Hö gelidsskölans krisplan

Transkript

1 Hö gelidsskölans krisplan Resursskolan - Särskolan - Fritidshemmet - F-9 Förord Det är viktigt att all personal på enheten känner till vår lokala krisplan. Den bör läsas igenom som en förberedelse, så gott det nu går att förbereda sig, för att lättare kunna klara av de händelser som kan inträffa. Alla händelser kan inte förutses och alla händelser kan inte rymmas i en lokal krisplan. Vad denna skrift innehåller är i första hand en kortfattad plan för hur vi på enheten kan agera om en olycka skulle drabba oss. Vid en större kris/olycka/händelse samlas sektor Barn och utbildnings centrala krisgrupp och där kallas rektor in vid behov. Större olyckor eller katastrofer där skolans/sektorns ordinarie resurser inte räcker till handhas av POSOM-gruppen. (Psykiskt Och Socialt Omhändertagande). POSOM ledningsgrupp kallas in av räddningschefen eller polisinsatschefen. Till denna krisplan finns också verksamhetens larmlista samt en instruktion för larmlistan Synneve Åberg - Britt Hellqvist - Björn Lindgren 1

2 Innehållsförteckning Förord... 1 Telefonnummer Högelidsskolans krisgrupp... 3 Telefonnummer Centrala krisgruppen... 3 Telefonnummer Extern experthjälp... 4 Vad är viktigt för ett gott krisarbete?... 4 Håll i, håll om, håll ut!... 4 Personalen i fokus... 5 Kriser och deras förlopp... 6 Chockfasen... 6 Reaktionsfasen... 6 Reparationsfasen... 7 Nyorienteringsfasen... 7 Vanliga sorgereaktioner hos barn... 8 Sorg hos barn riktlinjer för omsorg... 9 I händelse av att en elev avlider I händelse av att en anhörig avlidit och skolan ska informera eleven I händelse av att en personal avlider I händelse av att en elev drabbas av något övergrepp I händelse av att en elev drabbas av en allvarlig sjukdom I händelse av en STÖRRE olyckshändelse Minnesstund (Planeras av krisgruppen) Krislåda

3 Telefonnummer Högelidsskolans krisgrupp Synneve Åberg, Rektor o Jobb: Hem: Mobil: Björn Lindgren Rektor o Jobb: Hem: Mobil: Britt Hellqvist, Rektor o Jobb: Hem: Mobil: Magnus Ganebäck, Kurator o Jobb: Hem: Mobil: Margareta Lidman, Skolsköterska o Jobb: Mobil: Sam Hjalmarsson (Resursskolan) o Jobb: Hem: Mobil: Ingrid Hagström (Fritids) Hem: Mobil: Jobb; Lena Torstenfelt ( F-3) o Jobb: Hem: Mobil: Karin Hassel-Uppström (F-3) o Jobb: Hem: Mobil: Gunilla Bergerus o Jobb: Hem: Mobil: Kerstin Andersson (4-6) o Jobb: Hem: Mobil: Ove Eklind (7-9) o Jobb: Hem: Mobil: Peter Uhr (7-9) o Jobb: Hem: Mobil: Lena Martinsson (Träningsskolan) o Jobb: Hem: Mobil: Malin Bodmar Gustavsson(Administrationen) o Jobb: Hem: Mobil: Pernilla Lasson (Administrationen) Jobb; Hem: : Mobil: Telefonnummer Centrala krisgruppen Katarina Lindberg o Hem: Mobil: Lars Stäring o Hem: Mobil: Inger Hermansson o Hem: Mobil: Anna-Karin Yseus o Hem: Mobil: Maria Appelgren o Hem: Mobil: Carina Törnell o Hem: Mobil: Ann-Christine Gustavsson Hem Mobil: Stina Lindell Mobil: Ulrika Törnberg Hem Mobil: Roger Erkenvåg Hem: Mobil: Rektor avgör vilka personer som ska kallas vid varje tillfälle. 3

4 Telefonnummer Extern experthjälp Avonova (Kinnekullehälsan), Mariestad Vuxenpsykiatrin BUP Willem-Jan Fens, Präst kyrkoherde Erika Ogenholt, Präst Monica Hedlund, Präst William-Jan Fens Olle Ohlsson Annan kontaktperson kan behövas för personer med annan religion. Vad är viktigt för ett gott krisarbete? Samarbetet måste fungera Tydlig rollfördelning Regelbunden uppföljning av vidtagna åtgärder Information utåt till all skolpersonal Vid händelser där pressen är intresserad bör man omedelbart utse en kontaktperson Alla bör hänvisa till denna person God planering Fika, frukt, kaffe, pappersservetter ska finnas tillgängligt Personal kan behöva hjälp vid rastvakt. Minnesrum behöver göras iordning, med minnesbok, ljus, kort etc. Personal behöver finnas i minnesrummet som ett stöd. Rektor ordnar med annons i tidningen. Håll i, håll om, håll ut! Om du behöver ge känslomässig första hjälp Tillrättalägg klimatet runt om den hjälpbehövande så gott det går: o Omsorg, Värme, Lugn, Trygghet, Förståelse, Accepterande Ge saklig information o Vad har hänt och när? o Familjen - vad har hänt med den? o Redogör, så gott du kan, för vad som skall ske o Var beredd på chockreaktioner Låt informationen vara kort, precis och taktfull Ge dig tid att: o Lyssna, Lugna, Trösta, Verkliggöra det overkliga Var inte rädd för tårar Låt personen tala om händelsen 4

5 Undvik tomma fraser (det kunde varit värre etc.) Lova inte för mycket. "Ta inte över", låt de drabbade göra så mycket de själva kan. Främja aktivitet i stället för passivitet. Varsam beröring lugnar. Skydda mot ytterligare stress genom att försöka hålla massmedia och nyfikna åskådare på avstånd. Den drabbade bör besparas fler starka intryck. Personalen i fokus DU berörs också av en kris i skolan. Vem tar hand om dig? Behöver du samtal om din egen krishantering finns Avonova till din hjälp. Det är viktigt att de som arbetar med människor har någonstans att gå med sina upplevelser och känslor. Det är inget tecken på styrka att klara av att bära allting ensam. Sorg och död är ämnen som de flesta av oss skjuter ifrån oss så länge vi kan. Många människor lägger lock på sina känslor. Många använder mer energi till att kontrollera sorgen än till att sörja. Man skall vara stark och inte gråta. Många går omkring med ett obearbetat förhållande till sorg och död. Det är svårt att vara till någon vidare hjälp för sin klass i en sorg situation om man själv inte klarar av att tala om sorg, död och känslor. Du måste våga möta dig själv och din egen sorg. Som lärare bör du vara den mest centrala ledaren av klassens sorgearbete. Du står i ett alldeles speciellt förhållande till eleverna. Du känner till klassens utvecklingsnivå, de känner dig och du känner dem. Ingen kan ersätta dig! Ha ingen övertro på experter! Det sorgearbete som utförs i skolan förmedlar attityder till eleverna. Det bidrar till att skapa mönster för hur de senare i livet kommer att uppträda i samband med sorg. Tala om sorg, visa respekt och medkänsla Stanna upp för att markera och delta Ge dig tid att dela elevernas smärta Var öppen med din egen sorg Visa respekt för känslor Låt handlingar och prioriteringar präglas av andras behov och livssituationer, inte bara styras av de egna behoven Bevara minnet av den döde genom att ta upp händelsen vid senare tillfällen när det faller sig naturligt. 5

6 Kriser är något som alla upplever i olika livsskeden. En del av dem förorsakas av olika yttre händelser, t ex genom att någon avlider eller är med om en olycka. Reaktionssättet vid kriser följer ett visst förlopp, som är viktigt att känna till. Chockfasen Denna fas varar från ett kort ögonblick upp till några dygn. Ofta är det känslor och tankar inför sin egen reaktion som gör att människor har svårt att komma över kriser. "Varför kände jag inte sorg?" "Är det fel på mig eftersom jag inte blir tillräckligt ledsen?" Svaret är att kroppen mobiliserar alla krafter och försvar för att klara situationen eftersom man är i chock. De drabbade har en känsla av overklighet. Man kan inte riktigt förstå vad som har hänt, det hela är som en ond dröm eller något som sker på film. De drabbade förefaller okänsliga, bedövade. Aven om de på ytan kan verka lugna upplever de ett inre kaos och har i efterhand svårt att redogöra för vad som hänt. Detta tillstånd är lätt att missförstå, utomstående kan tolka reaktionen "Han tar det så bra" när verkligheten är att personen befinner sig i ett chocktillstånd. I andra fall kan de drabbade reagera genom förtvivlan och förvirring. Det är sällan de drabbade grips av panik, men det kan inträffa vid hög grad av livshot kombinerat med tidspress, som t ex vid en brand. Man skall då isolera dem som drabbats av panik, så att de inte kan "smitta" övriga gruppen. Det är också mycket viktigt att bekämpa rykten och sprida sann information för att minska risken för panik. Många drabbas av förändrad tidsuppfattning. Man tycker att händelseförloppet tar oändligt lång tid, när det i själva verket kanske rör sig om minuter. Detta motverkas om de drabbade, t ex vid en bussolycka, får så tät information som möjligt om räddningsarbetet. "Nu är ambulanserna på väg,", "Era föräldrar är på väg hit" etc. Olika fysiska reaktioner under chockfasen inträffar: man kan få hjärtklappning och hög puls, drabbas av muskelspänningar, darrningar och skakningar, svettas, kan inte hålla urin och avföring, kräks, man blir yr, känner sig matt eller svimfärdig. Reaktionsfasen Denna fas pågår oftast någon eller några månader. Den drabbade har nu förstått vad som hänt, har tvingats öppna ögonen för det inträffade. Nu kommer sorgereaktionen. Många får svårt att skilja mellan verklighet och det overkliga 6

7 Man återupplever och får påträngande minnesbilder. Man kan påminnas av syn- och hörselintryck, lukter, smaker och beröringar. Det kan t ex vara helt outhärdligt att känna lukten av grillat kött om man varit med om en brand. Man blir mer sårbar och är rädd för nya olyckor Man kan känna rädsla inför framtiden. Många barn tänker: "Jag kommer nog aldrig att bli vuxen Man får ökad faroberedskap, spritter till vid minsta ljud. Gäller speciellt våldsoffer. Generell ångest. Krissituationer sätter så gott som alltid spår i skolsituationen, t ex sänkta prestationer eller oförklarliga reaktioner i klassrummet (man vågar kanske inte längre sitta nära dörren etc.). Man kan få svårt att komma ihåg samt ha koncentrationssvårigheter. Viktigt att undervisande lärare är väl medvetna om detta Sömnsvårigheter, man har svårt att somna eller vakna, mardrömmar Ledsenhet, sorg, depression. Många upplever en sänkt livskvalitet Skuld, skam och självförebråelser. Man kan känna skuld över att "själv ha överlevt eller förblivit oskadd, likaså över sina egna reaktioner eller ouppklarade relationer Aggressivitet och ilska gentemot den döde, mot den som försökt hjälpa, mot den skyldige Isolering. Man isolerar sig gentemot omvärlden, drar sig tillbaka. Isolering kan också ta sig uttryck i förnekande av känslor. Man kan t ex prata till synes lugnt om dödsfallet eller den egna sjukdomen och förneka betydelsen av det inträffade. Problemet med denna typ av reaktioner är att sorgen inte kan genomarbetas på ett riktigt sätt. Känslorna behöver komma fram! Olika, fysiska reaktioner, t ex nedsatt immunförsvar, olika psykosomatiska symtom, vilka i sin tur kan leda till sjukdomar Existentiella problem. Man frågar sig om meningen med livet, upplever meningslöshet, man kan tycka sig återse den döde, överge sin tro eller ge sig hän åt religiösa rörelser, spiritism. Självmordsförsök kan förekomma Reparationsfasen Denna fas pågår från någon till några månader efter händelsen till cirka ett halvt eller ett år senare. Nu böljar de drabbade på nytt att vända sig utåt och se framåt. De har accepterat det inträffade och böljar se nya möjligheter i livet. Det är viktigt att tiden före händelsen inte skönmålas, utan att man ser på verkligheten sådan den var - att man orkar minnas att tiden före krisen också hade sina svårigheter och problem. Nyorienteringsfasen Denna fas har inte någon avslutning. De drabbade lever nu vidare med det förgångna som ärr som finns kvar. Ärren är dock inget hinder för ett relativt normalt liv. Ibland upplever man korta perioder av smärta. En kris kan också vara en möjlighet som kan leda till ödmjukhet och mognad. 7

8 Sorgereaktionen kan se olika ut beroende på barnets ålder, vilket släktskap eller relation barnet hade till den döde, vilket stöd barnet får från omgivningen. Barn ser annorlunda på döden, just för att de är barn, men de sörjer lika länge som en vuxen. Vi har försökt göra en sammanställning av olika sorgereaktioner hos barn, och vilka symtom de kan visa då de sörjer. Vi har här närmast tänkt på sorgereaktioner då det gäller dödsfall, men dessa reaktioner kan även förekomma vid sjukdom, olyckor och andra separationer. Ångest rädd att vara ensam rädd för mörker rädd att bli sjuk mardrömmar, sömnsvårigheter Förnekelser Barn har olika förklaringar för hemska saker om hänt, särskilt då de är små. De kan t ex säga att "pappa har åkt till USA", då fadern i själva verket avlidit. Dessa förnekanden kan förhindra att barnens sorgebearbetning kommer igång. Skuld, självförebråelser, skam Barnet kan t ex skämmas för att det inte talat om för den döde hur mycket det tyckt om denne. Särskilt svåra skuldkänslor kan uppträda då en förälder begått självmord, barnet kan då inte få någon förklaring till det inträffade. Det kan vara svårt att få hjälp av den kvarvarande föräldern eller andra släktingar eftersom dessa har fullt upp att själva bearbeta sina egna skuldkänslor. Social tillbakadragenhet Barnet vill t ex inte vara med på rasten eller träffa kamrater på fritiden. Tristess, depression, längtan, saknad och vrede Barnet kan känna sig övergivet, ensamt och längta efter en gemenskap, som inte längre kan uppfyllas. Dessa känslor kan omvandlas till vrede. Det kan tom vara så att vreden kan riktas mot en allvarligt sjuk eller döende förälder, medan denne fortfarande är i livet. Barnet blir hjälpt om man låter det uttrycka sin vrede och klä sina känslor i ord, samtidigt som man bejakar barnets känslor. Beteendeförändringar Barnet kan t ex bli hyperaktivt i skolan och ständigt pocka på lärarens uppmärksamhet Barnet kan bli passivt, tyst och osynligt och få svårt att koncentrera sig. Psykosomatiska symtom Som t ex magont, sängvätning, huvudvärk, sömnsvårigheter 8

9 Sorg hos barn riktlinjer för omsorg Det är viktigt med öppen och ärlig kommunikation. - Ge barnet åldersriktiga förklaringar! - Ge så klara besked du kan! - Undvik abstrakta förklaringar! - Omskriv inte döden! Säg t ex inte att mamma har "gått bort", "åkt på en lång resa, eller sover. Ge barnet tid till tankemässig bearbetning! - Tillåt frågor och samtal! - Låt samtalen bli korta. - Se på bilder i album mm. - Besök kyrkogården, graven. - Acceptera barnets lek. Gör förlusten verklig för barnet! - Var inte rädd för att visa dina egna känslor. - Låt barnen, om möjligt, delta i begravningen om anhöriga så önskar. - Om ett skolbarn dör; låt minnen av den döde vara framme. Ta inte genast bort. bänken i skolan, låt teckningar hänga kvar etc. Betydelsen av ritualer i samband med dödsfall Vi har många olika ritualer som vi kan bli hjälpta av. Sådana ritualer är t ex att se den döde, hålla minnesstunder, besöka olycksplatsen, delta i begravningen, hissa flaggan på halv stång tillsammans. Ritualerna har olika funktioner: Ritualerna gör det overkliga verkligt. Ritualerna hindrar fantasier (t ex om ohyggliga skador). Det kan vara bra om någon som varit med kan berätta inför klassen, t ex om ett barn omkommit. Barnen får svar på hur skadorna såg ut och om händelserna däromkring. Då dämpas ångesten och traumat blir mindre. Ritualerna främjar reaktioner, sätter t ex igång sorgearbetet. Ritualerna markerar övergången från ett tillstånd till ett annat. Ritualerna gör det möjligt att få ta farväl. Ritualerna mobiliserar stöd från nätverket, man känner att man är många tillsammans, att man har omgivningens stöd. Ritualerna är symboliska uttryck, de hjälper oss att uttrycka känslor som vi annars har svårt att visa. Pojkar och män har ofta svårare att uttrycka sin sorg och ångest. Detta kan leda till kriser inom familjen - kvinnorna tror inte att männen sörjer lika mycket, männen säger "vi måste gå vidare". Separationer är vanliga. Ritualerna stimulerar minnen. 9

10 I händelse av att en elev avlider Krisgruppen samlas omgående. Beslut tas om vem som ger vilken information. För att minska ryktesspridningen ska det finnas saklig information från t.ex. polis, sjukhus eller förälder/anhörig. Vid tveksamheter kontrolleras uppgifternas riktighet. Vaktmästaren flaggar på halv stång. Se till att ha tillgång till krisgruppens medlemmar för enskilda samtal eller i grupp. Klassen Klassen och andra elever underrättas av sina mentorer eller annan som de har förtroende för. Håll ihop klassen. Lämna inte eleverna Låt eleverna få tid för sina frågor Anhöriga Lämplig person tar kontakt med de anhöriga. Blommor till familjen Ta reda på hur familjen vill ha det i fortsättningen Minnesstund Hålls i skolan Foto av eleven med en blomsteruppsättning och ljus i klassrummet. Begravningsdagen Flagga på halv stång. Glöm inte att hissa flaggan i topp efter begravningen Den drabbade familjen avgör om elevers deltagande på begravningen Föräldrarna har ansvaret för elever som deltar i begravningen. Dagarna efter Krisgruppen ger information om skolans vidare åtgärder. Eventuella klassrumssamtal, gärna med expertis. Vilka elever och personal har behov av särskild uppföljning och hjälp. 10

11 I händelse av att en anhörig avlidit. Om meddelandet kommer per telefon: o kontrollera riktigheten motring Ta reda på när och hur dödsfallet ägt rum Den som tog emot samtalet informerar mentorer och krisgruppen. Mentorer följer eleven hem eller till familjens samlingsplats. Krisgruppen sammankallas vid behov. Rektor, eller den som rektor har delegerat uppgiften till, informerar övriga lärare. Mentor informerar klassen efter tillåtelse. Ta reda på vilka uppgifter som får lämnas ut samt om eleven önskar närvara. Förbered stödinsatser för den drabbade eleven. Låt eleven veta att du finns och är beredd att lyssna, men att eleven själv bestämmer när. Uppföljning av mentor. 11

12 I händelse av att en personal avlider Krisgruppen samlas omgående. Beslut tas om vem som ger vilken information. Kontrollera att uppgifterna stämmer och vad som skett. Vaktmästaren flaggar på halv stång Beslut om vad som ska rapporteras vidare. Rektor sammankallar personalen till ett möte tillsammans med krisgruppen. Fakta ges. Information om hur massmedia bör hanteras. Planera för nästa dag. Se till att ha tillgång till krisgruppens medlemmar för enskilda samtal eller i grupp. Anhöriga Lämplig person tar kontakt med de anhöriga. Blommor till familjen Ta reda på hur familjen vill ha det i fortsättningen Minnesstund Planera och håll minnesstund i skolan Foto med en blomsteruppsättning och ljus på lämplig plats, t e x minnesrum. Begravningsdagen Vaktmästaren flaggar på halv stång Glöm inte att hissa flaggan i topp efter begravningen Den drabbade familjen avgör om kollegors och elevers deltagande på begravningen Dagarna efter Återsamling av krisgruppen för uppföljning Krisgruppen ger information om skolans vidare åtgärder. Eventuella klassrumssamtal, gärna med expertis. Vilka elever och personal har behov av särskild uppföljning och hjälp. Försök att återföra verksamheten till normala rutiner. Var noga med att informera vikarie/ersättare om elevernas reaktion. 12

13 I händelse av att en elev drabbas av något övergrepp DU HAR ANMÄLNINGSSKYLDIGHET VID MISSTANKE OM BROTT! Den som gör anmälan måste lösgöras ur verksamheten för att kunna anmäla och hantera situationen omedelbart. Kontakta vikarieanskaffare. Tänk på att det är du och endast du som offentligt anställd enligt lag som är ansvarig för att anmälan görs till socialtjänsten. All personal skall vara observant på tecken från elever som kan tyda på fysisk eller psykisk misshandel. Det är viktigt att det är den personal som står eleven närmast och som eleven känner förtroende för som tar kontakt med eleven. Om eleven själv tar kontakt och anförtror sig till en vuxen måste denne få mandat från eleven att agera. Vilken sekretess gäller? Om information ska lämnas till kamrater och klass tala då med den drabbade och föräldrarna. Har eleven kamrat/-er som kan vara till stöd. Vem kan jag diskutera med bland kollegor? Rektor eller kurator ska bistå personal. Vid behov används juridiskt ombud. 13

14 I händelse av att en elev drabbas av en allvarlig sjukdom Efter överenskommelse med föräldrarna ges information till klassen om sjukdomen och eventuell behandling. Lämpligt att skolsköterska/skolläkare och eventuella föräldrar deltar. Vid t e x cancersjukdom kan personal från sjukhuset ge information. Information till andra lärare och eventuellt övrig personal som är berörda. Uppmärksamma det sjuka barnets behov av kontakt med klassen och skolan. Besöka barnet på sjukhuset eller i hemmet efter kontakt med föräldrar. Fortsatt kontakt med hemmet. Uppmuntra med t.ex. blomma. Vidare information till klassen efter föräldrarnas medgivande. Detta kan göras av lärare eller föräldrar. Uppmuntra till fortsatt kontakt med eleven vid långvarig frånvaro. Vid behov utser krisgruppen eller elevvårdsteamet en person för fortsatt uppföljning. 14

15 I händelse av en STÖRRE olyckshändelse Krisgruppen sammankallas och organiserar vem som gör vad. Kontakta Förvaltningen och/eller POSOM gruppen, meddela situationen och begär hjälp och avlösning om det drar ut på tiden. Alternativ samlingsplats skall finnas där krisgruppen skall finnas. Avdela personal till att svara i telefon samt registrera samtalen. Mobilisera personal som o låter polis eller annan räddningspersonal informera föräldrar, Gör detta klassvis och notera vem som kontaktas. o förbereder för att ta emot föräldrar som kommer till skolan samt återförenar dem med deras barn. Efter inräkning för mentor går eleverna till en lämplig lokal. Registrera vilka föräldrar som hämtat sina barn. o inrättar ett centrum för krisrådgivning. Präst vidtalas Rektor, eller utsedd ersättare, håller kontakt med massmedia. Se till att skolan hålls underrättad om tillståndet för skadade elever. Krisgruppen samlas för uppföljning och utvärdering. 15

16 Minnesstund (Planeras av krisgruppen) Minnesstunden bör hållas inom 1-2 dagar. Finns resurspersonal utanför skolan, kontakta dessa så att de finns med under dagen. Inbjud berörda klasser/elever till minnesstunden. Meddela anhöriga när och hur minnesstunden kommer att hållas. Förslag 1. Musikstycke, ev. elevframträdande. Den avlidnes favoritstycke. 2. Rektor inleder, samt överlämnar ordet till prästen. 3. Prästen/andlig ledare eller annan lämplig person talar. 4. Tyst minut. 5. Musikstycke. 6. Lämpliga dikter. Krislåda Finns 3 på Högelid: en hos F-3, en hos 4-6 och en i receptionen Skall innehålla: Dukar Ljus Ljusstakar Minnesbok Musik Dikter Tändstickor Fotoram(foto hämtas på expeditionen) Vas Värmeljus Krisplanen 16

17 Till Vi på Högelidsskolan ber att få framföra vårt varma deltagande i den stora sorg som drabbat er vid... bortgång. För att hedra... minne kommer vi att...dagen den... kl.... hålla en minnesstund i cafeterian. Ni är varmt välkommen att närvara vid denna minnesstund. Varma hälsningar Inger Hermansson, Britt Hellqvist, Synneve Åberg och Björn Lindgren Rektorer Högelidsskolan 17