYCKA ELLER ANNAT ALLVARLIGT TILLBUD 1. SKOLLEDNINGEN MEDDELAS Vid olycka tas faktaunderlag fram. Vid sjukdom tas faktaunderlag fram. 2. KRISGRUPPEN INKALLAS Rektor lämnar information till all personal och vid behov till elever. Rektor håller fortlöpande kontakt med polis, sjukhus och vid behov kommunens centrala krisgrupp: Posom Kontakt med massmedia sköts av skolledning. 3. UNDERVISNING ELLER VERKSAMHET Klassföreståndare eller aktuell lärare ansvarar för respektive elevgrupp. Undervisningen/verksamheten fortsätter beroende på vad som hänt ingen skickas hem. Kontakta anhöriga vid behov. Uppmärksamma krissymptom. Undersök var de elever som saknas i gruppen finns och rapportera till krisgruppen. Avvakta information ifrån krisgruppen. Behåll elevgruppen tills annat besked ges eller annan personal tar över. 4. SAMLAD INFORMATION Om behov finns ordnas någon typ av samlad information till hela skolan eller till en enskild klass/grupp. Vid dödsfall kan minnesstund hållas efter samråd med de anhöriga. 5

6 OLIKA KRISSITUATIONER ELEVS DÖDSFALL ELLER SJUKDOM Även om ett barn varit allvarligt sjukt under en tid, förbiser vi vuxna ofta att berätta för t ex. skolkamraterna om sjukdomsförloppet eller den senaste utvecklingen. Barnet förstår därför inte alltid vad som håller på att hända och är därför dåligt förberedda på dödsfallet. Man får också vara beredd på att övriga barn kommer att dra sig ifrån det sjuka barnet, eftersom de har svårt att hantera sjukdomen känslomässigt. Detta kan då bli en dubbel börda att bära för det sjuka barnet. Dels ska det bära sin egen sjukdom, dels blir det uteslutet ur gemenskapen. Vid ett skolbarns dödsfall meddelar den som först får vetskap om dödsfallet skolledningen som i sin tur sammankallar krisgruppen snarast möjligt. Vid mötet bestäms vad som ska göras i den enskilda situationen. Klassföreståndare ska vara med vid detta möte. Kontaktperson utses för den drabbade familjen. Observera att skolan i sitt agerande respekterar familjens önskemål. Tänk på att det finns familjer med andra religioner och var noga med att hantera situationen utifrån varje enskild familjs specifika behov. Läraren samlar klassen (ev. med stöd av elevhälsopersonal) och berättar vad som hänt. Informationen bör vara enkel och konkret. Klassföreståndaren informerar även berörd personal på skolenheten. TÄNK PÅ Att hemspråksläraren är en resurs när det gäller barn av utländsk härkomst Att definiera vem som är berörd personal (t ex. vaktmästare, skolmåltidspersonal) 6

7 ELEVS PLÖTSLIGA DÖDSFALL Oväntade dödsfall t ex. genom hastigt insjuknande, självmord, drunkning eller bilolycka drabbar övriga klasskamrater som en chock. Man har inte haft någon tid att mentalt förbereda sig för dödsfallet och en del av tryggheten i världen försvinner plötsligt. Om en elev avlider plötsligt kontaktar den som först får vetskap om dödsfallet skolledning och krisgrupp. Dessa har sedan ett akut möte dit även klassföreståndaren kallas. Där så är möjligt kontaktas omedelbart föräldrahemmet av utsedd kontaktperson. Föreningen SPES (Suicid Prevention och Efterlevandes Stöd) finns till familjer som drabbas av självmord. Telefonjour varje dag kl Eventuella massmedia kontakter sköts av en enda utsedd person. FÖRSLAG TILL RUTINER VID SKOLBARNS DÖDSFALL Gemensam minnesstund Minnesstunden kan omfatta: Minnesord ifrån skolledaren Några ord ifrån klassföreståndaren Någon läser en dikt Prästen säger några ord Sång eller musikstycke Tid avsätts i klassen för att prata om det som hänt, att arbeta med frågor om döden, rita, skriva berättelser eller dikter, tända ljus. TÄNK PÅ Att kontrollera om eleven har syskon på skolan. Även i syskonens klass bör tid avsättas till samtal. 7

8 ELEV SOM MISTER NÄRA ANHÖRIG Då dödsfallet blir känt informeras i regel klassföreståndaren först. Denne underrättar skolledningen och krisgruppen. En kontaktperson- vanligen klassföreståndaren utses för samråd med hemmet. Beroende på familjens önskemål informeras klassen om dödsfallet, eventuellt med stöd av elevvårdspersonal. Brev, blommor eller annan typ av hälsning kan sändas hem till eleven som mist en nära anhörig. Vid dödsfall i olycka eller självmord, bör man särskilt noga tänka efter vad som skall sägas och till vem. Det normala bör vara att klassföreståndare, andra undervisande lärare, elevhälsopersonal, vaktmästare och skolvärdinna känner till dödsfallet. SKOLPERSONALS DÖDSFALL Vid sjukdom bör berörda elever informeras i samråd med den sjuke. T.ex. kan en resursperson utifrån bjudas in för att beskriva ett speciellt förlopp. Den sörjande familjens önskemål respekteras. Personalsamling på arbetsplatsen för att hedra den döde. I samband med flaggning på halv stång förklarar lärarna för eleverna vem som avlidit. Beroende på hur nära den avlidne står eleverna, avsätts tid för att tala om dödsfallet i klassen. Möjligheter för de elever som så önskar att deltaga i begravningen. 8

9 ELEVS FÖRSVINNANDE Skolledning, krishanteringsgrupp och klassföreståndare sammankallas snarast. En kontaktperson utses för samarbete med polis och familj. Kontaktpersonen är sedan informationsbärare till berörd skolpersonal. För att undvika spekulationer beslutas om vilken information som skall lämnas på skolan. En pressansvarig utses. ALLVARLIG SKOLBUSSOLYCKA MED SKADADE ELLER DÖDA Det är viktigt att känna till vid en större trafikolycka informeras Radio Malmöhus och Riksradion. Detta myndighets meddelande ges av räddningsledaren. Räddningstjänsten kallar kommunens ledningsgrupp, där instanserna samordnas av en ledningsgruppen utsedd chef. Skolans organisation måste träda i kraft omedelbart. Ansvarig för att detta arbete startar är skolledningen. Detta är viktigt, då många föräldrar kommer att höra av sig. När skolans krisgrupp trätt i kraft meddelar gruppen till räddningsledare och kommunens växel, var de finns och telefonnumret dit. VIKTIGT: Förteckning över resande elever finns på expeditionen. Förteckningen över resande ska alltid vara aktuell. Vid utflykter ska klasslista med de elever och vuxna som är med lämnas på expeditionen. Klassföreståndaren är ansvarig för denna information lämnas till expeditionen. 9

10 VÅLDSHANDLINGAR PÅ ELLER I ANSLUTNING TILL SKOLAN Vad gör vi om en elev eller vuxen drabbas av en våldshandling av en annan person? Omedelbara åtgärder: 1. Den drabbade tas om hand. 2. Någon tar hand om den som utfört våldshandlingen 3. Skolledning och föräldrar meddelas Det är viktigt att skolledningen följer upp händelsen snarast möjligt: Gör en bedömning av den drabbades allmäntillstånd. Tar ställning till om läkare ska bedöma skadan. Överväger polisanmälan Utreder händelsen Vidtar eller planerar åtgärder som kan bidra till en lösning av den konflikt, som orsakat våldshandlingen. Det kan också vara lämpligt att skolhälsovård och polis tillsammans informerar om vilka skador, som kan uppkomma i samband med våldshandlingar och att våldshandlingar är ett brott. 10

11 BRAND Rädda Larma Ring 112 Släck Utrymningsplan rutinbeskrivning vid brandlarm 1. Elever och lärarpersonal samlas arbetslagsvis på gräsmattorna norr om skolan, enligt bifogad karta. 2. Uppställning arbetslagsvis enligt följande: 7: 7A, 7B, 7C, 7D, 7E 8: 8A, 8B, 8C, 8D, 8E 9: 9A, 9B, 9C, 9D Rektor 3. Matsalspersonalen kontrollerar korridoren och toaletterna vid matsalen. Expeditionspersonalen kontrollerar toaletter, foajé och mediateket. 4. Ansvarig lärare räknar in antalet elever och rapporterar om någon saknas till rektor/vik rektor. 5. Ingen återvänder förrän faran är avblåst. Detta görs av rektor/vik rektor. Om Agneta Olander inte är på skolan ansvarar följande personer i angiven ordning: 1. Jonna Persson 2. Jonas Ahlberg 11

12 Bilaga 1 Litteraturlista Vuxenböcker Cullberg Kris och utveckling (2007) Dyregrov Sorg och omsorg (2001) Dyregrov Beredskap för skolan: barn i kris (2006) Dyregrov Barn i sorg (2006) Ekvik Skolan och elever i sorg (2003) Barnböcker Danielsson Så känns sorg (2007) Eklund / Lykull Linnéa kom hem (2007) Havstad Min storebror Robin (2006) Olsson Ett hål i mörkret (2008) Newth Varför dör man (2006) Parr Våffelhjärtat (2007) 12

13 Bilaga 2 KÄNSLOMÄSSIG FÖRSTA HJÄLP 1. Hjälp den behövande så gott det går: Omsorg Värme Lugn Trygghet Förståelse Accepterande 2. Ge saklig information: Vad har hänt och när. Familjen vad har hänt med den. Redogör så gott Du kan för vad som ska ske. Var beredd på chockreaktioner. 3. Låt informationen var kort, precis och taktfull. 4. Ge Dig tid att: Lyssna Lugna Trösta Verkliggöra det overkliga 5. Låt personen tala om händelsen 6. Undvik tomma fraser (det kunde varit värre... etc) 7. Lova inte för mycket. Ta inte över utan låt den drabbade göra så mycket de själva kan Främja aktivitet istället för passivitet. 8. Varsam beröring lugnar. 9. Skydda mot ytterligare stress genom att hålla massmedia och nyfikna åskådare på avstånd. Den drabbade bör besparas flera starka intryck. 13

14 Bilaga 3 KRISREAKTIONER Kris är en situation vi inte längre hanterar. En psykisk krisreaktion inleds ofta med en chock. Den är en process, som är övergående, men kan ta olika lång tid. Processen indelas i fyra faser: chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen, nyorienteringsfasen. 1. CHOCKFASEN Denna fas inleder krisförloppet och kan vara allt ifrån några sekunder till flera dygn. Under denna fas försöker de drabbade med all kraft hålla verkligheten ifrån sig. Man har svårt att förstå vad som har hänt. En del drabbade verkar okänsliga eller bedrövade. Även om de verkar lugna på ytan upplever de ett inre kaos och har i efterhand svårt att redogöra för vad som hänt. En del reagerar med förtvivlan och förvirring. Det är sällan de drabbade grips av panik, men det kan inträffa vid hög grad av livshot kombinerat med tidspress som t ex vid en brand. Det är då viktigt att isolera de som drabbats av panik så att de inte smittar övriga inblandade. Det är också av största vikt att bekämpa rykten och att sprida tydlig information. Olika fysiska reaktioner under chockfasen inträffar: man kan få hjärtklappning och hög puls, drabbas av muskelspänning, darrningar, skakningar, svettas, kan inte hålla urin och avföring, kräkas, man blir yr, känner sig matt och svimfärdig. 2. REAKTIONSFASEN Denna fas pågår oftast någon eller några månader. Den drabbade kan inte längre hålla verkligheten ifrån sig eller förneka det som hänt. Hon/han börjar förstå innebörden av det inträffade och förtvivlan är total. Ångest, nedstämdhet, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, skuld, skam, självförebråelser, aggressivitet, ilska, isolering, samt olika fysiska reaktioner tex nedsatt immunförsvar är vanliga reaktioner. Existentiella frågeställningar är också mycket vanliga och självmord kan förekomma. 3. BEARBETNINGSFASEN Denna fas pågår från någon månad till ett år. Den drabbade har nu accepterat det inträffade och kan se framåt. Det är viktigt att orka minnas tiden före krisen som den verkligen var och att den tiden också hade sina svårigheter och problem. 4. NYORIENTERINGSFASEN Denna fas har inte någon avslutning. Den drabbade klarar av att leva vidare med det som har hänt och kan se hoppfullt på framtiden. Vid mindre kriser kan chockfasen, reaktionsfasen och bearbetningsfasen gå in i varandra och nästan sammanfalla till en fas, som kan vara över inom ett dygn. 14

15 Bilaga 4 SORG HOS BARN RIKTLINJER FÖR OMSORG Det är viktigt med öppen och ärlig kommunikation. Ge barnet åldersriktiga förklaringar! Ge så klara besked Du kan! Undvik abstrakta förklaringar! Omskriv inte döden! Säg inte mamma gått bort, åkt på en lång resa eller sover. Ge barnet tid till tankemässig bearbetning! Tillåt frågor och samtal! Låt samtalen bli korta! Se på bilder, i album mm. Besök kyrkogården och graven. Acceptera barnens lek! Gör förlusten verklig för barnet! Var inte rädd för att visa dina egna känslor! Låt barnen, om möjligt, se den döde och delta i begravningen! (att se den döde rör främst de allra närmaste) Låt minnena av den döde vara framme. Ta inte genast bort bänken i skolan, låt teckningarna hänga kvar etc. 15

16 Bilaga 5 SAMTAL MED KLASSEN Återgång till normal skoldag bör ske så fort som möjligt. Detta ger eleverna struktur och trygghet. Det är viktigt att eleverna inte skickas hem i det akuta skedet. Om eleverna inte är direkt berörda så hålls en kort information och sedan en normal lektion. Ge möjlighet till frågor och avbryt lektionen om någon tex. verkar orolig. Om eleverna är direkt berörda tänk på att en eller flera kan vara chockerade. Ge information: Vad som hänt, FAKTA. Stoppa spekulationer och fantasier Vem är drabbad? Vilka konsekvenser? Hur ska vi planera skoldagen? Prata med eleverna om hur de känner sig. Föreslå samtal i mindre grupper. Berätta att det inte är farligt att visa sina känslor. Försök att hitta en lagom känslonivå där du själv bestämmer hur öppen du vill vara mot eleverna. Om någon eller några av eleverna gråter låt dem gråta och se till att någon sitter tillsammans med dem. Lyssna aktivt och gör inga omskrivningar. Tala om vad som hänt vid dess rätta namn: tex. död. Upprepa gärna budskapet flera gånger och var tydlig. I krissituationer reagerar grupper trögt och långsamt. Avlasta skuld och var noga med att tona ned sådana diskussioner. Återför istället till den verkliga händelsen. Ge konkreta tips om vilket stöd som finns runt klassen: Hur kan eleverna stötta varandra. Vilket stöd kan de få av vuxna t ex. lärare, elevhälsopersonal, präst och föräldrar. Håll klassen så samlad som möjligt under samtalet och var beredd på att en elev kan rusa ut. Se då till att någon tar hand om den eleven. Krishanteringsgruppen kan i detta skede delta som stödpersoner i samtalet med klassen. 16