Kris- och beredskapsplan för Almunge skola Kris- och beredskapsplan för Almunge skola

Transkript

1 Kris- och beredskapsplan för Almunge skola 0

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Telefonlista till resurspersoner och organisationer 2 Vad menas med krisgrupp och krissituation 4 Checklista vid olycksfall 5 Checklista vid akut våldshändelse 5 Handlingsplaner för olika krissituationer 6 Frågor i krisarbete 8 Rutiner med anknytning till krissituationer 9 Bilagor: Emotionell första hjälp 10 Reaktioner vid stress 10 Akut bearbetning av krissituationer 11 Riktlinjer för omsorg 13 Blankett för anmälan av förälders 14 dagtidstelefon Blankett för anmälan av personals 15 kontaktperson 1

3 TELEFONLISTA Skolans krisgrupp Rektor Mobil: Skolpsykolog Mobil: Skolsköterska Skolläkare Skolkurator Mobil: Stödfunktionärer Husmor Utvecklingsledare F Vaktmästare Mobil: Skoladministratörer Viktiga telefonnummer utanför skolan: Akademiska sjukhuset Almunge församling, pastorsexpeditionen Arbetsmiljöverket Barnakutmottagningen Brandförsvaret i Almunge 112 Brandförsvaret i Knutby 112 BUPs akutmottagning BUPs öppenvård Svartbäcken Distriktsläkaren i Knutby Distriktsläkaren i Länna Giftinformationscentralen alt 112 Grundskolechef Lars Romanus Kyrkoherde Almunge Områdeschef södra skolområdet Anders Pettersson PKL (psykosociala katastrofledningsgruppen)

4 Polisen (ev prefix 995) Räddningstjänsten i Uppsala 112 Sjukvårdsupplysningen 1177 (ev prefix 995) Socialjouren 112 alt Socialtjänsten receptionen Tolkförmedling Mobil:

5 Vad avser vi med krisgrupp? Krisgruppen är en grupp att vända sig till för personal och barn vid olika krissituationer som kan uppstå för personal och barn. Krisgruppens ansvarsområden Rektor leder och fördelar arbetet vid en krissituation. Rektor eller av denna utsedd person är pressansvarig. Vid kriser som berör många personer utanför arbetsplatsen, måste expeditionen genast bemannas av krisgruppen. Skoladministratören ansvarar för att det finns en uppdaterad beredskapslista med telefonnummer på expeditionen. Vad menar vi med krissituationer och katastrofer? Händelser som alltid skall rapporteras till rektor och krisgrupp, elevvårdspersonal Dödsfall och självmordsförsök bland barn eller personal Barns försvinnande Misstanke om sociala missförhållanden/sexuella övergrepp hos barn, missbruk Grov misshandel och mobbning Olyckor och tillbud av allvarligare slag Naturkatastrofer, allvarligare händelser i omvärlden som påverkar oss Smittsam, farlig sjukdom Allvarligare skador i lokalerna ex. brand, gas Stöld och skadegörelse Händelser som kan hanteras av ordinarie personal, men rapporteras till rektor Föräldrars dödsfall Mindre tillbud (anmäls till skoladministratören som registrerar i MARSH plus) Mindre bråk och trakasserier Tillbud i lokaler ex liten brand, översvämning etc 4

6 Checklista vid olycksfall Du som kommer först till olycksplatsen: Kris- och beredskapsplan för Almunge skola 1. Larma ambulans, brandkår, polis telefon Spärra olycksplatsen för att förhindra ytterligare olyckor 3. Ge nödvändig medicinsk första hjälp 4. Se till att någon följer med skadade till sjukhuset 5. Kontakta rektor eller någon annan i krisgruppen. Tala om var du kan nås om du måste lämna platsen 6. Pressansvarig är rektor. Hänvisa till henne/honom eller krisgrupp Checklista efterhjälpande åtgärder vid akut våldshändelse 1. Påkalla hjälp, larma 2. Informera rektor, elevhälsan, mentor (gäller elev) Informera rektor, företagshälsovård (gäller personal) 3. Utred händelsen genom samtal med de inblandade tillsammans med elevhälsan (gäller elev). Finns inte någon i elevhälsoteamet närvarande meddela hemmet om ev. sjukbesök. Rektor utreder händelsen i samråd med den/de drabbade. Vid behov tag hjälp av företagshälsovården. 4. Mentor informerar föräldrar (gäller elev). Finns mentorn ej tillgänglig informerar någon från skolledningen föräldrarna, tel.nr. finns hos skoladministratör. Vid behov kontaktas anhöriga (gäller personal), tel nr. finns hos skoladministratör. 5. Anmäl händelsen inom 24 timmar till Arbetsmiljöverket (gäller både elev och personal). Tel: Finns ej rektor tillgänglig görs anmälan av den omhändertagande personalen. Almunge skolas org.nr

7 Handlingsplaner för olika krissituationer Vid större olycka eller kris Samla alla berörda på en trygg och avskärmad plats. Ingen får gå direkt hem. Se till att de som behöver kontaktar sina anhöriga Ge emotionell första hjälp, informera om stressreaktioner (se bilaga) Ordna socialt kontaktnät för kvällen, t ex att personal finns tillgänglig på arbetsplatsen Informera alla berörda om händelsen Kontakta berörda myndigheter t ex yrkesinspektion, fastighetskontor Kontakta andra berörda enheter inom kommunen Elevs plötsliga dödsfall Oväntade dödsfall, genom hastigt insjuknande, olycka eller självmord, drabbar klasskamraterna som en chock. Man har inte haft någon tid på sig att mentalt förbereda sig på dödsfallet och en del av tryggheten i världen försvinner. Om en elev avlider plötsligt kontaktar den som först får vetskap om dödsfallet skolledningen eller någon i krisgruppen. Dessa kallar sedan till ett akutmöte där mentor deltar. En person utses som kontaktperson till elevens hem. Elevs dödsfall efter sjukdom Även om ett barn varit allvarligt sjuk under längre tid förbiser man ofta att berätta om sjukdomsförloppet, eller den senaste utvecklingen. Barnen förstår därför inte alltid vad som håller på att hända och är därför dåligt förberedda på dödsfallet. Att ge den här informationen kräver föräldrars medgivande. Familjens önskemål respekteras när det gäller att informera klassen om dödsfallet och vad gäller minnesstunders utformande. Den som får besked om dödsfallet kontaktar skolledningen eller någon i krisgruppen. Möte med mentor och krisgruppen sker. Kontaktperson utses till den drabbade familjen. Mentor samlar hela klassen, eventuellt tillsammans medan några medlemmar i krisgruppen och berättar för eleverna vad som hänt, enkelt och konkret. Tillfälle ges sedan till att arbeta med frågor som gäller döden. (se under åtgärdsförslag vid elevs plötsliga dödsfall). Mentor informerar berörd personal på skolan. Förslag till ritual vid elevs plötsliga dödsfall Gemensam samling på skolgården vid flaggan. Gemensam minnesstund i matsalen/församlingshemmet. Minnesstunden kan omfatta tal av skolledare, några ord från mentor och/eller kamrat. Diktläsning, sång och/eller musikstycke. Tid avsätts i klassen för att prata om det som hänt, att arbeta med frågor kring döden, rita, skriva berättelser eller dikter, tända ljus etc. Elever och skolpersonal bereds tillfälle att deltaga vid begravningen. Besök vid graven vid senare tillfälle. Har eleven syskon på skolan bör man avsätta tid i den klassen och berätta om vad som hänt. Elevs försvinnande Krisgrupp och klassföreståndare sammankallas. En kontaktperson utses att samarbeta med familj och polis. Kontaktpersonen är sedan informationsgivare till övrig berörd personal. För 6

8 att undvika spekulationer beslutar krisgruppen hur information ska ges. Alla kontakter med press/ radio/tv sköts av rektor. Föräldrars dödsfall Då föräldrars dödsfall blir känt informeras mentor, skolledning och elevvårdspersonal. En kontaktperson med hemmet utses, vanligen mentor. Familjens önskemål respekteras när det gäller att informera klassen om dödsfallet. Beror dödsfallet på olycka eller självmord bör personer från krisgruppen närvara när information ges till eleverna. Information till berörd personal på skolan ges av mentor. Skolpersonals dödsfall Personalsamling/minnesstund ordnas på skolan (även för elever). I samband med flaggning på halv stång ges information till eleverna om vem som avlidit. Beroende på hur nära den avlidne stått eleverna avsätts tid för att tala om dödsfallet i klassen. Möjlighet skall ges till de elever som vill deltaga i begravningen. Skolbussolyckor Räddningstjänsten kontaktar skolledningen som sedan sammankallar krisledningsgruppen på skolan. All information till press och radio/tv ges av rektor eller av henne utsedd person. Krisgruppen kontaktar anhöriga till de skadade och upprättar socialt kontaktnät. Information ges till alla elever och personal om olyckan. Samarbete sker med PKL (se telefonlistan) angående krishantering. 7

9 Frågor i krisarbetet Hur når vi målsmän under dagtid? Telefonnummer till elevers föräldrar under dagtid finns i elevregistret på rektorsexpeditionen. Mentor ansvarar för att aktuella uppgifter återfinns i detta register. Inlämnas till skoladministratören vid läsårets början och följs upp när ny elev kommer eller arbetstelefonen förändras. Hur når vi personalens anhöriga? Informationen lämnas till skoladministratören som för in den i personalregistret. Uppdateras i samband med läsårsstarten. Vilka är med på skolbussar? Skoladministratören har en aktuell plan över vilka elever som normalt medföljer våra olika skolskjutsar. 8

10 Rutiner med anknytning till krissituationer Rutiner vid polisförhör med elev i skolan När det gäller förhör med barn under 18 år bör vårdnadshavaren närvara om detta inte är till skada för utredningen. Det är polisens uppgift att informera föräldrarna om att förhör ska hållas på skolan. Kan föräldrarna ej närvara ska alltid någon från skolledningen eller elevvården deltaga. Rutin för polisanmälan av händelse i skolan. Händelse som kan utgöra grund för polisanmälan skall anmälas till skolledningen som svarar för den fortsatta handläggningen av ärendet. Om händelsen ger grund för anmälan från skolan är det rektor som ansvarar för denna. Rutin för anmälan till socialtjänsten Vid misstanke om att barn far illa är vi skyldiga att göra en anmälan av det vi misstänker till socialtjänsten. Vi kan använda socialtjänsten som rådgivare i beredningen av dylika ärenden, liksom vi använder polisen som rådgivare i beredningen av ev. polisanmälningsärenden. Rektor/personal från elevhälsan skall kontaktas först. Förfaringssätt vid misstanke om sexuella övergrepp på barn 1. Personalen vänder sig till rektor med sina misstankar. Samråd med personal från elevhälsan. 2. Beslut om anmälan görs av rektor och i första hand till de sociala myndigheterna. Skolan kan även vända sig till Samrådsgruppen för sexuella övergrepp inom kommun/landsting för att få råd inför handläggandet. (aktuell lista finns hos elevhälsan) 3. Frågor kring sexuella övergrepp är känsliga och svåra att arbeta med ta alltid kontakt med någon som arbetar med dessa frågor innan åtgärder vidtas. Rutiner vid friluftsdagar, lägerskolor och studieresor/besök Då skolan ordnar busstransport ser ansvarig lärare till att aktuell lista över medåkande elever och personal lämnas skriftligt på rektorsexpeditionen. När elever och personal lämnar skolområdet skall meddelande lämnas till rektorsexpeditionen skriftligt om vilka som lämnat skolan, tider och utflyktsmål. Kopia på dessa personförteckningar ska föras med på resan. Ta med föräldralista. Mobiltelefon finns att låna på skolexpeditionen. 9

11 BILAGOR Emotionell första hjälp 1. Samla alla inblandade på en trygg och avskärmad plats. 2. Låt alla få möjlighet att kontakta anhöriga. 3. Ge omsorg och värme (mat, dryck, filtar etc) 4. Placera alla deltagare i grupper. Ge deltagarna möjlighet att prata om det inträffade och att få uttrycka sina känslor. 5. Ge extra omsorg och uppmärksamhet till de som behöver det. 6. Undvik att leta efter syndabockar. 7. Informera om stressreaktioner som kan komma (se nedan). 8. Ordna så att alla har tillgång till någon att prata med under kvällen natten. 9. Bestäm när gruppen ska träffas nästa dag, innan deltagarna går hem. Ingen bör gå innan mötet är avslutat. Reaktioner vid stress ångest, oro, rastlöshet känslomässigt labil skuldkänslor irritation muskelspänningar överreaktion på ljud sömnproblem/mardrömmar återkommande tankar om händelsen rädsla för olycksstället problem med minne/koncentration tendens att isolera sig depression 10

12 Akut bearbetning av krissituationer (debriefing) Debriefing = gruppmöte som organiseras så snart som möjligt av krisgruppen för att gå igenom de intryck och reaktioner som upplevdes som en kritisk händelse/katastrof Praktiska principer för debriefing 1. Diskutera regler för gruppen. 2. Uppmana deltagarna att prata om sina upplevelser vad som faktiskt inträffat vad man tänkte vilka känslor som väcktes vilka stressreaktioner som uppstod 3. Uppmana deltagarna att ömsesidigt stödja och hjälpa varandra att dela upplevelser och känslor 4. Om någon gråter, ge tid och uppmärksamhet i lugn och ro. 5. Ledaren ska lyssna aktivt, fråga, undra, klargöra 6. Låt gruppen finna sin egen form 7. Låt ilska komma fram utan att man letar syndabockar 8. Informera om stressreaktioner och organisera någon form av ömsesidigt stöd. 9. Avsluta mötet hur vill deltagarna gå vidare praktiska önskemål utvärdera debriefingen diskutera behovet av nytt möte Sorgereaktioner hos barn Sorgereaktioner kan se olika ut beroende på barnets ålder, vilket släktskap eller relation barnet har till den döde och vilket stöd barnet får från omgivningen. Barn ser annorlunda på döden, just för att de är barn, men de sörjer lika länge som en vuxen. Här följer en sammanställning av olika sorgereaktioner hos barn och vilka symptom de kan visa då de sörjer. Sorgereaktioner kan gälla vid dödsfall men även förekomma vid sjukdom, olyckor och separationer. Omedelbara kris- och sorgereaktioner Barn reagerar olika på kriser och dödsfall. Som vuxen måste man vara beredd på att möta olika akuta reaktionssätt hos barnen De vanligaste reaktionerna är: Chock och misstro Särskilt äldre barn reagerar med chock och misstro. Yttranden som det kan inte vara sant förekommer ofta. Chockreaktionen är ett skydd som gör det möjligt att ta till sig situationen gradvis. Rädsla och protester. Starka känslor kan väckas. Känslorna kan ageras ut eller barnet sluter sig inom sig själv. Apati och förlamning Fortsättande av normala aktiviteter som om inget har hänt. 11

13 Barnet i en akut krissituation hjälps genom att mötas av omsorg och förståelse, att någon ger sig tid att lyssna. Det är också viktigt att barnet får saklig information om vad som sker och att det skyddas mot onödigt stress (t.ex. massmedia). I en krissituation höjs en persons medvetande och det som händer runt personen ger starka minnesbilder, som senare kan återkomma. Senare reaktioner Ångest Rädd för att vara ensam, rädd för mörker, rädd för att bli sjuk, mardrömmar, sömnsvårigheter Förnekelser Barn har olika förklaringar till hemska saker som hänt. De kan säga att pappa har rest bort, då han i själva verket avlidit. Dessa förnekanden kan hindra att barnets sorgebearbetning kommer igång. Skuld, självförebråelse, skam Barnet kan skämmas för att det inte talat om för den döde hur mycket det tyckte om denne. Särskilt svåra skuldkänslor kan uppträda då en förälder begått självmord och barnet inte kan få någon förklaring till det inträffade. Ofta kan inte den kvarvarande föräldern eller släktingar ge någon hjälp, eftersom de själva måste bearbeta sina skuldkänslor. Social tillbakadragenhet Barnet vill inte vara med på raster eller träffa kamrater. Tristess, depression, längtan, saknad och vrede Barnet kan känna sig övergivet och längta efter en gemenskap som inte längre finns. Dessa känslor kan omvandlas till vrede. Det kan vara så att vreden kan riktas mot en allvarligt sjuk eller döende förälder medan denne fortfarande är i livet. Barnet blir hjälpt om man låter det utrycka sin vrede och klä sina känslor i ord, samtidigt som man bejakar barnets känslor. Uppmärksamhetskrävande beteende Barnet kan bli hyperaktivt i skolan och ständigt pocka på lärarens uppmärksamhet. Skolsvårigheter Kan yttra sig i passivitet och koncentrationssvårigheter. Psykosomatiska symptom Magont, huvudvärk och sängvätning 12

14 RIKTLINJER FÖR OMSORG Det är viktigt med en öppen och ärlig kommunikation: Ge barnen åldersriktiga förklaringar. Ge så klara besked som du kan. Undvik abstrakta förklaringar. Omskriv inte döden. Säg inte att någon har gått bort. Ge barnet tid till tankemässig bearbetning Tillåt frågor och samtal. Låt samtalen bli korta. Se på bilder av den döde. Besök kyrkogården. Acceptera barnens lek. Gör förlusten verklig för barnet: Var inte rädd för att visa dina egna känslor. Låt de barn som vill, delta i begravningen. Låt minnet av den döde vara framme. Ta inte genast bort bänken i skolan och låt teckningar hänga kvar. Läs gärna dikter och böcker kring döden. 13

15 Kontaktuppgifter för elev läsåret Det är mycket viktigt för oss på skolan att vi kan nå er på dagtid. Vi ber er därför fylla i följande uppgifter och lämna till mentor. Klass Elevens namn mobiltelefon Vårdnadshavares namn telefon under dagtid: arbetet hem mobiltelefon Mailadress Vårdnadshavares namn: telefon under dagtid: arbetet hem mobiltelefon Mailadress Annan kontaktperson (ange relation) telefon under dagtid: arbetet hem Ni kan nedan lämna annan information som ni tycker kan vara viktigt för personalen att veta, ex. medicinering. Vi vill dock informera er om att obehöriga kan ta del av uppgifterna, eftersom dessa blanketter kommer att förvaras tillgängligt på skolans expedition. Övriga upplysningar: 14

16 Kontaktuppgifter personal Läsår För att nå anhörig om något händer dig under arbetstid önskar vi få in följande uppgifter: Namn Kontaktperson 1 (Ange gärna relation) Hemtelefon Arbetsplats och arbetstel. Kontaktperson 2 (Ange gärna relation) Hemtelefon Arbetsplats och arbetstel Önskar ni nedan lämna information om medicinering eller annat, som ni tycker kan vara viktigt för oss alla att veta, så vill vi dock informera er om att obehöriga kan ta del av uppgifterna, eftersom dessa blanketter kommer att förvaras på expeditionen. Övriga upplysningar: 15